Folkbildningens betydelse i lokalsamhället - Medborgarskolan

Några av de aktiviteter som nämns i den här rapporten har tillkommit efter att
enskilda personer med engagemang i folkbildningen tycker sig ha sett att personer
som vill utveckla sina intressen inom kulturområdet har behov av kunskaper och
färdigheter som de har svårt att få tillgodosedda. I den utsträckning som behoven
överhuvudtaget har varit kända har de inte sett att samhället har haft något att
erbjuda. Att KES blev en folkhögskolekurs berodde på att en person med förankring i
folkbildningen hade sett ett behov hos kulturutövare att vidga sin kompetens för att
kunna försörja sig. Folkbildningen har i det här fallet tagit ett samhällsansvar som
ingen annan har gjort. Och det är måhända inte heller möjligt för någon annan att
göra det. Kanske behövs en kombination av flexibilitet, förmåga att se behov och ett
pedagogiskt arbetssätt som är svårt att finna någon annanstans. I det här fallet har
man sett att förutsättningarna för att försörja sig som konstnär inte bara återfinns i
den enskildes konstnärliga skicklighet. Man måste också behärska ett organisatoriskt
handlag och en administrativ skicklighet.
Det leder oss i sin tur in i en diskussion om huruvida det är folkbildningens uppgift
att ta ett sådant samhällsansvar. Borde det inte en vara en uppgift för vuxenutbildningen
eller arbetsförmedlingen eller någon annan myndighet? I vilket fall förefaller
det uppenbart att ingen annan tar på sig den uppgiften. Det ska kanske ingen annan
heller göra. Det kan mycket väl vara så att folkhögskolor och studieförbund fyller en
funktion som komplement till utbildning som går utöver samhällsinstitutionernas
uppgifter.
Folkbildningens betydelse i lokalsamhället 25