03.09.2013 Views

5 - ATL

5 - ATL

5 - ATL

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

PROFILEN<br />

Fortsättning:<br />

Snabbväxande<br />

skog löser...<br />

släppen av koldioxid om den<br />

extra tillväxten används till att<br />

ersätta cement, betong, naturgas,<br />

olja och kol.<br />

Vad är medaljens baksida?<br />

– En av de saker vi pekar på<br />

är att utsläppen av kväve till<br />

Bottenhavet, enligt våra modellberäkningar,<br />

ökar med 800<br />

ton.<br />

Är det värt priset?<br />

– Det är en politisk fråga att<br />

väga fördelar mot nackdelar.<br />

Jämfört med det totala kväveläckaget<br />

från jordbruk och reningsverk<br />

är det en väldigt liten<br />

Fördelarna framgår av intervjun<br />

med Tomas Lundmark,<br />

här ovan. Han är en av författarna<br />

av rapporten ”Möjligheter<br />

till intensivodling av skog”<br />

tillsammans med Stig Larsson<br />

och Göran Ståhl.<br />

De förslår att regeringen ger<br />

klartecken för intensivskog<br />

med så kallad ”adaptiv skötsel”.<br />

Det innebär att projektet utvärderas<br />

och prövas under tiden i<br />

takt med ökad kunskap och nya<br />

insikter.<br />

I korthet handlar det om att<br />

fördubbla produktionen, vilket<br />

kräver en del undantag från<br />

skogsvårdslagen.<br />

Här är några av möjligheterna<br />

som lyfts fram i utredningen<br />

och det regelverk man<br />

behöver tänja på:<br />

Contorta<br />

Jämfört med vanlig tall ökar<br />

produktionen med 36 procent i<br />

lyckade odlingar.<br />

Dagens begränsningar:<br />

Contorta får inte planteras<br />

söder om 60:e breddgraden och<br />

på höjder över 200 meter i norr<br />

och 700 meter i söder.<br />

8<br />

andel. Den lilla ökningen ska<br />

ställas mot en möjlig halvering<br />

av koldioxidutsläppen.<br />

Du är själv politiker.....<br />

– Det är på ett helt annat<br />

plan, hemma i Vindeln. Jag är<br />

gruppledare för socialdemokraterna<br />

och ordförande i näringslivbolaget.<br />

Vad fick dig engagerad?<br />

– I stället för att bara gå omkring<br />

och vara kritisk beslöt jag<br />

att försöka bidra med lösningar.<br />

Det var som att närma sig en<br />

magnet, plötsligt var jag kommunalråd<br />

i opposition.<br />

Bidrog du med lösningar?<br />

– Det tycker jag. Många går<br />

omkring och tror att det inte<br />

lönar sig att försöka göra något,<br />

det är precis tvärtom. Det finns<br />

Totalt får det planteras<br />

maximalt 14 000 hektar om<br />

året.<br />

Gödsling av contorta.<br />

Ett fåtal försök visar väl så bra<br />

tillväxtökningar som när vanlig<br />

tallskog gödslas.<br />

Gödsling av dikad torvmark<br />

med kalium och fosfor.<br />

Det finns 400 000 hektar där<br />

produktionen kan öka med 25<br />

kubikmeter per hektar under en<br />

tioårsperiod. Eftersom det inte<br />

behövs kväve på torvmarken är<br />

vedaska ett bra gödslingsmedel.<br />

Fastmarksgödsling<br />

Fastmarksgödsling är traditionell<br />

gödsling där varje omgång<br />

i normalfallet ger 15–20 kubikmeter<br />

extra per hektar. Fyra<br />

gödslingar ger därmed 60–80<br />

oerhörda möjligheter att göra<br />

skillnad genom att engagera sig<br />

i lokalpolitiken.<br />

Betyder den ökade tillväxten<br />

i skogen något för Vindeln<br />

och andra landsbygdskommuner?<br />

– Absolut. Vi måste fråga oss<br />

om det är rimligt att tillåta<br />

landsbygden avfolkas samtidigt<br />

som allt tyder på att välfärd i<br />

framtiden bygger på tillgång av<br />

naturresurser. Då måste man<br />

fråga sig vem som ska sköta<br />

jordbruket och skogsbruket när<br />

alla bor i stan.<br />

Har politikerna förstått skogens<br />

möjligheter?<br />

– När jag hör hur man håller<br />

på att räkna utsläpp och kolförråd<br />

får jag en känsla att man<br />

inte inser vad skogen kan bidra<br />

kubikmeter extra under en omloppstid.<br />

Behovsanpassad ungskogsgödsling.<br />

Ungskogsgödsling, eller behovsanpassad<br />

gödsling, är ett<br />

intensivare gödslingsprogram.<br />

Ungskogen gödslas vart annat<br />

eller vart tredje år fram tills<br />

beståndet sluter sig. Därefter<br />

görs ytterligare någon gödsling.<br />

Gödselgivan justeras efter en<br />

analys av barren.<br />

Produktionen kan öka med<br />

20–24 kubikmeter per hektar<br />

och år i sydvästra Sverige och<br />

med i ett klimatperspektiv.<br />

I stället för att tala förrådsuppbyggnad<br />

i kvarlämnad skog är<br />

det finurligaste att sätta högsta<br />

fart på tillväxten och nyttja den<br />

för att ersätta kol och oljeprodukter.<br />

Lever du som du lär?<br />

– Jag hugger en hel del ved<br />

på gården och är därmed oberoende<br />

av olja.<br />

Vad gör du för övrigt på fritiden?<br />

– Vår dotter Annelie är hästintresserad,<br />

vilket involverar<br />

hela familjen. Så gillar jag att<br />

plöja med min gamla Volvo<br />

BM. Det känns härligt påtagligt<br />

och produktivt efter att ha suttit<br />

på möten eller klurat på formuleringar<br />

i olika rapporter<br />

hela veckan.<br />

Så vill forskarna öka tillväxten<br />

Lantbruksuniversitetet<br />

tycker det finns<br />

anledning att satsa på<br />

intensivodling av skog.<br />

En del i receptet är mer contorta.<br />

För att odla den inom större<br />

geografiska områden behöver<br />

regelverket ändras.<br />

En annan del i receptet är flera<br />

former av gödsling.<br />

12–14 kubikmeter i norra Sverige.<br />

Dagens begränsningar:<br />

Gödslingen styrs av Skogsstyrelsens<br />

allmänna råd (även<br />

om de i sig inte är några egentliga<br />

förbud).<br />

Enligt råden bör man inte<br />

alls gödsla i centrala Götaland.<br />

Nu flaggar Skogsstyrelsen för<br />

att råden ska omprövas (se sidan<br />

38).<br />

Skogsstyrelsen har också<br />

gett klartecken till att testa ungskogsgödsling<br />

på 5 000 hektar.<br />

Klonskogsbruk av gran.<br />

Jämfört med oförädlat material<br />

växer dagens kloner 30 procent<br />

bättre.<br />

Dagens begränsningar:<br />

Klonerna får användas på<br />

20 hektar, eller 5 procent av<br />

brukningsenheten. Det gör det<br />

relativt fritt för privata markägare<br />

med mindre arealer.<br />

Sitka och hybridlärk.<br />

På bördiga marker växer sitkan<br />

14–50 procent bättre än inhemsk<br />

gran. Hybridlärken kan<br />

också ha fördelar.<br />

Dagens begränsningar:<br />

Likt för andra så kallat<br />

”främmande trädslag” krävs<br />

tillstånd för planteringar över<br />

0,5 hektar och enligt skogsvårdslagen<br />

ska det bara användas<br />

”i undantagsfall”.<br />

VI SKOGSÄGARE 5/09

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!