Utformning av busshållplatser - Skånetrafiken

Innehåll 

5 Placering och utformning av busshållplatser .............................................................................. 5‐2 

5.1 Allmänt om busshållplatser ............................................................................................................. 5-2 

5.2 Vilka arbetsuppgifter tar Skånetrafiken i samband med nybygge eller ombyggnad. .......... 5-2 

5.3 Anpassning av hållplatsen för resande med funktionsnedsättningar ..................................... 5-3 

5.4 Hållplatsens basutformning ............................................................................................................. 5-8 

5.5 Pendlar- och cykelparkering .......................................................................................................... 5-16 

5.6 Exempel på busshållplatser - bussterminaler…………………………………………………………… 5-18 

5.7 Checklista .......................................................................................................................................... 5-22 

5.8 Besiktningsutlåtande ...................................................................................................................... 5-24 

Skånetrafikens Hållplatshandbok 2013 

5-1

5 Placering och utformning av busshållplatser 

5.1 Allmänt om busshållplatser 

Busstrafiken har en storbetydelse för den framtida samhällsutvecklingen. Utvecklingen har 

varit mycket stark de senaste åren. Region Skåne fungerar som trafikhuvudman för den 

kollektiva trafiken med bussar inom Skåne län. 

Hållplatsens utformning och lokalisering har stor betydelse för våra resenärer och kan 

påverka valet av färdmedel i hög grad, särskilt för personer med funktionsnedsättning. 

Tillsammans med åtgärder såsom ökad punktlighet, större trafikutbud och snabbare resor 

kan hållplatsens utformning hjälpa till att skapa en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. 

En modern busshållplats skall kunna fungera som mottagningsstation för olika slags 

trafikanter, som fotgängare, cyklister, mopedister, bilpendlare och som bytespunkt mellan 

olika trafikslag. Hållplatsen skall på alla sätt kännas trygg och man ska på ett enkelt och 

smidigt sätt kunna komma till och från hållplatserna. Resenärerna skall också tryggt kunna 

parkera sina fordon i direkt anslutning till hållplatsen för att sedan bekvämt kunna stiga på 

bussen. 

Busshållplatsen skall vara tillgänglig för personer med funktionshinder. Detta innebär i 

praktiken en förhöjd kantsten, taktila ledstråk som är kontrastavvikande i ljushet gentemot 

omgivande markbeläggning, bänkar med förhöjd sits och utrustade med armstöd, god 

belysning och tydlig information. En viktig aspekt är också att gångvägar till hållplatser är 

rätt utformade. 

Väntetiden tills bussen kommer skall upplevas som komfortabel och vara oberoende av 

väderleksförhållandena. God och tydlig information skall kunna erhållas under tiden i väderskyddet. 

Utformningen av hållplatsdetaljerna är här av största betydelse. Hållplatsen skall 

uppfattas ljus och inbjudande, och inge trygghet för resenärerna oavsett tid på dygnet. 

I detta sammanhang är trafiksäkerheten en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. 

Placeringen av hållplatsen och de anslutande vägarna för gång-, cykel- och biltrafik måste 

planeras och utformas på ett trafiksäkert sätt. Detta gäller givetvis för samtliga 

hållplatslägen, såväl på- som avstigningssidan. Vidare måste de olika förutsättningarna för 

hållplatser på landsbygden och i tätorter beaktas. Faktorer som fordonshastigheter, 

trafiktäthet, utrymme och belysning måste studeras. 

Det är orimligt att samtidigt bygga om eller justera alla hållplatser efter alla krav och synpunkter, 

men efterhand kan vi successivt genomföra förbättringar och utveckling mot 

säkrare och mer ändamålsenliga busshållplatser. 

5.2 Vilka arbetsuppgifter tar Skånetrafiken i samband med nybygge eller 

ombyggnad. 

Skånetrafiken utvecklar ständigt kollektivtrafiken i samarbete med länets kommuner och 

Trafikverket. Ett regionalt kollektivtrafikprogram har tagits fram av Trafikverket Region Syd i 

samarbete med Skånetrafiken. 

Med detta som grund genomförs stråkstudier av olika busslinjer i vilka förbättringar och 

anpassningar av hållplatser ingår. Även förändringar av busslinjenätet medför behov av ny- 

och ombyggnad av hållplatser och terminaler. 


5-2

Skånetrafiken deltar aktivt i utbyggnaden av hållplatser och i skapandet av särskilda 

trafikleder för att förbättra framkomligheten för busstrafiken. 

Planerings- och registerprogram REBUS 

I ett mycket omfattande och komplext planerings- och registerprogram, som har fått namnet 

Rebus, har Skånetrafiken redan nu samlat en mängd data om busshållplatser och trafiklinjer. 

Rebus är idag ett värdefullt hjälpmedel vid trafikplanering, tidtabelläggning och hållplatsinformation. 

Programmet byggs fortlöpande ut för att kunna bli ett än mer omfattande 

hjälpmedel vid planering och utförande av kollektivtrafiken inom Skåne län. 

I Rebus finns ett digert hållplatsregister i två delar. Den första, allmänna delen, innehåller 

alla uppgifter om hållplatsernas namn, nummer, kommuntillhörighet, taxezon och status. 

Den andra, specifika delen, innehåller noggranna uppgifter om utformning, säkerhet, 

tillgänglighetsanpassning och utrustning på varje hållplatsläge. Även foton finns redovisade 

på flertalet av hållplatserna. Kopplat till detta finns ett grafiskt program där man nu arbetar 

med att framställa förenklade planskisser där hållplatsernas anpassning till funktionshinder 

samt utrustning anges. Dessa kan så småningom läggas ut på Internet till nytta för 

resenärer. 

Samråd 

Skånetrafiken är remissinstans för Trafikverkets utredningar på det statliga vägnätet. Genom 

täta kontakter är Skånetrafiken även informerad om kommunernas pågående planfrågor. 

Ovanstående medför att frågor som berör kollektivtrafiken kan tas upp i ett tidigt skede. 

Skånetrafiken samråder och deltar i: 

Utformning av bussterminaler och hållplatser 

Granskar projekterade handlingar 

Förmedlar kontakt mellan Trafikverket och kommunen vid utbyggnad avseende 

plattformsutrustning 

Deltar i byggmöten 

Deltar vid besiktningar 

Är kommunen behjälplig vid ansökan om statsbidrag för kommunalt arbete. 

5.3 Anpassning av hållplatsen för resande med funktionsnedsättningar 

Alla resenärer har olika behov och ställer olika krav på hållplatsmiljön för att man skall 

kunna använda den. För att uppnå verkligt god tillgänglighet för resenärer krävs många olika 

insatser inom hela trafiksystemet. Till god hjälp för personer med funktionsnedsättningar är 

exempelvis lågentréfordon, nya anpassade trafikformer och lättillgänglig information samt 

hållplatser och bytespunkter som är anpassade i sin fysiska utformning. När det gäller den 

fysiska utformningen innebär det en förhöjd kantsten, taktila ledstråk som är 

kontrastavvikande i ljushet, minst 0,4 NCS, gentemot omgivande markbeläggning, bänkar 

med sitthöjd på 45-50 cm och utrustade med armstöd som går ut 5 – 10 cm utanför 

framkant av sittytan, god belysning och tydlig information. Även anslutande gång- och 

cykelvägar måste i detta sammanhang kontrolleras med avseende på framkomlighet för 


5-3

örelsehindrade personer. Hela reskedjan skall fungera för resenären, här är samarbetet med 

väghållaren viktigt. 

Skånetrafiken arbetar konsekvent med att förbättra busshållplatsernas tillgänglighet genom 

att: 

lätta och nivåanpassade insteg underlättar för rörelsehindrade 

speciell fordonsutrustning möjliggör direkt entré för rullstolar 

konsekvent placerade taktila stråk ger synskadade personer värdefull hjälp 

tydliga och enkla informationsanslag, med god belysning under mörka tider, underlättar 

för alla resenärer 


5-4

Bild 5.3.1 Hållplats 

med upphöjd plattform 

och taktilt ledstråk 

med god 

kontrastverkan 

Bild 5.3.2 Ramp vid 

bussens framdörr på 

en av Malmös 

stadsbussar. 

Busshållplats Fritiden i 

Västra hamnen i 

Malmö 

Hållplatser skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar 

Skånetrafikens normalstandard för plattformar innebär att plattformen skall vara 2,30 m 

bred och att hållplatsstolpens placeras i bakkant plattform eller på väderskyddets tak. 

Standarden är framtagen bl.a. för att rullstolsburna skall kunna använda främre och mittersta 

delen av bussen vid på- och avstigning. För att uppnå god tillgänglighet krävs att funktionskraven 

motsvaras av produkter som gör att man kan förverkliga intentionerna. De två 

produkter som ingår är ett särskilt busskantstöd och taktila plattor. 

Kantstöd 

Den typ av kantstöd som är 17 cm höga och har en rundning som gör att bussen kan köra 

intill plattformskanten rekommenderas. Detta kantstöd ger rörelsehindrade ökade 

möjligheter att åka kollektivt. Längs med kantstödet läggs en kontrastmarkering bestående 

av en rad vita plattor, 350*350 mm, alternativt en 20 cm bred vit linjemarkering. 


5-5

Taktila plattor 

Skånetrafiken markerar sina påstigningszoner till buss med ett dubbelt svartgrått ledstråk av 

så kallade sinusplattor. Stråket avslutas med en rad svartgrå så kallade kupolplattor. 

Ledstråk som leder till busshållplatser vid till exempel bytespunkter markeras också med 

svartgrå så kallade sinusplattor. Vid riktningsförändring läggs en slät platta så kallad 

valplatta. För att nå god ljushetskontrast rekommenderas en rad vita halvplattor på vardera 

sida om sinusplattorna alternativ en vit linjemarkering. 

Sinusplatta (riktningsplatta) Kupolplatta (varningsplatta) Valplatta 

Utformning av stråken 

I möjligaste mån bör man arbeta med naturliga ledstråk (väggar, gräskant osv) och endast 

använda taktila plattor där man inte kan lösa orienteringen på annat sätt. Vidare är det 

viktigt att utforma miljöer så att man känner igen sig. På Skånetrafikens samtliga hållplatser 

och perronger läggs ledstråk av taktila plattor enligt ritning ST 10 D 01. Detta för att skapa 

miljöer som man känner igen sig i, men också med anledning av att det är mycket svårt att 

skapa säkra naturliga stråk på perronger och hållplatser. 

Bild 5.3.3 Handikappanpassad busshållplats 

Plattutformning 

Standardmåttet på de taktila plattorna är 35x35 cm, men flera tillverkare har även tagit fram 

plattor i andra storlekar. Ur taktil synpunkt är de nya plattorna 30x20, 21x21 och 23,3x23,3 

likvärdiga med 35x35-plattan. Ur orienteringssynpunkt kan stråk med dubbla plattrader (40 

respektive 46 cm) till och med vara en fördel, eftersom de blir en något bredare yta att 


5-6

orientera sig efter jämfört med 35 cm stråket. De nya plattstorlekar kan accepteras som 

alternativ, men 35x35-plattan utgör Skånetrafikens standardplatta. På ritning ST 10 D 01 

redovisas hur de alternativa plattstorlekarna skall läggas för att motsvara 

ursprungsmodellen. För samtliga plattstorlekar förutsätts att man har det rekommenderade 

mönsterdjupet på PH = 4 - 5 mm. Viktigt att ytskikt intill de taktila stråken är släta. 

Sinusplatta Kupolplatta 

Bild 5.3.4 Mönsterdjup 

Ljushetskontrast 

För att få bästa konstrastverkan mellan plattorna och dess omgivning bör man förutom att 

ha den taktila kontrasten, också ha ljushetskontrast mellan ledstråket och omgivningen. 

Ambitionen bör vara att skapa en synbar kontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour 

System). De svartgråa taktila plattor föreslås förstärkas med supervita eller likvärdiga 

randplattor, vilket garanterar en god kontrast oberoende av materialet vid sidan av stråket. 

På grund av andra intressen vet vi att man i vissa miljöer inte vill ha kontrasterna mellan 

stråken och omgivande material. Ljushetskontrast på 0,40 NCS ger önskad 

kontrastmarkering. 

Bild 5.3.5 Ljushetsmätare (Källa: Färginstitutet) 

Bild 5.3.6 Digital ljushetsmätare 


5-7

5.4 Hållplatsens basutformning 

Detta kapitel behandlar busshållplatser i tätorts- och landsbygdsmiljö. 

Lokalisering av hållplatsen måste ske med utgångspunkt från bussresenärernas behov och 

möjligheterna att skapa goda gång- och cykelförbindelser till och från hållplatsen i ett läge 

nära en naturlig knutpunkt. Hållplatsen och dess närmaste omgivning är en trafikfarlig miljö 

där många oskyddade trafikanter rör sig. Därför måste trafiksäkerheten i anslutning till 

hållplatsen särskilt beaktas. Det bör finnas plats att stanna med lämnande/hämtande bil. 

Läget väljs också så att befintlig växtlighet och bebyggelse medger god överblick över den 

närmaste omgivningen. 

Val av hållplatstyp i tätortsmiljö är beroende av trafikmängd, men också av 

referenshastighet, gång- och cykeltrafik, lokala prioriteringar, stadens karaktär. På 

landsbygd, och särskilt på vägar av hög klass, ställs hög krav på motorfordonens 

trafiksäkerhet och framkomlighet i förhållande till bussen. Det finns flera olika 

hållplatstyper, se nedan. 

Bild 5.4.1 Utformning av dubbel stopphållplats (timglashållplats) (Källa:VGU, Trafikverket, 

Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) 

Bild 5.4.2 Utformning av enkel stopphållplats(Källa:VGU, Trafikverket, Svenska 

Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) 


5-8

Bild 5.4.3 Utformning av alternativ enkel stopphållplats(Källa:VGU, Trafikverket, Svenska 


Bild 5.4.4 Utformning av klackhållplats(Källa:VGU, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, 

publikationsnr 2012:180) 

Bild 5.4.5 Utformning av dubbelsidig klackhållplats. (Källa:VGU, Trafikverket, Svenska 


Bild 5.4.6 Utformning av glugghållplats(Källa:VGU, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, 



5-9

Bild 5.4.7 Utformning av körbanehållplats i tätortsmiljö(Källa:VGU, Trafikverket, Svenska 


Bild 5.4.8 Utformning av körbanehållplats i landsbygdsmiljö(Källa:VGU, Trafikverket, 


Bild 5.4.9 Utformning av vägrenshållplats i landsbygdsmiljö. (Källa:VGU, Trafikverket, 


Bild 5.4.10 Utformning av fickhållplats vid VR 30-60 i tätortsmiljö(Källa:VGU, Trafikverket, 



5-10

Bild 5.4.10 Utformning av fickhållplats vid VR 60-70 i landsbygdsmiljö(Källa:VGU, 

Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) 

Bild 5.4.11 Utformning av fickhållplats vid VR 80-100 i landsbygdsmiljö (Källa:VGU, 

Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) 


5-11

Bild 5.4.12 Utformning av avskild hållplats(Källa:VGU, Trafikverket, Svenska 


Hållplatsens utformning ska vara lätt att hitta, den skall vara lätt att känna igen. 

Hållplatsen skall vara tillräcklig storlek med hänsyn till det antal bussar och bussresenärer 

som använder hållplatsen. Vid hållplatsen ska finnas erforderlig information om tider, 

busslinjer med mm. Utformningen av plattformen ligger normalt hos väghållaren. 

Ansvar för plattformens utformning, byggande och drift av hållplatsen inklusive plattform 

ligger normalt hos väghållaren, medan trafikhuvudmannen har motsvarande ansvar för 

utrustning. För god helhetslösning behövs samverkan. Alla nya och befintliga 

busshållplatser ska utrustas med plattform som har en plan, hård och jämn yta. 

Plattformen ska ha ett kantstöd mot gatan som minimerar glappet mellan trottoar och buss 

vid på- och avstigning. Bussen kan stanna med alla dörrarna nära intill plattformen utan att 

kaross och däck förstörs. Kantstödet och anslutande köryta bör därför vara av prefabricerad 

betong och utformas enligt bild 5.4.1. 


5-12

Bild 5.4.13 Utformning av kantstöd (Källa:VGU, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, 


För att acceptera granitkantstöd skall den vara av typ gradhugget med fas och en höjd på 15 

cm. Granitkantstöd kan också sättas på höjden 17 cm och detta har erfarenhetsmässigt visat 

sig fungera både avseende stabilitet och funktion. Detta kompletteras då med 

betonggjutning. 

Bussar är utrustade med ramp för att kunna ta ombord rullstolar. I utfällt läge erfordras för 

rampen cirka 0,8 meter från bussen. En rullstol erfordrar ett vändutrymme på plattformen av 

cirka 1,5 meter. Plattformsbredd mindre är 2,30 meter bör därför undvikas. 

Hållplatsstolpen placeras på hållplatsen enligt principen att det 5 meter framför och 

20 meter bakom denna råder parkeringsförbud, se bild 5.4.14. I samband med övergångställe 

placeras hållplatsen normalt efter övergångstället. Avståndet mellan hållplats 

och övergångstället skall då vara minst 5 meter. I de fall hållplatsen placeras innan 

övergångstället skall avståndet mellan hållplatsstolpe och övergångstället inte underskrida 

10 meter. Information om busslinjerna ges oftast på en topptavla placerad på stolpen eller 

väderskyddet. I tätorternas centrala delar förekommer dock ofta Skånetrafikens elliptiska 

pelare som informationsbärare, vilken är belyst. 

Ett dubbelt taktilt ledstråk kopplas till informationsbäraren (hållplatsstolpen) med stolpens 

centrum 1,05 m från ledstråkets mitt. Ledstråket består av svartgrå sinusplattor sk 

riktningsplattor. 

Ledstråket leds sedan in till fasad eller på annat sätt så att synskadade inte missar stråket 

vid passage på trottoaren. 

Idealt kopplas ledstråket till ett väderskydd som är placerat minst 2,30 meter ifrån den yttre 

kantstenen. 

Plattform 

- Kantstenshöjden skall vara 17 cm. Busskantstöd i betong med rundning ger god 

funktion och tydlighet åt hållplatsen. 

- Längs med kantstödet ska finnas en kontrastmarkering bestående av en rad vita 

plattor, 350*350 mm, alternativt en 20 cm bred vit linjemarkering. 

- Ett taktilt ledstråk som avviker från omgivande markbeläggning i kontrastskillnad 

ansluts till påstigningsplatsen. Ledstråket utgörs av enkel eller dubbel rad 35 cm 

breda svartgrå plattor eller motsvarande, se ritning A9. 


5-13

- Övergång mellan plattform och omgivande gångytor skall maximalt vara med 

lutningen 1:20. 

- Avåkningsskydd för rullstolar och rollatorer åtminstone 100 mm vid höjdskillnad 

gentemot omgivande terräng ska finnas. Oftast kan man utjämna höjdskillnader 

genom att man släntar ut nivåskillnaden. 

- Vid utrymmesbrist måste en anpassad lösning hittas i samråd med Skånetrafiken. 

- Tvärfallslutningen skall vara max 2 %. 

Informationsbärare – hållplatsstolpe 

- Hållplatsstolpen/informationsbäraren skall placeras där påstigning av bussen sker. 

- Vid hållplats utan väderskydd placeras informationsbäraren i bakkant plattformen 

och 70 cm framför taktil stråk. 

- När väderskydd finns monteras topptavlan på väderskyddets tak över vänstra 

framben. 

- Informationsbäraren av modell Ellips placeras betongfundament för denna 40 cm in 

på plattformen från bakkant plattform räknat. 

- Skånetrafikens informationsbärare Ellips kräver en elkabeldragning för att möjliggöra 

belysning från tillhörande armatur. Informationsbäraren levereras med ett eget 

betongfundament. Skånetrafiken tillhandahåller fundament och informationsbärare. 

Väderskydd 

- Modell ”Kulan” som Skånetrafiken rekomenderar är ett väderskydd byggd helt i 

aluminium och försedda med glasväggar av 8 mm laminerat härdat glas eller med 

perforerad plåt. 

- Väderskyddens stomme är pulverlackerade med polyesternpulver, skikttjocklek ca 

60. Väderskydden finns i olika modeller och olika storlekar i ett modulsystem. 

- Topptavla monteras på väderskyddets tak över vänster framben. 

- Hållplatsnamnet skall placeras med en skylt ovanpå väderskyddet, centrerat på 

takets främre kant. 

- Reklamfinansiering kan appliceras på ”Kulan” som då förses med reklamskåp i ena 

gavelpartiet. 

- Bänkar i väderskydd skall ha sitthöjden 50 cm ovan mark och armstöd 70 cm ovan 

mark. 

- Bänkar skall aldrig placeras framför informationstavlor. 

- Väderskyddet skall ha belysning. 

- På tidtabellskåpet skall taktil information om telefonnummer för allmän upplysning 

och störningsinformation finnas. 

Papperskorg 

- Papperskorgar placeras på egen stolpe för att undvika obehag av lukt och ohyra. 

- Papperskorgen skall inte fästas på hållplatsstolpe. Lämplig placering, se ritningarna. 

Placering av informationsbäraren 

Informationsbärarens placering är av stor betydelse. Det är ett riktmärke så att bussen kan 

angöra hållplatsen på ett exakt och förutbestämt sätt. Informationsbäraren är ofta utrustad 

med reflexer vilket underlättar bussens angöring i mörker. Det taktila ledstråket för 

synskadade skall nå bussens främre dörr så att påstigning underlättas. Busshållplatsen 

definieras av att omfatta ett område fem meter framför och tjugo meter bakom 

informationsbäraren, se bild 5.4.14. Principen gör att bussen stannar vid samma läge varje 

gång, till stor nytta för alla resenärer inte minst för dem med ett eller flera funktionshinder. 

Busshållplatsens område kan med fördel utökas genom lokala trafikförordningar. I samband 

med övergångställe placeras hållplatsen normalt efter övergångstället. Avståndet mellan 


5-14

hållplats och övergångställe skall då vara minst 5 meter. I de fall hållplatsen placeras innan 

övergångstället skall avståndet mellan hållplatsstolpe och övergångställe inte underskrida 

10 meter, se bild 5.4.15. 

Bild 5.4.14 Busshållplatsens område, 20+5 meter 

Bild 5.4.15 Placering av hållplats i samband med övergångställe 


5-15

5.5 Pendlar- och cykelparkering 

Pendlarparkeringens placering och utförande har stor betydelse för bussresan. 

När man planera en pendlarparkering så är det viktigt att man placera den i närhet till 

hållplatsen och att man lägger den så att det finns mark att kunna bygga ut den i framtiden. 

Man bör redan i första etappen planera in parkeringsplats för funktionsnedsatta och förse 

anläggningen med god belysning i kombination med ljus markbeläggning, t ex asfalt med 

inslag av ljus sten. 

När man anlägger en pendlarparkering bör man planera för 5 till 10 bilar och med 1 till 2 

handikapplatser. Praxis är att minst 5 % av total antalet parkeringsplatser är 

handikapplatser. Cykeluppställning bör också finnas i anslutning till hållplatsen och 

pendlarparkeringen. 

Cykeluppställning vid hållplatserna är en viktig förutsättning för att skapa goda 

resmöjligheter. Behovet av platser är i första hand beroende av antalet resande men andra 

faktorer som avstånd till bebyggelse påverkar också. Vid upprustning av befintlig hållplats är 

bästa sättet att avgöra hur stort parkeringsbehov som finns att utgå från befintligt antal 

cyklar. Förslagsvis utgår man från antalet cyklar som står vid hållplatsen på en 

vardagsförmiddag då parkeringsbehovet oftast är som störst. 

Vid ny hållplats utgår man från beräknat antal resenärer: 

1-5 = endast yta med möjlighet att ställa ifrån sig cykeln 

5-15 = 5-10 cykelställ, varav 2-6 ska vara med möjlighet att kedja fast cykeln 

15-100 = cykelställ till ca 60 % av antalet påstigande och av dessa bör 60 % vara med 

möjlighet att kedja fast cykeln 

100- = särskild studie bör genomföras 

Här nedan visar vi ett förslag på hur man kan lägga en pendlarparkering och hur man kan 

bygga ut den i framtiden. 


5-16

Bild 5.5.1 Förslag på pendlarparkering 


5-17

5.6 Exempel på busshållplatser - bussterminaler 

Skånetrafiken har under de senaste åren medverkat vid ett flertal ombyggnader som följt de 

råd och anvisningar som bör prägla kollektivtrafikens angöringspunkter. 

Bild 5.6.1 Busstationen i 

Sjöbo – hållplatsläge för 

regionala bussar 

Bild 5.6.2 Centralplan i 

Malmö med sammanbindande 

ledstråk 


5-18

Bild 5.6.3 

Centralsjukhuset i 

Kristianstad 

Bild 5.6.4 Busstationen i 

Bromölla 

Bild 5.6.5 Anna Lindhs 

plats i Malmö 


5-19

Bild 5.6.6 Kävlinge 

station 

Bild 5.6.7 Svedala 

Stortorget, klackhållplats 

i Svedala kommun 


5-20

Bild 5.6.8 Busshållplats 

med väderskyddet Kulan 

City - Trelleborg Övre 

Bild 5.6.9 Större 

busshållplats – Rosengård, 

Malmö 

Bild 5.6.10 Kårhuset vid 

Lunds tekniska högskola 


5-21

5.7 Checklista 

Hpl. Namn: Ort: 

Datum för besiktning: 

Checklista tillgänglig hållplats Läge A Läge B Kommentar 

Plattformslängd? 13 m? 

Bredd? 2,3 m? 

Höjd 17 cm vid betongkantstöd (15-17 cm vid granit, samt 

rundad och gradhuggen) 

Max tvärlutning ± 2%? (lutning mot körbanan=+) 

Längslutning > 3% bör undvikas (VGU) 

Finns taktilt stråk till påstigningsplatsen? 

Finns vit kontrastmarkering längs kantstödet? 

Står väderskydd eller bänk placerad vid påstigningsplatsen? 

Finns det ryggstöd resp. armstöd på den eventuella bänken? 

Står hållplatsstolpe i plattformens bakkant vid påstigningsplats 

Takfäste på väderskydd för topptavla? Placering V/H? 

Kan bussen komma bra in till och ut från plattformen d.v.s. har 

Skånetrafikens hållplatsstandard följts gällande mått på bl.a. 

hållplatsficka? Se typritning ST 10 M 02 eller ST 10 M 06 

Vid 80-90 km/h 19 m utspetsning + 14 m rakt vid inkörsel, 19 

utspetsning vid utkörsel? Gäller när fickdjupet är 3,0 m (M 02) 


utspetsning vid utkörsel? Fickdjup 3,0 m (M 02) 


utspetsning vid utkörsel? Fickdjup 3,0 m (M 02) 

Gång- och cykelbanors utformning 

Är kopplingen till befintlig miljö bra? 

Är längslutning på intilligande gångbanor mindre än 1:12 

(8,3%) och helst mindre än 1:20 (5%)? (Mäts med 

lutningsmätare) 

Är lutningen i tvärled på intilliggande gångbanor mindre än 2%? 

Är gångbanebredden intill hållplats bredare än 1,3 meter? (Helst 

bredare än 2 meter och på kort sträcka minst 0,9 meter) 

Finns gångpassage med avfasningar i trottoaren vid anslutande 

vägar/gång och cykelstråk? 

Har långa ramper en lutning på max 5 % (1:20) med 

mellanliggande 2 meter vilplan per 0,5 meter höjdskillnad? 

Har fållor ett passagemått på minst 110 cm? 

Är cykelparkeringarna placerade så att cyklarna inte utgör ett 

hinder i gångbanan? 

Är snubbelkanter bortjusterade? 

Är gångstråken hårdgjorda och jämna? 


5-22

Eventuella trappor och räcken 

Har trapporna trappräcke som går förbi första och sista 

trappsteget med ca 30 cm? 

Är första och sista trappsteget i varje trapplopp 

kontrastmarkerat? 

Finns det ett räcke uppsatt vid branta dikeslutningar? 

Checklista utrustning: 

Hpl.stolpe 

Takfäste på väderskydd för topptavla 

Topp 

Reklamskåp 

Tidtabellskåp (centrumhöjd ca 1,4 m) 

Pendlarparkering 

Cykelställ 

Klocka 

Monitor 

Namnskylt 

Papperskorg 

Väderskydd 

Bänk (sitthöjd 45-50 cm) med armstöd 

Granitkantsten (15 - 17 cm, rundad och gradhuggen) 

Betongkansten (17 cm) 


5-23

5.8 Besiktningsutlåtande 

Besiktningsutlåtande över slutbesiktning av hållplatser 

Kompletterande information vid 

besiktningsutlåtande 

Besiktningsförrättare: Besiktningsdatum: 

Närvarande för (B) beställaren: 

Närvarande för ( E) entreprenören: 

Övriga närvarande: 

Besiktning gjord av: 

Hpl. Namn: Ort: 

Hållplatsläge: Angörande linjer: 

Vilket sorts väderskydd är det? 

Antalet cykelplatser? 

Antalet Pendlarparkeringar? 

Checklista hållplatsutformning: 

Timglashållplats: 

Klackhållplats: 

Kantstenshållplats: 

Fickhållplats 

Saxade hållplatsfickor 

Konstaterade fel på utrustningen: 

(B= fel, som enligt besiktningsmannen, inte är entreprenörens ansvar) 

(E= fel, som enligt besiktningsmannen, är entreprenörens ansvar) 


5-24

Utformning av busshållplatser - Skånetrafiken

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?