Rädda mannen - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling

More documents

Recommendations

Info

16 Rädda mannen 5. Politik och lagstiftning på kemikalieområdet Kemikalielagstiftningen går tillbaka långt i tiden, inom EU till 1960-talet. Reglerna som rör industrikemikalier inom EU har nyligen omarbetats. En direkt gällande förordning kallad REACH 129 (Registration, Evaluation, Authorisation and restrictions of CHemicals) trädde i kraft 2007. Registreringsreglerna ställer krav på data för ämnen inom vissa volymintervall, men fokus ligger på de enskilda ämnena. Det innebär att kunskapen om ämnena kommer att öka, men det ger inte automatiskt kunskap om blandningar och kombinationseffekter eller hormonstörande effekter. Vilka egenskaper som måste testas för registreringen beror också på hur mycket som tillverkas eller importeras av ämnet. Ju större volymer, desto mer testdata krävs. För ämnen som tillverkas i kvantiteter mellan ett och tio ton ska toxikologiska data tas fram om hudirritation, ögonirritation, hudsensibilisering, mutagenicitet och akut toxicitet. Miljöeffekter som ska undersökas gäller toxicitet i vattenmiljö för kräftdjur och alger respektive lättnedbrytbarhet. För ämnen som tillverkas i volymer över 100 ton ställs högre krav på data, som omfattande reproduktionsstudier, toxicitet för jordlevande organismer, kroniska toxicitetstester på fisk och kartläggning av spridningsvägar i miljön. Omvänt saknas krav på ämnen i volymer under 1 ton, vilket faktiskt är merparten av de ämnen som kan finnas på marknaden. För kemiska produkter gäller även CLP-förordningen 130 om klassificering, märkning och förpackning av produkter. Den tar upp hur blandningar ska klassificeras och märkas, men i de allra flesta fall utgår man då från data för de enskilda ämnena. För ämnen i kvantiteter under tio ton räcker inte den information som tas fram genom REACH för att kunna klassificera ämnena korrekt. Blandningar märks utifrån sina fysikaliska egenskaper (brandfara, explosivitet mm), hälsoeffekter (giftighet, cancer, reproduktionsstörningar mm) och miljöeffekter (främst för vattenlevande organismer som fisk, kräftdjur och alger). Det är bara för akut förgiftning för djur och växter på land eller i vatten som man i vissa fall försöker ta hänsyn till hur olika ämnen samverkar i blandningen. Det finns annan lagstiftning på miljöområdet där man istället tittar på tillståndet i miljön. Exempel är ramdirektivet för vatten 131 som bland annat sätter gränsvärden för vissa ämnen i vatten och industriemissionsdirektivet (IED) 132 som sätter gränser för utsläpp till luft och krav på bästa möjliga teknik. Ramdirektivet för vatten sätter upp miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen. I det tekniska vägledningsdokument för miljökvalitetsnormer som håller på att utvecklas kommer blandningar att beröras. De blandningar av olika ämnen som uppträder i luft och vatten är alla oavsiktliga, och sammansättningen blir därför svårare att förutsäga. Lagstiftningen för bekämpningsmedel, dvs växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EG) och biociddirektivet (98/8/ EG) reglerar användningen av växtskyddsmedel (medel som huvudsakligen används i jordbruket och i parker, golfbanor och hemträdgårdar) och biocider (hit hör övriga bekämpningsmedel, t ex träskyddsmedel, båtbottenfärger, råttgifter, desinfektionsmedel), Lagstiftningen för växtskyddsmedel har nyligen omarbetats och direktivet ersätts av växtskyddsmedelsförordningen 1107/2009/EG, som skall tillämpas från 14 juni 2011. Den ställer bl a utökade krav på att resthalter av flera olika bekämpningsmedel i livsmedel eller foder inte får ha skadlig effekt på hälsan. Även för biocider håller lagstiftningen på att ses över och även där blir det en kommande förordning.
6. Vägar framåt Naturskyddsföreningen har sedan lång tid arbetat med kemikalier, dels med analys och kartläggning av miljögifter i pilgrimsfalk, havsörn och konsumentprodukter, dels med miljömärkningen Bra Miljöval och konsumentguidning, dels med förslag på utvecklad lagstiftning på svensk och internationell nivå, inklusive förslag på förbud av enskilda kemikalier som DDT eller tekniker som klorgasblekning av papper. Föreningens policy för miljögifter beskriver målsättningar, ställningstaganden och åtgärder för att bland annat riksdagens mål om en giftfri miljö inom en generation ska kunna uppnås. Försiktighetsprincipen och förorenarens ansvar är två grundstenar i policyn, dvs att förebyggande åtgärder ska vidtas redan vid osäkerhet om miljö- och hälsohot, och att förorenaren ska täcka kostnaderna för dessa. En central åtgärd är att kräva att alla som använder kemikalier hela tiden ska ersätta och söka alternativ till farliga ämnen. Genom miljömärkningen Bra Miljöval gör föreningen det enklare för konsumenter att följa utbytesprincipen i vardagen. Bra Miljöval sätter gränser för vilka egenskaper hos en kemikalie som kan accepteras med utgångspunkten är att ju mindre giftiga kemikalierna är som enskilda ämnen, desto lägre bör den kombinerade giftigheten sannolikt bli. Med stärkta grundläggande lagkrav på bättre kunskaper och data om exempelvis kombinationseffekter kan spjutspetskrav på den punkten utvecklas inom miljömärkningen. Det är viktigt att inse att miljömärkningens syfte är att vägleda konsumenter till de relativt bättre produkterna, och att märkningen inte kan ersätta lagstiftning för att begränsa de farligaste ämnena eller teknikerna. Denna rapport har beskrivit vad som är känt idag om blandningars giftighet och vilka luckor som finns i dagens lagstiftning. Det finns tyvärr anledning till stor oro. De kombinationseffekter som dokumenterats i djurförsök, exempelvis förskjuten pubertetsutveckling och missbildningar av könsorganen, är samma typ av störningar som ökat kraftigt i befolkningen under senare år. Effekterna uppstår Rädda mannen dessutom redan vid nivåer som uppmätts i naturen, eller betraktas som säkra enligt dagens riskbedömningsmetodik. Att forskare dessutom visar att hormonstörande ämnen kan förstärka varandras effekter är extra skrämmande, särskilt när de förekommer i stort antal och med en stor geografisk spridning. Det krävs därför skyndsamma åtgärder för att Rädda mannen, vilket självfallet innebär att skydda även barn och foster, och därmed också kvinnor. En första åtgärd är att se över systemet för riskbedömningar. Trots att behovet av data och kunskap är stort finns allvarliga brister, exempelvis att kombinationseffekter inte bedöms trots att forskningen tydligt visar att sådana finns. I människors blod finns en cocktail av hundratals kemikalier och att bedöma dessa var för sig utan att ta hänsyn till kombinationseffekter är inte försvarbart. Ett argument mot att inkludera kombinationseffekter i riskbedömningen har varit att de tänkbara interaktionerna är oändliga och att tillförlitliga beräkningsmodeller saknats. Vår genomgång visar emellertid att det numera finns väl fungerande modeller att tillämpa på hormonstörande ämnen. Dosadditionsmodellen kunde i de flesta fall förutsäga kombinationseffekter med hög precision och visade sig tillämpbar även på substanser med olika verkningsmekanismer. Oberoende verkan-modellen däremot underskattade genomgående effekterna 133, 134 . Därför bör dos-additionsmodellen introduceras så snart som möjligt i riskbedömningssammanhang, samtidigt som forskningen om nya testmetoder förstärks. En annan viktig aspekt vid riskbedömning av hormonstörande ämnen är att identifiera särskilt känsliga grupper så att de kan skyddas. Känsligheten varierar mellan olika tidsperioder i livet och med halterna av kroppens egna hormoner. En ökad sårbarhet kan också uppstå som följd av genetisk variation mellan olika individer eller befolkningsgrupper. Därtill är ämnets egenskaper centrala. Exempelvis är pojkfoster mycket känsliga för substanser som hämmar testosteron medan förpubertala flickor är extra sårbara för 17
Page 1 and 2: Rapport Rädda mannen - Miljögifte
Page 3 and 4: Förord Hormoner påverkar allt fr
Page 5 and 6: mässigt sämre kemikalieinnehåll
Page 7 and 8: Rädda mannen 2. Bedömningar av ke
Page 9 and 10: avsiktligt i miljön. Därför har
Page 11 and 12: Bland flera andra har en forskargru
Page 13 and 14: Rädda mannen 4. Hormonstörande ä
Page 15 and 16: filter (synergistisk, NOEC), läkem
Page 17: 2 1 Hypotalamus Hypofys GnRH LH 7 6
Page 21 and 22: Rädda mannen 7. Fakta om olika kem
Page 23 and 24: Sedan 2009 har Sverige ett generell
Page 25 and 26: 8. Ordlista Nord och Syd Nord och S
Page 27 and 28: tissue from New York. Environmental
Page 29 and 30: Rädda mannen Endocrine Disrupting

Rädda mannen - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?