brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

l) Ett tre mil långt stråk genom Julita, Österåkers, västra Vingåkers och Lännäs socknar (ÖIjarstråket).
2) En grupp förekomster efter Kolsnarens östra del (Gropptorp).
3) Ett 2 km långt stråk vid Virens östra ända (Värmbol).
Öljarstråket är ett av landets största urkalkstensstråk med en sammanlagd area av c:a 3 km 2 .
Stråket är dock ofta avbrutet av ofyndiga jordtäckta sträckor.
Inom stråket synes kalcitsten helt dominera över dolomit, vilken senare endast är påvisad vid
Blomsterhult i Österåker. Kalkstenen är av tillgängliga prov och analyser mycket ren. Till
strukturen är den övervägande kornig, tämligen grov och lös, dock sällan söderfallande.
Stråket kan indelas i fyra områden:
l) Öster om Öljaren.
2) Forsbyområdet.
3) Blomsterhultsområdet.
4) Älghultsområdet jämte spridda småförekomster i västra Vingåkers norra del.
Öster om Öljaren är kalkstensstråket mycket jordtäckt. De flesta blottningar äro små och torde
ej innehålla några större tonnage brytvärd kalksten. De för ett tillgodogörande lämpligaste
platserna äro att söka vid Nortäppan och Limsätter 4 km NNÖ om Julita kyrka.
Väster om Forsby gård emellan Öljaren och Hjälmaren är ett mycket stort kalkstensområde.
Arean är omkring 2 km ', Områdets konfiguration är oregelbunden, antydande stark hopveckning
och möjligen flacka veckningsaxlar. Bredden kan därför uppgå till närmare l km. Området
är tämligen jordtäckt och höjer sig ej mer än omkring 20 m över sjöytorna.
Kalkstenen är delvis oren och uppblandad med silikat- och gnejsränder men delvis även en
ren kalcitsten. I den bättre stenen är karbonatets magnesiahalt under l %, men en obetydlighet
serpentin, diopsid och flogopit förekommer, vilka höja den totala MgO-halten, som dock för
stora partier ligger under 2 %.
Undersökningsmaterialet medgiver ej en närmare beräkning av tonnaget utvinnbar renare
kalksten, men mycket antyder att detta kan vara mycket stort och uppgå till 10.000.000-tals
ton.
Förekomsten vid Blomsterhult 2 km VSV om föregående är endast l km lång och knappt 100
m bred trots stark hopveckning i vissa delar av stråket. Kalkstenen är blottad endast i mindre
hällar, varför de brytbara tillgångarna ej äro stora. Kalkstenen är delvis en ren kalcitsten,
men även dolomit förekommer.
Vid Hälgtorp i Lännäs socken har Brevens bruk brutit masugnskalk. Kalkstenen är mycket
ren. Ett generalprov visar CaO 49.84, MgO 2.23, FeO .22, Ah03 .85, Si02 .5.50, S .006,
p .009, H20 .1.0, CO2 40.0, vilket motsvarar 91 % kalcit och 9 % silikat. Tillgångarna i dagbrott
äro sannolikt jämförelsevis obetydliga. Detsamma torde vara förhållandet med några
spridda förekomster i norra delen av V. Vingåkers socken.
Gropptorp. Norr om Kolsnarens östra del förekommer, på en sträcka av 4 km ett flertal kalkstensblottningar
tillhörande i huvudsak två stråk, det största vid Gropptorp. Kalkstenen är
övervägande starkt serpentinblandad och delvis dolomitisk. Vid Gropptorp brytes den i stor
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
9