Adobe PageMaker 6.5 - Arbis

1 Dokumentbehandling 

Adobe PageMaker 6.5 

(svensk, engelsk version) 

© Björn-Eric Mattsson / 29.10.2001 

Starta PageMaker t.ex. antingen via Start, Program (Start, Programs) eller genom att dubbelklicka 

på en genvägsikon på skrivbordet. 

1.1 Öppna dokument 

Du öppnar ett nytt (tomt) dokument genom att välja Arkiv, Nytt (File, New). Dialogrutan Dokumentformat 

(Document Setup) öppnas i vilken du kan göra inställningar för dokumentet. 

Gör de rätta inställningarna (bl.a. pappersformat, sidantal, sidnumrering och marginaler samt skrivare 

för utskriften) och klicka på OK. Dokumentfönstret öppnas (se sida 3). Observera att du kan ha flera 

dokument öppna samtidigt. 

Du öppnar ett tidigare sparat dokument genom att 

a) välja Arkiv, Öppna (File, Open). Ange rätt mapp, markera önskat dokument samt 

markera någotdera alternativet Original (Original) eller Kopia (Copy). Om du öppnar 

en kopia blir den namnlös. 

b) välja Arkiv, Senaste dokument (File, Recent Publications) och sedan klicka på önskat 

dokument. Du öppnar dokumentet som en kopia om du håller ned Skift medan du 

klickar på Senaste dokument. 

1.2 Spara dokument 

Du sparar ditt dokument på normalt Windows-sätt, antingen med Arkiv, Spara som (File, Save As) 

då du namnger det, eller med Arkiv, Spara (File, Save) då du vill bibehålla dokumentnamnet.

Anvisningar för PageMaker 2/21 

Du sparar alla öppna dokument genom att välja Arkiv, Spara alla (Save All). 

Efter det att du namngett och sparat ett dokument första gången fungerar Spara och Spara som på 

olika sätt. Dokumentet sparas snabbare när du väljer Spara, men tar upp mera plats. Om du väljer 

Spara som komprimeras dokumentet så tar upp mindre plats, men i stället går sparandet långsammare. 

Du kan ställa in Spara så att kommandot sparar snabbare eller kompaktare. 

PageMaker sparar kontinuerligt dokumentet som en s.k. minisparad version. Dokumentet minisparas 

bl.a. då du byter, lägger till eller tar bort en sida, skriver ut dokumentet, växlar mellan dokumentfönster 

eller använder Urklipp. 

1.3 Ångra och Hjälp 

Du kan i regel ångra den senaste åtgärden genom att trycka Ctrl+Z eller välja Redigera, Ångra 

(Edit, Undo). 

Du kan också snabbt återgå till den senaste sparade versionen genom att välja Arkiv, Återgå (File, 

Revert). Detta motsvarar alltså åtgärderna att stänga dokumentet utan att spara det och därefter öppna 

det på nytt. 

Om du håller ned Skift när du väljer Arkiv, Återgå får du fram den senaste minisparade versionen 

Du får hjälp genom att välja Hjälp, Hjälpämnen (Help, Help Topics). Du får fram den s.k. dynamiska 

hjälpen genom att genom att trycka på Skift+F1 och sedan välja ett menykommando. 

1.4 Malldokument 

Ett malldokument är ett förlayoutat dokument. Du kan använda ett malldokument som det är eller 

som utgångspunkt för ett nytt dokument. 

När du öppnar ett malldokument öppnas det som en namnlös kopia. Du kan arbeta med det på vanligt 

sätt och spara det normalt under ett namn. 

Du sparar ett dokument som ett malldokument genom att i dialogrutan Spara som välja Malldokument 

som Filtyp (Save as type). 

1.5 Dokumentfönstrets element 

Dokumentfönstret har bl.a. följande element (se nästa sida): 

– Systemruta 

– Namnlist 

– Minimeringsruta 

– Maximerings/återställningsruta 

– Stängningsruta (X-ruta) 

– Menyrad 

– Linjaler 

– Linjalernas nollpunkt. Du kan flytta nollpunkten genom att dra i linjalstrecken. 

– Redigeringsbord 

– Dokumentsida 

– Verktygslådan och olika paletter (kan saknas) 

– Stödlinjer, marginaler (kan kopplas på/av) 

– Symboler för mallsidor 

– Symboler för dokumentsidor.


1.6 Visning av dokumentfönstret 

Du har följande möjligheter att välja hur du vill se dokumentet på skärmen: 

a) Med kommandon på menyn Visa (View) 

• Anpassad storlek (Fit in Window) Visar en hel sida eller ett uppslag 

• Normal storlek (Normal size) Visar hur sidan ser ut i utskrift 

• Zooma till (Zoom) Du kan i en undermeny välja olika zoomningsstorlekar 

• Zooma in (Zoomin) Närmaste större sidvisning 

• Zooma ut (Zoom out) Närmaste mindre sidvisning 

• Visa redigeringsbordet 

(Entire Pasteboard) 

Visar hela redigeringsytan 

b) Genvägar med tangentbordet och musen 

• Håll ned Skift och högerklicka för att växla mellan Anpassad storlek och Normal storlek. 

• Högerklicka på en tom plats på sidan för att få fram en snabbmeny med olika sidvisningsval. 

Punkten där du klickade blir mittpunkt i det nya dokumentfönstret. 

c) Använd zoomverktyget i verktygslådan genom att klicka på det. 

• Placera förstoringsglaset i mitten av den yta du vill ändra visningsstorleken på. Klicka om 

du vill förstora; håll ned Ctrl och klicka om du vill förminska. 

• Du förstorar en del av en sida genom att dra med förstoringsglaset en ram runt det område 

du vill förstora. 

d) Du kan använda den vertikala och den horisontella rullningslisten för att styra dokumentvisningen. 

e) Välj handverktyget i verktygslådan och dra någonstans på dokumentfönstret för att visa den del 

av sidan eller redigeringsbordet som du vill se.


2 Verktygslådan och kontrollpaletten 

2.1 Verktygslådan 

Du aktiverar Verktygslådan (Toolbox) genom att välja Fönster, Visa Verktyg (Window, Toolbox). 

Verktygslådan har följande verktyg: 

Pekverktyget (Pointer tool) Textverktyget (Text tool) 

Rotationsverktyget (Rotation tool) Skärverktyget (Cropping tool) 

Linjeverktyget (Line tool) Verktyget för begränsade linjer 

Constrained-line tool) 

Rektangelverktyget (Rectangle tool) 

Ovalverktyget (Ellipse tool) Ramverktyg 

Polygonverktyget (Polygon tool) 

Handvertyget (Hand tool) Zoomverktyg (Zoom tool) 

Så här använder du verktygen: 

Pekverktyget: Markerar, flyttar och storleksändrar textblock och grafik. Markera genom att 

klicka var som helst på ett fyllt objekt eller på ramen om det ofyllt. Du ändrar 

form och storlek genom att dra i en av markeringspunkterna. Du flyttar objektet 

genom att dra med muspekaren utanför markeringspunkterna (ev. på 

ramen). Avmarkera objektet genom att klicka utanför det. 

Textverktyget Skriver, markerar och redigerar text. Du anger var texten ska börja genom att 

klicka med musen. Du kan också ange en ram inom vilken texten ska komma 

genom att dra en rektangel med textverktyget. 

Du markerar ett ord genom att dubbelklicka på det. Du markerar ett stycke 

genom att klicka på det tre gånger. 

Rotationsverktyget Markerar och roterar textblock och grafik. Markera objektet (du kan göra det 

med rotationsverktyget), klicka på den punkt som ska vara rotationscentrum 

och dra ut en @hävstång@ från den. Rotera sedan objektet genom att hålla 

musknappen nedtryckt 

Skärverktyget Beskär importerade bilder. 

Linjeverktyget Ritar räta linjer med vilken lutning som helst. Håll ned Skift för att rita vågräta, 

lodräta och 45Ε linjer. 

Verktyget för begränsade linjer 

Ritar vågräta, lodräta och 45Ε linjer. 

Rektangelverktyget Ritar kvadrater och rektanglar. Håll ned Skift för att rita en kvadrat. Genom 

att välja Objekt, Rundade hörn (Element, Rounded Corners) kan du sätta 

in avrundade hörn. Använd ramverktyget för att skapa en rektangulär platshållare 

för text och bilder. 

Ellipsverktyget Ritar cirklar och ellipser. Håll ned Skift för att rita en cirkel. Använd ram-


verktyget för att skapa en cirkel- eller oval platshållare för text och bilder. 

Polygonverktyget Ritar de vanligaste polygonerna. Genom att välja Objekt, Polygoninställningar 

(Element, Polygon Settings) kan du ändra polygonens utseende. 

Använd ramverktyget för att skapa en polygonformad platshållare för text 

och bilder 

Zoomverktyget Förstorar sidan eller ett område på sidan. 

2.2 Kontrollpaletten för objekt 

Du aktiverar Kontrollpaletten (Control palette) genom att välja Fönster, Kontrollpaletten (Window, 

Control Palette). Markera ett grafiskt objekt för att kontrollpaletten ska kunna ange värden för 

objektet. 

Kontrollpalettens innehåll då ett objekt är markerat: 

A Systemruta Klicka på systemrutan för att stänga kontrollpaletten. 

B Förflyttningsruta Dra i förflyttningsrutan med musen för att flytta kontrollpaletten. 

C Tillämpa Klicka här för att tillämpa formateringen på ett markerat objekt. 

D Mätpunkt Visar den del av objektet som mätningarna och ändringarna utgår från 

(den tjockaste mätpunkten). Klicka på en annan punkt för att ändra mätpunkt 

(referenspunkt). 

E Placering X- och Y-koordinaterna för mätpunkten eller muspekaren i förhållande 

till linjalernas nolläge. Ändra värdena genom att flytta objektet, skriva in 

nya värden eller klicka på motsvarande pilar. 

F Storlek W och H anger objektets (eller beskärningsramens) bredd och höjd. 

Ändra värdena genom att storleksändra objektet, skriva in nya värden eller 

klicka på motsvarande pilar. 

G Storlek i procent Anger storleksförändring i procent av originalstorleken. 

H Ändra storlek Klicka på rutan för att ändra storlek på en monterad bild. 

I Beskära Klicka på rutan för att beskära en monterad bild (genom att ändra värdena 

för X och Y eller W och H). 

J Ändra storlek proportionellt 

Anger om du storleksändrar objektet proportionellt eller om ändringen 

av bredd och höjd sker oberoende av varandra. 

K Anpassa till skrivaren 

Anpassar skalning av monterade bilder så att de är kompatibla med skrivarens 

upplösning. 

L Rotera Anger rotationsvinkel med 0,1 graders noggrannhet kring den valda 

mätpunkten. Ändra värdet genom att rotera objektet, skriva in ett nytt 

värde eller klicka på motsvarande pilar. 

M Spegla vågrätt Speglar objektet i sidled i förhållande till mätpunkten. 

N Skeva Anger skevningsvinkel i sidled från -85 till 85 grader med 0,1 grads 

noggrannhet i förhållande till den valda mätpunkten. Ändra värdet ge-


nom att skeva objektet, skriva in ett nytt värde eller klicka på motsvarande 

pilar. 

O Spegla lodrätt Speglar objektet i höjdled i förhållande till mätpunkten. 

2.3 Kontrollpaletten i teckenläge 

Kontrollpalettens innehåll i teckenläge: 



C Tillämpa Klicka här för att tillämpa formateringen på en markerad text. 

D Redigeringsläge Klicka här för teckenläge (character view). 

E Styckeläge Klicka här för styckeläge (paragraph view). 

F Teckensnitt (Font) Skriv eller välj ett teckensnitt. 

G Stil (Type style) N = Normal 

F = Fet 

K = Kursiv 

u = Understruken 

I = Inverterad 

Q = Överstruken 

K = Kapitäl 

V = Versal 

e 

= Upphöjt 

I = Nedsänkt 

H Storlek (Size) Skriv eller välj teckenstorleken i punkter (med 0,1 punkts noggrannhet). 

I Radavstånd (Leading) 

Skriv eller välj det lodräta utrymmet mellan två rader (med 0,1 punkts 

noggrannhet). Auto innebär 120 % av teckenstorleken. 

J Spärra/Knip (Tracking) 

Skriv eller välj utrymmet mellan tecken och ord 

K Teckenbredd (Width) 

Skriv eller välj teckenvärde mellan 5 % och 250 % (med 1 % noggrannhet). 

Standardvärde 100 %. 

L Kerning Välj gradsteg för kerning. Används mest i rubriker. 

M Baslinjeförskjutning (Baseline adjust) 

Skriv eller välj textens lodräta position i förhållande till baslinjen (med 

0,01 punkts noggrannhet). 

2.4 Kontrollpaletten i styckeläge 

Kontrollpalettens innehåll i styckeläge:




C Tillämpa Klicka här för att tillämpa formateringen på ett valt stycke (valda stycken). 

D Redigeringsläge Klicka här för teckenläge (character view). 

E Styckeläge Klicka här för styckeläge (paragraph view). 

F Formatmall (Style) Skriv eller välj ett angivet format. 

G Justering (Alignment) 

Vänsterjustering, Högerjustering, Centrering, Marginaljustering, Spärrad 

justering 

H Markörens läge Visar markörens läge på sidan i millimeter i förhållande till linjalernas 

nolläge 

I Vänster indrag (Left indent) 

Ange indrag till vänster för stycket. 

J Förstaradsindrag (First-line indent) 

Ange storleken på indraget för första raden i stycket 

K Höger indrag (Right indent) 

Ange indrag till höger för stycket 

L Mellanrum före stycke (Space above paragraph) 

Extra avstånd till föregående stycke 

M Mellanrum efter stycke (Space below paragraph) 

Extra avstånd till nästa stycke. 

N Textrasterstorlek Ange ett värde i punkter som används för valet Fäst mot textraster. 

O Fäst mot textraster Klicka den högra symbolen för att justera spalter lodrätt, enligt den 

punktstorlek som angavs i Textrasterstorlek 

3 Skapa ett dokument 

I det här kapitlet beskrivs några av de steg man i allmänhet tar när man börjar bygga upp ett dokument. 

Processen är naturligtvis mycket olika beroende på hurdant dokument man planerar, t.ex. brev, 

broschyr, affisch, flygblad eller tidskrift osv. Några huvudpunkter kan man dock urskilja. 

3.1 Bestämma dokumentformatet 

När du väljer att skapa ett nytt dokument får du fram dialogrutan Dokumentformat (Document Setup) 

(se bild s. 1). Du kan nu göra följande val och inställningar: 

• Sidstorlek Du kan välja en standardstorlek eller egen sidstorlek (Annan). 

• Dimensioner Skriv in sidans dimensioner om du valt egen storlek. Maximidimensionen är 

1065 mm x 1065 mm. 

• Orientering Välj Stående eller Liggande. 

• Dubbelsidigt Markera detta alternativ om du vill ha text/bilder på båda sidor. 

• Visa uppslag Markera alternativet om du vill se på skärmen ett siduppslag i stället för bara


en sida. 

• Anpassa layout 

Markera alternativet om du ändrat ett dokumentets marginaler, sidstorlek eller 

orientering och önskar att PageMaker omvandlar layouten för den nya 

sidformateringen. 

• Återställ sidnumrering 

Markera alternativet om du vill ändra sidnumreringen. 

• Antal sidor Ange det antal sidor du planerar för dokumentet. Du kan i ett senare skede 

lägga till eller ta bort sidor. 

• Första sidans nummer 

Första sidan kan ha ett annat nummer än 1 om dokumentet är en del av en 

större helhet, en s.k. bok. 

• Marginaler Om du har markerat alternativet Dubbelsidigt (Double-sided) ska du ange 

marginalstorlek för Inner (Inside) och Ytter (Outside), i annat fall kallas 

marginalerna för Vänster (Left) och Höger (Right). 

• Slutlig skrivare(s upplösning) 

Du bör ange (upplösningen för) den skrivare med vilken du skriver ut det 

slutliga dokumentet, oberoende av med vilken skrivare du skriver ut dokumentutkasten. 

Du kan när som helst under arbetets gång ändra dokumentinställningarna genom att välja Arkiv, 

Dokumentformat (File, Document Setup). 

3.2 Använda mallsidor (master pages) 

På mallsidorna sätter du in sådana element (texter, linjer, sidnumrering, sidhuvuden, sidfötter, bilder, 

spaltindelning osv.) som du vill att ska finnas genomgående på varje sida i dokumentet. Mallsidorna 

kan också innehålla olika slag av hjälplinjer. Du kan ha flera mallsidor för ett dokument (se närmare 

kapitlet om mallar). 

Du får fram en mallsida genom att klicka på motsvarande symbol nere i vänstra hörnet. Om du använder 

båda sidor av papperet har du två mallsidesymboler, V (L) och H (R), i annat fall bara H. 

Genom att använda mallsidor sparar du tid då du skapar dokumentet. Dessutom blir sidorna enhetliga. 

Gör t.ex. så här för att utnyttja mallsidor: 

• Placera stödlinjerna på mallsidorna. 

• Skapa grundläggande objekt på mallsidorna, t.ex. Bilder och text som du vill ha på dokumentets 

alla sidor. 

• Lägg till sidhuvud och sidfot, helst utanför marginalerna. Du kan t.ex. infoga sidnummer på 

följande sätt: 

1. Öppna en mallsida. 

2. Placera med hjälp av textverktyget markören någonstans på sidan. 

3. Tryck på Ctrl+Skift+3. Sidnumret betecknas med VM (LM) resp. HM (RM). 

4. Markera sidnummerbeteckningen och formatera den. 

3.3 Måttenhet och linjaler 

Varje dokumentfönster innehåller en vågrät och en lodrät linjal (ruler). Du kan visa/gömma linjalerna 

genom att välja Visa linjaler (Show Rulers) eller Göm linjaler (Hide Rulers) på Visa-menyn. 

Du kan ställa in måttenheten genom att välja Arkiv, Inställningar, Allmänna (File, Preferences). 

Du kan välja mellan millimeter (m efter värdet), tum (t efter värdet), pica (p efter värdet), punkter (p 

före värdet), cicero (c efter värdet)


Standardinställningen för linjalernas nollpunkt vid ett enkelsidigt dokument är linjalernas skärningspunkt 

vid sidans övre vänstra hörn. När du arbetar med siduppslag är nollpunkten skärningspunkten 

mellan sidornas över- och innerkanter. 

Du kan flytta nollpunkten (både horisontellt och vertikalt) genom att dra hårkorset i linjalernas skärningspunkt. 

Genom att t.ex. flytta nollpunkten till hörnet av ett objekt kan du mäta storleken av objektet. 

Du återställer den ursprungliga nollpunkten genom att dubbelklicka i linjalernas skärningspunkt. 

Du låser den nya nollpunkten genom att välja Visa, Lås nollpunkten. 

När du placerar objekt noggrant på sidan kan du använda skalstegen på linjalerna. Vilka skalsteg som 

visas beror bl.a. skärmens upplösning och sidans visningsgrad. Genom att koppla på Visa, Fäst mot 

skalsteg justeras nya eller flyttade objekt efter det osynliga raster som bildas av linjalernas skalstreck. 

3.4 Stödlinjer 

Stödlinjer (guides) är linjer som hjälper dig att placera text, bilder och grafiska objekt på dokumentsidan. 

Stödlinjerna skrivs inte ut. 

Det finns tre slag av stödlinjer: marginaler, spaltlinjer, hjälplinjer. 

Marginalerna ställer du bl.a in i dialogrutan Dokumentformat. 

Spaltlinjerna fungerar som gränser för text som placeras på dokumentsidorna. Du sätter in spalter 

(t.ex. på mallsidorna) genom att välja Sida, Spaltindelning. I dialogrutan som öppnas kan du välja 

antalet spalter och spaltmellanrummet (ev. skilt för höger- och vänstersida). Du kan skapa olika breda 

spalter genom att dra i spaltlinjerna. 

Du kan sätta in högst 120 horisontella eller vertikala hjälplinjer för att lättare justera text och grafik i 

dokumentet. Gör så här: 

1. För muspekaren till den horisontella linjalen för att få horisontella stödlinjer och till den vertikala 

linjalen för att få vertikala stödlinjer. 

2. Håll ner musknappen varvid pekaren förvandlas till en dubbelpil. 

3. Dra muspekaren antingen nedåt eller till höger varvid en prickad stödlinje följer med den. 

Släpp upp musknappen då stödlinjen är på rätt ställe (du kan se stödlinjens placering genom 

att följa med det lilla strecket på linjalen). 

Du tar bort en hjälplinje genom att dra den bort från dokumentsidan. Du tar bort alla hjälplinjer genom 

att välja Visa, Ta bort hjälplinjer. 

Du kopplar på och av visningen av stödlinjerna genom att trycka på Ctrl+L. Du låser stödlinjerna genom 

att välja Visa, Lås stödlinjer. 

Du fäster objekt vid stödlinjerna genom att välja Visa, Fäst mot stödlinjer (Layout, Snap to Guides). 

När du sedan för ett objekt tillräckligt nära stödlinjen @drar@ strecket resp. linjen objektet till sig. 

På det sättet får du exakt justering för objekt som t.ex. ska vara på samma avstånd från papperets 

kant. 

Det går bra att utnyttja denna @magnetism@ för att fästa linjalstreck vid stödlinjer och stödlinjer vid 

linjalstreck. 

4 Skriva in och arbeta med texter 

4.1 Skriva/infoga text 

Det finns fyra sätt att skriva eller infoga text: 

• Skriva in text med Textverktyget (Story Editor): 

1. Välj Textverktyget i Verktygslådan. Pekaren förvandlas till en s.k. textmarkör.


2. Klicka på önskat ställe varigenom du får en markör. I allmänhet flyttar den sig till vänstra 

kanten av sidan/spalten. När du skriver texten följer den sidans/spaltens kanter. 

eller 

Dra med markören en rektangel för att ange bredden av ett s.k. textblock. Markören kommer 

i vänstra kanten av textblocket. Den skrivna texten följer textblockets gränser och utvidgar 

den nedre kanten vid behov. 

• Använda Textbehandlaren. 

Se avsnitt 4.3. 

• Importera och montera text från en fil: 

1. Välj Arkiv, Montera (File, Place). 

2. Sök fram den fil du vill montera i PageMaker. Texten i filen ska helst vara relativt oformaterad, 

t.ex. i RTF-format. 

3. Ange ev. vilket program texten är skriven med. 

4. Ange ev. om du vill ersätta teckensnittet med något annat. 

5. Markera eller avmarkera vid behov Sida, Automatisk montering (Layout, Autoflow). 

Om den automatiska markeringen är påkopplad reserveras automatiskt nödvändigt antal sidor/spalter. 

6. Klicka med monteringsmarkören där du vill att texten ska börja. Monteringsmarkören har 

olika utseende beroende på om den automatiska monteringen är påkopplad eller inte. Om 

du drar med monteringsmarkören upp ett rektangulärt område kommer texten att inpassas i 

det området. 

• Markera text i ett annat dokument och sedan på normalt sätt Kopiera (Copy) och Klistra in 

(Paste). 

4.2 Textblock 

Texten i ett dokumentfönster bildar textobjekt. Textobjekten kan antingen vara textblock (text block) 

eller textramar. Textramar behandlas i avsnitt 4.5 

Ett textblock innehåller text som du skriver, klistrar in eller monterar. Du ser textblockets kanter bara 

om klickar på det med pekverktyget. 

Om du vill redigera eller formatera texten i ett textblock måste du använda textverktyget. Om du vill 

behandla texten som ett objekt (t.ex. storleksändra, flytta, rotera) använder du däremot pekverktyget. 

En artikel är sammanhörande text som behandlas som en enhet av PageMaker. En artikel kan bestå av 

en eller flera textblock som är kopplade till varandra. 

Du flyttar ett textblock genom välja pekverktyget, placera pekaren någonstans i textblocket och sedan 

dra det till den nya platsen. 

Du storleksändrar (ändrar längd och bredd) ett textblock genom välja pekverktyget och dra med pekaren 

i något hörnhandtag. På det sättet kan du anpassa texten t.ex. till en sida eller en spalt. När du 

storleksändrar ett textblock som är kopplat till andra textblock (inom samma artikel) överförs texten 

automatiskt från den ena textblocket till det andra. 

När du markerar ett textblock med pekverktyget förses blocket med s.k. texthandtag (handles) och 

monteringslinjer (window shades) uppe och nere. Handtagen kan innehålla följande symboler: 

• Ett tomt handtag innebär att texten antingen börjar eller slutar där. 

• Ett handtag försett med ett plustecken innebär att blocket är kopplat (threaded) till antingen 

föregående eller efterföljande block. 

• Ett handtag försett med en röd pil innebär att det finns text att montera som ännu inte satts 

in i dokumentet. Du monterar in den återstående texten genom att


a) dra den nedre monteringslinjen neråt tills all text syns, 

b) klicka på handtaget med pilen varvid pekaren förvandlas till en monteringsmarkör 

och därefter klicka på önskat ställe på sidan för att sätta in den återstående texten, 

c) klicka på handtaget och dra en rektangel med monteringsmarkören, varvid den återstående 

texten kommer i det block som bildas av rektangeln. 

Operationer med block: 

• Du delar upp en artikeltext i flera block på följande sätt: 

1. Dra den undre markeringsramen över texten så att en del av texten försvinner. 

2. Klicka på den röda pilen varvid pekaren förvandlas till en monteringsmarkör. Montera 

texten sedan på vanligt sätt. 

• Du delar upp en artikel i flera artiklar så här: 

1. Markera med textverktyget den text som bilda ett eget block och välj Redigera, 

Klipp ut (Edit, Cut). 

2. Placera därefter markören på något annat ställe utanför textblocket och välj Redigera, 

Klistra in (Edit, Paste). Det nya textblocket är inte kopplat till det föregående, 

utan bildar en egen artikel. 

• Du sammanför (connect) två textblock från olika artiklar till en artikel så här: 

1. Markera det textblock du vill ta bort med pekverktyget eller markera hela texten 

med textverktyget. 

2. Välj Redigera, Klipp ut (Edit, Cut). 

3. Placera markören i det textblock du vill infoga texten (t.ex. sist) och välj Redigera, 

Klistra in (Edit, Paste). 

• Du balanserar (balance) spalter (dvs. gör två eller flera spalter jämnhöga) så här: 

1. Markera två eller flere spalter genom att markera den första och hålla ned Skift medan 

du markerar de följande. 

2. Välj Verktyg, Plug-ins, Balansera spalter (Utlities, Plug-ins, Balance Columns). 

3. Välj typ av justering och hur du fördelar rader om spalterna inte kan göras jämnhöga 

4. Klicka på OK. 

Du kan också använda motsvarande fält i Kontrollpaletten. 

4.3 Textbehandlaren 

PageMaker har en egen ordbehandlingsmodul som kallas Textbehandlaren. I den kan du skriva text 

eller göra redigeringar och formateringar. I allmänhet lönar det sig att växla över till Textbehandlaren 

om du har större mängder text som ska skrivas eller bearbetas. 

Så här använder du Textbehandlaren: 

1. Om du vill öppna en befintlig artikel se till att du har markören i texten (eller att texten är 

markerad med textverktyget eller textblocket är markerat med pekverktyget). Om du vill 

öppna ett tomt fönster, välj pekverktyget eller placera markören utanför ett textblock. 

2. Välj Redigera, Textbehandlaren (Edit, Edit Story) eller tryck på Ctrl+B (Ctrl+E). Du 

kan också trippelklicka på ett textblock för att öppna dess textfönster. 

3. Börja skriva i det tomma dokumentet eller sätta in/redigera text i ett det öppnade textdokumentet. 

4. Stäng Textbehandlaren med Artikel, Stäng artikel eller genom att trycka Ctrl+W. Du 

återgår till dokumentfönstret utan att stänga textfönstret genom att välja Redigera, Dokumentfönstret.


Om du har skrivit in text i ett tomt fönster öppnas en dialogruta där du tillfrågas om du vill 

montera texten. 

Så här redigerar och formaterar du text i Textbehandlaren: 

• Flytta och kopiera text på normalt sätt genom att välja Kopiera (Copy), Klipp ut (Cut) 

och Klistra in (Paste) på Redigera-menyn (Edit). Du kan naturligtvis också använda 

snabbkommandona Ctrl+C, Ctrl+X och Ctrl+V. 

• Du kan utföra stavningskontroll genom att välja Verktyg, Rättstavning. Observera att 

stavningskontroll bara kan utföras i Textbehandlaren. 

• Du kan använda funktionerna Sök och Ersätt genom att välja motsvarande kommandon på 

Verktyg-menyn (Tools). Observera att dessa funktioner bara kan utföras i Textbehandlaren. 

• I övrigt kan du använda samma redigerings- och formateringsfunktioner som du kan göra i 

dokumentfönstret. Observera att all formatering inte syns i textfönstret. 

4.4 Formatering av text (teckenformatering) 

Beroende på vad som är markerat innebär formateringsinställningarna följande: 

• Om inget dokument är öppet: Tillämpas på text du skriver i alla nya dokument. 

• Om pekverktyget är aktivt (och ett dokument är öppet): Förhandsinställningar för tecken 

och stycke i dokumentet. 

• Text är markerad med textverktyget: Teckenformatering gäller endast den markerade texten; 

styckeformatering gäller endast de stycken som markeringen berör. 

• Markören placerad i text: Teckenformatering gäller den text du skriver vid markören: 

styckeformatering gäller de stycken där markören finns. 

Du har följande möjligheter att teckenformatera och styckeformatera: 

a) Med Kontrollpaletten 

Du kan utföra följande teckenformateringar genom att första markera den text som formateringen 

berör (se avsnitt 2.3): 

– teckensnitt 

– stil 

– storlek 

– radavstånd 

– spärrning 

– knipning 

– teckenbredd 

– kerning 

– baslinjeförskjutning. 

Du kan utföra följande styckeformateringar genom att placera markören i det stycke som 

ska formateras eller markera flera stycken (se avsnitt 2.4): 

– justering 

– angivelse av markörens läge 

– vänsterindrag 

– förstaradsindrag 

– högerindrag 

– mellanrum före stycke 

– mellanrum efter stycke 

– storlek av textraster 

– fästande mot textraster.


b) Genom att välja kommandon på Text-menyn (Type) 

Du kan välja följande kommandon för teckenformatering: 

– Teckensnitt (Font) 

– Storlek (Size) 

– Radavstånd (Leading) 

– Stil (Type Style) 

– Kerning (Kerning) 

– Spärra/knip (Tracking) 

– Teckenbredd (Set Width) 

Du kan välja följande kommandon för styckeformatering: 

– Indrag (Indent) 

– Tabbar (Tabs) 

– Justering (Alignment) 

c) Genom att välja Text, Tecken (Type, Character) 

Du får fram en dialogruta där du samtidigt kan ställa in flera teckenformateringar. 

d) Genom att välja Text, Stycke (Type, Paragraph) 

Du får fram en dialogruta där du samtidigt kan ställa in flera styckeformateringar. 

e) Genom att använda förinställda format 

Välj Fönster, Visa format. Se närmare kapitel 7 nedan). 

4.5 Textramar 

Du kan också sätta in text i textramar, som till skillnad mot textblock kan ha vilken form som helst. 

Text som lagts in i en ram följer ramens kanter. 

• Du skapar en textram enklast genom att använda ett ramverktyg i verktygslådan. Du kan 

också markera något annat, godtyckligt objekt och därefter välja Objekt, Ramar, Ändra 

till ram. 

• Du lägger in text i en ram genom att välja textverktyget, klicka på ramen och därefter skriva 

eller klistra in text i ramen. 

• Du monterar in text i en ram genom att välja Arkiv, Montera och sedan klicka på ramen 

med markeringsverktyget. Du kan också markera textblocket, hålla ner Skift medan du 

markerar en tom ram och sedan välja Objekt, Ramar, Lägg till innehåll. 

• Du bestämmer indrag för texten i förhållande till ramen genom att välja Objekt, Ramar, 

Ramtillval. 

Operationer med textramar liknar i övrigt dem som utförs med textblock (se avsnitt 4.2). 

5 Arbeta med objekt 

5.1 Allmänt om objekt 

Det här kapitlet anger hur du på olika sätt kan arbeta med bilder, figurer (som ritas med något ritverktyg), 

ramar samt textobjekt. För alla dessa objekt kan du t.ex. ändra storlek, rotera och ändra färg. 

Det finns dock vissa skillnader, som t.ex.: 

– Objekt som ritats med något ritverktyg kan ha fyllning och linjer, har åtta markeringshandtag 

och kan inte innehålla något annat än fyllnadsfärger och mönster. 

– Textobjekt (textblock) har inga fyllnads- eller linjeattribut, de måste vara rektangulära och har 

fyra markeringshandtag. En artikel kan löpa till föregående eller nästa textobjekt. 

– Ramar kan ha vilken form som helst, de kan ha fyllnads- och linjeattribut och har åtta marke-


ringshandtag. De kan (i motsats till andra ritade figurer) ha innehåll, antingen text eller bild. 

– Ramar fungerar som färdiga platsmarkeringar 

– En artikel kan löpa till föregående eller nästa ram. 

– Textramar ger, till skillnad från textblock, synliga kanter för texten (kanterna kan tas bort). De 

bibehåller också sin originalhöjd även om text tas bort. 

– I textramar kan man anpassa text till sid- eller spaltslutet och fylla texten uppåt. 

5.2 Figurer som ritas med något ritverktyg. 

Se närmare avsnitt 2.1 Verktygslådan (sida 4). 

Nedan några anvisningar och tips för arbete med figurer: 

• Du kan ändra linjetjocklek och fyllning genom att markera objektet och öppna Objektmenyn 

och därefter kommandot Fyllning, Linje eller Fyllning/Linje. 

• Om du väljer ett linje- eller fyllningsattribut när något objekt inte är markerat kommer det 

valda attributet att gälla som förinställning. 

• Du kan dubbelklicka på ett ritverktyg och välja attribut för att förinställa det för det aktuella 

dokumentet. 

• Om du dubbelklickar på ett ritverktyg och väljer attribut förinställer du ritverktyget generellt. 

• Du ritar snabbt en rektangulär ram kring en monterad bild genom att markera bilden och 

sedan välja Verktyg, Plug-ins, Rama in. 

• Du rundar hörnen på en rektangel genom att välja Objekt, Rundade hörn. 

• Du gör olika inställningar (antal hörn; polygon- eller stjärnform) en polygon genom att välja 

Objekt, Polygoninställningar. 

• Du omformar en polygon genom att dubbelklicka på den. Du kan sedan lägga till resp. ta 

bort hörn genom att klicka på linjen resp. ett hörn. Du kan också dra i ett hörn för att göra 

det längre eller kortare. 

5.3 Insättning/läge/storlek av bilder 

• Du infogar bilder på följande sätt: 

a) Montera en bild på samma sätt som text genom att välja Arkiv, Montera (File, Place). 

Om du drar en rektangel med markören får bilden direkt rektangelns form och storlek. 

b) Välj Redigera, Infoga objekt (Edit, Insert Object) och sedan t.ex. ClipArt eller en 

bild i ett grafikprogram. När du dubbelklickar på bilden öppnas ifrågavarande program. 

c) Kopiera den från något annat dokument med t.ex. Ctrl+C och sätt sedan in den med 

Ctrl+V. 

d) Använd ramar (se avsnitt 5.4). 

• Bildens läge 

Du ändrar läge genom att dra i bilden. Om du håller ned Skift medan du drar blir förflyttningen 

vinkelrät. Du kan också bestämma dess exakta läge med hjälp av kontrollpaletten. 

• Bildens storlek 

Du justerar storleken av en bild genom att markera den och dra i hörnhandtagen. Om du 

håller ned Skift medan du drar ändras bilden proportionerligt (släpp upp musknappen 

först!). Du kan också använda kontrollpaletten för att ange exakt storlek och ev. bevarande 

av proportionerna. 

• Fristående/textbundna bilder 

Om Pekverktyget är aktivt när du monterar in en bild kommer den att bli fristående, dvs. 

om du inte ändrar dess läge behåller den sin plats på sidan. Om Textverktyget är aktivt när


du sätter in bilden blir den textbunden, dvs. den hör ihop med en viss text. 

Du ändrar en fristående bild till textbunden och vice versa på följande sätt: 

1. Markera bilden 

2. Välj Redigera, Klipp ut. 

3. Välj Textverktyget resp. Pekverktyget. 

4. Välj Redigera, Klistra in. 

5.4 Arbeta med ramar 

En ram tjänar vanligen som platsmarkering för text och bilder. Ramar kan precis som andra objekt 

flyttas, storleksändras, roteras, dupliceras osv. Med hjälp av ramar kan du skapa en mall där dokumentets 

layout och struktur är fastställd. 

En tom ram utmärks med ett kryss inne i figuren. Detta kryss skrivs inte ut, däremot ramens kantlinje. 

Du kan förvandla kantlinjen till en stödlinje (som inte skrivs ut) genom att välja Objekt, Linje, Ingen. 

Du omvandlar en figur till en ram genom att markera figuren och välja Objekt, Ändra till ram. 

Innan du infogar eller monterar en bild i en ram kan du välja attribut för hur bilden sätts in i ramen genom 

att välja Objekt, Ramar, Ramtillval. Du kan t.ex. beskära innehållet, anpassa innehållet till ramen 

eller anpassa ramen till innehållet. 

Så här infogar du text eller bild i en ram: 

1. Markera ramen. 

2. Håll ned Skift och markera textblocket eller bilden som ska läggas i ramen. 

3. Välj Objekt, Ramar, Lägg till innehåll. 

Så här monterar du text eller bild i en ram: 

1. Markera ramen. 

2. Välj Arkiv, Montera. 

3. Markera filen som du vill montera, markera Montera inuti ram och klicka på Öppna. 

En rams innehåll hör ihop med ramen då man t.ex. roterar, storleksändrar eller flyttar ramen. Du kan 

separera eller radera innehållet från en ram genom att välja Objekt, Ramar. 

Du kan också i efterskott styra innehållets placering i ramen genom att välja Objekt, Ramar, Ramtillval. 

5.5 Duplicera ett objekt 

Så här duplicerar du ett objekt: 

1. Markera ett (eller flera) objekt. 

2. Välj Redigera, Kopiera (Edit, Copy). 

3. Gör något av följande: 

– Om du vill förskjuta kopian, välj Redigera, Klistra in (Edit, Paste). 

– Om du vill få kopian på exakt samma plats som originalet, tryck på Ctrl+Skift+5 

– Om du vill klistra in flera kopior, välj Redigera, Klistra in flera (Edit, Multiple 

Paste). Ange därefter antalet kopior samt förskjutning i höjd- och sidled. 

5.6 Vanliga operationer med objekt 

• Du kommer åt att markera objekt som ligger på varandra genom att hålla ned Ctrl och 

klicka på objekten. 

• Så här ändrar du skiktordningen på objekt:


1. Markera ett objekt. 

2. Välj Objekt, Ordna (Element, Order). Välj därefter något av alternativen Lägg 

överst (Bring to Front), Lägg över (Bring Forward), Lägg underst (Send to 

Back), Lägg under (Send Backward). 

• Så här grupperar du objekt så att de behandlas som en enhet: 

1. Markera det första objektet. 

2. Håll ned Skift och markera de andra objekten som ska ingå i gruppen. 

3. Välj Ordna, Gruppera (Arrange, Group). 

• Så här delar du upp objekt: 

1. Markera gruppen. 

2. Välj Ordna, Dela upp (Arrange, Ungroup). 

• Du raderar ett objekt genom att markera det och trycka på Delete. 

• Du flyttar ett objekt genom att dra i det. Om du håller ned Skift kan du dra objektet bara i 

höjd- eller sidled. 

• Du storleksändrar genom att markera det och dra i ett av handtagen. Om du håller ned 

Skift och drar i ett hörnhandtag ändrar du storleken proportionellt. 

• Du låser ett objekt, dvs. förhindrar bl.a. flyttning och storleksändring genom att markera det 

och välja Objekt, Lås position (Element, Lock Position). Du låser upp det på motsvarande 

sätt. 

5.7 Maskera objekt 

Genom att maskera ett objekt, täcker du en del av det så att det syns bara delvis genom en figur som 

ritats med ett ritverktyg. 

Så här maskerar du ett objekt: 

1. Rita (eller markera) den figur (t.ex. en rektangel eller en stjärna) du vill använda som maskering. 

2. Placera maskeringsfiguren (= masken) ovanpå det objekt du vill maskera. 

3. Maskera masken och det objekt du vill maskera. 

4. Välj Objekt, Använd mask (Element, Mask). Om du samtidigt vill gruppera objekten håll 

ned Skift och välj Objekt, Använd mask och gruppera. 

Du tar bort en maskering på motsvarande sätt. 

5.8 Justera och fördela objekt 

Du kan justera objekt i förhållande till varandra, antingen efter en gemensam kant eller efter objektens 

mitt. 

Du kan fördela objekt så att de delar upp utrymmet mellan dem jämnt, antingen efter en gemensam 

kant eller objektens mitt. 

Gör så här för att justera eller fördela: 

1. Markera objekten du vill justera eller fördela. 

2. Välj Objekt, Justera objekt (Arrange, Align Objects). 

3. Välj en symbol för justering/fördelning i höjd- och sidled. Om du inte vill justera åt någotdera 

hållet, välj symbolen för ingen justering. 

4. Du har följande alternativ att välja fördelning: 

– Välj Fördela inom gränserna om du vill fördela objekten jämnt inom gränserna för


det aktuella urvalet objekt. 

– Välj Fördela bestämd mängd om du vill infoga ett bestämt utrymme mellan objekten. 

Skriv in avståndet i textrutan Mellanrum. 

5. Markera Minispara om du vill kunna ångra de ändringar du gör med kommandot (du går 

då tillbaka till senaste sparade version genom att välja Arkiv, Återgå (File, Revert)). 

5.9 Beskära en bild 

• Så här beskär (crop) du en bild med Skärverktyget (Cropping Tool): 

1. Välj Skärverktyget i Verktygslådan. 

2. Markera den bild du vill beskära. 

3. Placera markören så ett av bildens handtag syns genom pekarens mittpunkt. 

4. Håll ner musknappen tills pekaren blir en dubbelriktad pil. Dra sedan handtaget och 

för det inåt (eller ut från) bilden. Den beskurna delen av bilden göms. 

Du kan flytta bilden inom ramen genom att placera pekaren i bilden, hålla ner musknappen 

och dra bilden åt önskat håll. 

Du återställer bildens utseende genom att dra i handtagen. 

• Du kan också beskära en markerad bild genom att klicka på motsvarande verktyg i Kontrollpaletten. 

Ange först mätpunkten som ska vara stationär och ändra därefter värdet för 

höjd och/eller bredd. 

5.10 Textmontering runt ett objekt 

Så här väljer du hur texten löper runt objektet (bilder o.a. grafiska figurer): 

1. Markera bilden 

2. Välj Objekt, Figursättning (Element, Text Wrap). Du får fram en dialogruta. 

3. Välj något av följande: 

– Klicka på den vänstra rutan i Bildram (Wrap Option) om texten får skrivas över 

objektet. 

– Klicka på mellersta rutan om texten ska löpa runt objektet. 

– Högra rutan kan markeras bara om du gör ramen oregelbunden. 

4. Välj något av följande: 

– Klicka på den vänstra rutan i Textmontering (Textflow) om texten ska sluta vid 

bilden 

– Klicka på den mellersta rutan om ingen text får komma på sidorna. 

– Klicka på högra rutan om texten ska löpa runt bilden. 

5. Ange avståndet från bildram till bild. 

6. Klicka på OK. 

I varje hörn av bildramen till den markerade bilden finns nu handtag. Du kan göra följande med hjälp 

av handtagen: 

• Skapa nya handtag genom att klicka på ramen. 

• Ta bort ett handtag genom att dra det till ett intilliggande handtag. 

• Ändra bildramens form genom att dra i ett handtag, vilket kan återverka på hur texten löper 

runt bilden. 

6 Planera din publikation 

Målet med uppgörandet av layout för din publikation är att du ska skapa en så balanserad och läsbar


helhet som möjligt. Layoutandet är alltså ett medel, inte ett självändamål. Det är också viktigt att få en 

balans mellan utseende och innehåll; båda ska stöda varandra. Följande tre @slagord@ gäller: 

• Enkelhet 

Hitta inte på någon konstig layout bara för att visa att du kan olika finesser. Läsbarheten 

står i första rummet! 

• Ändamål 

Fundera på ändamålet med publikationen. Ett reklamblad ska ha en annorlunda layout än ett 

brev eller en forskningsrapport. 

• Enhetlighet 

Skapa en enhetlig layout för publikationen med hjälp av rubriker, linjer, grafik osv. 

Det är också bra att ta ställning till om layouten ska vara 

• symmetrisk (@klassisk@), dvs. med en statisk balans och harmoni, där text och bilder placeras 

relativt i förhållande till mittlinjen 

eller 

• asymmetrisk (@dynamisk@) med en viss oregelbundenhet och frihet, som dock fortfarande 

visar upp en harmonisk helhet. 

Innan du börjar layouta med PageMaker, gör upp en skiss där du ungefärligen ritar in läget och storleken 

för rubriker, brödtext, bilder, grafik osv. Ofta använder man s.k. blocklayout där de olika elementen 

placeras in i ramar eller rektangulära områden. Fundera också på tomma ytor (som du inte ska 

vara rädd för!). 

Du bör fundera på följande punkter före och medan du arbetar med layouten (inte nödvändigtvis i 

nedan angiven ordning): 

• Papperets storlek, orientering o. dyl. 

– storlek (A4, A3, A5) 

– orientering (stående, liggande) 

– ska papperet vikas på något speciellt sätt? 

– används båda sidor av papperet? 

• Spalter? 

– hur många spalter? 

– spaltmellanrum (t.ex. 5 mm) 

– lika breda spalter? 

– lika långa spalter? 

– spaltjustering? 

• Vilka bilder ska användas och hur ska de redigeras (storlek, plats, ram, bildtext, beskärning, 

rotation osv.)? 

– Bilder kan tjäna som blickfång och som textersättning. De kan vara av tre slag: fotografier 

och färdiga bilder, ritade bilder samt presentationsgrafik (diagram). 

– Om du förser bilderna med bildtexter, se till att bilden plus bildtexten bildar en helhet. 

Upprepa inte i bildtexten det som syns i bilden utan ge t.ex. förklarande information. 

Bildtexten får inte vara för lång. 

– Bilderna ska vara tillräckligt långt från varandra och växla plats från sida (uppslag) 

till sida (uppslag). Placera de viktigaste bilderna på ett uppslag till höger. Låt en rörelse 

eller riktning hos en bild peka inåt mot sidan (uppslaget). Beakta också bildens 

innehåll; ett flygplan placeras på annat sätt en u-båt! 

– Utnyttja vid behov PageMakers möjlighet att beskära bilden. 

• Vilka marginaler?


– Om du har olika vänster- och högermarginal, se till att de byter plats om du använder 

båda sidor av papperet. 

– Radlängden får inte vara för stor och därigenom göra texten svårläslig. 

• Vilka formatmallar? 

– Du kan ha formatmallar för t.ex. brödtext, ingresstext, bildtext samt rubriker av olika 

vikt (huvudrubrik, underrubrik, mellanrubrik osv.) 

• Vilken font (teckensnitt, storlek, stil)? 

– Välj teckensnitt efter läsbarhet och ändamål. Teckensnitten kan vara antikva, groteska 

eller speciella. Dessutom finns det teckensnitt med symboler (t.ex. Wingdings). 

Antikva (med serifer; t.ex. Times, Courier) lämpar sig ofta som brödtext, 

groteska (t.ex. Arial, Swiss) för rubriker och tabeller. Specialteckensnitt (t.ex. Mistral, 

Old English) kan användas i festliga eller humoristiska sammanhang t.ex. i 

samband med affischer och flygblad, mera sällan i broschyrer. 

– Radavståndet bör vara större för groteska teckensnitt än för antikva. Det räcker 

ofta med ett par, tre teckensnitt per publikation. Låt varje teckensnitt ha sin funktion! 

– Använd stileffekter (fet, kursiv, understruken, versaler, kapitäler osv.) sparsamt och 

konsekvent. Undvik understrykningar och versaler B de är ett arv från skrivmaskinsepoken. 

– Brödtextens storlek (= teckengrad uttryckt i punkter) är i allmänhet 9B12 punkter. 

Rubrikernas storlek kan graderas enligt rubrikens vikt. Låt skillnaden i teckengrad 

vara åtminstone 2 punkter. 

– Kom ihåg att större teckengrad inte automatiskt medför bättre läsbarhet. 

• Vilken styckeformatering (indrag, dubbelt indrag, hängande indrag, indrag för första raden)? 

– Var konsekvent vid användning av indrag! 

– Använd inte alltid slentrianmässigt ett dubbelt radavstånd som styckeavstånd. I allmänhet 

kan du ha mindre styckeavstånd än så. 

• Användning av grafiska objekt 

– Linjer används för att skilja åt text så att läsaren kan gestalta för texthelheter. Låt 

inte linjerna vara för breda (t.ex. 0,5 pt kan räcka). 

– Ramar och annan utsmyckning bör användas sparsamt. Speciella uppmaningar kan 

sättas inom ram (och ev. skugga). 

– Vid färganvändning bör en publikation ha en dominerande färg som de andra färgerna 

stöder. 

• Gemensamma element på alla sidor (sidnumrering, linjer, sidhuvud, sidfot osv.)? 

– Fundera på vad du sätter in på mallsidan (-sidorna) och vad på de enskilda sidorna. 

7 Formatmallar 

Du kan använda olika formatmallar (styles) för att färdigt förse vissa slag av texter med olika format. 

En formatmall anger: 

• teckensnitt 

• teckenstorlek 

• radavstånd 

• justering 

• indrag 

• avstavning.


7.1 Formatmallspaletten 

Du kan ta fram en @flytande meny@ över tillgängliga formatmallar med Fönster, Visa format (Format, 

Styles). 

Vissa formatmallar följer med PageMaker (t.ex. Brödtext (Body text), Rubrik (Headline), Underrubrik 

(Subhead) osv.). Du kan också skapa egna formatmallar, t.ex. för en mellanrubrik. 

7.2 Använda en formatmall 

Du har följande möjligheter att koppla på de formateringar som följer med en formatmall: 

• Markera ett eller flera textstycken och välj därefter en formatmall. Om formateringen gäller 

bara ett stycke räcker det med att du har placerat markören någonstans i stycket. 

• Välj en formatmall och skriv därefter texten. 

7.3 Skapa en formatmall 

1. Klicka på symbolen för Ny (New). Du får fram följande dialogruta: 

2. Skriv formatmallens namn i fältet Namn (Name): 

3. Klicka på Text (Type) för att formatera de enskilda tecknen. En dialogruta öppnas.


4. Ange bl.a. Teckensnitt (Font), Storlek (Size), Radavstånd (Leading), Teckenbredd 

(Width), Färg (Colour), Stil (Type style) och Placering i förhållande till radens baslinje 

(Position). Klicka på OK. 

5. Klicka på Stycke (Para) för att formatera styckena. En dialogruta öppnas. 

6. Ange bl.a. Indrag från Vänster (Left), från Höger (Right) samt för den Första raden 

(First), Styckemellanrum Före (Before) eller Efter (After) styckena, Justering (Alignment), 

språk för Lexikon (Lexicon) samt Tillval hur styckena får spalt- och sidbrytas 

(Options). Klicka på OK. 

7. Klicka på Tabbar (Tabs) om du vill att tabulatorinställningar ska ingå i formatmallen. 

8. Klicka på Avstavning (Hyph) om du vill ange hurdan avstavning som ska ingå i 

formatmallen. 

9. Klicka därefter på OK. Den nya formatmallen kommer nu att ingå i formatmallspaletten. 

7.4 Redigera en formatmall 

Du redigerar en formatmall genom att dubbelklicka på den i formatpaletten. Du kan därefter ändra 

formatmallens olika egenskaper på liknande sätt som när man skapar en formatmall (se ovan).

Adobe PageMaker 6.5 - Arbis

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?