Vilka erfarenheter har personer med CMC-1 artros efter ... - FSA

More documents

Recommendations

Info

Målsättningen för personer med tumbasartros är att de skall kunna genomföra de 2 uppgifter de vill och behöver utföra. Den arbetsterapeutiska behandlingen bygger på vetenskapliga biomekaniska kunskaper samt det unika arbetsterapiperspektivet där människan ses ur ett humanistiskt perspektiv i syfte att förstå mänskligt beteende. Ur det arbetsterapeutiska perspektivet är människan av naturen aktiv och Kielhofner (2002) betonar att människans deltagande i aktiviteter påverkar både hennes fysiska och psykiska välbefinnande och att det är viktigt att bibehålla förmågan till aktivitet i så stor utsträckning som möjligt. Att se människan ur ett aktivitetsperspektiv, Borell (1993) innebär att man försöker se individen och hennes tidigare liv och miljö ur individens perspektiv och att människans aktivitet är en del av hennes identitet som människa, och att den egna aktiviteten är ett sätt att hålla sig frisk. Fingertoppsgrepp och nyckelgrepp ofta i kombination med vridmoment orsakar ofta smärta hos personer med tumbasartros vilket medför stora aktivitetsinskränkningar. Som ett led i den arbetsterapeutiska behandlingen får de ofta hårda ortoser som är en stödskena i plast som formas direkt på patienten. Syftet med ortosen är att minska smärtan, förebygga felställningar samt bibehålla rörligheten och muskelstyrkan. Detta kan uppnås genom ortosens utformning och att man kan använda tummen i större utsträckning med ortos på än utan. När tummen används upprätthålls muskelstyrkan i större utsträckning än, när den artrosdrabbade försöker skydda tummen från smärtande belastning genom att hålla in den inne i handen. Författaren har under mycket lång tid yrkesmässigt behandlat personer med tumbasartros och betraktar detta som sitt specialintresse, vilket också är anledningen till valet av ämne för uppsatsen. Sen början av 1990 talet har Zancolli, Ziadenberg, och Zancolli Jr.(1987) beskrivning av biomekaniken i Carpo-Meta-Carpalleden (CMC- 1 leden) varit en ledstjärna för författaren vid tillverkning och formning av hårda ortoser till patienter med tumbasartros. Beskrivningen av hur leden förskjuts och går ur led (subluxerar) då tummen belastas i nyckelgrepp gav en bild av ortosens betydelse. Erfarenheter i det kliniska arbetet har visat att den hårda ortosen minskar smärta, svullnad och bibehåller eller ökar greppförmågan, vilket ger många möjlighet att använda sin hand i större utsträckning och därigenom utföra de dagliga aktiviteter de har behov av. En diagnos som drabbar kvinnor i så stor utsträckning har också väckt intresset såsom kvinna, och därtill kommer egna erfarenheter av att själv ha tumbasartros och att under ett flertal år använda hård ortos dygnet runt.
3 BAKGRUND CMC-1 ARTROS – SYMTOM OCH BEHANDLING Smärta och värk i tummens basled (CMC-1) är ofta en ledförslitning (artros), som vanligen drabbar kvinnor över 45 år. Artrosen ger en smärta vid rörelser i tummen, lokal ömhet i tumbasen och många gånger en betydande kraftnedsättning i tum- pekfingergreppet. Ofta ingår ett minskat öppningsgrepp (adduktionskontraktur) i bilden.Typiskt är stor svårighet att lyfta ett mjölkpaket eller en kastrull eller exempelvis lyfta en bok ur bokhyllan enligt Lundborg (1999). Tidiga symtom är också svullnad över CMC-1 leden samt smärta vid både belastning och vila enligt Weiss, LaStayo, Mills och Bramlet (2000). Vid fortsatt hård belastning utvecklas artosen långsamt steg för steg. I ett sent skede uppträder en klassisk deformitet i form av subluxation i CMC-1 leden, hyperextension av tummens Meta- Carpo-Phalangealled (MCP-led) samt minskat öppningsgrepp med minskad handfunktion som följd. Efter menopausen drabbas så många som 20 % av alla kvinnor av tumbasartros enligt Swigart, Eaton, Glickel och Johnson (1999) och Wiess et al.(2000). En anledning till att så många kvinnor drabbas kan enligt Wiess et al. (2000) vara att kvinnor till sin natur har en större ledrörlighet än män, sadelledens yta är grundare hos kvinnor, samt att de krafter som belastar leden tänjer på ligamenten och förstör ledytan. Detta förvärras ytterligare av att ligamentstrukturen blir påverkad efter menopausen. Sammanfattningsvis kan man säga att CMC-1 artros påverkas av genetiska faktorer, mekanisk påverkan, metabolismens påverkan på självläkning av brosket samt benförändringar. Wiess et al. (2000) beskriver att vissa finmotoriska aktiviteter som att trä en nål belastar CMC-1 leden med 12 kg tryck medan andra aktiviteter som att vrida ur en trasa belastar leden med mer än 120 kg. I en vanlig måltid används enligt Sollerman (1980) tummen och pekfingret i 100 % av greppen och i de vanligaste ADL- aktiviteterna utgjordes 40 % av fingertoppsgrepp (tumme-pekfinger) och nyckelgrepp. Ortosbehandling kan enligt Swigart et al. (1999) minska smärtan och därigenom kan vissa operationer undvikas eller skjutas fram i tiden. Flera olika operationsmetoder finns tillgängliga men ingen av operationsmetoderna är helt botande enligt Weiss et
Page 1: 1 Vilka erfarenheter har personer m
Page 5 and 6: 5 aktiviteter såsom personlig vår
Page 7 and 8: Sättet att närma sig funktionshin
Page 9 and 10: 9 Många kvinnor har sökt för sin
Page 11 and 12: förväntades att hitta ett urval a
Page 13 and 14: etydelsefulla svar, be om mer detal
Page 15 and 16: I syftet och frågeställningen eft
Page 17 and 18: En annan beskriver att den minskade
Page 19 and 20: 19 En annan intervjuperson beskrive
Page 21 and 22: 21 Det finns flera olika uppfattnin
Page 23 and 24: 23 En anhörig till en av intervjup
Page 25 and 26: 25 Lundborg (1999) beskriver symtom
Page 27 and 28: 27 av ligamenten och därigenom min
Page 29 and 30: 29 Könsfördelningen kan ses som r
Page 31 and 32: Referenslista 31 Altman, B.M., & Sm
Page 33 and 34: Bilaga 1 Arbetsterapienheten XXX xx
Page 35 and 36: Första intervjun Bilaga 3 (sid 1-2

Vilka erfarenheter har personer med CMC-1 artros efter ... - FSA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?