En bok om I15

Garnisonstjänst i norra Tyskland
Nya utskrivningar anbefalldes och genomfördes under åren 1630 och 1631. Det
sistnämnda året utskrevs i Älvsborgs län sammanlagt 864 man varav 669 i länets
västgötadel dvs omkring 13 % av den manliga befolkningen i aktuell ålder. På
våren 1631 gav Gustav II Adolf order om att förstärkningar skulle sändas ner
till Tyskland. Från Ribbings regemente kommenderades en skvadron om 554 man
under överstelöjtnant Bengt Persson Pilefelts befäl.
Den 27 juni landsteg skvadronen i Peenemunde och kom att delta i olika
krigsföretag i norra Tyskland. Så småningom förlades den i garnison i Buxtehude,
15 km väster om Hamburg, där den kvarlåg till 1635, då den sändes hem efter
att under fyra års fältliv ha lidit stora förluster främst på grund av sjukdomar.
Styrkan, som var kvar i Sverige mönstrades årligen och antalet kompanier ökades
till åtta, vilket innebar ytterligare utskrivningar. Samma år som Pilefelts skvadron
återvände hem fick regementet ny chef. Nils Ribbing kommenderades till Kalmar
slott och istället utnämndes generalmajoren Lars Kagg till chef. En ny skvadron
sändes ner 1635 till Tyskland och förlades som garnison i Stralsund, men när
stilleståndet med Polen förlängdes skickades den hem igen. Året därpå sändes ånyo
en skvadron till Tyskland, och även den förlades i Stralsund som garnison, en
uppgift som den fortsatte med fram till hösten 1639.
I fält med Lennart Torstensson
Efter de tre årens garnisonstjänst kommenderades förbandet till Lennart Torstenssons
armé. Till en början var skvadronen kvar i norra Tyskland bl a i Demmin,
men på våren 1642 marscherade den söderut och deltog den 24 april i stormningen
av Gross Glogau. På hösten samma år stod älvsborgarna utanför Leipzigs murar
vilka stormades. Företaget misslyckades emellertid och Torstensson drog sig tillbaka
mot staden Breitenfeld. Den 23 oktober möttes den kejserliga och den svenska
hären i slaget vid Leipzig eller som det även kallas ”det andra slaget vid Breitenfelt”.
Svenskarna vann en övertygande seger. Slaget beskrivs närmare på s 81.
Skvadronen hade, trots förstärkningar hemifrån, under åren i Tyskland, smält
ihop kraftigt, varför den sammanslogs till två kompanier. Den reducerade skvadronen
följde nu med Torstenssons armé, som först tågade in i Mähren. I slutet
av september 1643 fick Torstensson, som då befann sig i trakten av Olmütz,
omkring 17 mil nordnordost om Wien, order att marschera norrut mot Danmark
och tåga in i Holstein. Vid årsslutet låg så den svenska hären, och med den regementets
decimerade skvadron, i kvarter i Holstein.
Under året 1644 följde älvsborgarna med Torstensson i det danska fälttåget. I en
rulla finns det antecknat, att skvadronen hade några man dödsskjutna vid Eckenförde
i Holstein och vid Flensburg.
30 INNEHÅLL