Adobe PageMaker 6.5 - Arbis

More documents

Recommendations

Info

Anvisningar för PageMaker 18/21 helhet som möjligt. Layoutandet är alltså ett medel, inte ett självändamål. Det är också viktigt att få en balans mellan utseende och innehåll; båda ska stöda varandra. Följande tre @slagord@ gäller: • Enkelhet Hitta inte på någon konstig layout bara för att visa att du kan olika finesser. Läsbarheten står i första rummet! • Ändamål Fundera på ändamålet med publikationen. Ett reklamblad ska ha en annorlunda layout än ett brev eller en forskningsrapport. • Enhetlighet Skapa en enhetlig layout för publikationen med hjälp av rubriker, linjer, grafik osv. Det är också bra att ta ställning till om layouten ska vara • symmetrisk (@klassisk@), dvs. med en statisk balans och harmoni, där text och bilder placeras relativt i förhållande till mittlinjen eller • asymmetrisk (@dynamisk@) med en viss oregelbundenhet och frihet, som dock fortfarande visar upp en harmonisk helhet. Innan du börjar layouta med PageMaker, gör upp en skiss där du ungefärligen ritar in läget och storleken för rubriker, brödtext, bilder, grafik osv. Ofta använder man s.k. blocklayout där de olika elementen placeras in i ramar eller rektangulära områden. Fundera också på tomma ytor (som du inte ska vara rädd för!). Du bör fundera på följande punkter före och medan du arbetar med layouten (inte nödvändigtvis i nedan angiven ordning): • Papperets storlek, orientering o. dyl. – storlek (A4, A3, A5) – orientering (stående, liggande) – ska papperet vikas på något speciellt sätt? – används båda sidor av papperet? • Spalter? – hur många spalter? – spaltmellanrum (t.ex. 5 mm) – lika breda spalter? – lika långa spalter? – spaltjustering? • Vilka bilder ska användas och hur ska de redigeras (storlek, plats, ram, bildtext, beskärning, rotation osv.)? – Bilder kan tjäna som blickfång och som textersättning. De kan vara av tre slag: fotografier och färdiga bilder, ritade bilder samt presentationsgrafik (diagram). – Om du förser bilderna med bildtexter, se till att bilden plus bildtexten bildar en helhet. Upprepa inte i bildtexten det som syns i bilden utan ge t.ex. förklarande information. Bildtexten får inte vara för lång. – Bilderna ska vara tillräckligt långt från varandra och växla plats från sida (uppslag) till sida (uppslag). Placera de viktigaste bilderna på ett uppslag till höger. Låt en rörelse eller riktning hos en bild peka inåt mot sidan (uppslaget). Beakta också bildens innehåll; ett flygplan placeras på annat sätt en u-båt! – Utnyttja vid behov PageMakers möjlighet att beskära bilden. • Vilka marginaler?
Anvisningar för PageMaker 19/21 – Om du har olika vänster- och högermarginal, se till att de byter plats om du använder båda sidor av papperet. – Radlängden får inte vara för stor och därigenom göra texten svårläslig. • Vilka formatmallar? – Du kan ha formatmallar för t.ex. brödtext, ingresstext, bildtext samt rubriker av olika vikt (huvudrubrik, underrubrik, mellanrubrik osv.) • Vilken font (teckensnitt, storlek, stil)? – Välj teckensnitt efter läsbarhet och ändamål. Teckensnitten kan vara antikva, groteska eller speciella. Dessutom finns det teckensnitt med symboler (t.ex. Wingdings). Antikva (med serifer; t.ex. Times, Courier) lämpar sig ofta som brödtext, groteska (t.ex. Arial, Swiss) för rubriker och tabeller. Specialteckensnitt (t.ex. Mistral, Old English) kan användas i festliga eller humoristiska sammanhang t.ex. i samband med affischer och flygblad, mera sällan i broschyrer. – Radavståndet bör vara större för groteska teckensnitt än för antikva. Det räcker ofta med ett par, tre teckensnitt per publikation. Låt varje teckensnitt ha sin funktion! – Använd stileffekter (fet, kursiv, understruken, versaler, kapitäler osv.) sparsamt och konsekvent. Undvik understrykningar och versaler B de är ett arv från skrivmaskinsepoken. – Brödtextens storlek (= teckengrad uttryckt i punkter) är i allmänhet 9B12 punkter. Rubrikernas storlek kan graderas enligt rubrikens vikt. Låt skillnaden i teckengrad vara åtminstone 2 punkter. – Kom ihåg att större teckengrad inte automatiskt medför bättre läsbarhet. • Vilken styckeformatering (indrag, dubbelt indrag, hängande indrag, indrag för första raden)? – Var konsekvent vid användning av indrag! – Använd inte alltid slentrianmässigt ett dubbelt radavstånd som styckeavstånd. I allmänhet kan du ha mindre styckeavstånd än så. • Användning av grafiska objekt – Linjer används för att skilja åt text så att läsaren kan gestalta för texthelheter. Låt inte linjerna vara för breda (t.ex. 0,5 pt kan räcka). – Ramar och annan utsmyckning bör användas sparsamt. Speciella uppmaningar kan sättas inom ram (och ev. skugga). – Vid färganvändning bör en publikation ha en dominerande färg som de andra färgerna stöder. • Gemensamma element på alla sidor (sidnumrering, linjer, sidhuvud, sidfot osv.)? – Fundera på vad du sätter in på mallsidan (-sidorna) och vad på de enskilda sidorna. 7 Formatmallar Du kan använda olika formatmallar (styles) för att färdigt förse vissa slag av texter med olika format. En formatmall anger: • teckensnitt • teckenstorlek • radavstånd • justering • indrag • avstavning.
Page 1 and 2: 1 Dokumentbehandling Adobe PageMake
Page 3 and 4: Anvisningar för PageMaker 3/21 1.6
Page 5 and 6: Anvisningar för PageMaker 5/21 ver
Page 7 and 8: Anvisningar för PageMaker 7/21 A S
Page 9 and 10: Anvisningar för PageMaker 9/21 Sta
Page 11 and 12: Anvisningar för PageMaker 11/21 a)
Page 13 and 14: Anvisningar för PageMaker 13/21 b)
Page 15 and 16: Anvisningar för PageMaker 15/21 du
Page 17: Anvisningar för PageMaker 17/21 de
Page 21: Anvisningar för PageMaker 21/21 4.

Adobe PageMaker 6.5 - Arbis

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?