Hämta hem - Svensk PCI AB

Årsrapport 2006 

PCI 

enheten 

Centralsjukhuset I Karlstad

Årsrapport 2006 


enheten 

Centralsjukhuset I Karlstad

Produktion: Södra tornet kommunikation, Uppsala. 

Tryck:Taberg Media Group, 2007.

Innehållsförteckning 

Inledning 5 

Kranskärlsröntgen 8 

PCI 15 

Stent 20 

Akut hjärtinfarkt 23 

Komplikationer 28 

Stråldoser 28 

PCI mottagning 30 

Patientenkäter 31 

Fortbildningsaktiviteter 32 

Fallbeskrivning 33 

Årsr 

Apport 2006 


enheten


enheten 

Årsr 

Apport 2006

Inledning 

Bakgrund 

Hjärtsjukvården har under de senaste 15 åren 

genomgått en revolutionerande omvandling. 

Fram tills 90-talets början behandlades ca 40 % 

av patienterna med akut hjärtinfarkt med blodproppslösande 

läkemedel. Medicinska forskningsframgångar, 

parallellt med utveckling av nya 

tekniska metoder har resulterat i ett ökat antal 

patienter som under vårdtiden tidigt genomgår 

invasiv utredning och behandling. Utvecklingen 

har varit snabbast i storstadsområdena med 

en i dessa områden högre andel patienter som 

får invasiv utredning jämfört med landet i övrigt. 

Förklaring till detta var bristande tillgång på nödvändig 

kompetens samt utbildningskapacitet för 

egna läkare. Konsekvensen har blivit att patienter 

i flera län har fått transporteras långa sträckor 

till invasivt centrum. 

Värmland har, både för män och kvinnor, en av 

de kortaste medellivslängderna i Sverige. När 

värmlänningar avlider, sker det i högre utsträckning 

i hjärt-kärlsjukdom jämfört med övriga 

Sverige. Under de sista 10 åren har ett ökat antal 

värmlänningar utretts och behandlats i Örebro. 

Detta har medfört kraftigt stigande kostnader 

för denna patientgrupp. Det fanns också 

ett starkt önskemål om ökad modernisering av 

den värmländska hjärtsjukvården. Med denna 

bakgrund tillsatte Landstinget i Värmland en 

utredning med uppgift att undersöka möjligheterna 

för hemtagning av PCI verksamheten (ballongvidgning 

av kranskärlen) från Örebro. Detta 

arbete utmynnade under september 2004 i en 

offentlig upphandling av ”Etablering och drift av 

dygnet runt PCI-verksamhet vid Centralsjukhuset 

i Karlstad”. 

Årsr 

Apport 2006 


enheten


enheten 

ÅrsrApport 

2006 

Värmland fram till 2005 

Enheten för kranskärlsröntgen etablerades i 

Karlstad 1994. Ett stadigt ökande antal patienter 

har genom åren genomgått undersökning 

vid enheten för kranskärlsröntgen på röntgenavdelningen 

vid Centralsjukhuset i Karlstad. 

De patienter som ansågs behöva behandling 

med PCI alternativt by-pass operation (CABG), 

skickades efter genomförd kranskärlsröntgen i 

Karlstad, till Örebro. 

I Sverige fanns år 2004, 26 sjukhus med 

möjlighet till PCI. Värmland var ett av få län 

som saknade tillgång till denna behandling. 

Akut hjärtinfarkt (STEMI) behandlades med 

läkemedel i form av trombolys (blodproppslösande 

medicin), både i ambulans samt efter 

ankomst till hemortssjukhus. Vid behov utreddes 

dessa patienter med kranskärlsröntgen i 

Karlstad. De patienter som skickades direkt till 

Örebro för kranskärlsröntgen, fick även möjlighet 

till direkt efterföljande PCI. 

Patienter med tecken på hotande hjärtinfarkt 

eller instabil kärlkramp, kunde antingen genomgå 

en kranskärlsröntgen under vårdtiden 

i Karlstad eller skickas till USÖ för kranskärlsröntgen 

med PCI beredskap. 

Organisatoriskt innebar det flera nackdelar. 

Under 2004 gick det, varje månad, från Värmland 

omkring 35 akuta ambulanstransporter till 

Örebro (20 från Karlstad och omkring 15 från 

övriga länet). Under tidvis mycket besvärliga 

omständigheter transporterades svårt hjärtsjuka 

patienter med livshotande tillstånd till 

Örebro för akut PCI behandling. 

Mycket tid ägnades åt gemensamma thoraxronder 

varannan vecka i Karlstad och varannan 

vecka i Örebro med representanter från 

thoraxkirurgi, kardiologi, PCI-enheten Örebro, 

röntgenavdelning samt klinisk fysiologi. 

Värmland 2005 

Avtal undertecknades i april 2005 mellan uppdragsgivare, 

Landstinget i Värmland och uppdragstagare, 

Svensk PCI AB, att under fem år 

(med en möjlighet till förlängning ytterligare 2+2 

år) driva dygnet runt kranskärlsröntgen och PCI 

verksamhet vid Centralsjukhuset i Karlstad. 

Under maj började ombyggnadsarbete med 

lokalerna intill akutmottagningen på centralsjukhuset. 

Detta arbete var klart i början av december. 

Parallellt med detta ombyggnadsarbete 

arbetade flera personalgrupper intensivt 

med att ändra hela behandlingsprogrammet 

kring hjärtsjuka patienter i Värmland. Många 

enheter deltog, varav kan nämnas kardiologsektionen, 

ambulansverksamheten, akutmottagningen, 

An-Op-IVA kliniken samt övriga 

sjukhus i Värmland. Arbetet var omfattande och 

präglades av en positiv anda med målsättning 

att förbättra värmländsk hjärtsjukvård. Från 

politiskt håll följdes utvecklingen med stort intresse. 

Avtalet ställer stora och tydliga krav på 

uppdragstagaren avseende medicinsk kvalitet 

och rapportering. 


För hjärtsektionen har etableringen av PCIenheten 

inneburit att centralsjukhuset kan ta 

hand om alla akut hjärtsjuka patienter i hela 

Värmland på ett nytt och effektivt sätt. Trombolys, 

som innebar en förbättring när den introducerades 

på 80-talet, har ersatts med en 

effektivare akut PCI behandling. Tiden från 

debut av smärtor till behandling har kortats 

avsevärt, vårdtider har näst intill halverats och 

infarktrelaterade komplikationer har minskat. 

Att ha tillgång till PCI behandling dygnet runt 

årets alla dagar, har inneburit en avsevärt kortare 

handläggning av hjärtpatienter. Allt fler kan 

skrivas ut tidigare under betryggande former, 

Utredningar sker till största delen under vårdtiden, 

mot att som förut kunna ta veckor innan 

patienten kommer under rätt behandling. 

År 2001 var medelvårdtiden för en akut hjärtinfarkt 

vid centralsjukhuset 5.7 dagar jämfört med 

en medelvårdtid i dag på mellan 3-4 dagar. 

Att få PCI i direkt anslutning till kranskärlsröntgen 

var tidigare bara möjligt för de värmlänningar 

som utreddes med kranskärlsröntgen 

i Örebro. Nu får alla värmlänningar tillgång 

till både diagnostik och behandling samtidigt. 

Betydelsen kan inte nog värderas. Telefonsamtal 

till hjärtmottagningen från oroliga patienter, 

som väntar efter sin kranskärlsröntgen på behandling 

med PCI i Örebro, har upphört. 

Ny behandlingsmetod med aortaballongpump 

på de svårast sjuka patienterna, har

införts. Kompetenshöjningen är tydlig för flera 

personalgrupper på olika kliniker. 

De akuta ambulanstransporterna av hjärtsjuka 

patienter till USÖ har upphört. De patienter 

som måste få akut hjälp vid PCI-enheten och 

bor utanför det centrala distriktet, har kortare 

väg idag jämfört med transport till Örebro. 

I och med etableringen av PCI har vårdtiderna 

kortats avsevärt. Detta ställer höga krav 

på omhändertagandet av patienterna efter utskrivningen. 

Redan tidigare har sekundärpreventiva sjuksköterskebaserade 

enheter etablerats på varje 

sjukhus i Värmland. 

PCI mottagning etablerades under verksamhetsåret 

vid hjärtmottagningen, Karlstad. 

Till denna mottagning kommer en del av alla 

PCI patienter till kardiolog för uppföljning och 

värdering 6-8 veckor efter genomförd PCI. 

Symptom, läkemedelsbehandling samt livsstilspåverkan 

värderas. 

Internationella studier har visat att vi har 

långt kvar innan patienterna är optimalt läkemedelsbehandlade. 

50 % av patienterna i internationella 

studier, som drabbats av en akut 

hjärtinfarkt, når inte önskvärda nivåer, varken 

avseende blodryck eller blodfetter. Avtalet om 

PCI verksamheten innehåller ett uppdrag om 

uppföljning av samtliga behandlade patienter 

under ett år efter genomgången PCI. PCI mottagningen 

har därför etablerat ett nära samarbete 

med länsverksamheten, internmedicin 

Värmland. 

Uppdrag 

Uppdragstagaren svarar för 

• läkare med adekvat kompetens 

• sjuksköterskor med placering på angiolab 

• radiologisk utrustning 

• erforderlig medicinsk och annan 

kringutrustning samt förbrukningsmaterial 

inklusive kontrastmedel 

Tillgänglighet: 

Verksamheten skall bedrivas vid centralsjukhuset 

i Karlstad och skall från start bedrivas 

dygnet runt, året om. Enheten skall täcka den 

värmländska befolkningens behov av akut och 

elektiv kranskärlsröntgen samt PCI. 

För patienter 

• med stabil kranskärlssjukdom bör 

väntetiden inte överskrida två månader. 

Detta gäller både kranskärlsröntgen och PCI 

• med ST höjningsinfarkt (eller ekg med 

skänkelblock och misstanke om 

hjärtinfarkt) kommer 24 timmars beredskap 

att upprätthållas 

• som uppfyller de s.k. FRISC-kriterierna bör 

kranskärlsröntgen och ev. PCI–behandling 

erbjudas inom 48 timmar 

• erbjuds telefonrådgivning 1tim/dag av 

PCI–sköterska 

Uppdragstagaren svarar för att den tekniska 

utrustningen har högsta tillgänglighet. Utrustningens 

tillgänglighet är garanterad till 98 % 

genomsnittligt per år under avtalstiden och var 

under 2006, 99 %. 

ÅrsrApport 

2006 


enheten


enheten 

ÅrsrApport 

2006 

Kranskärlsröntgen 

1600 

1200 

800 

400 

0 

1077 

1192 

1266 

1445 

2003 2004 2005 2006 

FIgur 1 Diagrammet visar utförda angiografier på värmlänningar 2003 – 2006. De tre första åren 

angiograferades patienterna både i Karlstad och Örebro och under 2006 i Karlstad. Genom 

åren noteras en fortsatt ökning speciellt senaste året (+ 14 %). En liknande ökning ses också i 

resten av Sverige. I Karlstad är förklaringen i första hand att alla patienter med akut hjärtinfarkt 

behandlas med PCI, men även närheten torde ha viss betydelse. 

800 

600 

400 

200 

0 

602 

Torsby 

571 

Arvika 

540 

Säffle 

489 

K-hamn 

FIgur 2 Diagrammet visar att behovet/utnyttjandegraden per 100 000 invånare är högst i Torsby 

och Arvika vilket förklaras med hög förekomst av hjärt-kärlsjukdom samt hög medelålder. Värmland 

har tillsammans med Dalarna och Gävleborg högst utnyttjandenivå inom Uppsala-Örebro 

regionen. Denna region ligger i sin tur högt jämfört med resten av riket. 

461 

Karlstad 

510 

Värmland 

490 

U-a/Örebro 

410 

Riket

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

FIgur 3 Angiografier/100 000 invånare. Det finns en viss variation mellan kommunerna som i 

första hand torde förklaras av åldersstrukturen där behoven och förekomst av hjärt-kärlsjukdom 

är högst i kommuner med hög medelålder och omvänt lägre i kommuner med högre andel unga 

personer. 

% 

510 

Eda 

Eda 

40 

30 

20 

10 

0 

588 

Arvika 

Arvika 

510 

Årjäng 

Årjäng 

632 

Torsby 

torsby 

25.8 

666 

Hagfors 

Hagfors 

507 

Sunne 

sunne 

608 

Munkfors 

Munkfors 

32.9 

531 

Säffle 

Säffle 

FIgur 4 Andelen äldre ökar och i Värmland är 40 % av patienterna över 70 år. Medelåldern för 

undersökta värmlänningar är 66,5 år jämfört med 65,7 år i riket. 

555 

Grums 

Grums 

434 

Karlstad 

Karlstad 

29.6 

428 

Hammarö 

599 

Forshaga 

Forshaga 

559 

Kil 

Kil 

426 

Kristinehamn 

11.4 

0-59 60-69 70-79 80+ 

Kristinehamn 

506 

Storfors 

storfors 

623 

Filipstad 

Filipstad 

ÅrsrApport 

2006 


enheten


enheten 

10 ÅrsrApport 

2006 

21% 

22% 

20% 

37% 

Planerad 

Akut dagtid 

Akut jourtid 

Halvakut dagtid 

FIgur 5 Fördelning av angiografier under dygnet. En stor andel av patienterna är akuta och var 

femte patient kommer på jourtid. 

16% 

5% 

4% 5% 

43% 

27% 

Stabil kärlkramp 

Instabil kärlkramp 

Hjärtinfarkt 

Oklar bröstsmärta 

Klaffutredning 

Övriga 

FIgur 6 Indikation för angiografi. Mer än hälften av patienterna har akut hjärtinfarkt eller hotande 

hjärtinfarkt (instabil kärlkramp). I takt med bättre och tidigare omhändertagande av patienter 

med nydebuterad kärlkramp kommer behovet av elektiv utredning att successivt minska.

61% 

Kvinnor 

Kvinnor 

39% 

39% 

Förträngningar 

18% 

Normalt/ateromatos 

19% 

9% 

61% 

61% 

27% 

27% 






1-kärl 

2-kärl 

3-kärl 

Huvudstamsstenos 

FIgur 7 Angiografiskt fynd. Som ses i figur 7 har drygt en fjärdedel av patienterna normala kranskärl 

eller endast lindriga förändringar. Över 70 % av patienterna har kranskärlsförändringar som 

i de flesta fall kräver behandling med PCI eller kranskärlskirurgi. De allra sjukaste patienterna 

med förträngningar i alla 3 kranskärlen och/eller vänster huvudstam är något högre i Värmland 

än riket i övrigt. 

Kvinnor 

39% 

61% 

Män 

Män 

19% 

19% 



81% 

81% 

FIgur 8 och 9 visar skillnaden mellan kvinnor och män där en betydligt större andel av kvinnorna 

har normala kranskärl jämfört med männen. Kvinnor har oftare symptom från bröstet av annan 

orsak och det är svårare att diagnostisera hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. Andelen undersökta 

kvinnor är något högre i Värmland, 38 % jämfört med 33 % i riket. 


enheten 


Förträngningar Normalt/ateroma 


ÅrsrApport 

2006 11


enheten 


2006 

54% 

1% 

FIgur 10 Diagrammet visar beslut/åtgärd efter genomförd kranskärlsröntgen där ca en tredjedel 

av patienterna inte behöver behandling, huvudsakligen beroende på normala undersökningsfynd. 

Ca 4 – 5 % av patienterna (60-70 pat) behöver klaffopereras – denna volym har varit relativt 

konstant genom åren. 116 patienter (8,2 %) har skickats till Örebro för by-pass operation och 829 

patienter har genomgått PCI i Karlstad. 

FIgur 11 Efter etablering av komplett dygnet-runt verksamhet av angio/PCI i Karlstad 2006 ses 

en tydlig ökning av antalet kranskärlsundersökningar. Etableringen har också inneburit att alla 

patienter med akut hjärtinfarkt behandlas med PCI istället för som tidigare med blodproppslösande 

behandling. Som en konsekvens av detta har också antalet by-pass operationer minskat 

kraftigt. Betydligt fler patienter får idag aktiv behandling, men interventionsgraden (67 %) är 

oförändrad mellan åren. 

8% 

32% 

3% 

2% 

Åtgärd 2005 2006 

Kranskärlsröntgen 1226 1445 (+14 %) 

PCI 568 829 (+46 %) 

CABG 211 119 (-44 %) 

Ingen åtgärd 

Klaff op 

Klaff+CABG 

CABG 


Övriga

FIgur 12 Ur Svenska Hjärtkirurgiregistrets årsrapport 2005 framgår att endast Norrbotten hade 

fler kranskärlsopererade per 100 000 invånare (93) än Värmland (80,1). Notera den stora skillnaden 

mot Dalarna, där motsvarande siffra var 14,1! Under 2006 opererades 119 patienter vilket 

motsvarar 43 per 100 000, dvs något under riksgenomsnittet. 


enheten 

ÅrsrApport 

2006 1


enheten 

1 ÅrsrApport 

2006 

% 

10 

8 

% 

6 

4 

2 

0 

8,2 

7,3 

7,2 

6,8 

FIgur 13 Andel av angiografier som leder till CABG. Trots en minskning av andelen patienter som 

behöver by-pass opereras från 17 till 8,2 % är andelen högre än övriga sjukhus inom Uppsala- 

Örebro regionen. I takt med tidigare och bättre omhändertagande kan en fortsatt minskning 

förväntas. 

% 

60 

50 

40 

% 

30 

20 

10 

0 

Karlstad 

54,6 

Karlstad 

Örebro 

55,3 

Örebro 

E-tuna 

47,5 

E-tuna 

Gävle 

53,2 

Gävle 

FIgur 14 Andelen patienter av alla angiograferade som PCI-behandlas är generellt hög i Uppsala- 

Örebro regionen där akut PCI-behandling vid hjärtinfarkt ges till alla patienter inom regionen. 

Andelen värmlänningar som PCI-behandlas har ökat markant efter etableringen januari 2006. 

4,6 

Uppsala 

52,1 

Uppsala 

3,6 

Falun 

Falun 

54,8 

Falun 

Falun 

3,3 

Västerås 

50,1 

Västerås 

5,8 

Regionen 

regionen 

52,5 

Regionen 

regionen

250 

200 

150 

100 

50 

0 

10.7% 

137 

PcI 

2006 utfördes 829 PCI-procedurer vid PCI 

enheten i Karlstad. 775 patienter (93,5 %) behandlades 

”ad hoc”, dvs diagnostisk kranskärlsröntgen 

och ballongvidgning gjordes i 

samma seans. 21 patienter undersöktes med 

angiografi och kompletterande intracoronar 

tryckmätning varefter man kunde avstå från 

PCI då signifikant förträngning ej förelåg. Övriga 

patienter PCI-behandlades elektivt efter 

andra kompletterande undersökningar och 

diskussion på hjärtrond. 

250 

200 

52 

150 

137 

195 82 

10.6% FIgur 15 Åldersfördelning. 

60172 

50 

100 

81 

0-59 60-69 70-79 80+ 

52 

50 

0 

195 

10.7% 

81 

172 

82 

Män 

Kvinnor 

60 

50 

0-59 60-69 70-79 80+ 

10.6% 

10.6% 

78.5% 

Nej 

Insulinbehandlad 

Ej insulinbehandlad 

78.5% 

78.5% 

58.7% 

Kliniska bakgrundsdata 

Var tredje patient var kvinna. Medelålder var 

67,5 år, median 67 år, yngsta patienten 33 och 

äldsta patienten 92 år. Av fig 15 framgår att 

en stor andel av patienterna som genomgick 

PCI var över 70 år. Andelen kvinnor var högst i 

gruppen över 80 år. 

En majoritet av patienterna hade behandling 

för hypertoni (fig 16). 21,3 % hade diabetes, 

varav hälften hade insulinbehandling (fig 17). 

10 % av patienterna hade tidigare genomgått 

coronar by pass operation (fig 18) och 24,5 % 

hade tidigare 0.4% genomgått PCI (fig 19). 

Män 

Kvinnor 

58.7% 

0.4% 

40.7% 

40.7% 

FIgur 16 Andel patienter med hypertoni. 

10.0% 

90.0% 

Nej 

Ja 

Okänt 

FIgur 17 Förekomst av diabetes. FIgur 18 Andel patienter som tidigare behandlats 

med kranskärlsoperation (CABG). 

Nej 

Insulinbehandlad 

Ej insulinbehandlad 

Nej 

Ja 

Nej 

Ja 

Okänt 


enheten 

ÅrsrApport 

2006 1


enheten 

1 ÅrsrApport 

2006 

Rökvanor 

24.4% 

FIgur 19 Andel patienter som tidigare genomgått en PCI. 

Över hälften av patienterna är rökare eller xrökare. 

Sverige har lägst andel rökare i Europa 

vilket anses vara en av de viktigaste faktorerna 

som bidrar till att insjuknandet i hjärtinfarkt 

50 

% 

0 

44,5 

29,1 

26,4 

44,4 

35,8 

19,8 

46 

42,5 

75.6% 

11,5 

Hjärtinfarkt Instabil angina Stabil angina 

FIgur 20 Rökvanor hos PCI patienter vid olika indikationer. 

Nej 

Ja 

minskar. Av fig 20 framgår att andelen rökare 

var högst vid akut hjärtinfarkt och lägst vid 

stabil angina och det motsatta gällde för dem 

som slutat röka. 

Icke rökare 

X-rökare 

Rökare

Blodfetter 

Cirka hälften av patienterna hade blodfettsänkande 

behandling då de kom för PCI. Av fig 21 

framgår att andelen patienter som hade lipidsänkande 

behandling är lägst vid hjärtinfarkt 

och högst hos patienter med stabil angina. 

Detta visar att uppföljningen efter hjärtinfarkt 

ger effekt både beträffande behandling av 

höga blodfetter och förbättring av patienternas 

rökvanor. Målsättningen är dock att förmå alla 

patienter att sluta röka. 

Värmland har hög sjuklighet i kranskärls- 

FIgur 21 Statinbehandling av höga blodfetter vid olika indikationer. 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

178 

Sverige 2004 

206 

Sverige 2006 

243 

Norge 2004 

158 

Danmark 2004 

FIgur 22 Antal PCI/100 000 inv. i olika länder. 

% 

100 

50 

0 

76,4 

23,6 

51,9 

48,4 

sjukdom och hjärtinfarkt. För att jämföra olika 

sjukvårdsområden, landsting eller länder brukar 

man ange antal ingrepp per 100 000 innevånare. 

2006 gjordes 303 PCI/100 000 innevånare i 

Värmland. Dalarna och Gävle hade samma nivå, 

300 PCI/100 000. Motsvarande siffra för Uppsala-Örebro-regionen 

var 274 och för riket 206. 

Som jämförelse anges i figur 22 antal 

PCI/100 000 innevånare för några olika länder. 

252 

Tyskland 2002 

31,7 

68,3 

Hjärtinfarkt 

Hjärtinfarkt 

Instabil 

Instabil 

Stabil 

Stabil 

angina angina 

angina angina 

76 

Storbritannien 

Ickebehandling 

Icke behandling 

Behandling 

404 

USA 2003 

303 



enheten 

ÅrsrApport 

2006 1


enheten 

1 ÅrsrApport 

2006 

Inom Värmland fördelades patienterna enligt 

nedan. Siffror från 2005, då all PCI på värmlänningar 

gjordes i Örebro, anges för jämförelse. 

(fig 23) 

Som synes kommer de flesta patienterna 

från CSK:s upptagningsområde men i förhål- 

400 

300 

200 

100 

0 

272 

Torsby 

331 

238 

Arvika 

322 323 

138 

274 

250 

FIgur 23 Antal PCI/100 000 inv. i olika sjukvårdsområden i Värmland. 

Indikationer för PCI 

Säffle 

150 

K-hamn 

295 

lande till befolkningsmängden kommer fler patienter 

från Torsby, Säffle och Arvika . Största 

delen av ökningen beror på att patienter med 

hjärtinfarkt nu behandlas med akut PCI och 

inte som tidigare med trombolys. 

224 

Karlstad 

257 

215 

Värmland 

303 

U-a/Örebro 

206 

195 

Riket 

2005 

2006 

3.1% 

Majoriteten av patienterna utreds och PCIbehandlas 

för akuta tillstånd; hjärtinfarkt 24.2% eller 

hotande hjärtinfarkt (fig 24). I den äldsta ål- 

27.5% 


dersgruppen är akut eller hotande hjärtinfarkt 


betydligt vanligare än hos de yngre (fig 25). 

Akut hjärtinfarkt 

Angiografiskt fynd och fördelning av behandlade 

kärl ses i figur 26 och 27. 

Övriga 

Planerade utredningar på patienter med 

stabil kärlkramp görs kontorstid måndag till 45.1% 

fredag. Patienter med pågående hjärtinfarkt 24.2% 

utreds och behandlas direkt, oberoende av 

tid på dygnet alla dagar i veckan. Patienter 

med sk instabil angina behandlas först med 

mediciner för att bli smärtfria och cirkulatoriskt 

stabila. Kranskärlsröntgen och PCI görs 

sedan under dagtid, även lördagar och söndagar. 

Går det inte att stabilisera patienten med 

3.1% 

27.5% 

endast mediciner görs kranskärlsröntgen även 

nattetid. Under 2006 gjordes en fjärdedel av 

ingreppen under jourtid, majoriteten av dessa 

45.1% 

var akuta hjärtinfarkter. 

FIgur 24 Indikation för PCI. 

Stabi 

Instab 

Akut h 

Övrig

20.6% 

30.1% 

5.2% 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

0-59 60-69 70-79 >=80 

FIgur 25 Skillnader i indikation för PCI mellan olika åldersgrupper. 

20.6% 

30.1% 

44.2% 

5.2% 

5.2% 

1-kärl 

2-kärl 

3-kärl 

35.1% 

Huvudstamstenos 

44.2% 

FIgur 26 Angiografiska fynd hos PCI behandlade. 

1.5% 

0.1% 

1.9% 

2.0% 

20.1% 

1-kärl 

35.1% 

2-kärl 

3-kärl 

1.5% 

0.1% 

1.9% 

2.0% 

20.1% 

39.4% 

Huvudstamstenos 

Övriga 

Akut hjärtinfarkt 



Vengraft 

LAD 

Circumflexa 

Höger 

Intermediär 

Artärgraft 

Vä huvudstam 

39.4% 

FIgur 27 Fördelning av olika kärl som behandlas 

med PCI. 

Vengraft 

LAD 

Circumflexa 

Höger 

Intermediär 

Artärgraft 

Vä huvudstam 


enheten 

ÅrsrApport 

2006 1


enheten 


2006 

Punktionsställe 

Ca 80 % av ingreppen görs via arteria radialis 

på höger eller vänster handled. Övriga görs via 

arteria femoralis i ljumsken. I riket är förhållandet 

det omvända med 75 % av ingreppen via 

ljumsken och 25 % via armen. Det finns flera 

fördelar att använda artären på handleden. 

Det är mindre risk för blödning vid punktionsstället 

och patienten kan därför mobiliseras 

snabbare. Patienten får komma upp på benen 

efter en timme istället för att ligga 6-8 timmar 

i sängläge. Om enbart kranskärlsröntgen utförs 

kan patienten gå hem samma dag. Det 

är också färre komplikationer med svullnad, 

smärtor mm. 

Stent 

En nackdel med PCI jämfört med by pass 

operation har varit relativt hög risk för sk restenos, 

dvs att förträngningen kommer tillbaka 

i kranskärlet efter ingreppet. Om endast ballongvidgning 

gjordes kom stenosen tillbaka 

inom 3-6 månader i 30-50 %. Störst risk är 

det vid långa förträngningar, tunna blodkärl, 

kroniska ocklusioner, diabetes samt i tidigare 

behandlade kärl. I början av 1990-talet medförde 

införandet av stent, ett nät av rostfritt 

stål som läggs in i kärlet i samband med PCI, 

att restenosfrekvensen minskade till 20-30 %. 

Efterhand har bättre stent utvecklats med än 

bättre resultat. 

År 2002 introducerades stent som är belagda 

med läkemedel som hämmar de celler 

som normalt växer in och täcker stenten. 

Därmed minskar risken för restenos till 5-10 %. 

En nackdel med minskad cellöverväxt är ökad 

risk för blodpropp i stentet . Man har därför 

rekommenderat förlängd behandling med 

blodförtunnande tabletter till 6 månader mot 

3 som annars är brukligt vid vanliga stent. Indikationen 

för dessa läkemedelsklädda stent, 

sk DES, är patienter med hög risk för restenos 

enligt ovan. 

Under 2006 har 26 av våra behandlade patienter 

återkommit pga restenos, dvs förträngning 

har återkommit i kranskärlet. Av dessa 

hade 12 patienter behandlats med DES och 

14 behandlats med vanliga stent. Restenos- 

frekvensen var 4,3 % jämfört med 3,0 % i riket. 

Restenosfrekvensen har legat högre för 

värmlänningar under de år som registreringar 

gjorts. 

2004 och 2005 gjordes all PCI på värmlänningar 

i Örebro. För dessa år kan man jämföra 

restenosfrekvensen mellan värmlänningar och 

närkingar (fig 28). 

En annan intressant iakttagelse är att restenosfrekvensen 

är högst hos patienter från Arvika 

(12 % 2004) och verkar sjunka ju längre österut i 

länet patienten bor (Kristinehamn 5,9 % 2004). 

Restenosfrekvensen skiljer sig inte mellan 

DES och vanliga stent hos våra patienter men 

då ska man ha i åtanke att DES har använts 

hos patienter med ökad risk för restenos, dvs 

patienter med diabetes, tunna kärl, långa förträngningar 

eller helt tilltäppta kärl. 

Efterhand som man sett goda resultat med 

DES har dock tendensen varit att behandla allt 

fler patienter med DES. År 2005 varierade frekvensen 

DES från 10-90 % mellan olika centra 

i Sverige. 

Under 2006 presenterades flera studier som 

gav misstanke om ökad risk för sena komplikationer 

med DES. Efter Europeiska hjärtkongressen 

i Barcelona sept 2006 kom larmrapporter 

i svenska media som skapade stor 

oro bland patienterna. Antalet patienter som 

behandlades med DES sjönk också drastiskt 

inom några veckor. 

Analys av 10889 stentade patienter i SCAARregistret 

2003 visade lägre antal hjärtinfarkter 

under de första 6 månaderna bland de patienter 

som fått DES jämfört med de som fått 

vanliga stent. Efter hand sågs högre andel 

hjärtinfarkter i DES-gruppen och efter 2 år var 

ökningen ca 0,5% hos dem som fått DES istället 

för de som fått vanliga stent. Grupperna 

är emellertid inte jämförbara eftersom man använt 

DES hos ffa de patienter som hade störst 

risk för restenos. 

I december -06 hade det amerikanska läkemedelsverket 

(FDA) en stor hearing med ledande 

specialister inom kardiologi, ansvariga 

för olika stent-studier och register samt representanter 

för läkemedelsindustrin, för att diskutera 

DES-problematiken och komma med 

riktlinjer. 

Slutsatsen blev att man rekommenderar återhållsamhet 

med DES så tillvida att man återgår 

till de indikationer som först studerades, dvs

% 

100 

75 

% 50 

100 

25 

75 

50 

25 

0 

% 

% 

0 

6 

9 

5 

8 

4 

7 

3 

6 

2 

5 

1 

4 

0 

3 

2 

1 

Jan 

9 

8 

7 

FIgur 28 Andel patienter 0 med restenos i Värmland jämfört med Örebro. 

2004 2005 2006 

patienter med hög risk för restenos enligt tidigare 

resonemang. Man rekommenderade 

också förlängd behandling med trombocythämmande 

läkemedel, Plavix, i 12 månader i 

kombination med livslång acetylsalicylsyra hos 

de patienter som tål detta. 

10 patienter (1,2 %) har under året återkommit 

pga blodpropp i stent, sk subakut stenttrombos, 

SAT. Av dessa hade hälften DES och 

hälften vanliga stent. 

Under 2006 fick 91,9 % av våra patienter 

Jan 

Feb 

8 

Feb 

8 

Mars 

Mars 

6,3 

6,3 

April 

April 

Maj 

Maj 

Juni 

6,8 

6,8 

Juni 

Juli 

stent (riket 85,8 %). I genomsnitt användes 

1,73 stent per ingrepp (riket 1,59). 48,9 % erhöll 

DES (riket 48,7 %). 

Andelen patienter som erhöll DES minskade 

dock kraftigt under året, se fig 29. 

Vår bedömning är att frekvensen DES kommer 

att vara mellan 25-30 %. Detta kommer 

sannolikt att medföra något högre frekvens 

restenoser jämfört med då vi använde upp mot 

60 % DES, men sannolikt mindre risk för sena 

komplikationer i form av hjärtinfarkt och död. 

Juli 

Augusti 

Augusti 

Sept 

Sept 

Okt 

Okt 

Nov 

Nov 

Dec 

Dec 

DES 

BMS 

DES 

BMS 

FIgur 29 Fördelning mellan icke-läkemedelsklädda stent (BMS) jämfört med läkemedelsklädda 

(DES) fördelat över tid. 

5,9 

5,9 

4,3 

4,3 

2004 2005 2006 

2,9 

2,9 

Värmlänningar 

Närkingar 

Värmlänningar 

Närkingar 


enheten 

ÅrsrApport 

2006 21


enheten 


2006 

Resultat 

% 

100 

95,8 93,5 

Success rate, dvs andelen lyckade 75 procedurer 

var hög, 95,8 %, (riket 93,5 %) (fig 30). 

De fall vi ej lyckats med är oftast sk kro- 

50 

niska ocklusioner. Det är kranskärl som vid 

undersökningen är helt tilltäppta och har va- 

Lyckandefrekvens 


CTO Kroniska ocklusioner 

25 

rit så minst 3 månader. Vid akut hjärtinfarkt är 11,6 100 95,8 

8,4 

93,5 

kranskärlet tilltäppt av en blodpropp. Denna 

är till en början mjuk och ganska 0 lätt att passera 

med ledare och vidga med ballong. Om CSK 

inte kärlet öppnas akut blir blodproppen ef- 

% 

75 

Riket 

terhand allt fastare genom inväxt av bindväv. 

Kärlen kan också tilltäppas genom tilltagande 

50 

åderförkalkning. När ett kärl varit tilltäppt 3-6 

månader är det betydligt svårare att öppna det 

25 

11,6 8,4 

med PCI. Dessa patienter behöver då ofta istället 

genomgå by pass operation. 

2006 hade 11,6 % av våra patienter kronisk 

ocklusion jämfört med 8,4 % i riket. 

0 

CSK Riket 

Det nationella kvalitetssäkringsregistret 

SCAAR ger unika möjligheter att följa patienterna 

efter PCI-behandlingen. 30-dagars mortalitet 

dvs. hur många patienter som avlider 

10 

inom 30 dagar efter ett ingrepp är ett mått 

som ofta används för jämförelse. 

FIgur 30 Andel förträngningar man lyckas 

öppna ( = lyckandefrekvens) samt frekvensen 

av kroniskt tilltäppta kärl (CTO) i Karlstad jämfört 

med riket. 

8 

30-dagars mortalitet för hela gruppen PCI- 

% 

behandlade patienter var 2006, 2,2 %, (riket 

6,4 

6 5,4 

3,0 %). 

Detta är unikt låg dödlighet med tanke på 10 

STEMI 


att det även inkluderar alla patienter 4 med akut 


hjärtinfarkt och instabil angina. Ingen patient 8 

som genomgått planerad PCI 2pga 

stabil angi- 1,1 % 

1,6 

6,4 

na pectoris har dött inom 30 dagar. Delar man 

0 

upp 30-dagars dödlighet i indikationer 0 

och 

6 5,4 

5,0 

0,3 

jämför med riket kan man se en tendens 

CSK 

till 

bättre resultat på CSK (fig 31). 

4 Riket 

De patienter som dött inom 30 dagar efter 

PCI hade genomgått PCI pga akut hjärtinfarkt 

(10 patienter) eller instabil angina (tre patienter). 

Medelåldern hos de patienter som avlidit 

var 80,6 år (jämför med 67,5 år för alla PCIbehandlade 

patienter). Det är således bland 

patienterna i den högsta åldersgruppen som 

2 

0 

1,1 

CSK 

0 

1,6 

0,3 

Riket 

viss dödlighet finns. 

FIgur 31 30 dagars mortalitet fördelat per PCI 

indikation i Karlstad jämfört med riket. 


CTO 

STEMI 


Stabil kärlkramp

Akut hjärtinfarkt (STEMI) 

STEMI är förkortning på engelskans ST-Elevation 

Myocardial Infarction, på svenska SThöjningsinfarkt 

som syftar på ett typiskt EKGmönster 

som uppkommer när ett blodkärl 

i hjärtat täpps igen helt av blodpropp. Detta 

tillstånd ger syrebrist i hjärtmuskeln och inom 

kort tid uppkommer risk för bestående skador 

på hjärtmuskeln och eventuell vävnadsdöd. Tillståndet 

är kritiskt och inte sällan livshotande. 

Behandling vid ett sådant tillstånd är att försöka 

öppna det tilltäppta blodkärlet så snabbt 

som möjligt s.k reperfusionsbehandling. Detta 

kan ske på kemisk väg med propplösande 

medicin s.k trombolysbehandling eller på mekanisk 

väg med ballongvidgning s.k direkt- eller 

primär PCI. Man har enats om att den senare 

behandlingsformen är att föredra om den kan 

erbjudas patienten inom 90-120 min. Mot denna 

bakgrund bestämde landstinget i Värmland 

att direkt-PCI skulle bli förstahandsbehandling 

vid STEMI när PCI-verksamhet införts i Värmland. 

I själva verket kan man säga att ett av 

de tyngsta argumenten för etablering av PCI i 

Värmland var just möjligheten att erbjuda länsinvånarna 

möjlighet till denna behandlingsform 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

10 

Eda 

22 

Arvika 

5 

Årjäng Årjäng 

10 

torsby Torsby 

13 

Hagfors Hagfors 

9 

sunne Sunne 

3 

Munkfors 

7 

Säffle 

dygnet runt årets alla dagar. Vetenskapliga 

studier har visat att metoden räddar liv om den 

utförs av vana operatörer i en väl fungerande 

organisation. Införande av denna behandlingsform 

skedde i och med etableringen av PCI i 

Värmland januari 2006, och föregicks av ett 

intensivt förberedelsearbete som involverade 

alla länkar i vårdkedjan från ambulansorganisationen 

till vårdavdelningen. 

Metoden ställer krav på välfungerande logistik, 

adekvat farmakologisk förbehandling, 

välfungerande akut- och intensivvård, välfungerande 

övervakningsrutiner och en bra eftervård 

och uppföljning. 

Landstinget i Värmland anpassade sig imponerande 

snabbt till de nya rutinerna genom ett 

engagerat och intensivt arbete inom samtliga 

delar av de discipliner som ingår i vårdkedjan 

kring omhändertagande av hjärtinfarktpatienter. 

Under 2006 har sammanlagt 233 patienter 

undersökts med kranskärlsröntgen där den 

primära misstanken varit ST-höjningsinfarkt 

(STEMI). Av dessa var 94 % länsinvånare i 

Värmland (fig 32). 

FIgur 32 Antal patienter med ST-höjningsinfarkt fördelat på sjukvårdsområde i Värmland. 

3 

Grums 

42 

Karlstad 

6 

Hammarö 

9 

Forshaga 

11 

Kil 

19 

Kristinehamn 

4 

storfors Storfors 

10 

Filipstad 

9 

Utomläns 


enheten 

ÅrsrApport 

2006 2


enheten 

2 ÅrsrApport 

2006 

I 201 fall ledde undersökningen vidare till åtgärd 

med s.k direkt-PCI . Av de PCI-behandlade 

var 192 (96 %) värmlänningar. 26 % var 

kvinnor. 55 % har kommit utanför kontorstid 

(07.30-16.30). 

I figur 33 och 34 framgår fynd vid kranskärlsröntgen 

av de 233 patienterna, med misstanke 

om ST-höjningsinfarkt samt vilken åtgärd som 

utfördes. 10 % hade fynd av normala blodkärl 

eller kärl med lättare förändringar, i denna 

7% 

19% 

19% 

25% 

25% 

87.2% 

7% 

siffra finns exempelvis patienter med hjärtsäcks/hjärtmuskelinflammation 

som ibland 

har EKG-fynd och symtom som omöjligen kan 

skiljas från infarktpatientens utan röntgendiagnos. 

I denna grupp finns även andra tillstånd 

som givit upphov till EKG-förändringar utan 

hållpunkter för kranskärlssjukdom. Majoriteten 

har dock varit rätt diagnostiserade och lett till 

fortsatt åtgärd. 

10% 

FIgur 33 Angiografiskt fynd hos patienter med hjärtinfarkt (STEMI). 

87.2% 

87.2% 

10% 

FIgur 34 Behandling av patienter med hjärtinfarkt (STEMI). 

12.0% 

12.0% 

0.8% 

39% 

39% 

0.8% 


1-kärl 

2-kärl 

3-kärl Normalt/ateromatos 


1-kärl 

2-kärl 

3-kärl 







PCI

I figur 35 ses åldersfördelningen på patienter 

som behandlats med direkt-PCI, ungefär hälften 

av patienterna var över 70 år. Vi har i årsrapporten 

valt dödlighet inom 30 dygn som ett 

av de viktigaste kvalitetsmåtten. Under 2006 

avled 10 STEMI-patienter inom 30 dygn, samtliga 

över 70 år. Majoriteten av dödsfallen inträffade 

första dygnet. Dödligheten inom 30 dygn 

var således 0 % hos patienter yngre än 70 oberoende 

av allmäntillstånd vid ankomst till sjukhus. 

Den totala dödligheten inom 30 dygn vid 

direkt-PCI var 10 fall av 201 (5 %), vilket även 

i jämförelse med selekterade studier av reperfusionsbehandling 

på hjärtinfarktpatienter får 

sägas vara en låg andel. Med selektion menas 

% 

40 

30 

20 

10 

0 

24.4 

25.4 

att man i studier tagit bort patienter äldre än 

80 år, patienter med följdsjukdomar, patienter 

med chockbild vid ankomst till sjukhus och 

dylikt. 5 % dödlighet i denna årsrapport avser 

det totala patientmaterialet oberoende av 

ålder, följdsjukdomar och allmäntillstånd vid 

ankomst till sjukhus. 

Den låga dödligheten kan sannolikt tillskrivas 

flera faktorer som stort genomslag runt om i 

länet och inom ambulansorganisationen avseende 

rätt farmakologisk (medikamentell) förbehandling, 

en snabb och adekvat logistik kring 

dessa patienter, erfarenhet hos opererande 

såväl som omhändertagande personal m.m. 

30.3 

19.9 

0-59 60-69 70-79 80+ 

FIgur 35 Åldersfördelning bland patienter med STEMI som behandlas med PCI. 


enheten 

ÅrsrApport 

2006 2


enheten 

2 ÅrsrApport 

2006 

I figur 36 ses genomslag av propphämmande 

medicinsk behandling före och under PCI av 

hjärtinfarktpatienterna. Förbehandling med 

blodplättshämmande medicin (acetylsalicylsyra 

och clopidogrel) har i majoriteten av fall 

(95,4 %) påbörjats före ankomst till PCI-enheten, 

CSK och detta är klart över riksgenomsnittet. 

Framgången beror helt på det förberedelsearbete 

som lades ner under hösten 2005 

i samarbete med ambulansorganisationen, 

akutmottagningarna runt om i Värmland samt 

länsverksamheten internmedicin, Värmland. 

% 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

80,7 

2,5 

95,4 95,4 

Glukoprotein IIb/IIIa är ett specialpreparat för 

extra hämning av blodplättar. Bivalirudin är 

allmänt propplösande medel som används 

till de allra äldsta patienterna för att minska 

blödningsbenägenheten, denna behandling 

är relativt ny på denna patientgrupp och det 

saknas ännu tillräcklig vetenskaplig dokumentation 

för att kunna rekommendera detta som 

standardbehandling. Följaktligen är det i jämförelse 

med riket ingen kvalitetsparameter. 

FIgur 36 Kompletterande läkemedelsbehandling före och under PCI i Karlstad jämfört med riket. 

68,2 

8,5 

61,6 

Karlstad Riket 

82,6 

IIb/IIIa-hämmare 

Bivalirudin 

Clopidogrel före 

ASA före

Kardiogen chock 

Detta är en patientgrupp med STEMI, som 

vid ankomst till sjukhus har svårigheter att 

upprätthålla normalt blodtryck (>100 mm Hg 

i övertryck). Dessa patienter har i tillägg ofta 

allvarlig symptombild med omtöckning, illamående, 

ökad förekomst av hjärtrytmrubbningar, 

minskad eller upphävd urinproduktion, vätska i 

lungorna, nedsatt hudtemperatur. Det handlar 

om att stor del av hjärtmuskeln inte fungerar 

normalt och att pumpkapaciteten i hjärtat är 

påtagligt nedsatt p.g.a. tilltäppning av ett eller 

flera av de stora kranskärlen, vilket omöjliggör 

upprätthållande av normalt blodtryck och normal 

blodgenomströmning av kroppens olika 

organ. Åtgärder för att förbättra patientens 

prognos utgörs av direkt-PCI och i de flesta 

fall understödjande behandling med s.k. aortaballongpump 

(IABP). 

Detta är ett mycket allvarligt tillstånd med 

extremt hög dödlighet. Utan åtgärd avlider 

majoriteten av patienterna i akutskedet och i 

princip alla över 80 år. Även under optimala 

betingelser med direkt-PCI insatt inom rimlig 

FIgur 37 

tid så avlider uppskattningsvis hälften av alla i 

akutskedet. 

I figur 37 ses beskrivning av samtliga 13 patienter 

som inkommit med kriterier på kardiogen 

chock till PCI-enheten CSK. Av dessa 13 

avstod man från åtgärd på en patient (85 år) 

där prognosen ansågs vara för pessimistisk, 

denna patient erhöll symptomlindrande medicinsk 

behandling och avled kort tid efter röntgenundersökningen. 

12 patienter behandlades med direkt-PCI, 

och 7 av 12 även med inläggande av IABP. 2 av 

12 var kvinnor. Dödligheten inom 30 dygn var 4 

av 12 (33 %), där 3 patienter avled första vårddygnet 

och en patient på fjärde vårddygnet. 

Etableringen av PCI i Värmland tillsammans 

med möjligheten att, i samarbete med AN-OP- 

IVA, erbjuda de mest kritiskt sjuka infarktpatienterna 

understödjande behandling med aortaballongpump 

har inneburit en ny möjlighet till 

vård av vissa patientgrupper, som tidigare varit 

inaktuella för aktiv vård. 

STEMI med kardiogen chock 

Kön Ålder Fynd IABP Avliden Dagar från PcI 

K 85 HS+2 k Nej Ja 0 (enbart angio) 

K 57 HS+2 k Ja Nej 

K 67 2-k Nej Nej 

M 80 HS+3 k Nej Ja 0 

M 79 3 k Ja Ja 4 

M 80 3 k Ja Ja 1 

M 71 1 k Ja Ja 1 

M 77 3 k Ja Nej 

M 58 HS+2 k Ja Nej 

M 67 1 k Nej Nej 


M 82 3 k Ja Nej 



enheten 

ÅrsrApport 

2006 2


enheten 

2 ÅrsrApport 

2006 

Komplikationer 

Komplikationer under eller efter kranskärlsröntgen/PCI 

är idag relativt sällsynta. En starkt 

bidragande orsak är den erfarenhet de enskilda 

operatörerna har av ingreppen. Detta är 

en av anledningarna till att man i de nationella 

riktlinjerna för kranskärlssjukvård rekommenderar 

att varje PCI-operatör skall utföra ett minimum 

av 100 ingrepp årligen. Det är också 

av stor vikt att övrig personal både på PCIenheten 

och vårdavdelningar har kunskap om 

och erfarenhet av att behandla och förebygga 

komplikationer, ffa. i form av blödningar från 

punktionsstället. 

Komplikationer är också relaterade till patientens 

ålder, kön, kliniska bakgrundsfaktorer, 

indikation för ingrepp och den samtidigt pågående 

medicinska behandlingen. 

Komplikationsregistrering sker både i samband 

med ingreppet och i efterhand på vårdavdelning. 

Andel ifyllda komplikationsvariabler 

direkt från lab är i riket i genomsnitt 99,5 % 

och från vårdavdelning 93 %. På CSK har vi 

100 % registrering både från lab och från avdelning. 

Under PCI-enhetens första verksamhetsår 

kan vi konstatera att allvarliga komplikationer 

har varit ytterst sällsynt. Ingen patient har 

behövt skickas till akut kranskärlskirurgi pga. 

komplikation på lab. I riket skedde detta 26 

gånger under 2006. 

Ingen patient har avlidit pga. procedurrelaterad 

komplikation under PCI. 

En patient fick en allvarlig dissektion (skada 

i kranskärlet) under en kranskärlsröntgen och 

avled senare under natten. Det rörde sig om 

en äldre multisjuk kvinna med hjärtsvikt, hjärtinfarkt 

och lungsjukdom och bedömd som 

icke möjlig att operera. Sannolikt bidrog skadan 

vid kranskärlsröntgen till att kvinnan avled, 

men det fanns flera andra komplicerande faktorer 

som bidrog. 

En fruktad komplikation är stroke (hjärninfarkt), 

vilket rapporterats i 101 fall i riket under 

året. På PCI-enheten har vi haft två minor stroke 

som båda läkt utan bestående men. 

Vanligaste komplikationen är blödningar från 

punktionsstället, dvs. ljumsken eller handleden. 

Komplikationer från handleden är extremt 

sällsynt. I ljumsken är det något vanligare och 

inträffar ffa. vid akuta tillstånd som kräver ett 

flertal blodproppshämmande mediciner. 

På PCI-enheten använder vi i ca 80 % av alla 

fall handleden som infart. Motsvarande siffra 

för riket är ca 25 %. I 13 fall (av totalt 1 499) har 

vi registrerat komplikationer från punktionsstället. 

I samtliga fall har det rört sig om svårstillade 

blödningar som i två fall resulterat i att 

kärlkirurg fick sy ihop hålet i pulsådern. Ingen 

patient har fått bestående men. 

För övrigt rapporterades enstaka fall av 

överkänslighet mot kontrastmedel eller blodproppshämmande 

medicin och enstaka fall av 

andra ovanligare former av lindriga komplikationer 

utan bestående men. 

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att 

komplikationsfrekvensen på PCI-enheten ligger 

något under riksgenomsnittet, men att 

Sverige i ett internationellt perspektiv redan 

ligger på mycket låga komplikationsnivåer. 

Stråldoser 

Kranskärlsröntgen och PCI innebär arbete 

med joniserande strålning. Kring detta finns 

ett regelverk utarbetat av Statens strålskyddsinstitut 

(SSI) samt rekommendationer från Internationella 

strålskyddskommissionen (ICRP) 

angående gränsvärden för stråldoser. 

Avdelningen för sjukhusfysik har i nära samarbete 

med PCI-enheten utarbetat en utbildningsplan 

för strålskyddsutbildning av samtliga 

medarbetare på enheten. Utbildningen som 

alla har genomgått innehåller dels en teoretisk 

och praktisk del, dels handhavande av röntgenutrustning 

och säkerhetsrutiner. Utbildningen 

upprepas med två års intervaller. 

En strålskyddsorganisation är upprättad 

med Tage Nilsson, specialist i medicinsk radiologi, 

som radiologiskt ledningsansvarig och 

sjukhusfysiker Lennart Nolstedt som tillståndshavarens 

expert i strålskyddsfrågor. 

Metodbok för strålskydd vid PCI-enheten är 

upprättad av Avdelningen för sjukhusfysik. 

SSI har angett en referensdos (DAP) på 80 

Gycm2 för kranskärlsröntgen på normalstora 

patienter, ett värde som inte bör överskridas. 

DAP står för ”Dos Area Produkt”, dvs. ett dos-

area värde som tar hänsyn till strålintensiteten 

och strålfältets storlek. Referensdosen benämns 

DRN, ”diagnostisk referensnivå”, och 

bygger på DAP-värden som SSI begär in från 

sjukvården. Varje ställe som bedriver kranskärlsröntgen 

ska ta fram sin ”diagnostiska 

standarddos” (DSD) som är ett DAP-medelvärde 

för en ca 70 kg patient och det är dessa 

värden som ligger till grund för var referensnivån 

hamnar. PCI-enheten har under året ett 

DSD på ca 30 Gycm2 . 

Under året har Avdelningen för sjukhusfysik 

gjort upprepade stråldosmätningar. I det 

nationella kvalitetsregistret SCAAR registrerar 

dessutom PCI-enheten (som enda enhet i 

landet) genomlysningstid, DAP och AK-värdet 

(sammanlagd beräknad huddos). 

En akut hudskada kan uppträda vid AK-värden 

över 2 Gy. IRCP rekommenderar att alla 

patienter som erhåller ett AK-värde på 3 Gy eller 

mer bör informeras om risken för hudbesvär 

och följas upp till 10 till 14 dagar efter exponeringen. 

Medelvärdet för AK på PCI-enheten vid 

kranskärlsröntgen och PCI i samma seans var 

under året 1.3 Gy. 

I SCAAR kan PCI-enheten jämföra sig med 

övriga landet vad gäller bl a genomlysningstid. 

Genomsnittlig genomlysningstid för en kranskärlsröntgen 

var 2.25 minuter mot rikets 3.0. För 

kranskärlsröntgen och PCI i samma seans var 

motsvarande siffror 10.30 mot 11.18 minuter. 


enheten 

ÅrsrApport 

2006 2


enheten 

0 ÅrsrApport 

2006 

PcI mottagning 

Bakgrund 

Vid utskrivning från avd 34 erbjuds patienter 

uppföljning hos sjuksköterska på kranskärlsmottagningen 

för information om livsstil, riskfaktorer 

etc. 

Patienten erbjuds uppföljning enligt nedan. 

1: sjuksköterskebesök vid kranskärls- 

mottagning efter 2-4 veckor 

2: a, uppföljning på PCI mottagningen som 

Svensk PCI ansvarar för 

eller 

b, uppföljning på hjärtmottagningen hos 

kardiolog 

Fram till 2006-12-31 har totalt 829 patienter 

genomgått PCI. Av dessa kommer 340 från 

Karlstad. 

PCI patienter från andra delar av Värmland har 

erbjudits uppföljning på respektive hemortssjukhus. 

De patienter som önskat uppföljning 

i Karlstad, utan att tillhöra centrala distriktet, 

har erbjudits uppföljning på PCI mottagningen 

vid CSK. PCI mottagningen har gemensamt 

med hjärtsektionen, CSK, under våren 2006 

utarbetat riktlinjer för uppföljning efter genomgången 

PCI. Patienter erbjuds rutinmässigt ett 

återbesök till kardiolog med möjlighet till ytterligare 

läkarbesök vid behov. 

Resultat 

Återbesök 

Av 265 patienter som genomgått PCI fram till 

15 oktober, har 199 patienter (75 %) fått uppföljning 

på PCI mottagningen inom 8 veckor 

efter genomgången PCI, 2006. 

Telefontider 

Läkare har varit tillgänglig för konsultation alla 

vardagar samt haft regelbundna telefontider 

varje vecka. Sjuksköterska har varit tillgänglig 

för telefonkonsultation 1 tim/dag. 

Utnyttjandegrad 

Omkring 90 % av antalet erbjudna återbesökstider 

till läkare har utnyttjats. 

Handläggning 

• 172 patienter (86 %) har vid läkarbesöket 

utremitterats till primärvården för fortsatta 

kontroller. 

• 7 patienter har återremitterats till medicin 

kliniken för fortsatt utredning på grund av 

återkommande symptom. 

• 4 patienter har fått nytt återbesök vid PCI 

mottagningen 

• 16 patienter har erbjudits telefonuppföljning 

efter läkarbesök. 

Symptom 8 veckor efter PCI 

93 % har varit fria från bröstsmärtor 

3.5 % har kärlkramp vid ringa ansträngning 

3.5 % har kärlkramp vid måttlig ansträngning 

Rökvanor 8 veckor efter PCI 

14 % är aktiva rökare 

Blodfettsnivåer 8 veckor efter PCI 

60 % ligger under Läkemedelsverkets 

målvärde för totalkolesterol, 4.5 mmol/l 

69 % ligger under målvärdet för LDL, 2.5 mmol/l 

Blodfettsbehandling 

95.2 % har läkemedelsbehandling mot 

förhöjda blodfetter

Patientenkäter 

Under verksamhetsåret har samarbete skett 

mellan Svensk PCI och både FoU-enheten 

och kvalitetsenheten på landstinget. Syftet har 

varit att utarbeta en modell för att utvärdera 

patienternas uppfattning om vården som sker 

vid PCI-enheten. Detta arbete har resulterat i 

en enkät som skickades ut med start den 14 

november till 50 konsekutiva patienter som genomgick 

behandling vid PCI enheten. Svaren 

visar en hög tilltro till enheten både vad avser 

medicinsk kompetens samt bemötande. 

1. Vid kontakten med personal på 

PCI-enheten blev jag tagen på allvar och 

bemött med respekt 

0 % stämmer inte alls 

0 % stämmer ganska dåligt 

0 % stämmer något så när 

4.8 % stämmer ganska bra 

95.2 % stämmer precis 

2. I kontakt med personal på PCI-enheten 

kom jag och mina problem i första hand 






3. Jag fick svar på de frågor jag hade på ett 

sådant sätt att jag förstod 






4. Den information som jag fick av personal 

på PCI-enheten stämde väl överrens med hur 

det blev 


2.2 % stämmer ganska dåligt 

2.2 % stämmer något så när 



5. Om jag fick vänta, förklarade någon av 

personalen på PCI-enheten varför jag fick 

vänta 





89 % stämmer precis 

6. Jag kände mig delaktig i de beslut som 

berörde mig 






7. Jag fick snabbt hjälp på PCI enheten, när 

jag behövde det 




2 % stämmer ganska bra 


8. Jag fick den hjälp jag behövde av 

personalen på PCI enheten 






9. Jag kände stort förtroende för personalen 

på PCI enheten 






10. Jag är nöjd med den senaste 

undersökningen på PCI-enheten 







enheten 

ÅrsrApport 

2006 1


enheten 

2 ÅrsrApport 

2006 

Åsikter från anhöriga 

För att utvärdera anhörigas uppfattning om 

den vård som givits till patienter på PCI-enheten 

har man startat s.k. ”fokusgrupper”. Det 

har varit möten som arrangerats av kvalitetsenheten 

inom LiV. Anhöriga har inbjudits till 

diskussionsträffar regelbundet för att ge sin 

syn på vården. Den första träffen ägde rum 

den 3 april 2006. 

Resultat 

Gruppen fokuserade på fyra områden som 

upplevdes som mer viktiga jämfört med andra. 

Dessa var: 

• information om själva ingreppet 

• personalen inger trygghet 

• information om livsstil, kost och motion 

• information om vad som händer vid 

posttraumatisk chock 

Vad som mest berörde själva PCI-enheten är 

att personalen ingav trygghet. Där fick enheten 

högsta betyg, 5 av 5 möjliga poäng. 

Nästa utvärdering kommer att äga rum under 

april 2007. 

Fortbildningsaktiviteter 

Perioden har präglats av intensiv upplysningsaktivitet 

samt vidareutbildning. 

Januari Utbildningsmöte 

Primärvård: 50-tal primärvårdsläkare 

CSK: AN-OP-IVA för all personal 

AN-OP-IVA Läkarefortbildning 

Hjärtavd. 34 all personal 

Utbildning för AN-OP IVA i aortaballongpump 

behandling, 40 tim 

Februari - två utbildningsmöten med 

primärvården i Gula villan. Totalt 50 tal 

primärvårdsläkare. 

- utbildning i samlingssalen för all personal från 

akutmottagningen. 

Mars - utbildningsmöte i samlingssalen för 

ambulanspersonal i Värmland 

- studiebesök från olika kliniker på CSK 

- möte med personal från alla sjukhus i 

Värmland med sekundärprevention och 

uppföljningsverksamhet 

April Fokus på utbildning för personal från 

ambulansverksamhet. 

Dagligen enskilda utbildningar på PCI lab. 

Maj - temadagar för all personal på 

hjärtavdelning 

- egna temadagar på uppdrag av 

utbildningsgruppen CSK i samlingssal. 

- Länskardiologmöte 

Sept-dec Deltagande i utbildningsmöten inom 

primärvården 

Deltagande i rehabiliteringskonferens med 

Hjärt- och lungsjukas förening. 

Veckovis auskultationer av personal från ambulansverksamheten.

Fallbeskrivning 

Avslutningsvis vill vi på ett konkret sätt illustrera 

vad införandet av PCI-verksamheten inneburit 

för hjärtverksamheten i Värmland i allmänhet 

och för den enskilde patienten i synnerhet. Patienten 

har givit sitt tillstånd till publicering men 

vi har ändrat något i detaljerna för att han ska 

få förbli anonym. 

Det är en 55-årig man som förutom operation 

för blindtarmsinflammation vid 7 års ålder, 

varit frisk hela livet. Han är i fullt arbete och har 

inte besvärats av nedsatt kondition eller obehag 

i bröstet vid ansträngning. Han tar inga 

mediciner. Vid hälsokontroll häromåret var kolesterolet 

lite i överkant och han uppmanades 

minska på fettintaget. 

Fredagen den 20/10 arbetade han i sin trädgård 

då han plötsligt blev kraftigt andnings- 

påverkad, illamående och kände en tyngd över 

bröstet. Han förstod att det var något allvarligt 

på gång och bad hustrun köra honom till vårdcentralen. 

Patienten anländer till vårdcentralen kl 11.15. 

Där blir han snabbt omhändertagen och ekg 

visar tecken till färsk hjärtinfarkt. Ambulans 

tillkallas och kontakt tas med hjärtjouren vid 

Centralsjukhuset i Karlstad. Det bestäms att 

patienten skall föras direkt till PCI-enheten för 

kranskärlsröntgen med PCI-beredskap. 

Under transporten får patienten behandling 

med morfin, syrgas, nitroglycerin, Trombyl, 

Plavix och heparin. Allt enligt det behandlingsschema 

för akut hjärtinfarkt som utarbetats. 

Patienten är kraftigt påverkad med svår smärta, 

han är också orolig och ångestfull. Blodtrycket 

är så lågt som 70/50 och pulsen omkring 30 

och då han anländer till PCI-enheten är han i 

kardiogen chock. Hjärtats pumpförmåga är så 

nedsatt att det inte förmår upprätthålla adekvat 

cirkulation till kroppens vitala organ. Obehandlat 

leder detta i mycket hög utsträckning 

till att patienten avlider. 

Ambulansen anländer till CSK kl 11.42 och 

patienten förs då direkt till PCI-enheten där 

man är förberedd. Han läggs på angiobordet, 

För svensk pCI AB 

och en sköterska förbereder honom för undersökning 

samtidigt som läkaren informerar sig 

om patientens tillstånd. Patienten är så medtagen 

att han knappt är vid medvetande. 

Kl 11.50 läggs lokalbedövning och en artärskida 

läggs i pulsådern på höger handled. En 

kateter förs upp till hjärtat och kontrastmedel 

sprutas i kranskärlen som därmed kan röntgas. 

Ekg visar uttalade tecken till pågående hjärtinfarkt 

i nedre delen av hjärtat, vilket oftast beror 

på stopp (blodpropp) i hjärtats högra kranskärl. 

Vi börjar därför med att undersöka vänster 

kranskärl som är helt friskt. Röntgen av höger 

kranskärl visar stopp i kärlet efter ett par cm. 

Nu görs PCI. Ytterligare blodförtunnande läkemedel 

ges. Via katetern förs en tunn ledare 

ut i kranskärlet förbi stoppet. En ballong förs 

över ledaren och då den ligger mitt för stoppet 

fylls den under tryck med kontrast. Efter 10 

sek släpps trycket på ballongen och den tas 

bort. Ny röntgenbild visar nu att kärlet börjat 

öppna sig. 

Nu ändras patientens tillstånd dramatiskt. 

Hjärtat får åter syre och återhämtar sig. Blodtrycket 

stiger, pulsen ökar, syrsättningen förbättras, 

smärtorna släpper och ekg normaliseras. 

Nu kan man se hur stort kärlet är och 

nästa steg är att lägga ett stent för att stabilisera 

blodkärlet och minska risken för återkommande 

besvär. Inläggning av stent görs med 

hjälp av en större ballong, storleken har valts i 

förhållande till friska delen av blodkärlet. 

På slutbilden kan man se ett normalt blodflöde 

och det går inte längre att se var stoppet 

fanns i kärlet. 

Proceduren avslutas kl 12.18. Det har då gått 

mindre än 2 timmar sedan patienten insjuknade 

i hemmet. Därmed kommer den bestående 

skadan av hans hjärtinfarkt sannolikt att bli minimal. 

På fjärde dagen utskrevs patienten till hemmet. 

Han har därefter varit på återbesök, har 

inga besvär och är åter i fullt arbete. 

Roland CaRlsson • Hans olsson • Mats allaRed 

Mikael danielewiCz • tage nilsson 

ÅrsrApport 

2006 


enheten

2007. 

Group, Media Taberg Tryck: kommunikation. tornet Södra 

PCI enheten 

Centralsjukhuset, Karlstad Produktion:

Hämta hem - Svensk PCI AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?