Broschyr_Hot och våld.pdf - Skånetrafiken

H A N D L I N G S P L A N
Så gör vi den
skånska kollektivtrafiken
tryggare

INNEHÅLL
Så gör vi den skånska
kollektivtrafiken tryggare
– handlingsplan 4
Trafiksäkerhet och övrig trygghet 6
Kontantlöst ingen enkel lösning 7
Hur kan man minska mängden
kontanter ombord? 8
Hur kan man göra hanteringen av
kontanterna säkrare? 9
Samlat åtgärdsprogram 10
Lista över genomförda eller
pågående samt beslutade åtgärder 10
Checklista 13

4
Så gör vi den skånska kollektivtrafiken
tryggare – handlingsplan
Hot och våld är ett samhällsproblem som också nått kollektivtrafiken.
Branschen prioriterar arbete för trygghet och säkerhet och har bland
annat tagit fram en branschpolicy. Till den hör flera åtgärdsprogram och
handlingsplaner. Visionen är att:
”Ingen ska riskera att bli skadad fysiskt eller
psykiskt eller uppleva otrygghet av att färdas
med eller arbeta inom kollektivtrafiken.”
Kollektivtrafikbranschen föreslår att trafikhuvudmän och entreprenörer
gemensamt tar fram regionala handlingsplaner.
Denna handlingsplan är resultatet av det förebyggande arbete som
Skånetrafiken och dess entreprenörer bedriver tillsammans. Den är en
revidering av den plan för busstrafiken som funnits sedan 2002.
Då började all personal hos Skånetrafiken och entreprenörerna att utbildas
i kvalitetstänkande genom utbildningen ”Kvalitet – till er tjänst!”.
Det första gemensamma kvalitetsförbättringsprojektet blev att göra bussförarens
arbete säkrare. 2002 var problemet med hot och våld aktuellt i
samband med stenkastning och vandalisering på bussar genom Rosengård
i Malmö, och Skånetrafiken och berörda entreprenörer arbetade
tillsammans med polis, skolor och stadsdelsförvaltning för att få stopp
på stenkastningen. De åtgärder som ingick i åtgärdsplanen då finns med
som en del även i denna plan.

En trygg resa med kollektivtrafiken handlar inte bara om själva resan
ombord på bussen eller tåget utan också om att känna sig trygg på vägen
till och från hållplatsen och vid väntan på hållplatsen eller stationen.
Arbetet är dock inte avslutat med denna handlingsplan; i takt med att ny
teknik utvecklas som kan bidra till en ökad trygghet ombord, tar vi med
detta i arbetet. Exempel på sådan ny teknik är möjligheten att lösa biljett
via mobiltelefon, vilken vi har gjort ett pilottest på.
Vi har stora förhoppningar att kunna fortsätta utveckla en trygg kollektivtrafik
när så många goda krafter arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.
Gösta Ahlberg
Trafikdirektör för Skånetrafiken
Denna broschyr är ett samarbete mellan Skånetrafiken och:
Kim Olsson Arriva
Bo Viberg Veolia Transport
Henry Kärrström Swebus
Lars-Inge Nilsson Thygessons buss
Göran Mellström Bergkvara buss
Rolf Andersson Arriva Tåg
Magnus Andersson SJ
5

6
Trafiksäkerhet och övrig trygghet
Risken för att råka ut för en trafikolycka när man åker tåg eller buss är liten.
Tåget är det överlägset säkraste transportmedlet och på vägen är bussen det
säkraste färdsättet. En bilist, motorcyklist, cyklist eller fotgängare löper statistiskt
sett en betydligt större risk att dödas eller allvarligt skadas i trafiken än
en kollektivtrafikresenär.
Otryggheten i kollektivtrafiken handlar istället om rån mot personal, våld
mot såväl personal som resenärer, vandalism, stenkastning mot bussar och tåg,
m.m. Förutom i Rosengård har stenkastning även förekommit i Oxie, Bunkeflo,
Valdemarsro och så sent som våren 2007 i Helsingborg.
I Skåne och Skånetrafiken är hot, våld och vandalism inte ett stort problem,
men det ökar i takt med att trafiken och resandet ökar.

Kontantlöst ingen enkel lösning
Den allra främsta anledningen till hot och våld mot personal är passagerare
som vägrar betala för sin resa. Regelrätta rån förekommer ytterst sällan, och är
ibland snarare en konsekvens av en diskussion som spårat ur, kring betalning eller
biljettvisering. I Östergötland och Stockholm har arbetsmiljöverket helt förbjudit
kontanter ombord på bussarna i avsikt att göra förarnas arbetssituation tryggare.
Vi anser inte att det går att lösa problemet genom att ta bort kontanterna
av följande anledningar:
ó Diskussionen med föraren kvarstår och kan till och med förvärras när han/
hon måste visera kundens biljett oavsett om den går att köpa ombord eller inte.
Att ta bort själva viseringen skulle innebära att det i princip blir gratis att åka
kollektivt. I Örebro, där skoleleverna fick skolkort som gällde även kvällar
och helger, förvandlades bussarna till rullande ungdomsgårdar med mycket
bråk och förstörelse som följd.
ó Föraren och passagerarna ombord har egna pengar, klockor, mobiler m.m. på
sig som kan locka till rån. Mängden kontanter ombord verkar inte vara det
som är avgörande för rånrisken. Rån är ett större problem i storstäderna än i
regionbusstrafiken, trots att kontantkassorna är större utanför städerna.
Istället tillkommer ett antal problem om kunderna inte kan köpa sin biljett på
bussen (det finns alltid biljettautomater på stationerna):
ó Alla har inte möjlighet att köpa sin biljett på ett kundcenter eller
försäljningsställe.
ó Det blir svårare för ovana och nya kollektivtrafikresenärer att börja åka,
och därför färre som vågar prova.
ó Färre resenärer innebär minskade intäkter och i och med det sämre möjligheter
att erbjuda en bra kollektivtrafik.
ó Färre resenärer innebär färre turer, vilket i sin tur innebär färre arbetstillfällen
inom kollektivtrafiken.
Den arbetsgrupp bestående av representanter för Skånetrafiken och entreprenörerna
som arbetat fram det ursprungliga handlingsprogrammet är överens om
att kontanterna kommer att vara kvar ombord eftersom försäljningen av biljetter
är en viktig service till resenärerna, särskilt till de som reser sällan. Men vi ska
arbeta för att minska kontanthanteringen och göra den säkrare.
7

8
Hur kan man minska mängden
kontanter ombord?
Skånetrafiken försöker genom marknadsföring få kunder att köpa sin resa på
försäljningsställen och i automater. Den som har ett Skånekort (periodkort) eller
rabattkort kan fylla på en ny period eller nytt belopp i perrongkortläsaren och
betala med bank- och kreditkort. Den som inte köpt sin tågbiljett innan han/hon
stiger på tåget har fått betala en ombordavgift på 50 kr ombord. Vid tidtabellsskiftet
2007 höjdes den avgiften till 100 kr. Vi har också satt upp fler automater
för att underlätta biljettköp före påstigning.
Med ny teknik och nytt betalsystem (som testats 2007 och ska införas
2008–2009) kommer kunderna även att få möjlighet att ladda sina kort
via Internet. Den nya tekniken testades första gången sommaren 2007,
då Sommarkortet såldes på Internet, förutom på kundcenter och i regionbusstrafiken
(eftersom inte alla har tillgång till Internet eller bor i närheten av ett
försäljningsställe). Till skillnad från föregående år gick det inte att köpa
Sommarkortet ombord på stadsbussarna.
Till den nya tekniken hör även biljettköp med hjälp av mobiltelefon.
Den testades i stadstrafiken i Helsingborg respektive Malmö våren 2007
och föll väl ut. Vi siktar på att ha en mobil biljett till årsskiftet 2008/2009.

Hur kan man göra hanteringen
av kontanterna säkrare?
Arbetsgruppen tittade särskilt på möjligheten att installera säkerhetsboxar.
I slutet av 90-talet testade såväl Connex (Veolia) och Swebus boxar, både sådana
som tillhör fordonet och sådana som varje förare bär med sig. Dessa testades
under flera år men användes allt mindre eftersom hanteringen av dem tog längre
tid och rån hände så sällan att risktänkandet hos förarna och därmed ambitionen
att använda säkerhetsboxarna minskade. Dessutom kan användandet av säkerhetsboxar
i sig få rånare att tro att föraren har mer kontanter i kassan än han/hon
faktiskt har. Arbetsgruppen beslöt att i stället satsa på övervakningskamerorna.
Kameror är i och för sig en dyrare åtgärd, men visade sig redan i det första
pilottest som gjordes minska både vandalisering och förekomster av hot och
våld så mycket att försöket beskrevs som en succé. Den linje som tidigare
varit ett problembarn blev nu så mycket lugnare att den lockade till sig förare
som tidigare inte velat köra den. Och en undersökning visade att resenärerna
upplevde att deras resor blivit lugnare och tryggare. Sedan sommaren 2007
finns kameror i alla stadsbussar i Helsingborg, Malmö och Lund, samt i 100
regionbussar. Det finns också ett nämndsbeslut på att införa kameror på alla
linjer där det finns ett behov.
9

10
Samlat åtgärdsprogram
Arbetsgruppen kom fram till ett flertal åtgärder för att minska risken för hot och
våld i den skånska kollektivtrafiken. I Skånetrafikens verksamhetsplan fokuseras
på handlingsprogrammet ”trygghet och säkerhet”. Åtgärderna kan delas in i
förebyggande respektive akuta åtgärder. De listas nedan och återfinns i slutet i
form av en checklista.
Lista över genomförda eller pågående
samt beslutade åtgärder
Genomförda eller pågående åtgärder
FÖREBYGGANDE:
ó Säkrare kassaredovisningsåtgärder för förare och tågvärdar.
ó Buskröjning och bättre belysning vid 35 ändhållplatser runt om i Skåne är
redan genomfört. Nu ser vi över hur vi kan göra miljöerna kring terminaler
och stationer tryggare.
ó Förbättrad utbildning i konflikthantering. Certifiering av förare och så
småningom även ombordpersonal på tågen är i full gång. En del av
certifieringen består i att lära sig hantera konflikter. Även kundcenterpersonalen
får utbildning i konflikthantering.
ó Införande av enhetligt överfallslarm och kontinuerlig utbildning av hur man
använder larmet. Dessutom systematiskt test av larmets funktion.
ó Kampanjer för att öka resandet med rabattkort samt möjlighet att ladda sitt
periodkort och rabattkort i perrongkortläsare med hjälp av bank- och kreditkort.
ó Realtid och positionering via GPS. Detta kommer att innebära att föraren bara
behöver trycka på larmknappen, så får larmcentralen veta exakt var han/hon
befinner sig och hjälpen kan vara på väg. Realtid och GPS är redan infört i stadstrafiken
i Malmö, Lund och Helsingborg och under 2008 ska systemet vara
utbyggt i hela Skåne. Även de nya Pågatågen får realtidssystem.

ó Nattillägget för resor över Öresund togs bort 2004, eftersom det ofta ledde
till konflikt mellan ombordpersonal på tågen och överförfriskade resenärer
på väg hem.
ó Nationellt system för inrapportering av händelser. Som ett arbetsverktyg
utvecklar branschen ett nationellt system för inrapportering av händelser
kopplade till säkerhet – hot och våld, trafiksäkerhet m.m. Systemet togs i drift
under 2007. Syftet är att skapa en tydligare bild av situationen i kollektivtrafiken
genom enhetlig och systematisk dokumentation. Statistik över
händelser gör det enklare att prioritera rätt åtgärder. Det förebyggande arbetet
blir också mer lätthanterligt när man kan analysera det som har hänt eller har
varit på väg att hända.
ó Övervakningskameror i bussar och tåg.
ó Planerade skolträffar, där trafikföretagen pratar med eleverna.
ó Planerade biljettkontroller, så att det finns ytterligare incitament för kunderna
att köpa biljett och diskussionen med föraren/ombordpersonalen i högre grad
kan undvikas.
AKUT:
ó Inställda turer med busstrafik och indragna tågstopp vid vissa stationer.
Om vi inte kan garantera säkerheten för vår personal och våra kunder har vi
som policy att inte köra. Detta har skett efter stenkastning och när påstigande
passagerare på en viss station och vid flera tillfällen betedde sig oacceptabelt.
Vi har då satt till alla medel för att klara upp situationen. Debatten det blir när
man ställer in turer leder förhoppningsvis till att de skyldiga namnges.
ó Väktare ombord när trafiken startar igen efter ett skyddsstopp enligt ovan.
ó Akuta besök på skola/skolor/stadsdel m.m. av trafikföretaget som utsatts
för våld/vandalism.
ó Trafikföretagens olycks- och krishanteringsplaner har utvecklats för att man
bättre ska kunna ta hand om personal som har blivit misshandlad eller hotad.
ó Skånetrafiken förbättrar sin egen kris- och beredskapsorganisation.
ó Enhetligt överfallslarm i alla bussar.
11

12
Beslutade åtgärder
FÖREBYGGANDE:
ó Kartläggning av våra kundcenter avseende risken för rån, hot och våld.
Kartläggningen ska leda fram till ett åtgärdsprogram för varje kundcenter.
ó Nytt betalsystem 2008–2009 som ger kunderna möjlighet att köpa sitt
periodkort och rabattkort via Internet samt abonnera på nya perioder på
korten eller laddningar av rabattkort.
ó Övervakningskameror på de nya Pågatågen som levereras med början 2009.
Bilderna från kamerorna visas på monitorer i förarhytten och tågvärdskupén
och kan sparas för bevisupptagning.
ó Ljus och layout i nya fordon (bl.a. de nya Pågatågen) planeras så att det blir
öppet och lätt att se vad som händer i hela fordonet.
ó De nya tågen får tjänstekupéer med låsbara skåp.
ó Upphandling av lösning för mobil biljett i stadsbusstrafik.
AKUT:
ó Avtal med Securitas så att ombordpersonal på tågen kan tillkalla hjälp så att
hjälpen kan vara på plats snabbare. Securitas kan då vara på plats när tåget
stannar på nästa station och där avhysa en person som t.ex. vägrar betala
biljett. Tidigare har personalen fått kalla på polis och tåget har fått vänta tills
polisen har kommit.
ó Nödtalenheter i tågen som gör att en resenär eller personalen lätt kan
kalla på hjälp.

Checklista
Aktivitet Före- Akut Status
bygg.
Buskröjning och bättre
belysning på hållplatser och
stationer.
Övervakningskameror i
bussar och tåg.
Ställa in trafiken när säkerheten
inte kan garanteras.
Väktare ombord när trafiken
startar igen efter sådant stopp.
Avtal med Securitas så att
hjälp kan komma till tågets
nästa stopp.
Ta bort nattillägget för resor
över Öresund.
Förbättrad utbildning i
konflikthantering.
Enhetligt överfallslarm,
kontinuerlig utbildning i handhavande
samt systematiskt
test av funktionen.
Realtid och positionering
via GPS.
Säkrare kassaredovisningsåtgärder
för förare och
tågvärdar.
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
35 ändhållplatser
åtgärdade.
Klart i Lund, Helsingborg,
Malmö samt 100 regionbussar
våren 2007. I nya Pågatågen
som kommer 2009. I övriga
fordon efter behov.
Har hänt vid några tillfällen.
Har hänt vid några tillfällen.
Avtal klart 2007.
Klart 2004.
Certifiering av förare pågår.
Klart 2008. Utbildning av
KC-personal klar 2007.
Nya lösningar öppnar sig
under 2008 genom GPS via
realtid.
Infört i Malmö, Lund, Helsingborg.
Hela Skåne klart 2008.
Genomfört.
13

14
Aktivitet Före- Akut Status
bygg.
Utveckla trafikföretagens
olycks- och krishanteringsplaner
för bättre omhändertagande när
någonting hänt.
Förbättring av Skånetrafikens
egen kris- och beredskapsorganisation.
Nationellt system för
inrapportering av händelser.
Kampanjer för att locka till
andra betalsätt än kontanter.
Skolträffar, där trafikföretagen
pratar med eleverna.
Genomfört.
Klart 2007.
Klart 2007.
Kontinuerligt.
Kontinuerligt.
Planerade biljettkontroller. Kontinuerligt.
Nytt betalsystem. Testat 2007, införs 2008–2009.
Kartläggning av kundcenter. Klart 2007.
Nödtalenheter i nya tåg. I nya tåg som levereras från
2009.
Utformning av nya tåg för
överblickbarhet.
Tjänstekupé i nya tåg med
låsbara skåp.
Upphandling av lösning för
mobil biljett i stadsbusstrafik.
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
✔
I nya tåg som levereras från
2009.
I nya tåg som levereras från
2009.
Klart 2008.

www.skanetrafiken.se
ID kommunikation Art nr 559260-108