Läs tidningen - Sibbo svenska församling

3/12
Sommarens
konfirmationer
börjar
klockan 13
Konfirmationerna
i Sibbo kyrka börjar
en timme senare
än den vanliga
gudstjänsttiden.
Klockan 13 hålls
alltså konfirmationerna
17.6, 12.8
och 19.8. Kolla i
gudstjänstlistan på
sid 6 vilka grupper
det gäller.
Blixtvisit på
ungdomslägret
7
Vem var här
före oss?
4
Trevlig sommar!
Jubileumsnummer:
20 år med
Sigfrid
2
S:t Sigfrids
KUNGÖRELSER
Spännande och roligt för Matilda Järvinen att få rida på ponnyhästen på
Gemensamt Ansvar-dagen vid Kungsvägens skola. Ponnyn ledsagas av Veronika
Kress och Christel Enholm. Flere bilder från GA-dagen: sid 3.
Sticka sockor
Vår avtalsmissionär i Ural, Andrey
Heikkilä, kommer hit 1 juli. Då
får vi lyssna på honom och träffa
honom i Bykyrkan Tabor i Box, på
Grönkullavägen.
Andrey tar gärna, som vid förra
besöket, emot sockor för barn och
vuxna i Ural, där det är kallt på vintern.
Läs annonser.

2
S:t Sigfrids
KUNGÖRELSER
Informationsblad för Sibbo svenska församling
Redaktör: Helene Liljeström
Redaktion: Viktor Djupsjöbacka
Önskegudstjänst
3/12
20. årgången
Sommaren 2012
www.sibbosvenskaforsamling.fi
Om du fritt får önska dig en gudstjänst, hur skulle den se ut? Glad musik,
mycket folk, bekanta sånger, stillhet, bön, rörelse, kanske dans, känsla av
att vara med, att höra till och vara delaktig. Kände du igen något av det här?
Önskar du att någon ser dig när du kommer till kyrkan?
Det här är frågor som vi har tänkt mycket på i olika sammanhang under
det senaste året i församlingen. Hur kan vi forma vår gudstjänst så att den
känns nära och äkta, angelägen och viktig för församlingens medlemmar i
alla åldrar. Ja, det här sistnämnda var viktigt för en person som tyckte till
om sin önskegudstjänst vid ett samtal nyligen. Att människor i alla åldrar
kan vara med, känna sig hemma i gudstjänsten och få något av Gud själv
att leva på under vardagen.
Gudstjänsten är ett möte med Gud, ett möte med andra människor och ett
inre möte med oss själva. Jag tror att vi allt mera måste tänka på det här och
själva bidra till att det kan kännas så när vi samlas till gudstjänst. Det skall
finnas rum för alla Guds barn, både små och stora, nyfödda och gråhåriga
när vi samlas inför Guds ansikte. Vi möter det heliga i kyrkan och då får vi
vara respektfulla och ödmjuka, men vi behöver inte vara stela och rädda.
I värmen och gemenskapen finns det rum för det lilla barnet som inte kan vara alldeles moltyst utan ger uttryck
för många slags känslor. Där finns det också rum för de unga som är ovana att bara sitta stilla utan att göra något.
Kanske behöver de få en uppgift?! Det skall finnas rum för den trötta småbarnsföräldern som bara vill sitta stilla
och vila i Gud. Eller för den gamla mannen som just blivit ensam och behöver stöd av andra. För välbärgade
och fattiga, för illa medfarna och för dem som orkar stöda andra.
Hur kan vi förverkliga vår önskegudstjänst? Jag tror att svaret är: Tillsammans, i öppenhet för Gud och varandra!
Vi måste leva med ofullkomligheten i oss själva och i varandra, men leva i den kärlek som Gud omsluter
oss med. Du behövs i Guds familj!
Helene Liljeström
Jubileumsnummer
Det började för tjugo år sedan med
ett julbrev till alla pensionärer i
församlingen. I medarbetarkåren
tyckte vi att det skulle vara trevligt
att inbjuda personligen till den traditionella
pensionärsjulfesten. Så
föddes idén att sända ett julbrev till
de äldre i församlingen. Tack vare
den personliga inbjudan var det
många som deltog i julfesten det
året, och de som inte kunde vara
med, fick genom brevet en julhälsning
från sin församling.
Julbrevet växte snabbt till en
tidning. Det var ju inte endast
pensionärerna som behövde få en
hälsning i sin postlåda. Unga och
medelålders, barn och gamla, församlingsmedlemmar
i alla åldrar
ville vi nå med information, inbjudningar,
uppmuntran, levnadsvisdom,
glädje och tröst, presentationer,
personporträtt och allt annat
som S:t Sigfrids Kungörelser har
bjudit på genom åren. I allt detta
hoppas vi att man också har kunnat
ana en hälsning från himlens
Gud, ett budskap om glädje och
frid från himlens värld. Genom
tidningen har vi velat ge alla våra
församlingsmedlemmar möjlighet
att känna delaktighet, veta vad som
händer, och vad man kan vara med
om i den egna hemförsamlingen.
Tidningen är inte endast ett informationsblad.
Trots begränsat
utrymme har vi försökt visa på hur
den kristna tron lever i vår bygd,
och hos alldeles vanliga människor
som bor och lever här.
S:t Sigfrids Kungörelser är ett
språkrör för det gemensamma livet
i den svenska församlingen i
Sibbo. Jag hoppas att tidningen
kan bidra till att hemförsamlingen
kan kännas bekant och nära för alla
medlemmar.
Helene Liljeström

Barnkören, Mittemellankören, ungdomskören
och Olle Granqvist stod för det
musikaliska före pausen. Katja Korpi och
Ann-Christine Wiik informerade om årets
Gemensamt Ansvar-insamling. Under pausen
med kaffeservering kunde man köpa
lotter. Eller rida på ponny alltså.
Manikyr erbjöds i ett av klassrummen. Några vågade sig in. Flere
kikade ändå nyfiket genom dörröppningen.
Sommarmusik i Sibbo
Torsdagar kl 19.30. Fritt inträde,
programblad 5 €. Serien är ett samarbete
mellan Sibbo svenska församling
och Sipoon suomalainen
seurakunta.
5.7 i Sibbo kyrka. Orgelkonsert
Dag-Ulrik Almqvist.
12.7 i Sibbo gamla kyrka S:t
Sigfrid. Felis-stråkkvartetten.
19.7 i Sibbo kyrka. Jukka Perko
och Avara-ensemblen.
26.7 i Sibbo gamla kyrka S:t
Sigfrid. Bach - Händel - Haydn.
Noora Karhuluoma sopran, Lily-
Marlene Puusepp harpa.
2.8 i Sibbo kyrka. Bach - Chopin -
Ligeti. Anne Kauppi piano.
9.8 i Sibbo gamla kyrka S:t
Sigfrid. Vokalmusik från barocken.
Laura Pyrrö sopran, Tiina
Korhonen cembalo.
16.8 i Sibbo gamla kyrka S:t
Sigfrid. Grand Tour - en adlig
pojkes resa genom 1700-talets
Europa. Purcell - Sammartini
- Bach - Telemann - Vivaldi.
Baccano-ensemblen: Tuuli
Lindeberg sopran, Hanna
Haapamäki blockflöjt, Mervi
Kinnarinen violin, Jussi Seppänen
cello, Solmund Nystabak luta,
Markku Mäkinen cembalo.
Gospelkören His Master´s Noise under
Simon Djupsjöbackas och Elna Rombergs
ledning sjöng efter pausen.
GA-dagen
Gemenskap och omsorg heter årets
Gemensamt Ansvar-insamling,
som ni minns. Det var också temat
för GA-dagen för alla åldrar i
Kungsvägens skola nyligen. Som
inslag i programmet fick vi info om
insamlingsmålen. Såhär ser det ut
i år:
Vi stöder Garanti-Stiftelsens projekt
om smålån för att förebygga
överskuldsatthet. Också i Uganda
stöder vi spar- och låneverksamhet.
Där arbetar Kyrkans Utlandshjälp.
Använd inbetalningskortet du
fick i senaste nummer. Eller ring
pastorsexpeditionen så ger vi uppgifter,
eller skickar ett nytt kort om
du vill.
Vi vandrar
musikaliskt
Den musikaliska vandringen i
kyrklandskapet avslutar traditionellt
sommarmusikserien i sibbokyrkorna.
I år vandrar vi musikaliskt
torsdag 23.8 kl 19. Starten
är vid Ljusets kapell. Vi går via
Örtagården och Sibbo kyrka till
Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid. Vi
vandrar på riktigt: lämplig utrustning
behövs alltså. Fritt inträde är
det till kyrkorna längs vägen.
3

Vem var här före oss?
Sommartid besöker inte bara turister
utan också ortsborna flitigt
Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid. Det
är gudstjänster, förrättningar, konserter
mm. Det är också gäster som
skall visas det finaste vi har. I gamla
kyrkan kan du ägna en tanke åt de
generationer av sibbobor som har
varit där före dej, ställt livets stora
frågor, och förundrat sej över Guds
omsorg om oss mänskor. Under
sexhundra år. Hurudana var mänskorna,
vad tänkte och upplevde de,
då under vår gamla kyrkas första
tider. Under medeltiden alltså, då
kyrkan ännu var romersk-katolsk.
En självständig mänska Mänskan
på medeltiden – också här i Sibbo
– var en på många sätt självständig
mänska. Man levde visserligen i en
begränsad värld. Få var de som på
den tiden kunde resa och se mera
än hemknutarna. Men visst fanns
det handel och sjöfart och härar
på marsch också då. Pilgrimer på
vandring likaså. Man fick lov att
leva med många obesvarade frågor.
Man visste inte så mycket om
hur allt fungerade. Men man hade
många erfarenheter och färdigheter
som kom väl till pass. Det gällde att
själv ta hand om sitt liv. Kommun
4
och stat i vår mening fanns inte då
ännu, annat än som en trevande
start. Kyrkan gjorde vad den kunde.
Men för det mesta måste man
klara sig själv.
Mänskans situation – så här såg
man på den Mänskan uppfattades
som skapad av Gud, och
Hans avbild. När syndafallet blev
ett faktum förlorade
mänskan
direktkontakten
med Gud. Sedan
dess pågår en
strid mellan onda
och goda makter.
Det blev avgörande
hur man
valde att leva
sitt liv. Frälsning
var möjlig. Men
överallt fanns
demonerna, som
uppfattades som
oförlösta illvilliga
krafter.
Guds hus – så
här såg man på
det Kyrkan var
Guds hus, och
den allra centralaste
platsen i
mänskornas liv.
Men man visste,
att Gud bor där på helig mark. I
hembygden pågick en strid mellan
gott och ont. Det behövdes en
fristad, ett gudsrike på jorden. Det
som gällde Gud samlades därför till
en byggnad, kyrkan. Under medeltiden
uppfattade man kyrkobyggnaden
som en symbol för Kristus.
Nu hade kyrkornas tid kommit, och
också till Sibbo. Det gav en annan
livskänsla. Fortfarande levde man
visserligen bland illa sinnade väsen
i mörkret och i en natur full av
hemligheter. Men man kunde göra
något åt det. Guds kraft höll demonerna
på avstånd. De förjagades
med klockklang.
Rummet inne i kyrkan var slutet
och mörkt. Det mänskor starkt
måste ha upplevat var dunklet inne
i kyrkan. Hela församlingen stod
samlad med spänd uppmärksamhet
riktad mot altaret eller dopfunten.
Det var där de gudomliga förvandlingarna
ägde rum. Prästen tillredde
nattvarden, och ett mirakel skedde
inför folks ögon. Vid dopfunten
var det samma sak. Barnet blev ett
Guds barn. Medeltidens mänskor
förstod sin kyrka. Man har kallat
kyrkobyggnaden en sång utan ord.
Ett hemligt språk som man skall
försöka översätta för sig när man
är där. Mänskorna på medeltiden
anade nog hur man skall göra det.
Nu är det vår tur.
Valvmålningarna – så här såg
man på dem Kristendomen var
den stora berättelsen, som omspände
hela världen. Den gick från skapelsen
över Golgata mot yttersta
tiden. Man var infogad i ett evigt
sammanhang. I kyrkan skulle man
mötas av en spegling av en himmelsk
värld bortom alla aningar.
Därför skulle kyrkorummet skimra
som en juvel, och samtidigt visa på
mänskolivets mening och mål. De
sparsamma valvmålningarna i vår
S:t Sigfrid visar inte mycket av det
här. Men mänskorna lade in mera i
de sparsamma bilderna och symbolerna
än vi nu förstår. Medeltidens
mänskor var beredda att söka, få
syn på det som inte syntes.
Gudstjänsten – så här uppfattade
man den Ordningen var viktig.
Allt skulle göras rätt. Därför måste
allt skötas av specialister. Prästerna
svarade för att allt gick rätt till.
Men ordningen sågs som en del
av budskapet. Predikan kunde vara
på folkets språk, och var det säkert
också i allmänhet här i vår kyrka. I
liturgin var det latinet som gällde.
Man förstod inte allt, men lärde sig
utantill. Under medeltiden var sibbobon
också i andligt avseende en
fri och självständig mänska, med
sund tro och förtröstan på Guds
kärlek och förlåtelse.
Fjalar Lundell
Artikeln i utförligare form hittar
du på sibbosvenskaforsamling.fi.

Plock ur bildskörden
från församlingsresan i april. Vi besökte trakterna av Jyväskylä och
Päijänne (uppe t.v.). I Saarijärvi besökte vi Kolkanlaks, där Runeberg
bodde (nere t.h.). Vi tittade på tavlor i Äänekoski och Mänttä (nere t.v.).
Vi besökte världsarvet Petäjävesi kyrka (uppe t.h.).
Biskop emeritus Erik Vikström.
Bibelveckoslut med
Erik Vikström i höst
För 200 år sedan fick Bibeln
spridning bland vanliga församlingsbor
i vårt land. Därför firar
vi nu Bibelåret 2012. Finska
Bibelsällskapet passar också på att
fira 200-årsjubileum. I vår församling
vill vi också vara med på ett
litet men inte oävet hörn. Biskop
emeritus Erik Vikström delar med
sig av sin gedigna bibelundervisning
i slutet av oktober. Han håller
tre bibeltimmar under lördag–söndag,
och predikar också i mässan
på söndagen. Reservera redan nu
veckoslutet 20–21.10.
Missionsföreningen
fick ny ordförande
Magnus Riska valdes till ny ordförande
för Sibbo svenska missionsförening
rf. vid årsmötet i mars.
Han basar för en livaktig förening
som genom sina lokalavdelningar
i olika byar svarar för en betydande
del av de missionsintäkter
som från församlingen sänds till
Finska Missionssällskapet för våra
tre avtalsprojekt: sjukhusarbetet i
Tanzania (Kilindi och Bumbuli),
Christina och Andrey Heikkiläs
arbete i Ural, och Ann-Katrin och
Tor-Erik Stores arbete i Senegal.
År 2011 samlade man in 10.300 €.
5

Sommargudstjänster
Emellanåt är gudstjänsten festligare
än vanligt. Som här vid kaplansinstallationen
för Magnus Riska i våras.
Det kan också vara påsk eller jul.
Konfirmationsgudstjänsterna är också
särskilt festliga. Det kan vara festligt att
fira gudstjänst i gamla kyrkan, som vi gör
under högsommaren. Men också en vanlig
söndag firar vi en gudstjänst som är
Guds folks fest.
27.5 Pingstdagen Sibbo kyrka: gospelmässa kl 18 (obs tiden!) Katja Korpi, Lauri Palin, ungdomskören,
Walentinakören, band
3.6 Treenighetssöndagen Sibbo kyrka: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg
Norra Paipis bykyrka: mässa kl 10 Helene Liljeström, Anders Ekberg
10.6 2. söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg. De som konfirmerades
för 50 år sedan (från södra Sibbo) deltar. Kaffeservering och program i Kyrkoby församlingshem.
17.6 3. söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa med konfirmation kl 13 (obs tiden!) Magnus Riska,
Anders Ekberg. Konfirmandgruppen som var på Nilsasgården 4–10.6.
23.6 Midsommardagen Sibbo kyrka: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg. De som konfirmerades
för 50 år sedan (från mellersta och norra Sibbo) deltar. Kaffeservering, program i Kyrkoby församlingshem.
24.6 4. söndagen efter pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Magnus Riska, Anders Ekberg
1.7 5. söndagen efter pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Magnus Riska
8.7 Apostladagen Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg
15.7 7. söndagen e pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Helene Liljeström, Anders Ekberg
22.7 Kristi förklarings dag Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Katja Korpi, Anders Ekberg
29.7 9. söndagen efter pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Katja Korpi, Lauri Palin
5.8 10. söndagen efter pingst Sibbo gamla kyrka S:t Sigfrid: mässa kl 12 Katja Korpi, Lauri Palin
12.8 11. söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa med konfirmation kl 13 (obs tiden!) Katja Korpi, Lauri
Palin. Konfirmandgruppen som var på Nilsasgården 11–17.6.
19.8 12. söndagen efter pingst Sibbo kyrka: mässa med konfirmation kl 13 (obs tiden!) Magnus Riska,
Anders Ekberg. Konfirmandgruppen som var på Nilsasgården 31.7–6.8.
Pilgrimsvandring på Gotland, och här hemma
Midsommarsöndagen åker 42 personer
till Gotland för att under en
vecka vandra från Fårö till Visby
domkyrka. För det andliga innehållet
under vandringsdagarna svarar
Helene Liljeström och Stefan
Djupsjöbacka. Gruppen bor på ett
6
vandrarhem i Lärbro. Därifrån tar
man sig med buss till vandringsstarten
och tillbaka dit när dagens
vandring är slut. Man går från kyrka
till kyrka. På det sättet hinner
man uppleva ett antal av Gotlands
hundra medeltida stenkyrkor.
Också kulturhistoriskt värdefulla
platser och sevärdheter finns på
programmet.
I början av hösten kommer sedan
den populära endagsvandringen i
östra Nyland. Lördag 15.9 vandrar
vi. Se närmare i annonser senare.

Ingegerd till Pernå
Ingegerd Juntunen, som har vikarierat
som diakon under Milja
Westerlunds mammaledighet, lämnar
oss 1.6 för en ordinarie tjänst
som diakon i Pernå församling. Vi
tackar för den insats hon har gjort
under ett drygt halvår, och gratulerar
till tjänsten. Lycka till! HL
Domprosteriets
Kyrktorg i Sibbo 28.8
Kyrktorget är något som ordnas i
alla prosterier när hösten börjar. Nu
är det vår tur i Sibbo att ta emot utställare
och arrangörer som presenterar
aktuellt material eller aktuella
frågor för församlingarnas medarbetare,
förtroendevalda och frivilligarbetare.
Kyrkans treåriga temasatsning
Helig avslutas detta år,
därför är inledningsmässans tema
Nära det heliga. Ett tiotal utställare
presenterar material i Kyrkoby församlingshem
(bl.a. Fontana Media
och KCSA).
Program: 12 veckomässa i Sibbo
kyrka, 13 lunch, 14 Kyrktorget
öppnar. 15–18 kaffe och mingel.
17 Välkommen förtroendevalda och
frivilliga. Kaffe, bokförsäljning och
utställare. 18 Framtidens församling
– strukturer, modeller, strategier.
Diskussion med Kalle Sällström
från Församlingsförbundet. 19.30
andakt. Den intresserade kan modigt
titta in! HL
Blixtvisit på
ungdomslägret
Vårkvällen var ljus men kylig. När
jag åkte in på Nilsasgårdens parkering
såg jag några lättklädda, gängliga
gossar springa i jämn lunk nerför
backen mot sjön. Jag tänkte att
språngmarschen nog skulle stanna
upp innan det vårkalla vattnet
nådde upp till knäna, men minsann
hoppade gossarna i med fart. Och
lika snabbt upp igen! Tre gånger
gällde för de ivrigaste badarna. In
i bastun och ut igen i språngmarsch
till sjön…
Ett trettiotal av församlingens
ungdomar samlades till veckoslutsläger
på Nilsasgården. Efter en lång
dag med intensivt program var det
dags för bastubad. Inne i värmen
i lägergården småpratade några
flickor och lyssnade till musik. De
hade redan badat och väntade nu
på kvällsmålet. Den kyliga vårkvällen
hindrade inte gänget att inleda
grillsäsongen. Vips hade några
starka killar lyft grillen på backen
medan Putte Frisk såg ut ett lämpligt
ställe där de friska vårvindarna
inte skulle störa grillningen alltför
mycket. Medan korvarna pyste
på grillen hann killarna diskutera
favoritkorv, ishockey-VM och annat
viktigt tillsammans med ledarteamet
Putte och Tjälkka, Kjell
Lönnqvist. Ett par flickor kom utspringande
och försäkrade att fiilisen
var god därinne. Efter ett tag
var alla samlade runt korven och
saften medan stämningen blev allt
bättre. Skymningen lade sig över
lägergården.
Följande dag dök hela gänget ungdomar
upp i mässan i Sibbo kyrka,
där de sjöng en sång för både söndagskolbarn
och andra gudstjänstbesökare.
Också där var fiilisen
god! Helene (som blixtrade)
7

Sandra döptes
på juldagen
Med ensamrätt för S:t Sigfrids Kungörelser:
Vad får sibbobarnen heta? Frågan är aktuell
hela tiden. Inte bara för föräldrar som skall
välja namn åt sitt barn. Anhöriga, släkt och
vänner, arbetskamrater och andra tar ivrigt
del i diskussionen. Och sedan när barnet fått
sitt namn fortsätter kommentarerna att komma.
Och spekulationer om vad barnet kommer
att kallas – blir det Nalle eller Bjöna eller
Brumbrum *)?
Att namnet är starkt med om att bygga upp
den nya lilla mänskans identitet vet vi. Och
att det väcker känslor av många slag vet vi
också. Tänk bara på hur angeläget det är att
undra om namnet gått i släkten, vem som har
burit det osv. Vi tror att det finns otaliga sätt
att välja namn. Många sätt är privata och personliga,
men därför desto viktigare. Men vad
får barnen just nu heta. Vi tittar på namnen
som getts i vår församling i år, och senaste
år.
Populäraste flicknamnen hittills i år har varit
Julia, Linnea, Sofia och Wilhelmina. Övriga
namn i år är: Adéle, Alexandra, Amanda, Ava,
Ella, Elsa, Emilia, Ida, Lumi, Maria, Sylvia,
Wanda och Vilja.
Populäraste pojknamnen i år är Erik och
Kristian. Övriga namn är Benjamin, Christer,
Elias, John, Karl, Kasper, Mikael, Olavi,
Oliver, Paul, Rasmus, William och Vincent.
Populäraste flicknamnen i fjol var Alexandra,
Linnea, Maria och Matilda. Andra namn som
flere än en flicka fick var Elina, Ellen, Erin,
Molly, Olivia, Vera, Viktoria och Wilma.
Populäraste pojknamnen i fjol var: Leonard,
Johan, Karl och Oskar. Andra namn som
flere än en pojke fick var Anton, Casper,
Emil, Gustav, Markus, Matias, Max, Mikael,
Mårten, Olof och Wilhelm.
Spridningen av namnen var stor under år
2011. En rad ovanligare namn gavs också, för
flickor tex. Alma, Amanda, Amelie, Cecilia,
Felicia, Hannela, Klara, Michelle och Tilda.
Ovanligare pojknamn var tex. Adrian, Amos,
Bertil, Emmanuel, Gideon, Ivar, Julius, Ralf,
Theo och Vincent.
8
Personalen
Anders Ekberg, kantor 050 330 47 34
Patrik Frisk, ungdomsarb. 050 566 36 88
Katja Korpi, församlingspastor 050 540 08 69
Helene Liljeström, kyrkoherde, kontraktsprost 050 566 36 92
Eva-Kristina Lindberg, barnledare 050 324 58 48
Kjell Lönnqvist, ungdomsarb.led. 050 557 23 42
Isabella Munck, barnledare 0400 342 033
Lauri Palin, tf. kantor 044 566 36 54
Carola Rantti, husmor på Nilsasgården 050 307 16 56
Magnus Riska, kaplan 050 566 36 89
Ann-Christine Wiik, diakon 050 566 36 91
Pastorsexpeditionen (St. byvägen 1) må–fr kl 9-12 (09) 239 10 05
Monika Mård, förs.sekreterare, Elisabet Lundström, släktforskare
Ekonomikontoret (St. byvägen 1) må–fr kl 9-12 (09) 239 12 62
Sirkka Toukomies, ekonomichef
Här har beaktats alla förnamn som har getts. Det betyder,
att här också finns med några namn som går i släkten och inte
är tänkta som tilltalsnamn. Sådant tycks oftare gälla pojkar.
Men knappast inverkar de namnen i släkttraditionen särskilt
mycket på listan. Just nu är det vanligt att ett namn som går i
släkten blir tilltalsnamn, vilket var ovanligt i den föregående
generationen.
Fina namn är de ju allesamman.
*) Borgåbiskopen Vikström är troligen mera sällan Nalle eller
Brumbrum. Bjöna lär han däremot kallas i det privata. Bäst
att vi håller oss till Björn i alla fall.