Folkbildningens betydelse i lokalsamhället - Medborgarskolan

Förord
Äntligen är den här ”Folkbildningens betydelse i lokalsamhället”. Rapporten
har sina rötter i en längre diskussion inom ramen för Länsbildningsförbundet Västmanland.
Grundfrågan som ställdes var: vad vet vi om folkbildningens betydelse för
demokrati och lokalsamhället i länet, bortanför de formella siffrorna. Svaret var: inte
mycket. Varje studieförbund och folkhögskola verksamma i länet kan självfallet via
rapporter, bilder och verksamhetsberättelser göra sina egna berättelser.
Bosse Jonsson, Mälardalens högskola fick uppdraget att granska folkbildningen.
Formulerandet av frågor gjordes i samarbete mellan forskaren och en arbetsgrupp
som bestod i princip av styrelsen. Valet föll på att titta på några verksamheter som
studieförbund och folkhögskolor själva plockade fram. Tidigare hade diskussioner
förts om att titta på folkbildningsverksamhet i tre kommuner/ kommundelar och
därefter göra jämförelser och se samband och skillnader. Tid och pengar medgav
inte ett sådant arbete.
Sex olika verksamheter har belysts: Studiecirkeln Medspråkarna (verksamhet i
Medborgarskolan, inriktad för och med invandrare), Studiecirkel i keramik (verksamhet
i ABF Västerås med skilda deltagare och utgångspunkter), Kulturhuset Bäckby
(olika verksamheter som bedrivs av Studieförbundet Vuxenskolan i ett kulturhus på
Bäckby), internetstudiecirkel (studiecirkel inom Folkuniversitetet som riktar sig mot
äldre), Friskvård & personlig utveckling (kurser om tio veckor som Tärna folkhögskola
bedriver för långtidssjukskrivna) och Kulturentreprenörskolan (kurs ett till två år som
Västerås folkhögskola bedriver för unga människor som vill leva på ett kulturföretagande).
6
Folkbildningens betydelse i lokalsamhället