brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

Mest samlad synes kalkstenen vara i områdets västända, där ett mindre generalprov visade 85
% kalcit.
Liksom i fråga om Mestaförekomsten kan den eventuella brytvärdheten fastställas först efter
en ingående detaljkartering.
Kalkstensförekomsten vid Stenkvista är utbruten, en förekomst Y2 km SÖ om Hällberga station
har ännu kvar c:a 50.000 ton kalcitsten med 80 % karbonat i dagbrott.
Öster om Kjulaområdet anträffas några spridda kalkstensförekomster (kalcit) invid Ökna- och
Lännasjöarna. Om dessas tillgångar är dock föga känt.
Åker. En kalkstensförekomst Y2 mil SV om Åkers styckebruk har sedan gammalt brutits i rätt
stor omfattning för brukets behov. Kalkstenen bildar två parallella brantstående 30 m breda
lager, av vilka det sydligaste är det renaste. Bergarten är övervägande en kalcitsten men även
dolomit förekommer. Tillgångarna äro av storleksordningen 200.000 ton och torde vara mer
än tillräckliga för masugnens behov.
Omkring sjön Båven är kalksten anträffad på flera ställen. I de flesta fall äro förekomsterna
dock ej brytvärda på grund av uppblandning med silikater eller på grund av att den utan större
svårighet tillgängliga kalkstensmängden är för obetydlig.
Endast vid Årdala kyrka och möjligen vid Kulsta i Häljesta synas utsikter finnas att påträffa
nämnvärda mängder brytvärd kalksten. Vid Årdala äro dock de troligen ej obetydliga kvantiteterna
av ren kalksten endast delvis tillgängliga, emedan kyrkan står på den största kalkstenskullen.
Vid Kulsta är stenen delvis dolomitisk.
Gnestatrakten
Norr, öster och sydöst från Gnesta station förekomma ett stort antal, delvis betydande kalkstensförekomster.
På grund av stark hopveckning efter en tlackt mot öster fallande veckningsaxel
äro områdenas konfiguration mycket oregelbunden och den horisontella bredden
ofta betydande. Trots detta synes större tillgångar på renare kalksten ej vara påvisade. En
tämligen ren kalcitsten är blottad i järnvägsskärningen vid Långbro. Stenen är vanligen starkt
uppblandad med silikat, främst serpentin, och har därför fått användning som marmor (Mölnbomarmor).
Då läget är synnerligen gynnsamt på grund av närheten till järnväg och konsumenter
och vissa utsikter trots allt förefinnas att påvisa brytvärda tillgångar av renare kalcitsten
inom de stora kalkstensområdena synes dessa vara värda en närmare undersökning från
denna synpunkt.
Inom det stora kalkstensområdet vid Kyrksjön i Hölö (2 km 2 ) förekomma endast mer eller
mindre serpentinhaltiga dolomiter, som i dessa trakter, med flera igång varande kalkbruk, där
jordbrukskalk i stor utsträckning kan erhållas som en billig biprodukt, ej torde medgiva en i
längden konkurrenskraftig tillverkning av jordbrukskalk.
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
Il