5 - ATL

atl.nu

5 - ATL

Nr 5

2009

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms

NYTT JÄTTEKRAFTVERK:

Energi fixar

gallringen

Skogen får

nyckelroll

i Köpenhamn

Satu håller

koll på EU

Så slipper

du älgen

BASTU

AV EGEN

SKOG

Stridsman

öppnar för

gödsling

HA RÖJAREN

PÅ RYGGEN!


Stor

kapacitet

Köttkvarnar

1-fas 230V

MR9 1 hk 250 kg/h 3180:–

MR10 1,5 hk 400 kg/h 4120:–

556:–

Vi har

kvarnsatser

till de flesta

köttkvarnar

Eka slaktset

Flå–, ben– och köttkniv plus

buköppnare.

14900:–


Professionell timmervagn för ATV.

Högsta kvalitet. Lastförmåga

1500kg. Längd 2900–3880mm.

Bredd 1360mm. Vikt 220kg.

Kranhöjd 1800mm.

SuperVision

Duralux

Robust konstruktion gör

att den lämpar sig

utmärkt för skogs– och

grävmaskiner, marin miljö

m.m. Klarar 3m vattendjup.

Mycket ljus. Låg strömförbrukning.

Extrem livslängd. IP68.

4st 10W LED-lampor. Ger 3600lumen vid 12V.

3,3A. Diameter lamphus 4". Spänning 9–60V.

Duralux 3100:–

Fler LED-modeller, se katalogen.

Nima Maskinteknik AB

Box 1505, 701 15 Örebro

Motorsvets

174

Med Hondamotor.

5–160A. Elektrod

1,6–3,2mm.

130A 30%.

Vikt 40kg.

14800:–

Ny

hemsida

Vakuumpackar

Alice Automatic 2240:–

Turbo Max 3780:–

, 50st 20×29cm 148:–

2st rullar, 6m×20cm 124:–

2st rullar, 6m×30cm 148:–

Charkbackar


Rabatt

5st 10%,

10st 20%.

40liter vit eller röd 172:–

16liter röd 104:–

Lock till 40liter 92:–

Lock till 16liter 56:–

184:– Skyddshandske

14400:–


Välbyggd proffsig vagn från Thule.

Lastförmåga 1500kg. Totallängd

3040mm. Invändigt flak

2220×1280mm. Fördjupning bredd

730mm.

Butik: Gryts ind. omr. Örebro

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–


019-304325

www.nimaab.se

Saltlake-


980:–

Tigersåg

1276:– inkl.

väska

Effekt 1010W


400mm 165:–

5-pack 140:–/st

6680:–

12V

Kraftfull 12V kompressor försedd

med intercooler. Klarar tuffa arbeten

i fält. Fritt 566lit/min. 266lit/min

vid 620KPA.


finner du även:


och svärd




Telwinsvetsar under


Och mycket mycket

mycket mer...

Sits Activo Plus

4420:–

Sits Activo Alto


5380:–

Order 019-30 43 20

Växel 019-30 43 00

Bradleyrökar

Lämplig för kall– och varmrökning.

Sköter sig själv utan tillsyn

upp till 8 timmar. Smakbriketter

för olika smaker finns.

3740:–

Rostfri 4760:–

4760:–

5596:–



230V. Freonfritt, väggmonterat.

Gratis bygganvisningar.

CU 350 350 W 8996:–

CU 450 450 W 9380:–

CU 900 875 W 11780:–

Ange rumsvolym, temperatur och

inläggningsmängd/dygn.

Trädfällriktare

Mod I+ 2460:–

Mod II 2820:–

Mod III 3820:–

Bensindrivna


tryckstvättar

Bärbar 110bar 3120:–

Större mod. 160bar 1860:–

Sits De Luxe

2396:–



21cm 396:–

26cm 484:–


1700:–

Fax 019-36 16 97

www.nimaab.se


INNEHÅLL Nummer 5 2009

ingår som en medlemsförmån i

landets fyra skogsägareföreningar

tillsammans med en bilaga från

respektive förening. Vid adressändring

kontakta din skogsägareförening.

Södra Skogsägarna

www.sodra.se

0470-890 00

Mellanskog

www.mellanskog.se

018-17 09 00

Skogsägarna Norrskog

www. norrskog.se

0612-71 87 00

Norra Skogsägarna

www.norra.se

090-15 67 00

REDAKTION

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Pär Fornling

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö

Telefon: 040-92 25 55

Fax: 040-601 64 49

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se

Redigeringsansvarig:

Mikael Sylvander

Box 6044, 200 11 Malmö

Telefon: 040-601 64 87

Fax: 040-601 64 99

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se

ANNONS

Birgit Emilsson

Box 6044, 200 11 Malmö

Telefon: 040-601 64 55

Fax: 040- 601 64 49

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se

Ronny Gustavsson

113 92 Stockholm

Telefon: 08-588 367 97

Fax: 08-588 369 99

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se

Annonsmaterial:

annons.visk@lrfmedia.lrf.se

PRENUMERATION

Telefon: 040-601 63 65

Fax: 040-601 63 55

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se

Prenumerationspris helår

(6 nummer) 295 kronor inkl moms

Lösnummer 55 kronor inkl moms

REDAKTIONSRÅD

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla

Kjellsson, Anders Olsson, Ola

Persson, Carin Bengtsson och Karin

Vestlund-Ekerby.

Hemsida: www.atl.nu/skog i

samarbete med tidningen ATL.

För ej beställt material ansvaras ej.

Vi Skogsägare produceras av LRF

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.

TS-upplaga 2008: 96 700

Tryck: Hansaprint, Åbo

Repro: LRF Media AB, Malmö

ULF EMILSSON

Sidan 22

5 LEDARE:

6 PROFILEN:



10 NÄRINGSPOLITIK:


12 ENERGI:




16 SKOGSGÅRDEN:


18 MARKNADEN:




20 MILJÖ:


22 NÄRINGSPOLITIK:



26 SKOGSSKÖTSEL:




www.atl.nu/skog


HANS HURTIG



Sidan 12

29 NYHETER:


32 FÖRÄDLING:


36 TEKNIK:





38 POLITIK:




40 EKONOMI:



42 DEBATT:



44 INTERNATIONELLT:



LARS-ERIK LILJE-

LUND är en av





Sidan 20

RESERVATET

Sidan 10

53 NAMN&NYTT:


54 KRÖNIKAN:

VI SKOGSÄGARE 5/09 3

Omslagsfoto: Pär Fornling

Nr 5

2009

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms

NYTT JÄTTEKRAFTVERK:

Energi fixar

gallringen

Skogen får

nyckelroll

i Köpenhamn

Satu håller

koll på EU

BASTU

AV EGEN

Så slipper

SKOG

du älgen

HA RÖJAREN

PÅ RYGGEN!

Stridsman

öppnar för

gödsling

Mellanskogs

ansvarige för

bioenergi Staffan

Persson vid ett

ackumulerande

aggregat.


Limited Edition

Yamaha är marknadsledare och det mest sålda märket

i Sverige. Vi har blivit det för att vi bara bygger

maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 4-hjulingar

med massor av användbara finesser, som hög/

lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr.

Grizzly 550 4x4 och storebror Grizzly 700 4x4 är

Förmånlig finansiering via

Handelsbanken Finans

Grizzly 450 4x4 Grizzly 550 4x4

Grizzly 700 4x4 LE

Nu har du chansen att byta upp dig till en

unik version av populära Grizzly 700. Vi har

två Limited Edition versioner av Grizzly 700

med en unik färgsättning i röd eller blå metallic.

De är dessutom utrustade med gjutna

blankpolerade aluminumfälgar.

OBS: Tillgången är mycket begränsad, först

till kvarn gäller...

Grizzly 700 4x4

till och med standardutrustade med en genialisk servostyrning,

det var vi först med på marknaden.

Våra återförsäljare är stabila företag som tar ansvar

för att du som kund alltid är nöjd.

Självklart har de serviceverkstad, original reservdelar,

tillbehör och finansieringsalternativ.tor.se

www.yamaha-motor.se


Dimhöljda lagförslag LEDAREN

Det är väl en överdrift att älska parkeringsböter, men de har sin charm.

Om jag ställer mig på en p-ruta och inte matar in tillräckligt med pengar i automaten är det lätt

att förutse vad som händer då vakten patrullerar förbi med block och vakande öga.

En sådan förutsägbarhet kan man bara drömma om i andra sammanhang.

När riksdagen beslutar om lagar, mål och regler är det ofta oklart vad det egentligen innebär i den

verklighet skogsägare och andra lever i.

VATTENDIREKTIVET är ett exempel med risk för många kallsupar.

I grunden är det utmärkt att värna om vårt vatten. Tyvärr är resultatet av förslagen omöjliga att

överblicka. Till att börja med gäller det att gaffla in hur vattnet är i dag. Med 26 500 sjöar och oändliga mil

vattendrag har det med nödvändighet blivit bedömningar på lös grund.

Om diagnosen är fel finns inte mycket som talar för att medicineringen blir rätt.

Vattnet delas upp i fem klasser. Målet är att alla vatten ska höjas upp till de två bästa nivåerna. Frågan är

bara hur. Kanske kommer breda skyddszoner runt vattnet, där inget normalt skogsbruk får bedrivas. Kanske

något annat. Ingen vet riktigt vare sig vilka metoder som ska användas eller hur mycket det får kosta.

INSTRUMENTET för förvirring brukar vara ”ramlagstiftning” som fingerfärdiga politiker kom på i slutet

av 60-talet.

Riksdagen beslutar bara om en yttre ram. Först när ramen fylls över brädden med föreskrifter och

praktiskt tillämpning skingras dimmorna. Då är det så dags! Verkligheten uppdagas långt efter att riksdagsmännen

och remissinstanserna fått säga sitt.

Att arbeta med näringspolitik och skriva remisser kräver fantasi och väl utvecklad framsynthet, fullt

i klass med oraklet i Delfi.

GÖDSLING omges av en annan dimmig verklighet. Problemet är att Skogsstyrelsens beslut om ”allmänna

råd” är i otakt med verkligheten. De rimmar dåligt med både forskningsresultat och produktionsmål.

Råden uppfattas ofta som lag, men är bara råd.

Det skarpa lagvapnet är miljöbalken och den som påvisbart påverkat naturvärden kan dömas

för miljöfarlig verksamhet.

Ett allmänt tips brukar ändå vara att rådgöra med Skogsstyrelsen. Ibland kan det bli

ok att gå förbi myndighetens allmänna råd. Ibland inte. Det tycks lika mycket bero

på vilken handläggare man råkar tala med som sakläget.

LÄNGRE FRAM i tidningen kan ni läsa om bröderna som inte vågade avverka

skogen inför osäkerheten kring nyckelbiotoper. Det kostade dem, förmodligen helt

i onödan, långt över 100 000 kronor. Men vem vet, kanske gjorde de rätt.

I vilket fall som helst är det lätt att förstå deras handlade.

Längre fram i tidningen kan ni också läsa om positiva försök att skingra

dimmorna. Jan-Åke Lunden föreslår oberoende omprövning av nyckelbiotoper,

Monika Stridsman talar om att ompröva gödslingsråden,

länsstyrelsen i Västerbotten tar tillbaks reservatsförslag och för en dialog

med markägarna. Det är bra.

NÄR REGLER och lagar inte är begripliga skapar det osäkerhet,

motsättningar och leder fel. Det finns ett gemensamt intresse att ha bra

vatten och gå försiktigt fram med skogsbruksmetoderna.

För att nå framgång krävs engagemang och delaktighet från alla berörda.

Det underlättar om lagar och regler är begripliga, förutsägbara och i takt

med tiden.

Då p-böter börjar kännas

som glädjeämnen finns

uppenbarligen mycket att

göra. Pär Fornling, Chefredaktör

VI SKOGSÄGARE 5/09


PROFILEN

Snabbväxande skog

löser klimatproblem

Intensivare skogsbruk på 15 procent av skogsmarken

kan halvera Sveriges klimatpåverkan!

Det framgår av en rapport till regeringen med

Tomas Lundmark som en av författarna.

– I den här persiljan finns ju

lösningen!!!

Tomas Lundmark, professor

i skogsskötsel, sätter gaffeln i

grönsaken på middagstallriken

och håller triumfatoriskt upp en

slokande persiljekvist i luften.

Över en lång och sen middag

pratar vi om barndom och yrkesliv

i Lantbruksuniversitetets

försökspark.

Om alla möjligheter för

landsbygden i allmänhet och

Vindeln i synnerhet.

Och om det rekordstora

forskningsprogrammet ”Future

forests” (Framtidens skogar).

Det är här persiljan kommer

in i bilden.

PROFESSORN VIFTAR med

gaffeln och talar hängivet om

biologins möjligheter.

– Om jordklotet ska hålla

ihop måste vi bygga välfärden

på hållbara resurser.

Kärnan i forskningen om

”Framtidens skogar” är en ny

försökspark i Västerbotten och

en i Småland. Där ska man

maximera produktionen av

skog och samtidigt

försöka hitta

vägar att klara

både miljö och

friluftsliv.

En utgångspunkt

är att klimatet

ändras och

efterfrågan på förnybara produkter

ökar över hela världen.

I stället för att tala om gödselgivor

och rödlistade arter

fångar Tomas in visionen med

en annan infallsvinkel:

– Vi ska göra om känslan av

hopplöshet till framtidshopp.

Lösningen finns i att skruva på

de biologiska systemen.

6

Text & foto: Pär Fornling

Persiljan är bara en liten biologisk

pusselbit. Den stora kraften

finns i skogen där ökad

tillväxt binder allt mer kol och

levererar miljövänliga material.

Är du själv skogsägare?

– Vi har en liten gård i Vindeln

på 35 hektar. För egen del

blir det mest vedhuggning. Avverkningar

får Norra Skogsägarna

sköta.

Har du skogen med dig sedan

barnsben?

– Det kan man verkligen säga!

Jag växte mer eller mindre

upp på Vindelns försökspark

där pappa var chef. Jag blev

själv jägmästare och efterträdde

pappa 1987.

Vad gör en parkchef?

– Han eller hon ansvarar för

några av lantbruksuniversitetets

skogliga försöksparker. Dit

kommer forskarna och lägger

ut praktiska försök i samråd

med parkchefen.

”När jag hör hur man håller på att

räkna utsläpp och kolförråd får jag

en känsla att man inte inser vad skogen

kan bidra med i ett klimatperspektiv.

Ibland talas det om att de

långsiktiga skogliga försöken

är hotade....

– Det tycker jag inte är fallet.

Första försöket, produktionsyta

nummer ett, anlades utanför

Lycksele 1902. Där mäter vi

fortfarande den löpande tillväxten,

precis som vi har koll på

en massa efterföljande försök.

I slutet av 80-talet var det en

svår tid för tillämpad forskning,

men universitetet hade några

framsynta personer som upprätthöll

försöken.

Nu har det uppenbarligen

vänt?

– Absolut. Det är fantastiskt

att anlägga två nya parker i projektet

Framtidens skogar.

Beskriv ”framtidsskogarna”

i korthet?

– Vi ska ha produktionsmålet

för ögonen och se vad det får

för miljöeffekter.

Hur mycket kan produktionen

öka?

– På beståndsnivå räknar vi

med en ökning på 100 procent

genom gödsling, bra markberedning,

bästa plantmaterialet,

rätt trädslag och bra skogsvård.

På landskapsnivå blir det lite

mindre.

Vad är nytt, vi vet ju möjligheterna

från ett antal försök?

– För att exempelvis testa

olika gallringsprogram i skog

som gödslas ofta krävs större

arealer. Vi vill också se effekterna

på landskapsnivå och

kontrollera vattenkvaliteten vid

ett intensivare skogsbruk. Och

det finns många andra kun-

skapsluckor. Ett

snabbväxande

trädslag som

poppel vet vi

mycket om på

grundvetenskaplig

nivå, men

inte då det gäller

praktisk skogsskötsel.

Hur går det med miljön?

– Ett problem med miljömålen

är att de är svåra att identifiera

och veta när de är uppfyllda.

Vi ska försöka förstå

vad som är viktigt både för friluftsliv

och biologisk mångfald.

Det handlar mycket om folks

värderingar. Kanske väger det

då tungt att ha stora orörda

arealer. Kanske kan vi maximera

miljönyttan på en mindre

areal, en typ av skogarnas

Skansen med många värden

samlade på mindre arealer.

Betyder artrikedom något

för produktionen?

– Vi brukar prata om artsammansättningens

funktionalitet.

Det handlar exempelvis om behovet

av pollinerande insekter,

naturliga fiender till skadegörare

och behovet av marksvampar

för att det inte ska bli kväveläckage.

Det ska vi också

kolla.

Hur stor är budgeten för

forskningen om framtidsskogen?

– 40 miljoner kronor om året

i åtta år. En tredjedel kommer

från Mistra, en tredjedel från

skogsnäringen, en tredjedel från

SLU och Umeå universitet. Det

är ett sanslöst roligt program!

Är det här samma sak som

plantageskog, eller intensivodling

av skog?

– Nej, men det finns beröringspunkter.

Därför fick SLU

regeringens uppdrag att titta på

effekterna av intensivodling.

Vad menas med intensiv-

odling?

– Det är områden inriktade

på produktion med ett intensivare

skogsbruk än vad som

i dag är tillåtet eller rekommenderas.

I utredningen har vi

räknat på vad som händer om

man utnyttjar 15 procent av

skogsmarken och 400 000 hektar

åkermark till intensivodling.

Vilka metoder handlar det

om?

– Tre viktiga ingredienser är

mer grankloner, mer contorta

och ökad gödsling. Alla metoderna

förekommer i dag men vi

VI SKOGSÄGARE 5/09


Tomas Lundmark, 54 år, med tillväxt i sikte.

Om det leder till sådana här jätteträd

återstår att se.

tittar på en tillämpning som

överskrider dagens rekommendationer.

Och vad blir resultatet?

– Det är en successiv ökning

VI SKOGSÄGARE 5/09

av produktionen som faller fullt

ut om 50–70 år. Därefter ger

intensivodlingen 42 miljoner

kubikmeter extra om året, inklusive

grenar och toppar (grot).

Detta är utöver den allmänt för-

väntade tillväxten i skogen om

den sköts som i dag.

Gör siffran mer begriplig....

– Dagens avverkningsnivå

ligger kring 95 miljoner kubik-

meter stamved. Det är alltså

betydande volymer. Man kan

också säga att det leder till att

halvera de svenska klimat ut-

Fortsättning sid 8

7


PROFILEN

Fortsättning:

Snabbväxande

skog löser...

släppen av koldioxid om den

extra tillväxten används till att

ersätta cement, betong, naturgas,

olja och kol.

Vad är medaljens baksida?

– En av de saker vi pekar på

är att utsläppen av kväve till

Bottenhavet, enligt våra modellberäkningar,

ökar med 800

ton.

Är det värt priset?

– Det är en politisk fråga att

väga fördelar mot nackdelar.

Jämfört med det totala kväveläckaget

från jordbruk och reningsverk

är det en väldigt liten

Fördelarna framgår av intervjun

med Tomas Lundmark,

här ovan. Han är en av författarna

av rapporten ”Möjligheter

till intensivodling av skog”

tillsammans med Stig Larsson

och Göran Ståhl.

De förslår att regeringen ger

klartecken för intensivskog

med så kallad ”adaptiv skötsel”.

Det innebär att projektet utvärderas

och prövas under tiden i

takt med ökad kunskap och nya

insikter.

I korthet handlar det om att

fördubbla produktionen, vilket

kräver en del undantag från

skogsvårdslagen.

Här är några av möjligheterna

som lyfts fram i utredningen

och det regelverk man

behöver tänja på:

Contorta

Jämfört med vanlig tall ökar

produktionen med 36 procent i

lyckade odlingar.

Dagens begränsningar:

Contorta får inte planteras

söder om 60:e breddgraden och

på höjder över 200 meter i norr

och 700 meter i söder.

8

andel. Den lilla ökningen ska

ställas mot en möjlig halvering

av koldioxidutsläppen.

Du är själv politiker.....

– Det är på ett helt annat

plan, hemma i Vindeln. Jag är

gruppledare för socialdemokraterna

och ordförande i näringslivbolaget.

Vad fick dig engagerad?

– I stället för att bara gå omkring

och vara kritisk beslöt jag

att försöka bidra med lösningar.

Det var som att närma sig en

magnet, plötsligt var jag kommunalråd

i opposition.

Bidrog du med lösningar?

– Det tycker jag. Många går

omkring och tror att det inte

lönar sig att försöka göra något,

det är precis tvärtom. Det finns

Totalt får det planteras

maximalt 14 000 hektar om

året.

Gödsling av contorta.

Ett fåtal försök visar väl så bra

tillväxtökningar som när vanlig

tallskog gödslas.

Gödsling av dikad torvmark

med kalium och fosfor.

Det finns 400 000 hektar där

produktionen kan öka med 25

kubikmeter per hektar under en

tioårsperiod. Eftersom det inte

behövs kväve på torvmarken är

vedaska ett bra gödslingsmedel.

Fastmarksgödsling

Fastmarksgödsling är traditionell

gödsling där varje omgång

i normalfallet ger 15–20 kubikmeter

extra per hektar. Fyra

gödslingar ger därmed 60–80

oerhörda möjligheter att göra

skillnad genom att engagera sig

i lokalpolitiken.

Betyder den ökade tillväxten

i skogen något för Vindeln

och andra landsbygdskommuner?

– Absolut. Vi måste fråga oss

om det är rimligt att tillåta

landsbygden avfolkas samtidigt

som allt tyder på att välfärd i

framtiden bygger på tillgång av

naturresurser. Då måste man

fråga sig vem som ska sköta

jordbruket och skogsbruket när

alla bor i stan.

Har politikerna förstått skogens

möjligheter?

– När jag hör hur man håller

på att räkna utsläpp och kolförråd

får jag en känsla att man

inte inser vad skogen kan bidra

kubikmeter extra under en omloppstid.

Behovsanpassad ungskogsgödsling.

Ungskogsgödsling, eller behovsanpassad

gödsling, är ett

intensivare gödslingsprogram.

Ungskogen gödslas vart annat

eller vart tredje år fram tills

beståndet sluter sig. Därefter

görs ytterligare någon gödsling.

Gödselgivan justeras efter en

analys av barren.

Produktionen kan öka med

20–24 kubikmeter per hektar

och år i sydvästra Sverige och

med i ett klimatperspektiv.

I stället för att tala förrådsuppbyggnad

i kvarlämnad skog är

det finurligaste att sätta högsta

fart på tillväxten och nyttja den

för att ersätta kol och oljeprodukter.

Lever du som du lär?

– Jag hugger en hel del ved

på gården och är därmed oberoende

av olja.

Vad gör du för övrigt på fritiden?

– Vår dotter Annelie är hästintresserad,

vilket involverar

hela familjen. Så gillar jag att

plöja med min gamla Volvo

BM. Det känns härligt påtagligt

och produktivt efter att ha suttit

på möten eller klurat på formuleringar

i olika rapporter

hela veckan.

Så vill forskarna öka tillväxten

Lantbruksuniversitetet

tycker det finns

anledning att satsa på

intensivodling av skog.

En del i receptet är mer contorta.

För att odla den inom större

geografiska områden behöver

regelverket ändras.

En annan del i receptet är flera

former av gödsling.

12–14 kubikmeter i norra Sverige.

Dagens begränsningar:

Gödslingen styrs av Skogsstyrelsens

allmänna råd (även

om de i sig inte är några egentliga

förbud).

Enligt råden bör man inte

alls gödsla i centrala Götaland.

Nu flaggar Skogsstyrelsen för

att råden ska omprövas (se sidan

38).

Skogsstyrelsen har också

gett klartecken till att testa ungskogsgödsling

på 5 000 hektar.

Klonskogsbruk av gran.

Jämfört med oförädlat material

växer dagens kloner 30 procent

bättre.

Dagens begränsningar:

Klonerna får användas på

20 hektar, eller 5 procent av

brukningsenheten. Det gör det

relativt fritt för privata markägare

med mindre arealer.

Sitka och hybridlärk.

På bördiga marker växer sitkan

14–50 procent bättre än inhemsk

gran. Hybridlärken kan

också ha fördelar.

Dagens begränsningar:

Likt för andra så kallat

”främmande trädslag” krävs

tillstånd för planteringar över

0,5 hektar och enligt skogsvårdslagen

ska det bara användas

”i undantagsfall”.

VI SKOGSÄGARE 5/09


Efter alla år tillsammans

vet vi vad du vill ha.

I Husqvarnas breda sortiment finns både proffsutrustning för dig som jobbar i riktigt tuff

terräng och maskiner för lättare trim- och röjarbete. Produkterna är utvecklade tillsammans

med yrkesanvändare och kombinerar prestanda och ergonomi så att ditt jobb blir effektivt.

HUSQVARNA 346 XP ® G E-TECH TRIOBRAKE

Högprestandasåg med vevhus i robust magnesium.

Skoningslöst testad innan den lämnar fabriken

och ergonomiskt designad för att minimera fysisk

stress och ansträngning. n Cyl.vol. 50.1 cm 3 ,

effekt 2.7 kW, vikt 5.1 kg.

Rek. cirkapris 9.100:-

Vi byter in din gamla fungerande motorsåg

till ett inbytespris av 1.500 kronor när du

köper en 346 XP ® G E-Tech TrioBrake .

50 ÅR

I SKOGEN

PROFESSIONELL SKOGSUTRUSTNING FRÅN HUSQVARNA

www.husqvarna.se/skog

© 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other

product and feature marks are trademarks of Husqvarna AB (publ).

1.500:-

FÖR DIN GAMLA

FUNGERANDE

MOTORSÅG!

HUSQVARNA 355Fx/Fxt

MED RÖJSELE BALANCE XT

Professionell skogsröjsåg optimerad

för tuffa förhållanden. X-Torq-

motor för råstyrka, snabb

acceleration och överlägsen

bränsleekonomi. Finns även med

värme i handtagen (Fxt).

n Cyl.vol. 53.3 cm 3 , effekt 2.8 kW,

vikt exkl. skärutrustning 8.9 kg.

355 Fx 10.000:-

355 Fxt 10.600:-

Priserna är rek. cirkapriser.

DEMODAGAR

I din Husqvarnabutik

1–31 oktober.


döda granar bra naturvård?

När jag skriver det här har jag

NÄRINGSPOLITIKÄr

vårt skogsägarting och dess

exkursion i färskt minne.

Syftet med exkursionen, ”Gudrun

– vad hände sedan?” var att visa hur

vi med samlade krafter lyckades

ganska bra med att åtminstone

minimera skogsägarnas rent

ekonomiska lidanden efter stormen.

Det visade Södra på ett bra sätt.

10


Men det som fastnade i huvudet på

mej var besöket i Kråketorps naturreservat.

Vi fick se hektar efter hektar

med granar dödade av granbarkborren.

Det ställdes många frågor under vårt

besök, men merparten blev för mej

obesvarade. Vad tycker naturvården

– tycker dom att ett sånt här reservat

är ett värdefullt bidrag till Sveriges

samlade naturvård? Är det väl

använda skattepengar?

Syftet med reservatet är att bevara

en lite större, sammanhängande äldre

granskog. Särskilt när man som nu

lämnar området helt utan åtgärd så

torde det ta 100 år innan verkligheten

på nytt stämmer med reservatets

syften. Det finns ett skämtsamt

talesätt som säger att om verkligheten

och kartan inte stämmer överens så

är det kartan som gäller. Är det så

naturvården ser det?


Vad blir den samlade kostnaden för

mej som skattebetalare och för

samhället i stort? Då tänker jag även

på skador på skog som ligger omkring

reservatet och på det merarbete och

den sorg som skogsägarna där drabbas

av.

Man kan hoppas att barkborrarna

Kråketorps naturreservat är fullt av döda granar.

efter Gudrun är enstaka företeelser,

men tyvärr tror jag det kommer att

hända igen.

Sårbarhetsutredningen pekar på att

i ett ändrat klimat kommer vi att se

mera extrema väderlägen och ökad

risk för olika former av skadegörare.

Därför behöver vi en diskussion om

vad naturvården är till för.

Är det väl använda skattepengar att

lämna reservat som Kråketorp till fri

utveckling oavsett vad som händer i

omvärlden?

Eller behöver vi snarare flexiblare

regler, och dialogformer för att snabbt

Ur kalendern

30 sept –1 okt: EU:s ”skogsdirektörer” (generaldirektörer etcetera) har möte i Sverige

under svenskt EU-ordförandeskap. Vi har fått möjlighet till en exkursionspunkt. Mötet hålls

nära Landvetter.

27 oktober: Skogforsk och SLU håller konferens om ”Framtidens naturvård”.

Oktober: Världsskogskongress i Argentina där Christer Segerstéen kommer att deltaga som

ordförande för Europeiska skogsägarna.

November: IFFA, vår internationella skogsägarorganisation, och PEFC har årsmöten i Paris.

25–26 november: SLU:s årliga skogskonferens, i år i Alnarp på tema lövskog.

9 december: Skogsstyrelsens nationella sektorsråd i Stockholm.

December: FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn, av stor vikt för hur skogen ska hanteras i

de globala förhandlingarna.

hitta alternativa lösningar när något

händer?


Det här är bara några av de frågor

som jag ställer mej kring naturvården,

och hur den ska fungera fr amöver.

Många fler finns, och behöver ställas.

Jag skulle vilja se en förutsättningslös

debatt om målsättningen för naturvården

i en föränderlig värld.

Linda Hedlund

LRF Skogsägarna

VI SKOGSÄGARE 5/09


www.handelsbanken.se/skogochlantbruk

Gillar du lugnet? Ta ett hypotekslån.

Att köpa en skogs- eller lantbruksfastighet skiljer sig på många punkter från ett

vanligt husköp. Vi vet vad det innebär att finansiera en dröm. Ett liv. En tillvaro

med traditioner som ofta sträcker sig många generationer bakåt i tiden. Det

handlar inte om vilket hus som helst. Med vår bakgrund och vårt kunnande hittar

vi tillsammans de lösningar som passar just dig. Flexibla lösningar. Trygga

lösningar. Så att du kan känna dig helt lugn. För det kan vara ett av de största

beslut du kommer att ta under hela ditt liv. Ett beslut som påverkar allt. Läs mer

på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.

Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra

gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är

uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt.


ENERGI

Mellanskogs virkeschef Sture Karlsson på energispåret. Här besiktigar han

den väldiga terminalen för bioenergi, mitt i föreningens kärnområde.

Titta på bilden här intill. Den

gråsvarta bilen i förgrunden

antyder vilken gigantisk betongsilo

som tornar upp sig till

höger i bild.

Den rymmer 10 000 kubikmeter

träfl is.

– Det är vad vi eldar upp på

två dagar, säger Leif Bodinson

glatt och tar prövande ett par

grabbnävar av den färska fl isen.

Han är vd för Söderenergi

som i dagarna drar igång nordens

största kraftverkvärmeverk

för biobränsle.

DET FINNS visserligen en

större panna i finska Jacobsdal,

men där eldas också en del

kol.

Här, på Igelsta-verket utanför

av Södertälje, är det skogsfl is

som gäller.

– Genom vår nya järnvägsterminal

kan vi hämta råvara

från Götaland upp till mellersta

Norrland. Dessutom har vi

hamnen för längre transportavstånd,

säger Leif Bodinson.

– Från början trodde vi mer

på import, men ryska virkestul-

12

lar och annat gör att vi blivit

mer inriktade mot de svenska

skogarna.

Importen består mest av så

kallade bränslekrosspellets av

papper och plast som förväntas

stå för en fjärdedel av bränslet.

Men i huvudsak kommer

alltså råvaran direkt från skogen.

Den jättelika pannan sväljer

långt mer än en full järnvägsvagn

av skogsfl is i timmen,

dygnet runt året runt.

NAVET FÖR försörjningen

av biobränsle är en järnvägsterminal

i Nykvarn, ett par mil

bort.

På det som i dag är ett åtta

hektar asfalterat område byggs

ett mellanlager upp för tre

veckors eldning i Södertälje.

Det är hit bränslet från landets

skogsägarföreningar och

andra leverantörer körs via bil

och järnväg genom ett nätverk

av transporter över landet.

– Totalt har vi 10–15 olika

leverantörer, säger Leif Bodinson.

150

120

90

60

30

Mest energi

från biobränsle

Biobränsle

125 TWh

Kärnkraft

61,5 TWh

Vattenkraft

62,5 TWh

0

Prognos för energiförsörjningen

2009. Källa: Energimyndigheten

Kraftverk slukar

energi från skogen

Nu börjar landets största panna för skogsflis

att eldas. Bränsle hämtas från nästan hela

landet. Text & foto: Pär Fornling

Leif Bodinson,

vd för

Söderenergi,

med ena foten

i skogsbruket.

Att en hel del massaved eldas

upp i stället för att bli papper är

inget han ser som ett problem.

– Det handlar om att bygga

system så man får ut bägge sortimenten.

Vi går i den riktning

som politikerna pekat ut. Den

här investeringen vore inte möjlig

om vi inte fått stimulans

genom elcertifi katen.

ENERGIBOLAGET kommer

att vara synligt i skogen.

– Vi ska engagera oss bakåt

i ledet, konstaterar bränslechef

Jan Steinele och nämner ökad

skogstillväxt och stubbskörd

som exempel.

– Kvaliteten på stubbarna

kan bli jämnare. Askhalten när

vi eldar varierar mellan 1 och

30 procent. Därför lägger vi

mycket kraft på kvalitetskontroll

och mätning av biobränslet

för att ge rätt betalning.

DEN NYA PANNAN invigs

successivt och förväntas vara i

full drift i början av nästa år.

Pannan

Det är en investering på 2,5

miljarder. Vid full drift ger

den 85 MW el och 200 MW

värme.

Utöver det rekordstora kraftvärmeverket

fi nns en mängd

VI SKOGSÄGARE 5/09


mindre byggen som gör att

bioenergin nu är större än

kärnkraften och vattenkraften

tillsammans.

Enligt energimyndighetens

prognos kommer bioenergin i

VI SKOGSÄGARE 5/09

Bränslet

år att stå för 125 TWh av landet

energiförsörjning.

Vattenkraft och kärnkraft

når upp till 124 TWh.

– Sedan 1990 har användningen

av biobränslen ökat

Pannan finns i den röda

byggnaden och bränslet

i den grå betongsilon.

med 74 procent och vi kan

fortsätta att växa i samma takt

även under de kommande åren,

tror Gustav Melin, vd för

svenska bioenergiföreningen

(Svebio).

Ett ackumulerande aggregat fångar

in flera stammar. I övrigt arbetar

maskinföraren som vid en vanlig

gallring med stickvägar och en lång

kran in i beståndet.

Ny metod

ger vinst

Med traditionell

teknik hade förstagallringen

blivit en

förlustaffär. Av Pär Fornling

Genom att hoppa över massaveden

och låta allt virket bli

energived blev det vinst.

Ett extra plus är närheten till

Igelstaverket och alla andra

kraftvärmeverk i Mälardalen.

Mellanskog kallar metoden

”energigallring” och presenterade

ett praktiskt exempel vid

föreningen Skogens höstexkursion.

Egentligen borde tallskogen

ha röjts hårdare för länge sedan.

Nu ser det ut som på

många håll, en tät djungel av

långa klena stammar.

Men det har inte gått så långt

att skogen kan kallas ett konfl

iktbestånd. Nu när beståndet

gallrats har de kvarlämnade

stammarna alla möjligheter att

utvecklas till en vacker och värdefull

timmerskog.

Det är här energigallringen

kommer in i bilden.

GENOM ATT plocka ut allt

(stamved, kvistar och toppar)

får markägaren ett blygsamt

netto på 200 kronor per hektar.

Energigallringen ger 145

kubikmeter fl is (m 3 s) som är

värt 18 100 kronor. Från det ska

dras kostnader för drivning

Fortsättning sid 14

13


ENERGI

EFTER

Fortsättning:

Ny metod

ger vinst

(13 200 kronor) och flisning

(4 700 kronor).

En traditionell massavedsgallring

hade däremot kostat

4 250 kronor per hektar.

Kostnaden för drivning

(12 500 kronor) är mycket högre

än intäkterna från massaveden

(8 250 kronor).

Även i ett bestånd som röjts

i tid, med betydligt grövre

stammar, hade det varit en

bättre affär för markägaren att

sälja allt som energi.

– Det gäller i första hand

Sörmland som är lite extremt i

de här sammanhangen, med

närheten till de stora värmeverken,

konstaterar Dan Glöde,

skogsskötselchef i Mellanskog.

14

– När vi kommer fram till

andragallringen med grövre

massaved och klentimmer är

det annorlunda.

FÖRDELARNA MED att enbart

ta ut energi är enkelheten

att bara hantera ett sortiment.

Man slipper sortera och det

blir inget vrakavdrag som sänker

värdet.

Den kritiska punkten är tekniken.

Kristofer Astbring som

gallrade åt skogsägaren Hans

Hurtig körde en John Deere

med ett ackumulerande skördeaggregat

som hanterar flera

stammar åt gången. Men det

blir likväl ganska dyrt att hantera

klena träd.

– Vi har lång väg att vandra

både när det gäller metoder och

teknik, säger Sture Karlsson,

virkeschef på Mellanskog.

– Kostnaden för att hantera

biobränsle bör kunna sänkas

FÖRE

Den ogallrade skogen. Även om

det är möjligt att ta tillvara en del

massaved hade gallringen blivit en

ren förlustaffär för markägaren

Hans Hurtig.

10–20 procent, vilket ger mycket

pengar direkt ner i fickan på

skogsägaren.

Mellanskog arbetar mot målet

att fördubbla föreningens

I bakgrunden syns den nygallrade

skogen. Hans Hurtig har all anledning

att se glad ut när han diskuterar

resultatet med Kristofer Astbring

som utfört energigallringen.

volymer bioenergi inom tre år.

DEN VERKLIGA vinsten kommer

på sikt genom att energigallringen

skapar värdefullare

skog.

– Det här blir en gallring helt

enligt skolboken, när grönkronan

når halva trädets höjd. I

praktiken brukar det annars

vara svårt att hinna göra åtgärden

i tid, men det här blir bra,

säger Dan Glöde när han ser sig

runt i den gallrade tallskogen.

Han tror fortfarande på konventionell

skogsskötsel. Att

medvetet vänta med röjningen

för att skörda energi är inget

Dan Glöde rekommenderar.

– Också i det här exemplet

visar nuvärdeskalkyler att en

rejäl röjning varit det lönsammaste

alternativet. Nu blev i

stället energigallringen ett bra

andraalternativ inför framtiden.

Läs tidigare nummer

på www.atl.nu/skog

Två tidningar – samma sida

VI SKOGSÄGARE 5/09


Södra i stort energiavtal

Genom en norsk allians ökar Södra trycket på

energisatsningarna. Uppgörelsen handlar om

investeringar på över 10 miljarder kronor.

Den tyngsta delen i avtalet

med Statkraft, som ägs av norska

staten, är att bolaget fullföljer

byggandet av vindkraft

på medlemmarnas marker.

Men alliansen har flera tunga

komponenter.

FRÅN MASSABRUKET i

Värö byggs en av landets

längsta fjärrvärmekulvertar

fram till Kungsbacka. Där ansluts

ledningen till Statkrafts

fjärrvärmeverk.

Invånarna i Kungsbacka

kommer alltså att få överskottsvärme

från massabruket.

Det blir ett av Västsveriges

största infrastrukturprojekt

med en byggtid på två år.

Dessutom är det inte helt lätt

att komma in och få leverera till

kommunernas fjärrvärmenät,

men nu är en del av isen bruten

FÖR KRÄVANDE ARBETE

UNDER TUFFA FÖRHÅLLANDEN

Är det viktigt för dig att vara effektiv och produktiv när

du arbetar med skogsröjning? För att uppnå bästa möjliga

resultat erbjuder vi nu vår nya, högpresterande Jonsered

FC 2255. Den är vår mest kraftfulla röjare någonsin!

Den kommer garanterat leva upp till dina förväntningar.

NÖJD KUND GARANTI

Om du inte är nöjd med

arbetsresultatet kan du inom

7 dagar byta till en annnan

Jonsered maskin, eller få

pengarna tillbaka.

Av Pär Fornling

genom avtalet med Statkraft.

I ett första skede handlar det

om leveranser från Värö motsvarande

135 GWh per år.

Uppgörelsen handlar också

om leveranser av biobränsle till

Statkrafts fjärrvärmeanläggningar

i Sverige och el till Södras

norska bruk

SÖDRA VINDKRAFT, som

bolaget heter, har mötts av

stort intresse från föreningens

medlemmar.

I projektportföljen finns runt

300 vindkraft på medlemmarnas

marker. Att bygga alla kostar

kring 10 miljarder kronor.

Statkraft tar nu ansvaret för

finansieringen genom att gå in

som huvudägare i bolaget med

90 procent av aktierna.

Avtalen med medlemmarna

ligger fast, där kärnpunkten är

Gustav Tibblin,

vd för Södra

vind, är nöjd

med uppgörelsen

med

norska Statkraft.

att markägaren får 4 procent av

intäkterna från vindkraften.

– Det här är ett bra sätt att

finansiera vindkraftsbyggandet.

Statkraft är en stark aktör där

energi och vindkraft tillhör

kärnverksamheten, säger Gustav

Tibblin, vd för Södra vind.

FRAMTIDA VINSTER från

vindkraftsbolaget kommer

förstås huvudsakligen Statskraft

till del. Föreningens egna

planerade vindkraftverk, runt

massabruken, ligger dock utanför

uppgörelsen.

Egentligen hade södra ett tak

på ungefär 300 verk, men nu

kan det bli ännu fler.

– Statkraft har signalerat att

de gärna går vidare, vilket vi

”Det här är

ett bra sätt

att finansiera vindkraftsbyggandet.

ska diskutera med dem, säger

Gustav Tibblin.

FÖR STATKRAFT är det här

fortsättningen på en målmedveten

vindsatsning. För något

år sedan gjordes en liknande

överenskommelse med SCA

om vindkraft i Jämtland och

Västernorrland på 2,8 TWh

om året.

De 300 vindkraftverken som

nu är aktuella förväntas ge 1,6

TWh. Men innan elen kan levereras

är det en lång omständlig

tillståndsprocess att gå igenom,

med många intressen att

ta hänsyn till. Därför tar det

över ett år innan det första

vindkraftverket börjar snurra

på medlemmarnas marker.

– Kanske någon gång nästa

vinter, gissar Gustav Tibblin.

JONSERED FC 2255 / FC 2255 W

Jonsered FC 2255 är en mycket kraftfull röjare utvecklad för tuffa förhållanden.

Clean Power motorn ger råstyrka, snabb acceleration och låg bränsleförbrukning.

Uppvärmda handtag gör arbetet smidigt under kalla och våta

pass (FC 2255 W). Kort riggrör och vinkelväxel som är vinklad 24 grader

f örenklar riktad fällning i tät skog. 53,3 cm³, 2,8 kW/3,8 hk, 9,0 kg.

FC 2255 NU 8.900:-

FC 2255 W NU 9.500:ord.

pris: 9.900:-/10.500:-

Du hittar din närmaste återförsäljare på www.jonsered.se, eller ringer 0774-48 48 48.

Kampanjen gäller v. 39–44, eller så långt lagret räcker. Reservation för ev.tryckfel.

Angivna priser är rek. ca priser inkl. moms. Copyright © 2009 Jonsered. All rights reserved.


SKOGSGÅRDEN

Gärna service på helgen

Utbo efterlyser rådgivning när familjen är vid skogsgården

På flera sätt tillhör Jenny

den nya tidens skogsägare,

men det tog lite

tid att ta steget.

Aha-upplevelsen kom

efter en introduktionskurs

för skogsägare.

Ända sedan barnsben har gården

i jämtländska Bräcke en

plats i hjärtat som en vacker

bild av eviga sommarlov och

många semesterresor.

– Det är vår plats på jorden.

Pappa växte upp på gården,

även om han flyttade förblev

den en fast punkt i livet, berättar

Jenny Spets Wojarski.

– Han försökte tidigt få mig

intresserad av skogsbruket,

men för en tonåring är det inte

så jätteroligt. Även om jag alltid

tyckt om att vara där är det

skillnad på bärplockning och

skogsbruksplaner.

VÄNDNINGEN blev en

grundkurs för skogsbrukare

som skogsstyrelsen höll på

Ladvik, utanför Stockholm.

– Jag gick den tillsammans

med maken, Lukas. Vi fick

smakprov på allt från markberedning

till skatterådgivning.

Det öppnade dörrarna till en

värld som vi nu tycker är riktigt

spännande.

Tanken med att gå kursen var

att förbereda ett tidigt generationsskifte.

Så blev det inte riktigt,

men när Jenny för fyra år

sedan ärvde den 250 hektar

stora gården var hon någorlunda

förberedd på vad skogsägandet

innebär.

SÅ OFTA TILLFÄLLE ges

packar familjen in sig i Nissanbilen

och styr från Stockholm

mot Jämtland.

Bilvalet är självklart med

tanke på att Jenny är kommunikationschef

på Nissan Sverige.

Det är ett händelserikt jobb,

med högt tempo.

– Därför tycker jag skogen är

så skön kontrast. När allt annat

går så fort blir det blir en sorts

terapi att få tänka i långa cykler

16

Text & foto: Pär Fornling

Jenny Spets Wojarski gillar fortfarande bärplockning men intresset har växt till att omfatta hela skogsbruket.

där det tar hundra år från planta

till träd.

HON HAR engagerat sig i

Norr skogs utbo-råd för skogsägare

i Stockholm.

Det ger ett nätverk av kunskap

och inblickar i en spännande

bransch.

– Tiden är knapp med små

barn och en hel del jobb, men

jag tycker det är roligt och bidrar

så mycket jag hinner med.

– Jag tror det är bra för hela

föreningen att engagera folk

som befinner sig i olika skeenden

i livet. Och så är det i

många sammanhang. Oavsett

om det är en bolagsstyrelse eller

ett skogsbruksområde vin-

ner alla på att blanda kön, ålder

och kompetens.

Nyckeln till skötseln av gården

är kontakterna med inspektoren

från Norrskog.

– Det är en bra rådgivare och

vi har ett utmärkt samarbete,

som bygger på att också jag

som skogsägare engagerar mig

och blir en bra beställare av

olika tjänster. Det blir mycket

mer givande om man inte bara

beställer plantor utan också diskuterar

vilken sort som kan

vara bäst och hur arbetet bör

utföras.

– Eftersom vi, likt många

andra utbor, ofta åker till gården

på helgerna vore det bra om

vi kunde träffa inspektoren

även om det är lördag eller söndag.

Kanske kan det vara en

utbyggd service för framtiden.

Ett bra steg på samma tema är

att inspektorerna nu kommer

för träffar i Stockholm.

EFTER FLERA aktiva säsonger

i skogen är det nu dags

att ta ett extra tag med byggnaderna.

– Det händer alltid någonting.

Våra långsiktiga planer är

att området närmast huset ska

vara lite av en familjeskog, med

många naturvärden. Det är dit

vi går med barnen för bärplockning.

Lite längre bort är ett

skifte med produktion för

hundra procent.

VI SKOGSÄGARE 5/09


8,4 m räckvidd!


Maskinkatalogen: Vår/ sommar


MARKNAD

Holmens skog mer

värt än hela företaget

Trots uppskrivningar är skogsbolagen

minst sagt försiktiga

i värderingarna av den egna

skogen, en jämförelse med

börsvärdet ger tankeväckande

resultat.

Stockholmsbörsen har när detta

skrivs stigit med nästan 40 procent

i år och några experter spår att

uppgången fortsätter. De mest

optimistiska tror till och med att årets

börsuppgång kan komma att överträffa

tidigare rekorduppgångar på 66 procent

från åren 1983 och 1999.

Inflödet av kapital till aktiemarknaden

väntas fortsätta under hösten och det

kommer att driva på kurserna, resonerar

de. I synnerhet som räntorna är rekordlåga

och inte erbjuder någon avkastning

på banksparande och räntebärande

papper. Dessutom är det fortfarande

många som ännu inte har hoppat på

aktietåget men som vill kliva på,

poängterar de mer optimistiskt lagda

bedömarna.

SKOGSBOLAGEN SCA och Holmen

har inte hängt med i årets uppgång. Ett

skäl är att skogsbolagens halvårsbokslut

inte var någon munter läsning.

Rapporterna ingav ändå ett hopp att

bottnen nu är nådd och att niomånadersrapporterna

kommer att se något bättre

ut. I SCA, som försöker tvätta bort skogsstämpeln

och vill betraktas som ett

konsumentföretag, var det ett svagt

resultat i förpackningsrörelsen som

skrämde placerarna.

Såväl Holmen som SCA har, till

skillnad från exempelvis Stora Enso, valt

att behålla skogen. Det får betraktas som

en klok strategi då alla är överens om att

18

kampen om denna strategiska resurs

kommer att hårdna.

På senare år har värdet på skog stigit

betydligt mer än värdet på aktier och så

har faktiskt även varit fallet på längre

sikt, från 1950 och fram till nu, visar

exempelvis en utredning av skogsvetaren

och fastighetsmäklaren Tomas Lusth på

LRF Konsult.

HOLMEN OCH SCA är två av landets

största skogsägare men deras skogsinnehav

värderas inte fullt ut på aktiemarknaden.

Holmen har ungefär 1 miljon

hektar skog med ett bokfört värde på 11

miljarder kronor. Det motsvarar ett

hektarpris på 11 000 kronor. Alla skogsintresserade

vet att marknadsvärdet på

skog är betydligt högre än så.

Huvuddelen av Holmens skogar

ligger i norra Sverige där priserna är

24 300–28 500 kronor per hektar, enligt

Lantmäteriet.

Kubikmeterpriset är närmare 300

kronor i norra Sverige (det kan jämföras

med 353 kronor i medelpris för hela

Sverige och 431–443 kronor i södra

Sverige respektive Mälardalen), enligt

LRF Konsult.

Med hjälp av dessa siffror skulle

Holmens skog kunna värderas till 25–30

miljarder kronor vilket är betydligt mer

än vad hela Holmen värderas till på

börsen (cirka 17 miljarder kronor i mitten

av september 2009).

SCA är Europas största privata

skogsägare med en areal på 2,6 miljoner

hektar. Av den totala arealen brukas 2

miljoner hektar. I 2007 års bokslut skrev

SCA, i likhet med Holmen, upp värdet

på skogen i enlighet med nya inter-

nationella redovisningsregler.

MOTIVERINGEN till uppskrivningen

var att virkespriserna långsiktigt kommer

att ligga på en högre nivå än vad som

Svartlut från massabruk blir biodiesel

Nästa sommar räknar Chemrec

i Piteå med att börja leverera

biodiesel (BioDME) från

fabriken i Piteå.

Råvaran i form av svartlut

kommer från det näraliggande

massabruket, Smurfit Kappa.

Produktionen beräknas bli

fyra ton om dagen. Volvo, som

är en av delägarna i projektet,

kommer att köra 14 lastbilar på

det nya bränslet.

Går det som planerat är nästa

steg att bygga en fullskalig anläggning

med svartlut från massabruken

som råvara. Globalt

räknat Chemrec med att svartluten

räcker till att ersätta 30

miljoner kubikmeter diesel.

– I framtiden kan upp till hälften

av alla tunga vägtransporter

i Sverige komma drivas med

Bio-DME, säger Chemrecs vice

vd Jonas Rudberg.

använts vid den tidigare avkastningsvärderingen.

SCA gjorde en uppskrivning med 5,2

miljarder kronor till ett bokfört värde på

24 miljarder kronor. Det ger ett pris på

drygt 9 000 kronor per hektar. Det

förefaller vara en mycket försiktig

värdering, vilket SCA också skriver i

årsredovisningen, mot bakgrund av att

priserna på skogsmark nästan fördubblats

under de senaste fem åren. Om man

utgår från skogsbeståndet som är 200

miljoner skogskubikmeter (m 3 sk) och

multiplicerar antalet skogskubikmeter

med skogskubikpriserna enligt LRF:s

och Lantmäteriets statistik, hamnar man

på ett värde på närmare 60 miljarder

kronor. Det är nästan lika mycket som

vad hela SCA värderas till på börsen

(cirka 65 miljarder kronor).

KAN MAN då räkna på detta sätt? Nej,

egentligen inte. Och det gör ju placerarna

inte heller, väl medvetna om att det

handlar om olika marknader. Skulle SCA

och Holmen försöka sälja all skog skulle

priserna sjunka eftersom det inte finns

köpare till så stora arealer. Å andra sidan

går det att – till skillnad från fabriker –

sälja skog i mindre delar. Det har

Sveriges största skogsägare, Sveaskog,

gjort. Till marknadsmässiga priser.

Den största fördelen med egen skog för

skogsindustri bolagen ligger framför allt i

en säker tillgång till råvara – väl så

viktigt i takt med att konkurrensen om

virket hårdnar – och att skogen kan

belånas om bolagen

behöver pengar för

investeringar i industrin.

Christer Hedberg,

medarbetare i

Skogsland

christer.hedberg@lrfmedia.lrf.se

Kungen

tar första

spadtaget

till fabriken.

VI SKOGSÄGARE 5/09


Stora Enso fortsätter

bantningen i Finland

Stora Enso forsätter att dra ner

verksamheten i Finland. För

någon månad sedan beslöt bolaget

att stänga två finska bruk

och ett sågverk (Sunila massabruk,

Varkaus finpappersbruk

och Tolkkinen sågverk). Dessutom

begränsas produktionen

vid flera andra enheter.

Förra året lade Stora Enso

ned massabruket i Norrsundet

i Gästrikland, annars har de

svenska enheterna klarat sig

relativt helskinnade genom krisen.

Holmens jättesåg

klar om drygt ett år

Bygget att Holmens stora såg i

Braviken fortsätter som planerat.

Första spadtaget togs tidigt

i höstas och enligt planerna

ska den vara i drift vid årsskiftet

2010/2011. Det är en investering

kring en miljard kronor

och sågen får en årlig kapacitet

på 750 000 kubikmeter.

Bra massamarknad

I flera omgångar har Södra höjt

massapriset, senast den 1 oktober.

Priset på blekt barrsulfatmassa

ökade då med 30 dollar

per ton till 760 dollar. Priset på

lövsulfatmassa med 50 dollar

per ton till 650 dollar.

– Vi har låga lager och den

internationella lagerstatistiken

avspeglar motsvarande situation

för hela världsmarknaden

för massa. Samtidigt fortsätter

efterfrågan från Asien att vara

stark, säger Ulf Edman, vd för

Södra Cell International.

Första FSC-lasten

I mitten av september gick de

första leveranserna av FSCcertifierade

trävaror från Södra

Timber till holländska kunder.

– I vissa länder är FSC ett

starkt önskemål i offentliga

upphandlingar, vilket innebär

att våra kunder upplever det

som ett krav för att få leverera

trävaror, säger Andreas Jonasson

, marknadschef på Södra

Timber.

Medlemmarna i Södra har

möjlighet att certifiera sig både

enligt PEFC och FSC.

Målet är att under 2010 dubbelcertifiera

två tredjedelar av

den nuvarande PEFC-arealen.

VI SKOGSÄGARE 5/09

150

140

130

120

110

100

Priset för avverkning, Transporter

transporter och skogsvård

Om man ser flera årtionden

tillbaka har virkespriserna inte

hängt med inflationen.

Nettot från avverkningarna

har ändå räddats genom att virkestätare

bestånd, grövre dimensioner

och inte minst ny

effektivare teknik.

MEN FÖR ett par år sedan inträffade

ett trendbrott med ökande

kostnader i skogsbruket.

Gallring, avverkning och

inte minst transporter har blivit

dyrare.

– En anledning är bränslekostnaderna

som ökat 30–40

procent. Förra året var dessutom

högkonjunktur, vilket driver

upp kostnaderna, säger

Torbjörn Brunberg på Skogforsk,

som följer skogsbrukets

kostnader.

Virkespriser

KPI

90

Föryngringsavverkning

80

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

150

140

130

120

110

100

90

Han konstaterar att det behövs

fortsatt teknikutveckling och

vardagsrationaliseringar för att

hålla kostnaderna stången.

GRUNDEN TILL det hela är

en enkät till föreningar, bolag

och andra aktörer.

Kostnaderna jämförs med

konsumentprisindex.

Även om det blivit dyrare att

avverka och gallra har det ur

skogsägarens synvinkel vägts

upp av virkespriserna som i det

här kortare perspektivet tagit

ett kliv uppåt och hunnit ifatt

inflationen.

Det handlar förstås om medelvärden,

med en hel del variationer

mellan högsta och lägsta

kostnader.

Drivningskostnaden (avverkning

och transport till bilvägen)

år 2007 var 84 kronor per kubikmeter

i norra Sverige och 77

kronor i Södra Sverige.

År 2008 hade kostnaderna

ökat till de här nivåerna:

Söder Norr

Avverkning 41 49

Skotning 35 36

Omkostnad 6 9

Summa 82 94

Skogsvård

Skogsbrukskostnad

KPI

Gallring

80 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Kostnaden för

skogsbruk stiger

Under ett par år har

kostnaderna i skogsbruket

skjutit i höjden.

Den negativa

utvecklingen fortsatte

under förra året.

Av Pär Fornling

Setra har organiserat om verksamheten.

Vd Börje Bengtsson

motiverar det med kortare beslutsvägar

och tydligare affärsfokus,

hela vägen från råvara

till färdig produkt.

Alla cheferna har rekryterats

internt.

Affärschef förädlat och marknadsdirektör

är Mats Ekström.

Förädlat Mitt, Johan Johannesson.

Förädlat Nord, Anders Olofsson.

Trävaror Gran, Per Fredrikson.

Kurvorna visar den procentuella

utvecklingen utifrån 1996 som basår.

Den röda streckade kurvan är

konsumentprisindex vilket visar

inflationen. Källa: Skogforsk

Nya chefer och affärsområden för Setra

Att kostnaderna är högre i

norra Sverige beror på att träden

är klenare, 0,22 kubikmeter

jämfört med 0,39 i södra

Sverige.

DÅ DET GÄLLER planteringar

är det tvärtom. Det är

dyrare i södra Sverige, inte

minst genom ökade konkurrens

med gräset och hotet från

snytbaggar.

Kostnaderna för skogsvård

fördelar sig så här i kronor per

hektar:

Söder Norr

Markberedning 1 800 1 560

Plantering 6 020 3 910

Röjning 2 420 2 250

Gödsling 3 000 2 950

Om man bara tittar på Götaland

blir kostnaderna ännu högre.

Där kostar markberedning

upp till 2 460 kronor och plantering

upp till drygt 12 000

kronor per hektar.

Gallringskostnaderna är nästan

desamma över hela landet:

Söder Norr

Avverkning 97 98

Skotning 54 54

Omkostnad 10 10

Summa 161 162

Trävaror Furu, Jerker Nyström.

Råvara, Tor Marntell.

Setras verksamhet inom träbyggnation

och industriella

byggsystem koncentreras till

det delägda dotterbolaget Plusshus.

19


avgörande klimatmöte

Kanske bör vi titta på hur ett kolsnålare skogsbruk

kan bedrivas?

Tanken väcks av statsministerns högra hand i

klimatfrågor. Han tror på en ökad betydelse

för skogen i förhandlingarna. Av Pär Fornling

Den 19 december i Köpenhamn

kan på många sätt bli en

historisk dag för skogsbruket.

Enligt tidtabellen avslutas då

ett nästan två veckor långt

klimatmöte. Då ska hela världen

enas om hur man går vidare

efter uppgörelsen i Kyoto,

som sträcker sig till 2012.

Den gången handlade det enbart

om att dra ner utsläppen av

kol och andra defensiva åtgärder.

Även om det är huvudnumret

också i Köpenhamn är skogen

på väg in i förhandlingarna

som ett offensivt medel i kampen

mot klimatförändringar.

MILJÖ Chans för skogen på

20

UTÖVER TRÄVAROR, massa,

papper och alla andra produkter

erbjuder skogen också

rekreation, fritid och biologisk

mångfald.

Nu är det alltså dags för ytterligare

en dimension: Skogen

som producent av klimatnytta.

Det är ingen nyhet, men allt

talar för att det blir ett sorts offi

ciellt erkännande vid klimatmötet

i Köpenhamn.

”Det finns

forskare

som tror på en total

katastrof. Jag tror

inte det.

Lars-Erik Liljelund, 62 år, håller en orolig koll

på termometern. Han är en i nätverket kring

världens ledare vilka arbetar intensivt inför mötet

i Köpenhamn.

Genom avtalet blir skogen en

klimatfaktor att räkna med.

RESULTATEN kan man bara

spekulera om:

Handel med kolsänkor.

(På något sätt kan man få betalt

för ökade virkesförråd som

binder mer kol).

Exportmöjligheter både

för bioenergi och bioenergiteknik.

Nygamla skogsbruksmetoder

där produktion och kolbindning

står i fokus.

Exportmöjligheter av

svensk kunskap för att hålla

koll på skogens tillväxt och utveckling.

DET ÄR NÅGRA av de saker

statsministerns klimatrådgivare,

Lars-Erik Liljelund, nämner

i ett samtal inför mötet i

Köpenhamn.

Samtidigt konstaterar han att

allt inte kommer på en gång

och tonar ner förväntningarna

på ett färdigt avtal under de

dagar som står till förfogande i

Köpenhamn.

Tidigare var Lars-Erik Liljelund

generaldirektör för Naturvårdsverket

och nu är han

VI SKOGSÄGARE 5/09


nyckelspelare i matchen om

klimatet.

Vad är din roll egentligen?

– Statsministern är intresserad

av de här frågorna och insåg

att de skulle få en betydande

roll under vårt ordförandeskap

i EU. Därför fi ck jag

förfrågan om att bli hans rådgivare

i klimatfrågor för drygt

ett år sedan.

Hanteras inte det av miljödepartementet

?

– Jodå. De har huvudansvaret

för förhandlingarna, men

nästan alla statschefer har någon

form av klimatrådgivare i

sin närhet. Vi är ett nätverk som

träffar varandra regelbundet.

Känner du dig säker på att

det finns ett samband mellan

varmare klimat och kolutsläpp?

– När ett par tusen forskare i

världen kommer till den slutsatsen

känns det vederhäftigt.

En annan viktig aspekt för att

vidta åtgärder är att det är djupt

ohållbart att under några få

generationer ta upp och göra

slut på en resurs det tagit årmiljoner

att bygga upp.

VI SKOGSÄGARE 5/09

Går vi mot stora naturkatastrofer

som hotar mänskligheten?

– Det fi nns forskare som tror

på en total katastrof. Jag tror

inte det. Men tyvärr fi nns det

en hel del som tyder på att det

blir svårt att stabilisera temperaturhöjningen

till maximalt

två grader.

Blir det ett avtal i Köpenhamn?

– I Kyoto var allt fokus på

utsläppsbegränsningar. Den här

förhandlingen är mycket mer

komplex. Vi ska ha system för

fi nansiering, hinder mot avskogning

och många andra saker.

Principerna för tekniken

om hur det ska fungera måste

vi komma överens om i Köpenhamn.

Att lösa dem i detalj

kommer att ta längre tid.

Hur många sitter runt förhandlingsbordet?

– Det är inte bord längre utan

teatrar där 190 länder sitter

uppradade. Sedan fi nns det

olika grupperingar, där vår

tunga roll är att koordinera EUländerna.

Men alla medlemsländerna

måste ändå vara på

plats för att acceptera en uppgörelse.

Vad är det viktigaste ni ska

komma överens om?

– Ett mål för utsläppsreduktioner,

anpassningsåtgärder och

hur det ska fi nansieras.

Varje land tar väl sina kostnader...

– Det är upp till varje land att

besluta hur målen ska nås. Men

det fi nns enighet om att de utvecklade

länderna bär största

skulden till dagens utsläpp. De

har ett ansvar att föra över teknologi

och resurser för att de

mindre utvecklade länderna

ska klara ekonomisk tillväxt

utan ökande utsläpp.

På vilket sätt involveras

skogen?

– Den har två dimensioner.

Dels som kolsänka.

Då handlar

det om att hitta system

för att beräkna

hur mycket kol skogen

binder. Dels genom

att förhindra

avskogning, som leder

till betydande

utsläpp.

Ny miljardmarknad

Oavsett vad som händer

i Köpenhamn är Lars-Erik

Liljelund övertygad om att vi

får se en monumental

omställning av energisystemen.

– Det innebär en marknad

värd tusentals miljarder,

vilket kineserna insett

och ligger långt framme

i utvecklandet av vindkraft

och solceller, säger Lars-Erik Liljelund som ingår i en exklusiv grupp

klimatrådgivare till den kinesiska regeringen.

Hur stoppas avskogningen?

– Det fi nns ett program som

heter Redd, där framför allt

Norge gått in med fl era miljarder

kronor för att mota avskogning.

Hur beräknas sänkorna?

– Det är en fråga för förhandlingarna.

Från Sveriges sida

vill vi utgå om hur virkesförrådet

växer år för år. Men det

fi nns önskemål inom EU att

i stället utgå från 1990 som ett

basår. Det skulle missgynna

oss, men gynna de som då

hade lite skog och därefter började

stora återbeskogningsprogram.

I vilken grad vägs sänkorna

in, kan man välja att behålla

utsläppen och i stället odla

mer skog?

– Också det ska vi förhandla

om. Sänkan kommer att räknas

med till viss del, men inte fullt

ut. Det hela kompliceras av kravet

på bra beräkningar. För Sverige

som har generalkoll på hur

skogen växer är det lättare. I ett

land som Indien med mycket

illegala avverkningar är det

värre. Här kan Sverige och

andra länder bidra med ”forest

management” (skoglig kunskap).

Hur kan skogsbruket anpassa

sig till det här?

– Jag har lanserat tanken på

ett kolsnålt skogsbruk. Vi har

ju modeller för den biologiska

mångfalden, då borde man

kunna ha en brukningsmodell

som minimerar utsläppen av

kol från skogsbruket.

I Kyoto fanns skogen bara

med marginellt och knappt

alls för Sverige, varför?

– EU:s synsätt då var att vi

skulle koncentrera oss på att

reducera utsläppen med åtta

procent fram till 2012.

Nu är det tydligen annorlunda...

– Ja, de här frågorna kommer

in under det som handlar om

markanvändning. Inte minst

Ryssland har väckt frågan. Men

även om landet har mycket skog

vill man nog ändå se en real

minskning av utsläppen.

Blir det handel med kolsänkor?

– Vi har redan koldioxidneutralisering

där man kan köpa

skogsplantering för att motsvara

det egna bilåkandet, eller något

liknande. Jag tror också vi får

ett mer formellt, ordnat system

av handel med sänkor, parallellt

med handeln av utsläppsrätter.

Kan man tänka sig det på

gårdsnivå?

– På något sätt ska ju signalen

nå brukaren, men det är nog

svårt att tänka sig på sådan

mikronivå. Det fi nns många

frågetecken och det är något

som ligger längre fram än Köpenhamnsmötet.

Är nyckelländerna USA och

Kina med på tåget?

– USA fi ck inte igenom Kyoto-avtalet

i senaten och hade

ingen nationell lagstiftning på

plats för att motverka utsläpp.

Det har man nu. Efter Kyoto

har Kina gått om USA som

världens störst utsläppsland och

mitt intryck är att kineserna tar

frågan på största allvar. Ett

värre problem är kanske Indien.

Där fi nns en oro för att det ska

bli en hämsko på deras ekonomiska

utveckling.

Har de inte rätt i den oron?

– Det behöver inte fi nnas något

direkt koppling mellan ekonomiskt

tillväxt och högre utsläpp.

I Sverige lyckades vi

bryta det sambandet efter oljekrisen

på 70-talet.

21


NÄRINGSPOLITIK

Osäkerhet kostade

minst 100 000 kronor

Myndigheternas handläggning av reservat och

nyckelbiotoper är kantad av frågetecken.

Osäkerheten drev bröderna Emilsson att göra

en gallring som egentligen var olönsam.

Vi är i Norrtälje, som skrivit in

sig i historieboken om nyckelbiotoper.

Här är mer än vart tionde

hektar en nyckelbiotop

eller ett område med höga naturvärden.

För skogsägaren kan det ibland

kännas som ett lotteri när

han eller hon lämnar in en avverkningsanmälan.

Nyckelbiotopen kan växa till

ett reservat och områden med

naturvärden kan klassas upp

till nyckelbiotoper.

– Som markägare känner jag

mig väldigt osäker över vad

som gäller, konstaterar Ulf

Emilsson.

Tillsammans med tvillingbrodern

Björn driver han en

skogsgård på 270 hektar.

De växlar mellan potatisodling

på sommaren och aktivt

skogsarbete på vintern.

För två år sedan gjorde de en

större gallring som egentligen

borde varit en slutavverkning. På

så sätt gick de medvetet miste

om 100 000–150 000 kronor.

FÖRKLARINGEN finns hos

grannen, Leif Eriksson.

Likt nästan alla andra markägare

i Norrtälje har han många

höga naturvärden i sin skog.

Helt enligt den gröna skogsbruksplanen

utelämnade Leif

Eriksson därför 4 av 14 hektar

till naturvård när han gjorde

22

Av Pär Fornling

en anmälan om avverkning.

Det hela slutade med att allt

blev ett reservat.

– Att man vill skydda värdekärnan

kan jag förstå, den var

ju heller aldrig tanken att avverka.

Men de andra 11 hektaren

är i stort sett vanlig produktionsskog.

Att den kom med

tycks närmast bero på en arealjakt

från myndigheterna, säger

Mårten Mattsson.

Han är inspektor på Mellanskog

och har hjälpt Leif att hantera

ärendet.

Resultatet blev att den tänkta

avverkningen blir ett reservat

och Leif får ersättningsmark en

bit därifrån.

– Det är i och för sig bra, men

det har varit en jobbig tid. Och

det är inte samma skog som

pappa lämnade till mig, konstaterar

Leif Eriksson.

ÅTER TILL bröderna Emilsson.

Genom att gallra skogen

behövde de inte lämna in någon

anmälan och riskerade

därmed ingen inblandning av

myndigheterna.

– Vad som då hade hänt är

förstås omöjligt att veta säkert.

Vår naturvårdsbedömning är

att här inte fanns några högre

naturvärden. Därmed borde det

inte ha varit några problem. Det

var i stället rädslan som avgjorde

att det blev gallring

Ulf Emilsson diskuterar problemen

med Mellanskogs vd Lars Gabrielsson.

i stället för avverkning, vilket

vore det naturliga.

– Det är olyckligt med osäkerheten

och bröderna är långt

ifrån ensamma om att agera på

det här sättet, säger Mårten

Mattsson.

Han poängterar att det absolut

inte handlar om några miljöbusar,

tvärtom.

– Det här är en av mönstergårdarna

i Kraftsamling skog.

Det är duktiga och engagerade

skogsägare som gjort egna, frivilliga

avsättningar till naturvård

och har låtit miljöcertifi

era fastigheten.

Och Ulf ångrar sig inte.

– Med tanke på osäkerheten

känns det helt rätt. Vi såg vad

grannen har gått igenom och

det var inte roligt.

GÅRDARNA visades upp vid

föreningen Skogens höstexkursion

med flera av landets

skogliga makthavare på plats.

Däribland Skogsstyrelsens generaldirektör

Monika Stridsman.

Hon tycker det är fel att

skogsägare ska behöva känna

så stor osäkerhet.

– Det är inte vanligt, men

ändå en signal på hur det kan

bli. Då får vi diskutera hur det

kan undvikas. Vi har vår del i

det hela, skogsägarföreningen

en del och certifi eringssystemet

sin del. Det är ett förtroendegap

som det är jätteviktigt att komma

tillrätta med. Det är en sådan

fråga vi bör ta upp i ett

sektorsråd, tillsammans med

näringen (se sidan 38).

Skogsägare i Jokkmokk less på all skyddad skog

I Jokkmokks kommun är över 80 procent av skogsmarken

skyddad och stämningen bitter bland de

många enskilda skogsägarna. Av Lars Pekka

Kritiken manifesterades tidigare

i höst vid ett möte i Vuollerim,

några mil från Jokk mokk.

Mötet, som arrangerades av

LRF och Norra skogsägarna

antog ett uttalande med beto-

ning på äganderätten: ”Alla

avsättningar av skogsmark till

reservat mot mark ägarens vilja

måste stoppas omedelbart i

Norrbotten. De är övergrepp

på den enskilda äganderätten.

En sjättedel av den produktiva

skogsmarken i Norrbotten är

redan avsatt och någon gång

måste det räcka.”

– Avsättningarna till naturvård

styrs inte av vetenskap

Fortsättning sid 24

VI SKOGSÄGARE 5/09


”Vi såg vad grannen

har gått igenom

och det var inte roligt.





Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV



VI SKOGSÄGARE 5/09


lite

lite

lite


Mårten Mattson,

Mellanskogs

inspektör i

Norrtälje.

Hela Leif Erikssons

planerade

avverkning fick

blåsas av. Allt

förvandlades till

reservat.

ReklamBolaget, Vetlanda 0707


590 93 Gunnebo

Tel 0490-890 00

www.gunneboindustries.com

SKYDDA

SKOGS-

PLANTOR!

Våra produkter:

KRAV PÅ OBEROENDE

GRANSKNING.

I debatten under exkursionen

föreslog Jan-Åke Lundén,

LRF Skogsägarna, att en

oberoende person ska

bedöma en omprövning av

nyckel biotoperna.

– Inventeringen av nyckelbitoper

gick hastigt och en del

finns anledning att ompröva.

Från Skogsstyrelsen har

det funnits en ovilja till

omprövningar och det kan

uppenbarligen vara ett problem

att pröva arbetet som en

kollega gjort. Därför vore det

bra med någon utomstående

part, framhåller han.

Nyckelbiotop ger

ofta avverkningsförbud

I PRAKTIKEN är en nyckelbiotop oftast liktydigt

med avverkningsförbud.

Frågan ställs på sin spets när Skogsstyrelsen får

en avverkningsanmälan. Myndigheterna har då

möjlighet att göra en överenskommelse med markägaren

om att skydda området. Men även om det

inte fi nns pengar till en uppgörelse har virkesköparna

förbundit sig via certifi eringen att inte ta

emot virke från nyckelbiotoper.

Det fi nns dock möjlighet till undantag enligt

PEFC-reglerna. Det är en ganska komplicerad

och ingående prövning. Hittills har det bara

gjorts två sådana avverkningar och två till är på

gång.

FÖREBYGG

SKADOR

- Versus Extra

Lämplig för lövplantor

- HaTe 2

Kan sprutas i blöt väderlek

- Gyllebo Plantskydd

Väl beprövad och godkänd i ett tiotal

länder.

SKYDDA VALLAR,

GRÖNYTOR MM!

Sucrusan är ett vildsvinsfoder med mycket

sur eftersmak.

3-4 foderpellets/m 2 gör vallarna etc grisfria!

Plantskydd AB, Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed

Tel:0435-441040 gyllebo.plantskydd@telia.com

www.gylleboplantskydd.com

23


NÄRINGSPOLITIK

Fortsättning:

Skogsägare

i Jokkmokk...

ENIGA. Lars

U Granberg

(S), Nils-Olov

Lindfors LRFordförande,

och Stefan

Tornberg (C).

utan via massmedia och opinionsbildning,

sa Nils-Olov Lindfors,

ordförande för LRF Norrbotten.

– Dagens skogsägare har ett

sämre rättsläge än våra förfäder

hade för 275 år sedan när

jordabalken skrevs.

Länsstyrelsen avstod från att

närvara, men riksdagsmännen

Lars U Granberg, Piteå (S) och

Stefan Tornberg, Luleå (C) var

på plats och ställde sig bakom

uttalandet.

EN AV DE drabbade är Curt

Lennart Stenman från Jokkmokk.

– Flera generationer i min

familj har vårdat skogen i 160

år. Nu säger länsstyrelsen att

skogen fått så höga naturvärden

att staten måste ta över skogen.

Det är inte konstigt att Jokkmokk

tynar bort, sa han.

Jubel över stoppade

reservat i Västerbotten

I ett historiskt beslut har länsstyrelsen

i Västerbotten backat från planerna på två

reservat. Av Pär Fornling

Markägarna drog en djup suck

av lättnad när glädjebeskedet

kom.

– Jag har nog aldrig varit i

sjunde himmeln, men nu är jag

bra nära, sade Siv Gustavsson

till Västerbottenskuriren.

Hon har haft många sömnlösa

nätter sedan länsstyrelsen

beslöt om ett interimistiskt

reservat i Torrböle och Nybråne.

Siv är en av flera drabbade

markägare som kämpat för att

avstyra planerna.

ETT INTERIMISTISKT reservat

innebär att länsstyrelsen

lägger en död hand över

marken och därefter har fem

år på sig att fullfölja reservatplanerna.

Det tillhör ovanligheterna

att myndigheterna backar.

I det nu aktuella fallet heter

det att området har mycket

höga skyddsvärden, men att

fullfölja reservatplanerna

skulle medföra ”alltför stor

skada för berörda markägare”.

Motivet är alltså hänsyn till

skogsägarna.

– Vi gläds med markägarna

som nu äntligen äger rätten att

bruka sin egen skog. Detta är

helt klart ett trendbrott där

länsstyrelsen visar att man kan

samverka med skogsnäringen

och markägarna, säger Norras

skogschef Nils Broman.

FÖRENINGEN HAR agerat

för markägarna och hållit flera

markägarmöten.

Nils Broman ger en hel del

Nils Broman, skogschef Norra

Skogsägarna.

beröm åt länsstyrelsen i Västerbotten.

– Tidigare har vi kritiserat

dem för att inte föra en dialog

och lyssna på markägarna. Nu

har det blivit mycket bättre.

Länsstyrelsen är ofta med på

skogskvällar och jag tycker

det finns en ambition att hantera

de här frågorna på ett

bättre sätt, vilket det aktuella

beslutet visar, säger Nils Broman.

24 VI SKOGSÄGARE 5/09


SKOGSSKÖTSEL

Riggröret

är delbart

och svärdet

kan enkelt

placeras i ett

skruvstäd för

bra filning.

– Den

vanliga röjsågen

är en

ergonomisk

katastrof,

säger Bengt-

Åke Alriksson.

Han

trivs bättre

med att bära

motorn som

en ryggsäck.

Röj bättre med motorn

En kedjedriven röjsåg öppnar för nya

möjligheter att vårda ungskogen. Dessutom

vittnar testförarna om att ergonomin är

mycket bättre, man blir mindre trött och sliten.

Kärt barn har många namn.

Den kallas mittröjare, kedjeröjare

och toppröjare. Modellbeteckningen

är 535FBx.

Under hösten släpper Husqvarna

ett 100-tal exemplar och

efter nyår blir den mer tillgänglig

på marknaden.

Priset är kring 8 000 kronor,

vilket är ungefär vad en vanlig

professionell röjsåg kostar.

De stora skillnaderna mot

26

Text & foto: Pär Fornling

konventionell teknik är att motorn

hänger på ryggen och att

klingan ersatts av en kedja.

Med den vanliga röjsågen är

rörligheten begränsad, klingan

sitter fast i riggröret och träden

kapas längs marken i takt med

att föraren går framåt.

Mittröjaren är rörligare, man

kan sträcka sig fram för att nå

en stam, vrida på sågen och

kapa på höjden. Det är bra för

att ta bort sprötkvistar och på

andra sätt fixa till träden som

ska vara kvar.

Stammarna kapas högt upp.

Det kan bli problem för framkomligheten

i terrängen tills de

ruttnar bort. Men det kan också

vara en fördel (se artikel här

bredvid om viltbete). Ett annat

plus är att man undviker att

såga i sten.

EN SKILLNAD gentemot tidigare

prototyper är att riggröret

nu är delbart.

– Därmed blir sågen lättare

att transportera och längden på

riggen kan anpassas efter föraren.

En annan fördel är att såghuvudet

enkelt kan placeras i

skruvstädet där hemma för perfekt

filning, som håller sågen

skarp under ett par dagars hårt

arbete, säger Bengt-Åke Alriksson.

Han är röjningsproffs och har

varit testpilot för röjsågen under

utvecklingsarbetet.

– Nu håller jag på att utveckla

arbetsmetodiken. Det finns

enorma potentialer att sänka de

totala röjningskostnaderna.

PRESTATIONEN ökar, om

det inte handlar om tät röjning,

där det bara är att svepa ner en

mängd klena stammar. Då är

klingan effektiv.

Men framför allt ser Bengt-

Åke möjligheter med så kallad

VI SKOGSÄGARE 5/09


på ryggen

brunnsröjning som går ut på att

man röjer rent en cirkel, eller

brunn, runt granen eller tallen.

– Med den gamla endimensionella

röjsågen fungerade det

dåligt. Här kan jag arbeta i två

dimensioner och tar bort kvistar

på björkarna.

– Dessutom kan jag bättra på

kvaliteten genom att ta bort dubbeltoppar

och sprötkvistar upp

till tre meters höjd. De skulle

annars predestinerat rotstocken

från granen eller tallen till massaved,

säger Bengt-Åke.

I ett tätt bestånd räknar han

med att hinna brunnsröja två

hektar om dagen under normala

arbetsdagar.

VI SKOGSÄGARE 5/09

Träden kapas en bit upp, är man

ute i god tid hinner de försvinna

innan det är dags för gallring,

annars kan det bli problem om

det är grövre träd.

Älgen föredrar...

Tall Björk

Vårtbjörk Glasbjörk

Betade träd Obetade

Träd på goda marker Träd på dåliga marker

Toppar på äldre träd Toppar på yngre

Toppar med stora årsskott Träd med små årsskott

Lämna kvar

älgens favoriter

Toppröjning kan

vara en metod för att

minska betesskadorna.

Det handlar om att

”servera” lovligt foder

till älgen. Av Pierre Kjellin

Går det att få bukt med älgskadorna

utan att bli kvitt älgen?

Att spara favoritfödan och röja

vid rätt tidpunkt kan vara två

framkomliga vägar i stället för

att byta tall mot gran.

FÖRRA ÅRET presenterade

Skogforsk och lantbruksuniversitetet

en studie som visade

att toppröjning – att enbart kapa

topparna på de träd som ska

tas bort vid röjning – både danade

de kvarstående träden

(huvudstammarna) och fick

älgarna att lämna dem ifred.

De tallar som toppades, det

vill säga kapades ungefär på

mitten, sköt många nya skott

under kapstället, skott som älgarna

tycks välja framför huvudstammarna.

– Man tror att dessa skott är

lättare att beta, har något bättre

näringsinnehåll och kanske

mindre av de ämnen som träden

producerar för att skydda

sig mot betning, förklarar Da-

Så toppröjer du...

Träd som lämpar sig för

toppröjning är tall och björk.

Även ek, asp, ask och sälg

tål toppröjning bra, men

eftersom dessa trädslag är

jämförelsevis sällsynta i den

svenska skogen bör man ofta

undvika att toppröja dem.

50 procent av stammen ska

lämnas, men på tallen måste

det finnas några grenvarv

med friska grenar.

FRAMFÖR

Ingen rolig matgäst i planteringen.

niel Ligné som var med och

arbetade med studien på lantbruksuniversitetet.

Studien visade också tydligt

att betesskadorna i de toppröjda

planteringarna halverades under

de två första säsongerna

jämfört med i konventionellt

röjda planteringar.

TOPPRÖJNING lämnar å

andra sidan massor av höga

stubbar kvar i beståndet som

är i vägen när man ska in och

gallra.

Men stubbarna ska hinna

självdö tills det är dags att gallra,

menar Daniel Ligné. För att

vara säker på att de kapade

stammarna hinner dö innan

gallring kan man kapa dem

längre ned än på mitten.

ETT RÅD SOM jägaren och

författaren Rolf Svensson ger

är att inte röja tallskogen vid

för tidig ålder.

En förstaröjning kan gott och

väl vänta tills tallarna är åtminstone

4 meter höga, ett råd

som också ges av Skogsstyrel-

Fortsättning sid 28

27


SKOGSSKÖTSEL

Fortsättning:

Lämna kvar

älgens...

sen i en handbok för skogsbrukare

från 1996. Att förstagångsröja

en tallskog tidigare, till

exempel redan vid 1,5–2 meters

höjd, är som att bjuda in älgarna

till dukat bord, förklarar

Rolf Svensson.

FÖRSÖK OCKSÅ ATT inte

röja bort lövet på våren, påpekar

Rolf Svensson och nämner

en naturvårdsröjning han besökte,

där man friställde ekar

för att de skulle få utveckla

grovgreniga kronor.

– Men de gjorde ett fel; För

att friställa dessa ekar så fällde

28

Rolf Svensson

funderar

över röjning

och betesskador.

Foto:

Jan Henricson

de mycket asp och de gjorde det

i mitten på april.

– Hade de gjort den åtgärden

i oktober så hade älgen haft

enormt mycket mer foder att

äta. På vårkanten, i april, vill

älgar och rådjur och hjortar

nämligen mycket hellre äta det

löv som spirar.

Skogsbilvägarna erbjuder

också bra mark för viltbete,

påpekar Rolf Svensson.

– Utmed skogsbilvägarnas

dikesrenar fi nns ofta lövinslag

av björk, vide, asp, rönn och

tallar, som ofta betas hårt under

vinterhalvåret. Här fi nns stora

möjligheter att skapa ett större





Namn

Adress

Postnr Postadress

Tanken är att servera älgen

attraktiva alternativ till tall- eller

granplantorna. Foto: Pär Fornling

foderutbud genom uthuggning

längs med vägen där även toppröjning

kan förekomma.

– Förutom att man producerar

viltfoder utmed vägrenarna

når solljus och vinden vägen

och får den att fortare torka upp

på våren, säger Rolf Svensson.


Att skriva testamente är att uttrycka din

vilja för framtiden. En personlig önskan

som lever vidare efter din bortgång. Det är

också en trygghet för närstpående att känna

till och kunna respektera hur du själv vill att

dina ägodelar och ekonomiska tillgångar ska

fördelas.

Beställ vår broschyr om hur du skriver

testamente och vilka regler som gäller. Läs

också hur du gör när du vill ge delar av dina

tillgångar till välgörande ändamål. Ett sätt

att rädda liv i kommande generationer är att

stödja forskningen om cancer - en av vår tids

största folksjukdomar.




Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR på

kuvertet, så slipper du sätta på frimärke. Du kan även beställa

broschyren på telefon 020-59 59 59, via cancerfonden.se eller

genom att skicka e-post till info@cancerfonden.se

VS

VI SKOGSÄGARE 5/09


Älgskadorna rusar

i höjden i Norrbotten

Betesskadorna från älg ökar

dramatiskt i Norrbotten. Skogsstyrelsen

har målet att skogsskadorna

ska ligga under två

procent på antalet tallstammar,

men i delar av länet är skadorna

ända upp till 13 procent.

Det visar resultaten från älgbetesinventeringen

Äbin.

– För att minska problemen

bör jägarna skjuta färre tjurar

och mer kalv, säger Heine Krekula,

Skogsstyrelsen, till Piteåtidningen.

Många vill bli

jägmästare igen

För några år sedan hade lantbruksuniversitetet

svårt att fylla

platserna på jägmästarutbildningen.

Nu är det helt

annorlunda. I år fanns det 379

sökande, vilket kan jämföras

med fjolårets 297. Av dessa var

det plats att anta 92 stycken.

Finland tappar mark

Pappersindustrin i Finland

fortsätter att tappa mark. Enligt

papernet.se har produktionen

av papper och kartong i

Finland minskat med hela 29,2

procent under första kvartalet

i år. Motsvarande siffra i Sverige

är -12,2 procent.

Produktionen av obestrukna

papperskvaliteter har minskat

med 33 procent i Finland och

med 12,3 procent i Sverige.

Den finska tillverkningen av

bestruket papper har minskat

med hela 37,3 procent.

När det gäller kartong och

förpackningspapper har produktionen

i Finland gått ned

med 24,7 procent under årets

första kvartal, Sverige -11,9.

Frånsett bristen på svampskogar trivs Satu Lantiainen bra i Bryssel.

Finska tar över i Bryssel

De nordiska skogsägarföreningarnas nya

kvinna i Bryssel heter Satu Lantiainen. Liksom

företrädaren, Janne Näräkkä, kommer hon från

Finland. Text & foto: Pär Fornling

Efter en kort betänketid räknar

hon upp tre av de viktigaste

frågorna den närmsta tiden.

Klimatmötet i Köpenhamn.

EU:s handlingsplan mot

illegal avverkning och virkeshandel,

den så kallade Flegtprocessen.

Tanken är bra, men

det gäller att se upp så inte by-

OXEN

MINILUNNARE

Myreback MASKIN

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com

råkratin ökar för skogsägarna.

Nya uthållighetskriterier

för biomassa, där det är viktigt

att de inte kommer i strid med

det hållbara nordiska skogsbruket.

Satu har studerat skog på

universitetet i Helsingfors och

fick upp ögonen för de europeiska

frågorna under några må-

naders praktik på de europeiska

familjeskogsbrukarnas (CEPF)

kontor i Bryssel.

En extra internationell talang

är hennes intresse för Ryssland,

Satu talar ryska och har arbetat

ett par somrar på Ponses konor

i S:t Petersburg.

Hon gillar Bryssel, men Europas

huvudstad har också sina

brister.

– Jag saknar redan skogen

med bär och svampplockning,

säger Satu Lantiainen.

www.nordicforestry.org

Gallring, vindfällen

Tandem-OXEN

VI SKOGSÄGARE 5/09 29

NYHETER


NYHETER

Norra bygger ny

såglinje i Kåge

Norra Skogsägarna investerar

143 miljoner kronor i moderniseringar

av Kåge såg.

Främst handlar det om en ny

såglinje, med en kapacitet på

drygt 200 000 kubikmeter per

år.

– Satsningen kommer att

medföra en möjlighet att öka

produktionen med 50 procent,

säger Bo T Holm, vd vid Norra

Skogsägarna.

Tidigare hade man planerat

att förnya linjen, nu blir det

alltså helt nytt.

Arbetslösa kan få

jobba med skogsvård

I regeringens åtgärdspaket mot

arbetslösheten satsas 3,9 miljarder

kronor på ”jobblyft”.

En del av jobblyftet är 40 000

platser i en ny aktiveringsinsats

för arbetslösa, där jobbsökandet

ska kombineras med enklare

arbete.

– Det handlar om saker som

ändå behöver göras, skogsvård

eller att rusta upp gamla lokaler,

säger näringsminister Maud

Olofsson (C) till Svenska Dagbladet.

30

ETT

RIKTIGT

ORIGINAL

Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper

dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga

fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion

och med en maximal lyftkapacitet på 2600 kg (17 ggr

kraften du vevar med) är den förmodligen starkast

i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och

idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag

och markägare.

www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80

Framtidsgruppen: Magnus Ståhl, Mellanskog; John Enander, LRF-ungdomen; Anders Ohlsson, Norrskog; Jan-Olof

Torstensson, Södra; Anna-Karin Salinas Nilsson, Norrskog; Peter Staland, LRF Skogsägarna.

Längst fram, sittande: Sune Nilsson, Mellanskog; Kristin Gustafsson, Södra; Elisabeth Sandberg, Norra skogsägarna;

Ola Persson, LRF Skogsägarna. På bilden saknas Erik Jonsson Norra skogsägarna.

Framtidens frågor i fokus

Landets skogsägarföreningar

ägnar extra

kraft åt framtidsfrågorna.

Det handlar om allt från grundläggande

ideologiska frågor till

hur föreningarna kan samarbeta

och hur verksamheten bör

organiseras för att möta morgondagens

medlemmar.

Till årets skogsägarting i

lindstromdesign.se

Växjö hade en arbetsgrupp från

föreningarna identifi erat ett

stort antal frågor som nu processas

vidare.

Arbetet leds av Peter Staland,

LRF Skogsägarna.

– Skogsägarrörelsen växte

fram i en tid med geografi sk

närhet då självverksamheten var

hög, männen gick på skogsdagarna

och så gott som alla bodde

på sina fastigheter. Utma-

Skogsplantor

för alla behov

Höstplantering

– ett bra alternativ!

Vi har plantor för omgående leverans:

Täckrot i augusti-september, barrot i oktober.

Fördelar!


vid försommartorka.


Nyhet!

Flexcoat - 2 års skydd mot snytbagge!

Vi utför också markberedning

och planteringsuppdrag samt

vilt- och insektsbehandlingar.

Hög kvalitet och personlig service

SYDPLANTOR AB tel 0476-620 00

- med mer än 20 års erfarenhet

ningen är att nå morgondagens

skogsägare som lika ofta är en

kvinna som en man och de fi nns

spridda över hela världen och i

alla yrken med andra värderingar,

säger Peter Staland.

Målet är att fatta beslut om ett

antal strategiska frågor vid nästa

års skogsägarting, som är den

årliga samlingen för landets fyra

skogsägarföreningar tillsammans

med LRF Skogsägarna.

info@sydplantor.se

www.sydplantor.se

VI SKOGSÄGARE 5/09


Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV



lite


lite

lite


ReklamBolaget, Vetlanda 0708


590 93 Gunnebo

Tel 0490-890 00

www.gunneboindustries.com

slirskydd@gunneboindustries.com


FÖRÄDLING

Bastur och grillar

- ett framgångsrecept

Timo Andersson är skogsägaren med passion

för träförädling. I jämtländska Fåker tillverkar

han allt från bastutunnor till norska grillar.

Inne i Timo Anderssons snickeri

doftar det av olika träslag.

Hyvlar och andra maskiner

blänker när solen letar sig in

genom de trädammiga fönstren.

Timo är skogsägaren och

mjölkbonden som blev finsnickare.

– Jag har träförädling i blodet.

Min far arbetade som hyvlare

vid ett fi nskt sågverk, berättar

Timo som kom till

Sverige som krigsbarn.

Redan som sjuåring fanns

Timo med på Ålsta sågverk

som hans pappa och farbror

byggde upp 1928.

– Det var inte barnarbete, jag

tjatade mig till att få jobba där.

Jag var med och fl ottade virke

in till sågen.

NÄR SÅGEN bytte ägare fick

Timo överta hyvel och klyv

mot att han rev det gamla huset.

Under några år tog han på

sig legohyvling, men numera

används maskinerna bara för

egen del.

– Jag köper furu och gran

från sågverken, och

ska nu sätta in en egen

såg för att ta hand om

unika träslag. Det är

rönn, asp och al som

det går att göra vackra

paneler av.

Timo är ordförande

i Sveriges Småsågares

Riksförbund och

tror på en framtid för

små sågar som arbetar

med ett specialsortiment.

– Det är ingen mening att

såga två-tum-fyra av furu, det

köper folk billigt på andra ställen,

säger han.

TIMO BÖRJADE göra badtunnor

för tio år sedan, men nu

har marknaden översvämmats

32

Kaffeklampen är

gjord av restvirke.

Text och foto: Lena Hedman

av billiga tunnor. Timo tror att

en del säljs av hobbytillverkare

som kan ha låga priser. En ny

produkt från snickeriet i Fåker

blev i stället bastutunnor. Den

runda formen kring lavarna

ger en skön gemenskap.

– Bastun är bara fem kvadrat,

men allt får plats. Så sparar man

in yta, alla hörn försvinner, säger

Timo som driver verksamheten

i företaget Quan.

FRÅN BARNEN får Timo

uppslag till nya produkter.

– Dottern som bor i Göteborg

berättade att engångsgrillar av

aluminium ska förbjudas i

Norge. Jag har tagit fram en

trälåda med träplugg och draghål.

Den är fylld med kol och

spån och det blir inget avfall

kvar – allt brinner upp, säger

Timo som säljer grillarna till

grannlandet.

I samma anda gör han vedkorgar

av tunna träbitar som

lätt monteras ihop och kan eldas

upp. Ett alternativ i stället

för att sälja ved i papplådor.

Timo visar också en

”kaffeklamp” som tillverkas

av restvirke.

Den består av träpanel

i en kloss med spån

inuti. Färdig att sätta

kaffepannan på!

– Den brinner en

halvtimme och sen är

det bara att grilla korv

på resten, säger Timo.

DET GÄLLER att marknadsföra

sig mot rätt målgrupp.

Han visade kaffeklampen på

en skogsmässa, men då sa

skogsägarna att ”det där kan vi

fixa själva”. Kaffeklampen

passar för turistbranschen och

är en rolig present.

Timo gör också trähandtag

Nu ska kaminen sättas in. Det tar

cirka en månad att göra en bastutunna

för Timo.

för mjölkförpackningar, presentlådor,

ramar och tar emot

beställningar på lister och fönster.

När Lantbrukarnas riksförbund

ville ha ett hus för utställningar

som fi ck plats i bagaget

på en bil fi xade Timo en hopfällbar

monter. När centerpartiet

beställde en broschyrhylla till

sin valstuga gjorde han en hylla

som såg ut som en båt – eftersom

det handlade om röstfi ske.

Den största beställningen hittills

är ett bullerplank.

LJUSET I snickeriet faller på

en bred furuplanka. Tjock,

massiv och med en vacker ådring.

Av liknande plankor har

Timo gjort skyltar och fräst ur

för texten. Den påhittiga träförädlaren

har många idéer.

– Jag tar en dag i sänder, och

hoppas att någon vill fortsätta

här. Mina barn har just nu fullt

upp med annan verksamhet.

Han är en god inspiratör och

när LRF har seminarium om

hur skogsägare kan förädla sin

skog så håller de till vid snickeriet.

Timo avslutar sin visning

med att peka på de gamla rotknäna

vid innertaket och visa

en planka där trämyror gjort ett

vackert mönster.

– Ta tillvara på det som fi nns

i naturen. Sälj gärna produkter

med historia – kanske en fi n

panel tillverkad av en tall från

platsen där du sköt storoxen.

En rejäl 16 tums planka kan

bli en fin skylt.

VI SKOGSÄGARE 5/09


VI SKOGSÄGARE 5/09

– Man blir inte rik på att äga

skog, men på att förädla. Våra

seminarier handlar om allt från

specialsortiment till prissättning

och marknadsföring. Vi hoppas

att fler kvinnor ska bli

intresserade av träförädling,

säger Ann Larsson på LRF.

De 7 bästa

tipsen för

förädling

Från seminariet och

deltagare i ”Tjäna

flis på träförädling”

kommer dessa tips:

1. Försök att hitta unika

produkter och arbeta med

specialsortiment.

2. Satsa även på andra träslag

än gran och tall. Lärkträ

är miljövänligt trallvirke

och senvuxen björk

är användbar.

3. Hitta rätt målgrupp och

se vad som efterfrågas.

Norrmännen vill till

exempel köpa brasved.

4. Gå en kurs och lär dig

något nytt. I Jämtland har

www.jilu.se timringskurser.

Dagens timringsföretag är

överhopade av beställningar.

5. Jobba i nätverk med

olika kompetenser. Det kan

vara ägare av småsågar,

arkitekter och konstnärer.

6. Sälj via internet och gör

en snygg hemsida med bra

bilder på dina produkter.

Träföretagare samlas på

www.tratorget.se som drivs

av Småsågarnas Riksförbund

i samarbete med

LRF och med stöd från EU.

7. Marknadsföring behöver

inte vara dyr. Ställ dina

timmerhus på platser där

folk rör sig. Samarbeta med

kaféer och restauranger

som visar dina möbler och

andra produkter. Skicka ut

pressmaterial.

Företagarnas

bästa idéer

33


FÖRÄDLING

Träföretag

som inspirerar

När LRF hade seminarium

om träförädling delade

jämtländska företagare med

sig av bra idéer.

34

ATL RADISAR

Sammansatt

ändträ ger

ett vackert

mönster.

Magnus Grinde och Peter Friedrich, Furugården

i Sveg:

– Senväxt björk kan bli marmorerad med hjälp av

värme och fukt , men det gäller att stoppa processen

i tid. Det ser ut som masurbjörk! Vi använder också

torkat ändträ av contorta, och stavarna sätts ihop till

skärbrädor, bord och lampor.

Leif Eriksson, Snickarglädjen

i Månsåsen:

– Mitt bästa råd är att

arbeta i nätverk, då går det

att ta större beställningar.

Nu jobbar jag tillsammans

med en konstnär och gör

träfigurer som ska stå i

Åres skidbackar. Figurerna

tillverkas i kärnfuru som

håller bra. Jag tillverkar

också möbler.

En älgstol

tillverkad

av Leif

Eriksson.

Sten Eriksson, Jaera snickeri & Design

i Störåsen:

– Det viktigaste är att hitta sin egen

produkt och inte plagiera andra. Det leder

bara till att vi konkurrerar ut varandra. Jag

har arbetat inom sågverk och hyvleri, och

jobbar nu på beställning och gör bland

annat staket, möbler och bastuflottar.

När du behöver

en motorsåg…

...hitta den på

www.atl.nu/radisar

På www.atl.nu/radisar hittar du entreprenadmaskiner, traktorer,

skogsmaskiner, gårdar, djur och mycket mer.

Du hittar det du är intresserad av att köpa och lite till!

På www.atl.nu/radisar annonserar både privatpersoner och

handlare. Lägger du till tidningen ATL så når du nästan alla!

Gå in på www.atl.nu/radisar och sätt in din annons.

Eller ring vår annonsavdelning 040-601 64 02

VI SKOGSÄGARE 5/09


BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE*

1.035 KG PÅ FLAKET, 3.000 KG PÅ DRAGKROKEN

* Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare

vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd.

KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER

Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som fi nns

med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka

163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor

på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda.

KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT

Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel.

Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000

kg på dragkroken och 1035 kg på fl aket.

2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT

www.isuzu.se

CREW CAB ELLER EXTENDED CAB

Isuzu D-Max fi nns som Crew Cab med fyra dörrar och

bekvämt utrymme för fem personer.

För den som behöver längre lastutrymme fi nns

Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak.

DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL

Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet

lätt. Isuzuhandlare fi nns på 61 platser med både försäljning

och service, du hittar dom på www.isuzu.se.

LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER 3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA


TEKNIK

– Det behöver inte vara fel. Då

är det billigare att handla upp

tjänster och etablera sig fram

Besten finns nu på marknaden

i Gremos gröna färg. I första

hand är det en förarlös skördare

som styrs från en av två skotare

(kurirer).

Ytterligare ett användningsområde

är att använda Besten

som basmaskin för stubbrytning.

Tidigare aggregat är främst

36

till att marknaden vänder, säger

Martin Jacobsson.

Han är vd och delägare i

Timbear, tillsammans med ett

en grupp andra jämtländska

företagare. Företaget ligger i

Strömsund och har rötterna i ett

koncept från Jan Ericsson, mer

känd som ”Skogsjan”.

På fl era sätt är det ett nytänkande

inriktat på att få ett eki-

avsedda för grävmaskiner eftersom

det krävs tunga kompakta

maskiner för att stå emot

när stubbarna rycks upp.

Den nya prototypen arbetar

mer som en kofot och bräcker

upp stubben.

Aggregatet kan bryta åt olika

håll och har en kniv för att

dela stubben. www.gremo.se

page med bra bärighet och små

markskador som följd.

Därför går Lightlog, som maskinen

heter, på band och är

relativt smal (2,2 meter).

Det är en kombinationsmaskin

som kan skifta från skördare

till skotare genom byte av

aggregat.

Mest iögonfallande är maskinen

som skotare med två vag-

NYA LÄTTARE KRANAR FRÅN FARMA

En ny generation kranar markerar

början på flera nya produkter

från Farma. De nya

kranarna är lättare, men har

samma kapacitet. Ett nytt

länksystem mellan vipparmen

och lyftarmen ger bland annat

mer styrka i närområdet. Det

kommer väl till pass i arbetet

med grot och energived, där

Farma har flera nya produkter

på gång.

Företaget, med tillverkning i

Estland, har växt snabbt efter

att det bildades i början av

90-talet, men under 2006 ödelade

en omfattande

brand mycket av fabriken.

– Därefter

fi ck vi lägga

all kraft på

Genom att

koppla på två

sådana här

lastbärare

blir Timbear

en skotare.

Jämtländska

Timbear som

skördare.

Ny kombimaskin med mjukare avtryck

Det är tufft att ge sig in

på marknaden för tunga

skogsmaskiner under

normala omständigheter,

nu är det dessutom

lågkonjunktur.

SOM EN JÄTTELIK KOFOT I SKOGEN

I princip är aggregatet

en jättelik kofot.

Att ta upp stubbar är

ett tungt och skakigt

jobb, då är det en

fördel med en fjärrstyrd

maskin.

nar efter sig, vilka vardera lastar

5 ton.

Den väger 12 ton som skotare

och 9,5 ton som skördare.

Namnet ”Timbear” är en

ordlek av timmer, björn och

bärighet. Logotypen är en

björntass. Priset för ett komplett

ekipage uppges vara kring

3,5 miljoner kronor.

www.timbear.se

att hålla produktionen igång.

Nu är alla bitarna på plats och

vi kan gå vidare med produktutveckling,

där mycket är på

gång, säger vd Leif Fors.

Efter att ha återuppbyggt

produktionshallen och lackeringsverkstaden

kompletterade

företaget nyligen med ytterligare

en fabriksfastighet.

www.forsmw.com

Den nya

kranen finns i

tre varianter med

räckvidder upp till 8,5

meter.

VI SKOGSÄGARE 5/09


BREDARE DÄCK

PÅ VALMETSKOTARE

Nya skotaren Valmet 840TX

rullar på bredare däck än föregångarna.

De är 24,5 tum och

kan dessutom förses med en

meter breda band på bakre

boggin. Det går också att lägga

band fram, vilket inte var

möjligt tidigare. Anledningen

är förstås att minska marktrycket

och därmed körskadorna.

På samma tema har

vikten minskats, framför allt

genom lättare bankar.

Maskinen lastar 12 ton och är

tänkt att gå i gallringsskogen

tillsammans med skördaren 901

TX, som också är relativt ny. Rejäla däck med tanke på ett blött

www.komatsuforest.com klimat.

Tidigare har minitraktorer kört

från golfbanan ut i skogen. Nu

har ytterligare ett fordon gått

samma väg. Det är Husqvarnas

så kallade HUV (Husqvarna

Utility Vehicle).

Närmast kan den beskrivas

som en hybrid mellan

en liten traktor och en fyrhjuling.

Den är byggd av

amerikanska Clubcar, som

annars tillverkar golfbilar.

Den skogliga upplagan är

gjort för att tåla hårdare tag.

Ramen är av fl ygplansaluminium,

transmissionen är kapslad

för att klara djupt vatten och en

VI SKOGSÄGARE 5/09

Plats för två

personer och ratt

är den uppenbara

skillnaden mot

fyrhjulingar.

TRAKTOR OCH FYRHJULING I SAMMA MASKIN

”hasplåt” skyddar underredet.

Maskinen är automatväxlad

och byter dessutom automatiskt

mellan två och fyrhjulsdrift för

maximal framkomlighet.

Motorn är en diesel på 20

hästkrafter och det tippbara

fl aket lastar 375 kilo.

Maskinen fi nns i två varianter.

En traktorregistrerad, som

i princip bara får köras i skogen,

och en för landsväg. Den

kostar kring 130 000 kronor,

plus moms. Vill man köra på

landsväg kostar det 10 000 kronor

mer.

www.husqvarna.com/se

Bli rik på din skog

www.kraftsamlingskog.lrf.se



Att förflytta spakreglaget från griplastaren

till traktorn är ett tungt, krångligt och

riskfyllt moment, som årligen orsakar

många skador. Lyfthjälpen flyttar mycket

enkelt det tunga spakreglaget mellan

griplastarkranen och traktorn

med hjälp av en teleskopoch

vinschkonstruktion.

Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60.




Med FM/AM radio. Stänger inte ute

omvärlden. Skyddar mot skadligt buller

samtidigt som varningssignaler, fordon

som närmar sig och andra faror uppfat-

tas bättre. Kan anslutas till

kommunikationsradio för

tvåvägskommunikation.


Dra av:


O.pris:


Läs mer på sid 249 i katalog nr 60.








Monteras direkt på griplastarens

hydraularm.

En ”vinsch” (utan motor) där man

utnyttjar hydraularmen som drivkälla.

Består av en lintrumma och fjäderhus,

omtagningslåsning och linstyrning.



Ventilerad vedsäck i mycket robust och

tåligt utförande. 4 st stropphandtag i

toppen. UV-beständig. Max 1 ton.


Standard. Med 4 stropphandtag

även i botten.

Öppningsbar botten ________179:-

Läs mer på sid 157 i katalog nr 60.





Paketet innehåller:

1 st - Hörselskydd - Peltor Optime I. ___________________ O.pris: 139:-

1 st - Cederroths Första Hjälpen-tavla. __________________ O.pris: 595:-

1 st - Ögondusch/vägghållare. _________________________ O.pris: 139:-

1 st - Skyddsglasögon Cheetah - klara. __________________ O.pris: 24:-

Läs mer om skyddsutrustning på sid 248-252 i katalog nr 60.

Nu:


Vajer 20 m x Ø 5 mm.

Dragkraft: 1,2 ton.

Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60.

O.paketpris: 897:-







ViS5

37


POLITIK

Skogsstyrelsen ger

gödsling ny chans

Skogsstyrelsen är på väg att ompröva de

kritiserade råden om skogsgödsling.

Resultatet återstår att se, men det är helt

i linje med den nya generaldirektörens löften

om att lyssna på näringen och hela skogs-

sektorn. Text & foto: Pär Fornling

Alla som förväntat sig en generösare

syn på Skogsgödsling

blev besvikna när Skogsstyrelsen

kom med nya ”allmänna

råd” för ett par år sedan. Det

här var en av de första frågor

som mötte den nya generaldirektören,

Monika Stridsman,

när hon träffade näringen för

överläggningar i sektors rådet.

– Man tycker inte frågan varit

ordentligt beredd och saknar

forskare från SLU i beredningsarbetet.

Det är en rimlig synpunkt,

säger hon och fortsätter:

– Jag lovade ta med mig frågan

hem. Vi ska titta över den

och göra ett omtag.

MONIKA STRIDSMAN är

visserligen ny som generaldirektör,

men hon har lång erfarenhet

från Skogsstyrelsen, där

hon närmst varit regionchef.

Under en lång intervju återkommer

hon gång på gång till

olika former av rådslag och

samverkan.

Vad är sektorsråd för något?

– Det är ett forum där vi möter

hela skogssektorn. Det är

företrädare för privata skogsägare,

bolag, energiproducenter,

naturvården, friluftsfrämjande

och alla andra berörda.

Vi möts på tre nivåer, nationellt,

regionalt och lokalt ute i

distrikten. Tanken med råden

är just att vi ska få råd och dessutom

informera om vad vi håller

på med.

38

Du tar tydligen råden på allvar?

– Naturligtvis. Annars vore

det ett spel för galleriet. Vi på

myndigheten sitter inte inne

med hela lösningen, därför är

det bra med en sådan här arena

för att ta in många synpunkter.

ETT GAMMALT tvisteämne

i både sektorsråd och andra

sammanhang är uppdragsverksamheten.

Det handlar om att

Skogsstyrelsen säljer gröna

skogsbruksplaner och andra

tjänster.

En gång i tiden sålde myndigheten

även plantor, men det

nödgades man sluta med.

Och senast, genom det skogpolitiska

riksdagsbeslutet, blev

det stopp för stämpling av rotposter.

Varför ska ni över huvud taget

sälja saker som kan köpas

på marknaden?

– Jag upplever att det finns

rum för alla aktörer. Dessutom

behöver vi uppdragsverksamheten

för att upprätthålla vår

kompetens och för att ha resurser

att finnas över hela landet.

Uppdragen betyder en hel del

för vår ekonomi.

Är det rimligt att först göra

planer och därefter kontrollera

att samma planer följs?

– Vi har nu en tydlig rågång

mellan de personer som arbetar

med skarp myndighetsutövning

Bli rik på din skog

www.kraftsamlingskog.lrf.se

och de som säljer uppdrag. Vi

ska ytterligare förtydliga rollerna.

Är det här ett fortsatt tvisteämne?

– Jag upplever det som mindre

kontroversiellt än under

förra skogsutredningen. Nu har

vi ett regelverk och vet vad vi

får göra. Det ska vi göra så bra

som möjligt.

EKONOMIN och kritik från

revisorerna blev det som fällde

Monika Stridsmans företrädare,

Göran Enander.

Har ni bättre koll på verksamheten

nu?

– Jag träffade revisorerna för

två veckor sedan. De sade att

delårsrapporten ser bra ut.

Och ekonomin?

– Prognosen är ett bokslut

med ekonomin i balans, men

det är tufft.

Drar ni ner verksamheten?

– Det första jag gjorde var att

lägga ett sparbeting på fem miljoner

kronor som berör vår centrala

verksamhet. Regioner och

distrikt berörs inte av detta.

Har ni resurser att klara rådgivningen

till skogsägarna?

– Ja, det tycker jag. På ett sätt

är det bra att vi har ekonomisk

knapphet. Då måste vi skärpa

oss och utveckla vårt sätt att

jobba. Vi försöker vara kostnadseffektiva

och nyttjar ny

teknik för allt från internettjänster

till interna videomöten

och satellitspaning.

Vilka reaktioner får ni på

smygspaningen från luften?

– Vi har gjort kundundersökningar

som visar att man överlag

är positiv, speciellt då vi

påtalar att man bör röja. Via

satelliter ser vi behovet av röjning

och kontaktar markägaren

genom ett brev där vi påpekar

att han eller hon i och för sig

inte är tvungen att göra något,

men att det finns pengar att

tjäna på röjning. Det kan vara

mycket verkningsfullt. Dessutom

kontrollerar vi att det inte

avverkas utan anmälan. Då

handlar det om lagbrott.

ATT BRYTA MOT skogsvårdslagen

leder sällan till

åtal. Åklagarna är oftast upptagna

med tyngre brottslighet.

Däremot ville myndigheten

införa enklare böter (sanktionsavgifter),

men det blev avslag

från regeringen.

Leder det här till att folk

struntar i lagen?

– Det finns inga sådana teck-

VI SKOGSÄGARE 5/09


”Vi ska lyssna lite mer och involvera hela

skogssektorn” framhåller generaldirektör

Monika Stridsman.

en. Vi har bra laglydiga skogsägare.

Det ligger i den svenska

kulturen att man vill göra rätt

för sig och vara en god samhällsmedborgare.

Varför ville ni då ha böter

och lägger mycket kraft på

att kontollera skogsägarna?

– Precis som regellydiga

bussåkare vill att biljetterna

kollas finns det en förväntan på

att vi håller koll på att lagen

följs.

Vill ni dra fler inför skranket?

– Nej, jag tror mycket mer på

resonemang med de berörda.

Ofta beror lagbrott på okun-

VI SKOGSÄGARE 5/09

skap. Men vi ska förstås också

arbeta med skarpa medel där

lagen sätter gränser.

MILJÖMÅLET ANGER hur

mycket skog som ska skyddas i

reservat och på andra sätt fram

till 2020.

Är det ett rimligt mål?

– Det är inte min sak att

tycka till om. Jag utgår från att

de bedömningar som ligger

bakom målet är väl grundade.

Skogsstyrelsen har ju föreslagit

att det ska höjas...

– Jag tycker att den kritiken

blev missriktad. Vi fick en förfrågan

från regeringen om hur

mycket areal som behöver

skyddas för att säkerställa den

biologiska mångfalden. Vi frågade

forskarna och fick skällning

för resultatet. Det var som

att skjuta på pianisten.

Tiderna förändras. nu verkar

produktion vara viktigare

än miljö...

– Produktionsmålet är viktigt,

men det har inte förändrat

miljömålet. För att lyckas få

ihop tulipanarosen med två

jämställda mål måste hela

skogssektorn involveras.

Vad är ditt budskap till skogs -

ägarna?

– Jag vill att varje skogsäga-

re ska ha en målsättning med

sitt skogsbruk och det är bra om

man kan förkovra sig i vad de

olika skogsbruksmetoderna har

för effekter på miljön och produktionen.

Kan man det inte

själv får man ta hjälp av en rådgivare.

Vilka mål ska skogsägaren

sikta mot?

– Det är upp till var och en,

lagen ger stor frihet. Någon

kanske vill ha en glesare, mer

extensiv skog. Inom lagens ram

är det helt ok, men då ska man

också veta vad det kostar i

minskad produktion. En skogsägare

bör också känna till vad

lagen kräver.

39


EKONOMI

Skogsmarknaden visar styrka

Marknaden för skogsfastigheter

är relativt stark men går

inte opåverkad genom den

finansiella oron.

Framför allt minskar intresset

för hårt huggna gårdar med

ofördelaktigt läge.

Under det senaste året har världens

börser åkt berg- och dalbana, stora

värden eroderats och mycket av våra

föreställningar ställts på ände.

I skogen har virkespriser och rotnetton

sjunkit högst avsevärt samtidigt som

kontrakteringen av virke gått ned på

väldigt låga volymer.

Samtidigt har priserna på skogsfastigheter

påverkats relativt lite. Hur kommer

det sig?

UNDER FÖRSTA halvåret 2009 sjönk

snittpriset för skogsmark från 364

kronor/m 3 sk till 353 kronor sett över hela

riket. Det är en nedgång med 3 procent

från helårspriset 2008.

Snittpriset för hela riket under första

halvåret 2008 var 368 kr/m 3 sk. Jämfört

med samma period föregående år är

nedgången 4 procent.

EN FORTSATT stark efterfrågan på

skogsfastigheter och gårdar håller uppe

prisnivån tillsammans med ett begränsat

utbud.

Det starka intresset för att köpa skog i

Sverige håller i sig. Våra mäklare märker

ändå att antalet intressenter på vissa

objekt har sjunkit.

Det gäller framför allt fastigheter med

ofördelaktigt läge, hårt huggen skog och

med sämre vägnät. Prisdifferentieringen,

som blir tydligare i en lågkonjunktur, gör

att bättre objekt betalas fortsatt högt

40

Effektiva arbetshästar!

AK Höghastighetskross

Krossar allt från RT-flis och pallar,

till rötter och GROT. Lastkännande

inmatningssys tem, ger högsta kvalité

på det krossade materialet. Lätt utbytbart

roster, för olika flisstorlek.

Finns i flera modeller: AK230,

AK430, AK530 och AK 630.

Priser på skogsfastigheter

första halvåret 2009

SEK/m 3 sk

medan sämre objekt riskerar att bli

osålda eller säljs till lägre priser.

DEN LÅGA RÄNTENIVÅN har hjälpt

till att hålla priserna uppe. Det låga

ränteläget gör det möjligt även för de

som nyss köpt fastigheter och är högt

skuldsatta att finansiera verksamheten

till en låg kostnad och därmed inte

nödvändigtvis avverka när virkespriserna

är låga. I en världsekonomi som värderar

likvida medel högt har virkesköparnas

fokus vänts från att köpa mesta möjliga

virke till att omvandla ett dyrt rotstående

lager till avverkat virke och kassaflöde.

Många skogsägare som sålt virke har

under våren upplevt större svårigheter än

tidigare att få förskottsbetalning och

därmed ser finansieringssituationen

annorlunda ut när exempelvis skogsfastigheter

kommer ut till försäljning.

DE SJUNKANDE virkespriserna har

förstås sänkt avverkningsnivån men

stabila fastighetspriser skvallrar om en

förväntan på att virkespriserna ska stiga

till avsevärt högre nivåer inom bara

några år. En stor del av skogsägarna

behöver inte avverka och väntar därför in

bättre priser. Många har prisnivåerna

från 2007–2008 i färskt minne. Frågan

är vad som är ett bra pris på både timmer

och massaved. De senaste årens snabba

skiftningar och variation över landet ger

liten vägledning.

DH Flistugg

Effektiv flistugg. Energisnål, servicevänlig

och hög kapacitet. Låg

ljudnivå och riktbar kastfläkt. Finns

i 2 storlekar: DH 608 ”Puma” och

DH 910 “Panter”. Även som bandgående

modell, DH 910 K.

735 M-HD

”Pick & Carry” är en specialmaskin

för timmerhantering.

Extremt stabil. Lastar,

transporterar och staplar

snabbt och smidigt på

liten yta.

BILLEBERGA TEL 0418–44 62 70

I TAKT MED ATT det allmänna

konjunkturläget förbättras tror många

bedömare att vi kommer gå in i en

inflationsekonomi. Efter den djupa

konjunktursvackan och med en fortsatt

ökande arbetslöshet blir det svårt för

riksbanken att bekämpa inflationen med

hjälp av högre styrränta.

Historien visar oss att det i tider av

inflation är en stor fördel att äga fasta

tillgångar. Tillgångarna ökar i värde

och skulderna gröps ur med hjälp av

inflationen. Samtidigt stiger förstås den

nominella räntan vilket skapar problem

för dem med stora banklån, eftersom

större belopp pengar ska betalas i räntor

varje månad. Det kommer då att vara

viktigt att ha ett kassaflöde från sina

tillgångar. Det är en situation som

skogsägare har relativt

enkelt att hantera, så

länge man har skog att

avverka.

ett starkt val!

Tomas Karlsson

LRF Konsult

tomas.karlsson@konsult.lrf.se

Medelpriser för

fastighetsaffärer

i olika regioner,

angivet i kronor per

skogskubikmeter.

Grafik: LRF Konsult

NÄSTA GÅNG: I förra numret av

Vi Skogsägare berättade vi hur man genom

långsiktig planering undviker att onödigt

mycket av skogsinkomsterna försvinner

genom beskattning.

I nästa nummer återkommer vi till samma ämne

genom en fördjupning av möjligheterna med

expansionsfonder och periodiseringsfonder.


Se våra produkter på:

www.opsystem.se

VI SKOGSÄGARE 5/09


cloco.se

STORA DJUR – STORA SKADOR

Ett enda rådjur kan äta upp

till 600 toppskott om dagen.

Stoppa viltbetningen!

På fyra dygn riskerar du alltså att bli av

med 1 hektar. Att skydda nyplanteringar

är lönsamt redan vid 5-7% betning av

toppskotten. Viltbetningsskadorna består

och därför är det viktigt att skydda

nyplanteringar de två till tre första åren.

Vinn kampen mot skador

som kostar runt en halv

miljard varje år!

Betning av toppskotten minskar tillväxten

och ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar

och bestående kvalitetsskador ända

fram till slutavverkningen.

Samtliga produkter från Interagro Skog

får användas i miljöcertifierade skogar av

envar utan krav på speciell utbildning.

Läs mer på:

www.interagroskog.se

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200

Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se


DEBATT

Gynna inte rationaliseringsförvärv

DEBATT. I det här

debattinlägget föreslår

John Enander att en

skatteförmån tas bort

till fromma för nya

unga skogsbrukare.

På senare tid har diskussionen

om att föryngra den svenska

skogsägarkåren blossat upp.

Detta är givetvis bra och på

sin plats. Skogsägarkåren blir

allt äldre och de yngre skogsintresserade

får vackert vänta

med att förverkliga sina

drömmar om en egen skogsfastighet.

Självklart finns det undantag

i det nyss skrivna, men en

klar majoritet av människor

”som blir med skog” har redan

kommit upp i åren och hunnit

skaffa andra intressen som gör

att skogsägandet kommer

långt ner på prioriteringslistan.

VI HAR ALLTSÅ en inbyggd

42

Rationaliseringsförvärvet gör det svårare för förstagångsköpare att bli skogsägare, anser John Enander som skrivit

debattinlägget.

problematik i ägarstrukturen

av skogsfastigheter i Sverige.

Skälen till det är många. På

bara fem år under 2000-talet,

nästan fördubblades skogsmarkspriset

i Sverige.

Avkastningsvärdet ligger i dag

på ungefär halva inköpspriset,

räknat per skogskubikmeter.

Detta har inneburit att det

måste till en hel del eget

kapital för att ro i land en

affär, något som de flesta

yngre sällan har.

JAG ANSER ATT rationaliseringsförvärvet

ytterligare

försvårar köpläget för den

köparkategori som redan

innan har de tuffaste

förutsättningarna på

marknaden, nämligen första-

gångsköparna.

Rationaliseringsförvärvet

kapitaliseras i skogs-

fastig heten och ger en fördel

för den som tidigare äger

skog.

ATT VERKA för att ta bort

en skatteförmån kan säkert

jämföras med att svära i

kyrkan i dessa sammanhang.

Jag är dock övertygad om att

vi måste ha en mångfald i

skogsägarkåren för att få ett

aktivare skogsbruk. Där skall

kvinnor och män, unga som

gamla finnas.

Detta ger bra förutsättningar

för nytänkande, kunskapsöverföring

och framför allt

motverkar det att homogena

grupper av människor låser in

sig i trånga hörn.

För att detta ska uppnås

krävs åtminstone lika

förutsättningar. Ett första

steg bör vara att avskaffa

rationaliseringsförvärvet.

John Enander

Ordförande

LRF Ungdomen

john.g.enander@lrf.se

Bra för skogsägare som köper mer skog

Rationaliseringsförvärv innebär en skattemässig fördel för den som

utökar sitt skogsinnehav genom att köpa till en eller flera skogsfastigheter.

Detta tillköp ger möjlighet att utnyttja 100 procent av skogsmarksvärdet

som ingångsvärde för skogsavdraget mot, i normala fall

50 procent. Villkor för rationaliseringsförvärv är att den tillköpta

fastigheten skall kunna fastighetsregleras till den sedan tidigare ägda

fastigheten. Detta betyder i praktiken att den tillköpta fastigheten

skall ligga inom samma kommun som den tidigare ägda samt att

avståndet inte får överskrida fem kilometer.

Bli rik på din skog

www.kraftsamlingskog.lrf.se

VI SKOGSÄGARE 5/09


Prenumerera

nu!


En lyckad jakt kommer inte av en slump!

Vi gör mer än skriver om jakt. Vi gör allt

för att du som läsare ska kunna dela våra

upplevelser och bli en bättre jägare.

Klipp ut och lägg på lådan

6 nr

3 nr

99 :-

249 :-

Klart jag tackar JA till

6 nr av Jaktmarker och Fiskevatten för endast 249:-

3 nr av Fiske för Alla för endast 99:–

3 nr av Allt om Flugfiske för endast 149:-





Genom att fylla i e-post och mobilnr. nedan ger jag LRF Media AB

tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden.




När du vill få ut max av din passion!

Vi ger dig de heta rapporterna från strömmarna

och trender inom teknik och redskap. Allt om

Flugfi ske är tidningen för fl ugfi skeälskare.

BESTÄLL GÄRNA VIA

Tel: 08-588 365 05

pren@lrfmedia.lrf.se

Fax: 0560-77 77 99

Uppge gärna kampanjkoden.

Erbjudandet gäller t o m 2009-11-30 och

endast nya prenumeranter inom Sverige.

LRF Media AB lagrar kunduppgifter

för att kunna fullgöra kundrelationerna

kundrelationer och lämna erbjudanden

om egna och andras produkter. För

kontroll, rättelse eller anmälan om spärr

av personuppgifter kontakta LRF Media

AB, 200 11 Malmö, 08-588 365 05.


Sveriges mest lästa fi sketidning.

Varje nummer är fullmatat med

intervjuer och tips för att du ska

lyckas bättre med ditt fi ske. Våra

hemligheter blir dina hemligheter!

3 nr

149 :-




SVARSPOST

200 783 06

200 11 Malmö

Jakt och Fiske med 100% passionerat innehåll!


INTERNATIONELLT

44

I CENTRUM. Marianne och Arne Lundin tog gl

att emot ministrarna på skogsgården.

SKOGSARBETE. Portugals jordbruksminister

Jaime Silva planterar

omsorgsfullt ett träd till minne av

besöket på skogsgården i norr.

Planteringshjälp av EU:s

Vid besöket på en svensk skogsgård fick EU:s

jordbruksministrar med sig några tydliga

budskap hem till de egna länderna och arbetet

med den gemensamma politiken i Bryssel.

Hemma hos Arne och Marianne

Lundin grönskar en speciell

plantering, utförd av 27

EU-ministrar.

– Nu ska vi göra en skylt som

berättar att EU-lunden planterades

under besöket i september.

Dessutom är det nog bäst

att stängsla området så älgen

inte förstör träden, det vore ett

dåligt omen, säger Arne som

tillsammans med Södra tog

emot gästerna på gården några

Text & foto: Pär Fornling

mil från småländska Älmhult.

Ingen annan skogsägare har

haft så handgriplig inblandning

i skogsbruket av EU-politiker...

Men där kan det räcka tycker

Arne.

– När det gäller att sköta skogen

vill vi göra det utan inblandning

i detaljregler från

EU. Vi vill inte ha det som inom

jordbruket. De nationella

reglerna fungerar bra, framhåller

Arne Lundin.

KOLUGNT och möjligen förvånat betraktar kon uppståndelsen. Plötsligt

restes en scen i kohagen för det klassiska grupp fotot. EU-hagen i bakgrunden

är lägligt vald med tanke på att det i teorin är en skog. Det är inte

tillräckligt glest mellan träden för EU-bidrag.

MED UNDERSTÖD av jordbruksminister

Eskil Erlandsson

framhöll Södra skogens

betydelse för klimatarbetet

och det uthålliga skogsbruket,

där det planteras mer än det

avverkas.

– I det här sammanhanget är

det viktigt att sprida kunskap

om vad vi lärt oss under 100 år

VI SKOGSÄGARE 5/09


VI SKOGSÄGARE 5/09

FINLANDS jordbruksminister

Sirkka-Liisa

Anttila tror på

samarbete med

Sverige i skogsfrågorna.

MATLANDET.

Eskil Erlandssons

vision är att göra

Sverige känt som

ett europeiskt

matland. Ministrarna

lät sig väl

smaka av ost kakan

och andra blågula

rätter.

EU-LUNDEN.

Magnus Berg, medlemschef

på Södra,

ger en hjälpande

hand när träden

planteras. Till vänster,

skymtar

avgående EUkommissionären

Marianne Fischer

Boel och till höger

Hollands jordbruksminister

Gerda

Verburg.

toppolitiker

och som jag tycker andra bör

följa efter, sade Eskil Erlandsson.

Frågan är om budskapen gick

hem.

– Det är min bedömning.

Församlingen var som en skolklass

vilken sög i sig budskapet,

konstaterade en mycket

nöjd Eskil Erlandsson som fick

visa upp sin hembygd för kollegorna.

FINLANDS jordbruksminister

Sirkka-Liisa Anttila gör gemensam

sak med Sverige i

skogsfrågorna:

– Det är viktigt att vi arbetar

tillsammans och lyfter fram

skogsbrukets möjligheter för

produktion, jag är annars rädd

UPPVISNING. Inramningen med

kor, stenmurar och röda stugor

bjöd på många fototillfällen och

jordbruksminister Eskil Erlandsson

tog vara på möjligheterna.

för att EU glider mer åt att reservera

skog och natur. Biodiversiteten

är viktig, men vi

behöver också produktionen.

Där har Finland och Sverige

mycket att visa upp, säger Sirkka-Liisa

Anttila.


NYHET!

bok

189 :-

Del 1

Livet på landet

förr, del 2

Vår nya bok ”Livet på landet

förr – fester & högtider” handlar

om landsbygden i fest och

glädje. En unik skildring av ett

svunnet Sverige. Alla bilderna är

inskickade av tidningen Lands

läsare. Boken förhandsbokas

och levereras i mitten av november.

Inbunden 164 sidor.

Läs mer på mediahyllan.se

Nyhet! 189 :-

bok

Del 2

här eller direkt på www.mediahyllan.se

JA TACK! Jag vill gärna en förhandsbokning. Boken levereras i mitten

av november. Porto tillkommer med 39 kr oavsett antal beställningar.

st Livet på landet förr – Fester & högtider, del 2 à 189 kr

ARTIKELNUMMER: 2151 0000

st Livet på landet förr, del 1 à 189 kr

ARTIKELNUMMER: 2080 0000

st Livet på landet förr, del 1 & 2 PAKETPRIS 348 kr

ARTIKELNUMMER: 6026 0000

Namn

Adress

Postadress

Telefon

Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig

med förmånliga erbjudanden.

E-post

Mobil

BOKsuccén

på MEDIAHYLLAN.SE

Förhandsboka

Erbjudandet gäller t.o.m. 31 dec 2009 eller så långt lagret räcker,

endast inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att

kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden

om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan

om spärr av personuppgifter kontakta LRF Media AB, 200 11 Malmö,

tel 08-588 365 06.

Mediahyllan.se – Sveriges nya webbshop med tidningar, böcker och fi lmer!

kundservice@mediahyllan.se tel 08-588 365 06 fax 040-601 63 57

Svarspost

205 180 69

200 11 Malmö

Nyhet!

Frankeras ej

Mediahyllan

betalar portot

45


Skogsmarknaden

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se

Fri frakt

“Svåra träd”?

- som lutar

eller

riskerar att

falla över

byggnader,

ledningar

Ta hjälp av mästaren

MOMENT K1 och - K2

Belastning: 300 kg och 600 kg

Montering: Ett träd, en stolpe

En handvinsch för skogs-

arbete

Webbutiken:

www.alfera.fi

Alfera

tel. +358-3 6332 228

Behov av hydraulik Växellåda Starkast i skogen Hydraulvinsch

Hydraulpumpar Valmet originalpumpar Gr 2-3

RDM-12 RDM-12 med We-6500 We-7200

Dragkraft 1400/1700/2200 kp

Kranventiler Hydraulpumpar servo/el Gr 2-3

Mekanisk drivning 6500 kp kp

Manuell och radiostyrd

Slang Kranventiler och kopplingar servo/el

Hydraulisk drivning 3600 kp kp Enkel montering på alla kranar

Slang och kopplingar

Traktorväxel med pump

Traktorväxel ex. 70L/540 med PTO pump

4 900:- ex. exkl 70L/540 moms PTO + frakt

4.905:- komplett komplett

Växellåda med upp, nerväxling

eller enbart som vändlåda

till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar,

generatorer m.m.

350 mm stor öppen rulle

för bästa grepp

Låg tyngdpunkt ger bästa

stabilitet och fri fri sikt sikt

Vi har även radiostyrningar till

andra vinschar

Beställ

Beställ hydraulkatalogen

upp till 100 kW

Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44

Besök vår butik på nätet

www.weimer.se

CECTEK är en fullblodsmaskin från Taiwan med toppkvalitet och unik design.

Egenutvecklad motor enligt bilteknologi med bl.a. med EFI, avgassensor och trycksmörjda glidlager.

Motorn är i princip vibrationsfri samt har suverän hållbarhet & prestanda. Racingväxellåda med

rakaskurna drev för minimala kraftförluster, underhållsfri CVT, differential bak som går att låsa,

krängningshämmare, suverän väghållning, låg bränsleförbrukning, projektorstrålkastare, m.m. är bara

några av fördelarna med CECTEK.

VEDPANNA

Molle

45 kW

Miljögodkänd

50 cm.

vedlängd

26.000:inkl

moms

Mollepannan AB

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se

Älgtrac och

Combitrac

Reservdelar och

service till din maskin

hittar du hos oss.

Komplett reservdelslager.

Snabba leveranser.

Bo Arnesson AB

680 60 SYSSLEBÄCK

070-399 17 00

Kampanj! Kampanj!

Vid köp av en Gladiator, Plogblad & vinsch på köpet Vid köp av en Allroad X5, Packväska fram & bak på köpet

76.900:inkl.

moms

Beg fyrhjulingar!

Timmervagnspaket inkl

vedvagn, kran samt vinsch

med fjärrstyrning

10 400:- + moms

(13 000:- inkl moms)


WWW.FRITIDSDEPAN.SE

Årets ATV 2008

enl. ATV & TerrängMagazinet

79.900:inkl.

moms

63.900:inkl.

moms

UTV 500

CFMOTO

100% byggd av CFMOTO

Automat med motorbroms

Sidodörrar, alu. fälgar och vinch ingår

Tak, vindruta m.m finns som tillbehör

2WD/4WD med diffspärr, hög/låg/

backväxel

Individuell hjulupphängning

runt om

77.900:inkl.

moms


Kampanjen gäller okt-nov, så länge lagret räcker.

Allroad X5

CFMOTO

100% byggd av CFMOTO

Automat med motorbroms

Aluminiumfälgar, ryggstöd, och

vinsch medföljer som standard

2WD/4WD med diffspärr,

hög/låg/backväxel

46 VI SKOGSÄGARE 5/09


info@woodtiger.se

www.woodtiger.se

Nisula 400

Rullmatat aggregat

för gallring

Nisula 150 E

Lätt energiklipp

Passar även till

huggarvagnskranen

Fälldiameter 15 cm

Nisula 200 E

Kraftigt klipphuvud

Fälldiameter 20 cm

GJ30 6WD Smidig - spårar nästan helt även

Tel 0534-127 00

Jordbrov. 23, 668 32 ED

Nisula 280 E+

Energiklipp med

extra stor ackumulering

Nisula 280 E

Energiklipp

Ackumulerande

fällhuvud

Fälldiameter 20 cm

Arbro 350 E

Engreppsskördare

2 olika datorval

Fälldiameter 45 cm

Anders Skogsskördare AB

0123-290 60, 070-341 10 13

Besök gärna vår hemsida för video och mer

information: www.andersskordare.se

SVENSKBYGGD

SKOTARE 3 ton

vid fullt styrutslag

Ekonomisk - bränslesnål, prisvärd

Servicevänlig - enda skotaren i

sin klass med fällbar hytt

Lättkörd - fram/backlåda

Styrning - spakt alt rattstyrning

Säkerhet - testad och godkänd

hytt (OPS, ROPS , FOPS)

Enkelhet - byggd på beprövade

komponenter

Kran - Mowi P20 4,7 m

- breda 400 hjul

runt om.

FOREST







®







Produktnytt!

CLIP

Farmikko Energivedsgrip

Energivedsgrip








Pris: 74.000 kr + moms

info@trejon.se, www.trejon.se

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19

För mer information, se www.trejon.se

VI SKOGSÄGARE 5/09 47


Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50

E-post hsp@hsp.se www.hsp.se

Klyvert 2000

Vedmaskinen som kapar, klyver

och transporterar

Endast 32 30.900:900:- beställning senast 31 exkl dec, 2000:- moms rabatt

Ring för broschyr, film eller demonstration.

Magnabo AB

SE-449 90 Nol

Tel 0303 –74 32 43

info@klyvert.se www.klyvert.se

Välkommen till Combi Trac!

Maskinen för dig som behöver draghjälp under jakt eller

annan transporthjälp i svåra terränger. Den är driftsäker

och stabil där den går fram på sina två drivband och hjul,

utan att skada naturen!

Idag fi nns möjligheten att anpassa maskinen efter just

dina behov och önskemål!

+46 372- 828 88 LJUNGBY

Direkt från

importören

Pris 8 796:exkl

moms

www.combitrac.se

Vi har köpt Combi Trac från Norge och

fl yttat över tillverkningen till Sverige.

wwwTel 0372-828 88

Ring oss vid köp av traktorer,

maskiner eller griplastare

Skopor, pallgafflar och kranbommar

säljes till fördelaktiga priser.

Anders Bil & Maskin AB

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23

www.anders-bilmaskinab.nu

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant

Flistugg

4-9 kubik/timme,

150 mm virke

malwa

360

6WD, hydrostat, axlar med differentialer, 3-cyl diesel,

hydraul midjelås, dubbelkommando, maxlast 3 000 kg

malwa international

Hyssna, tel 0768-43 95 95

info@malwa.se www.malwa.se

Snickerimaskiner till specialpris

Pris 20 796:exkl

moms

12 900:frakt

o moms

tillkommer

Se mer: www.polarprod.se

Tel 0640-420 02

Pris 17 596:-

exkl moms

Fraktfritt

Pris 1 116:-

exkl moms

Tel. 0528–700 00,

kvällar 0528–700 11

www.bjmmaskin.se

Världens vackraste ord:

i morgon.

Skänk enkelt på cancerfonden.se eller

sätt in ditt bidrag på Plusgiro 901986-0

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning

för precis justering och god stabilitet på planbordet.

Beställ vår nya

produktkatalog 2010

eller se vår hemsida

DUABs kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, ver-

www.duabhuset.se

tikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av

aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck.

Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord,

Plan- och rikthyvel

PT310

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk

Kutterdiameter 70 mm

Varvtal kutter 5 000 rpm

Matningshastighet 7 m/min

fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt & planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn

och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet.

Kombimaskin C5-260H Såg


Plan & Rikthyvel


Motor 3,0 kW 3-fas 400 V

Motor 2,2 kW 3-fas 400 V Varvtal 4050 rpm


Hyvel bredd 250 mm
 Sågdjup 90° 65 mm


DUAB FM230-L1

kapacitet 1050 m

Spånstos 100 mm

Planhöjd 180 mm


Sågdjup 45° 45 mm


Rikthyvlingsbredd 310 mm Riktbord 1050x250 mm
 Klinga diameter 250 mm


Bordsstorlek 1 040x312 mm Planbord 600x250 mm


Planhyvlingsbredd 305 mm Matningshastighet 8 m/min


Planhyvlingshöjd 200 mm Varvtal kutter 4000 rpm


Vikt 175 kg

Hyvelstål antal 3 st 


Artikelnummer 104030 Kutterdiameter 75 mm


Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Långhålsborrsbord

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 Chuckkapacitet 16 mm

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 Bordsstorlek 160x368 mm

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se

http://www.duabhuset.se

Bordsstorlek 1200x840

(1080) mm


Slaglängd justerbord

1400 mm

Fräs

Varvtal 3500/5500/7000 rpm

Spindel diameter 30 mm

Max verktygsstorlek

diameter 140 mm

Vikt 370 kg Artikelnummer 107678

3 /h

Artikelnummer:

107680

DUAB FM300

kapacitet 2 000 m3 Industrispånsugar av högsta kvalitet

till specialpriser

/h

Artikelnummer:

107679

14.30

Plan & rikthyvel DUAB Yt-& kantbandputs

ML394Q inkl långhåls- DUAB MM-2315

borrsbord Hyvelbredd 410 mm DUAB:s kraftiga

Artikelnummer: 108578 oscillerande bandputsmaskin

försedd med ett

kraftigt och långt arbetsbord

i gjutjärn som är höj- och

sänkbart. Motor 400 V 1,5 kW/2 hk

Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar, Bandstorlek 152x2515 mm

spån-sugar, kombimaskiner,div storlekar! Artikelnummer 102394

020-59 59 59

Pris 1 596:exkl

moms

Pris 4 600:exkl

moms

48 VI SKOGSÄGARE 5/09


TIMMERMATARE

Från små timmermatare

till stora anläggningar

Andra produkter:

Större matarbord

Längdtransportörer

Sorteringslinjer

Sågintag

Stockvändare

Hydraulaggregat

Automation

Logcon Hortinorr ab

Logcon Eesti Oü

Tel 070-652 38 18

+372-566 144 05

Välj Opel som din nästa

Transportbil

Bilmodell ÅM Utrustning Färg Mil Pris

Combo Skåp 1.3D -09 Topphängd lucka Silver 126.800 kr*

Movano Storskåp Ydre -07 AC, Radio, Z-lyft Vit 347.000 kr*

Combo Skåp 1.3D -09 Topphängd lucka Vit 121.900 kr*

Combo Skåp 1.3D -09 AC, CD Silver 126.240 kr*

Combo Skåp 1.3D -09 AC, CD Vit 121.920 kr*

Vivaro Skåp 2.0 CDTi -09 KAMPANJPRIS! Vit 169.900 kr*

Combo Skåp 1.6 Biogas -06 AC, CD Silver 2648 71.200 kr*

Skoda Praktik 1.2 -08 AC, CD, drag Vit 2138 90.000 kr

Ford Connect 1.8 -05 AC, CD, Vit 7131 92.300 kr

VW Caddy Skåp -06 Aut, CD, radio, drag Röd 6324 103.200 kr*

*Priser exkl. moms. (Alla bilarna fi nns för omgående leverans.) Priserna gäller t.o.m 2009-10-31

Kardanvägen 18, Trollhättan

www.anabil.se

Stegmatare med enkel pålastning

Kan även fås med tippande pålastning

eller ställas efter ett stort matarbord

ANA BUSINESS är specialiserad på företagsbilar. Hos oss får

du hjälp med att hitta den bästa lösningen för just ditt företag.

KONTAKTA NÅGON AV SÄLJARNA

Stefan Johansson 0520-47 27 98

Peter Utter 0520-47 27 14

Claes Robertsson 0520-47 27 17

Nyhet!

Högkapacitetsanläggningar

Mottagningstransportör

med enkel och effektiv

accdeleration utan drivrullar

Mönster nr: 80584

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING

Raka sågstockar som krokiga vedstockar.

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED

www.logcon.se info@logcon.se

FABRIKSNYA

ÖPPET

Vardagar kl 08-17

SVERIGES ENDA

P-MÄRKTA*

FLISBRÄNNARE

40–80 kW

FLISOMAT med en

påbyggnad 2 700 liter

Stokerbrännare i storlekar

40–80 kW som klarar även

industrifl is upp till 75 mm.

Brännhuvud med rörligt roster

fi nns som tillval för dig som vill

elda spannmål. I en normalvilla

räcker en påfyllning ca

1 månad under vintern med

pellets.

*P-märkningen ställer höga krav på

– Miljö

– Brandsäkerhet

– Tillverkning

– Kvalitetskontroll

– Verkningsgrad

Mer info www.sp.se

– Driftsäkerhet

VÄRMEPÄNNARE

VÄRMECENTRALER 30–640 kW

ÅTERFÖRSÄLJARE:

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40

HUDIKSVALL Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45

JÖNKÖPING Ronnys VVS Service 036-313 240

KALMAR FS Effekt värme 0480-47 33 86

KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64

KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60

MELLERUD Ove Linderholm 0706-85 42 16

RONNEBY Stjärnprodukter 0457-100 00

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07

www.energiteknik.net

VETOMAT 500 liter

Villabrännare för max 40 kW som

lämpar sig för alla biobränslen

såsom fl is, spån, briketter, pellets

och torv. I en normalvilla räcker

en påfyllning 5 dygn under vintern

med pellets.

GENERALAGENT I SVERIGE

VI SKOGSÄGARE 5/09 49


Även lämplig

för sågytor

1 m 3 /min

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV

För broschyr

Ett komplett

sågverksprogram:

”Bandsåg, kedjesåg

och timmerfräsar”!

Mer info och närmaste återförsäljare hittar du

på vår hemsida www.lennartsfors.com

JORD & SKOG SÖKES

Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens

framkant och ha en trygg och engagerad

partner vid försäljningen av Er gård

- kontakta Skånegårdar AB.

Kostnadsfri värdeuppskattning.

Huvudkontor: Lund 046-19 04 40

Regionkontor: Jönköping 036-30 76 80

www.skanegardar.se

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING

”SÄNKTA PRISER

PÅ TIMMERFRÄSEN”

Kontakta oss för ett

erbjudande!

Helautomatisk Vedhantering !

Ny bred och effektiv

utmatningstransportör

Vedprocessor

Ny knivdesign och nytt

längdregleringssystem

Klarar grövre ved,

rakt kapsnitt, jämn

vedlängd

Lägg långved på inmatningstransportören.

Maskinen sköter resten.

Matar in, kapar, klyver och lastar.

Allt medan du lägger på

ny långved...

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62


II

Ecosågen Twin 400

Mobilt eller stationärt enmanssågverk

Inbyggt kantverk

“Quattro”

4 sågklingor

Se Video på vår hemsida

www.ecosagen.se

Tillbehör:

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm

Tel 0499-102 41 070-244 75 40

Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner.

Vänd Er med förtroende till oss!

Vi har lösningen för Er, kontakta oss!

Läppeställaren AB

Läppe, 643 95 VINGÅKER

Tel 0151-601 65,

070-659 46 70

INGVAR PERSSON AB

Dahlberg Maskin AB

Frök 1671, 870 52 NYLAND

Tel 0612-503 62,

070-605 56 53

KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984

www.kara.se

Ett svensktillverkat

kedjesågverk för

Dig som vill

vidareförädla

Ditt timmer.

Ring för information.

Tel. 0502-175 40

Fax. 0502-145 21

www.timmersagen.se

info@ipab.se

Nöjda kunder sedan 1990

50 VI SKOGSÄGARE 5/09


Vednätsäckar

till EUR pall, 40, 60 L

Prisex: 40 L packlåda

+

1 000 nätsäck 3 200:även

storsäckar

Tel 0410-33 10 55

0708-40 11 33

www.ino-q.se

Bevaka dina gränser

med

KEBAstolpen

Det är du som sätter gränserna.

När du markerar upp rågångar

eller sätter elstängsel med

Keba-stolpen.

Den tillverkas

i rullformad

galvaniserad

plåt, överdragen

med

stryktålig

plast.

Diameter: 24 mm

Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm

Färger: Blå, gul eller röd

Packas: 20 st/förpackning

Ring oss för uppgift om återförsäljare

Box 122, 333 22 Smålandsstenar

Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01

www.kebaoutdoor.se

Combikran

Svensktillverkad

* 360° Sväng

* Räckvidd 4 meter

* Runtomsvängande rotator

Pris från 41.300:-

Moms och frakt tillkommer

Multistoker

Med keramisk förugn

Förbränningsverkningsgrad 91%

Certifi erad & godkänd av TÜV för

hela Europa. Eldas med fl is, havre,

vete, korn, sågspån och pellets mm.

Finns i fl era storlekar med

lämpliga pannor

Grästorp www.sonnys.se

0514-10505 info@sonnys.se

Återförsäljare Sökes!

Problem med oljeläckage i

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?

ORION 288 Tätningsrekonditionerare

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.

Ingen demontering krävs!

INTERNOVA SVENSKA AB

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se

Maskin för den som vill

ha skog kvar efter en ”Gallring”

LogLanders bränsleförbrukning: c:a 3 liter per timme.

8 hjuling = låg egenvikt 5,400 kg.

Kranar från 5,6 till 6,5 m.

4- växlad hydrostatdrift. Frigångshöjd 56 cm.

”Kan utrustas med Energiklipp eller Skördaraggregat”.

Nytt inom skoglig planering:

Nu kommer

Heureka!

Roadshow 2009

12 november: Sundsvall

17 november: Örebro

19 november: Växjö

För anmälan och info:

http://heureka.slu.se

Skogsbruks- &

Skogsmaskinsgymnasiet

Osby

g



g


www.naturbruksgymnasiet.osby.se

För öppna landskap

nu även för uthyrning!

NU SVART PÅ VITT!

Årets Fullträff!! Genzo Royal IS-31 o 155 Mhz

5 av 5 möjliga i Jaktjournalens test

Neoprenstövlar

Bästa tänkbara resultat i Jaktmarker

& Fiskevattens test!!

(995:-)..............

Kängor Genzo

bockhuvud av 5

möjliga i JJ

(1995:-)............

Nu795:-

Fr895:-

Astro Till rätt pris!

Skogs, Teleskop o Takfotsantenn

Eftersökslampa Genzo

komplett (1295:-)

Plan- och släntklippare

- en av marknadens kraftigaste!

Testa

oss!



595:-

Genzo Foderspridare

Med extra kraftig motor och 12 V drift

* Kraftig spridartallrik i rostfritt stål

* 12 Voltssystem som ger extra lång drifttid

* Digital timerenhet

* 2 spridningar per dygn

* Ställbar utspridningstid

3-59 sekunder.

ko

(slagor 1,9 kg)







fi

a

Jaktradio

Genzo

Icom m fl.

En bra affär!

HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00

www.hylte-lantman.com

Fr1695:-

Vapenskåp Fr2995:-

Skinnryggsäck

Getskinn, trämes

(1995:-).............Fr 995:-

Kikare Max-On

8x42, 10x42

8x56

Peltor SportTac Rätt pris!

Pris 895:inkl

batteri

Marknadspris 1595:- Swingblade jaktkniv

Yrkesfolkets självklara val! (895:-)...................................

Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll.

Jaktradiospecialisten

HYLTE LANTMÄN

1195:-

2495:-

Åtel- & övervakningskamera

SG-55OV Max-On

Digital med 5,0 MP, 2 GB minne,

IR-blixt, trådfjärrkontroll med LCDdisplay

marknadspris 3495:- ....

2495:-

695:-

VI SKOGSÄGARE 5/09 51


Oväntad frizon

Lite paradoxalt har

hårdhänta mänskliga

ingrepp i naturen blivit

en räddningsplanka

för hotade arter.

Det handlar om vägkanter,

banvallar och kraftledningsgator

som visat sig vara en tillflyktsort

för arter från det

gamla jordbrukslandskapet.

Årligen besöks 140 skolor där

”resenärerna” bjuds på upplevelser

och aktiviteter, tillsammans

med tre ambassadörer

LODJUR OCH VILDSVIN

SLÅR UT RÅDJUREN

Den svenska rådjursstammen

är stor, cirka 450 000 djur, men

enligt svenska Jägarförbundet

minskar den i nästan hela landet.

Forskningen visar att konkurrensen

med vildsvin och

dovhjort påverkar stammen. I

norra Sverige är det dock lodjuren

som tar många rådjur. Endast

på Gotland ökar rådjursstammen

– men där fi nns heller

inga lodjur.

SOLVEIG LARSSON

LEDER SVENSKA JÄGARE

– Jag är känslomässigt bunden

till skogen och älgjakten tillhör

de allra finaste stunderna.

Det berättade Solveig Larsson

i en intervju för några år

sedan när vi träffade henne

hemma på skogsgården på

Bjurön i Västerbotten.

Därefter har hon haft många

förtroendeuppdrag inom LRF

och Skogsägarrörelsen.

Nu är Solveig Larsson dessutom

ordförande för Jägarnas

Riksförbund med 28 000 medlemmar.

Det är med andra ord läge för

många fi na stunder.

En studie gjord av Centrum

för biologisk mångfald visar att

betydelsen av dessa människoskapade

biotoper är mycket

större än vad som tidigare varit

känt.

– Infrastrukturens biotoper

kan bidra till att uppfylla miljömålet

om ängs- och slåttermarker

i jordbrukslandskapet,

säger Tommy Lennartsson,

forskare vid Centrum för biologisk

mångfald.

från Skogsindustrierna.

Under tre timmar diskuteras

vikten av utbildning, elevernas

egen framtid och möjligheten

att balansera produktion och

miljö i ett kretsloppsanpassat

samhälle.

Under dagen visar man också

på skogsindustrins internationella

möjligheter och bred-

Ovanlig hackspett

närmare räddning

I början av sommaren föddes

två kullar vitryggig hackspett i

Värmland.

– Det känns otroligt roligt

och inspirerade för framtiden,

säger Naturskyddsföreningens

ordförande Mikael Karlsson.

Förra året fanns ingen känd

häckning.

– Nu har arbetet med att rädda

en av Sveriges mest hotade

fågelarter fått en efterlängtad

framgång. Vitryggen fungerar

som paraplyart, det vill säga

under sitt ”paraply” har den

minst 200 andra hårt trängda

arter, säger Mikael Karlsson.

Sätt dig till rätta i soffan med

din laptop, något gott att

dricka och en skål med popcorn.

Därefter är det läge att

titta på skogsbio på datorn.

Totalt fi nns 30 webbfi lmer

om allt från att hantera motorsågen

till att visa hänsyn till

vårt kulturarv.

Filmerna är gratis att se. Det

enda som behövs är en dator

och uppkoppling. Längden på

Ett eldorado för rödlistade arter.

100 000 elever på framtidsresa

Under tio år har Skogsindustriernas

temadag

Framtidsresan nått ut till

över 100 000 elever.

den av yrken som behövs för att

behålla konkurrenskraften.

Utvärderingar av framtidsresan

visar tydliga resultat: En

jämförelse av elevernas inställning

före och efter temadagen

visar att 26 procent är positiva

till skogsindustrin innan temadagen,

efter temadagen är 76

procent positiva.

Ett bra år för vitryggen

Skogsbio – både mysigt och lärande

inslagen varierar, men majoriteten

ligger på omkring ett par

minuter.

– I dag har vi samlat ihop

ungefär 95 minuter fi lm. Men

vi kommer att uppdatera sidan

med nya inslag allt eftersom de

produceras, säger Mats Hannerz

som arbetar med Kunskap

Direkt, där fi lmerna fi nns.

www.kunskapdirekt.se/skogsbio

KLASSISK BOK UTE IGEN

År 1924 kom boken Praktisk

skogshandbok. Det visade sig

bli en klassiker, nu är den 15:e

upplagan klar. Jämfört med

1994, då det senast begav sig,

är texten ordentligt omarbetad.

Boken består av över 300 sidor

med praktiska tips om skogens

skötsel.

I grunden är den sig lik, även

om 1920-talets tips

om fl ottning och tjärbränning

ersatts av

andra aktiviteter.

Boken ges ut av föreningen

Skogen och

kostar knappa 500

kronor, plus frakt.

Titeln har modifierats något

från praktisk skogshandbok

till praktisk skogsbok.

FÖRFÖRANDE

DOFT AV TRÄ

Modeskaparna Dean och Dan

(med det språkligt krångliga

märket Dsquared) har gjort en

herrparfym för att reflektera

kärleken till deras

hemland Kanada.

Flaskan är omsluten

av kanadensiskt cederträ

och lukten uppges

vara dedicerad till ”den

moderne mannens

drömmar om naturen

och sökande efter frihet

och förförelse”.

Parfymen He

Wood.

Tänk på det nästa gång ni går

i en granskog!

Doften är nämligen en blandning

av gran, amber, mysk och

lite viol för att påminna om

skogens vatten.

TIPSA SKOGFORSK

OM DINA IDÉER

Skogforsk vill få mer direktkontakt

med det operativa

skogsbruket. Därför öppnas en

tipstelefon.

– Det här är ett sätt som vi

inte provat tidigare, säger Erik

Viklund, kommunikationschef

på Skogforsk.

– Önskemålet har kommit

från fl era håll. Men framför allt

från skogsentreprenörer. De

kommer ofta på idéer och brister

när de sitter och kör sina

maskiner. När arbetsdagen sedan

är slut fi nns det risk att

tankarna har fallit i glömska.

Telefonnumret är 020-190 80

80 och samtalet är gratis.

VI SKOGSÄGARE 5/09 53

NAMN & NYTT


I

nöden prövas vännerna – finns

de där när jag som bäst behöver

dem?

Skogsägarföreningen Södra har

visat sig vara en vän som står

pall när det krisar för kompisarna,

medlemmarna. Efter stormen Gudrun

fanns skogsägarföreningen där för

sina medlemmar och gjorde ett

imponerande jobb i upparbetningen

av den stormfällda skogen.

KRÖNIKAN Vi möter morgondagen nu


I augusti var jag tillsammans med

personal och förtroendevalda på årets

skogsägarting i Växjö med Södra som

värd.

Det var två mycket intressanta och

givande dagar, speciellt för mig som

hade förmånen att besöka området

år 2005, sju månader efter Gudruns

härjningar. Att då på ort och ställe se

och få beskrivet hur stormfällningen

drabbade och påverkade enskilda

skogsägare var en gripande upplevelse.

När jag nu åter fick resa genom

delar av området som drabbades av

förödelsen kan jag konstatera att

naturen har en fantastisk förmåga att

läka såren som stormen orsakade.


För Södra som ställdes inför uppgiften

att hantera medlemmarnas alla frågor

och problem den närmaste tiden efter

katastrofen i januari 2005, startade

en utmaning och ett arbete bland

förtroendevalda och personal som

ingen visste vart hän det skulle bära.

När jag på årets välordnade exkursion

i Södraland fick en redovisning av

utfallet av fyra års arbete, beundrar

jag på vilket sätt alla inblandade

tillsammans hanterat den katastrof

och den utmaning de ställdes inför.

För mig som valt att ha skogsägarföreningen

som affärspartner stärks

jag och får ytterligare argument för

det långsiktiga mervärde som

samverkan med andra familjeskogsbrukare

ger mig.


Tio år har gått sedan skogsägarföreningarna

och LRF inledde sitt näringspolitiska

samarbete med målsättning-

Efter stormen behövs vännerna.

en att förbättra familjeskogsbrukets

förutsättningar.

Många frågor har stått på dagordningen

under denna period och i

de flesta fall har vi lyckats övertyga

det politiska etablissemanget om

vikten av att familjeskogsbruket

tillåts jobba under långsiktiga och

hanterbara spelregler. Detta

gemensamma arbete fortsätter vi och

står med högsta beredskap inför nya

utmaningar i närings politiken.


Dag två på skogsägartinget hade

rubriken ”Skogsägare 2020” ett namn

på en arbetsprocess vi nyligen har

dragit i gång inom LRF Skogsägarna.

Framtiden för skogsägarföreningarna

innebär stora förändringar och nya

utmaningar.

Personer som i framtiden investerar

i skogsfastigheter kommer att ha

andra krav och önskemål. Ägarbilden

förändras, målsättningen med

ägarskapet likaså. Vi har gjort valet

att aktivt delta i förändringsarbetet

och följa med på framtidsresan.


Avslutningsvis bjuder jag in Dig till

denna nya kraftsamling och citerar en

av deltagarna på årets skogsägarting

”vi möter morgondagen redan i dag”.

Gunnar Heibring

Ordförande Norrskog

54 VI SKOGSÄGARE 5/09


Fabrik: E-mail: info@forsmw.com

www.forsmw.com

FARMA Nyheter

FARMA NORDEN AB

Information försäljning:

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.

Göran Carlsson 0224-774 40.

Teknisk support

och reservdelar:

011-165 770.

Nyheter från AS FORS MW

CT 8,5–12 4 WD CT 6,3–10

FARMA Generation 2

Första steget i FARMA Generation 2 premiärvisades på ELMIA WOOD i juni. FARMA Generation 2 innebär en uppgradering

såväl produkt som designmässigt men innebär också en vidareutveckling av varumärket inom nya verksamhetsgrenar.

På plats under mässan fanns tre nya kranar under beteckningarna C 8,5, C 6,3 samt C 5,3. Prisvärt och genomarbetat är ord

som beskriver de nya kranarna. Gemensamt för kranarna är att de bygger på ett nytt armsystem med länksystem mellan

lyft och vipparm. Genom kranarnas design bjuder de på den allra bästa av närområdesegenskaper, en jämnare gång samt

en vipparm som är jämnstark utmed arbetsområdet.

De nya kranmodellerna går att få tillsammans med en rad av våra vagnsstorlekar

Teleskopcylinder

och hydraulslangar

ligger väl skyddade

på kranens ovansida.

De nya kranarna har försetts med ett armsystem utrustade med ett länksystem

mellan lyftarm och vipparm som ger kranarna en bättre arbetsgeometri,

starkare i närområdet samt mjukare rörelse.

För vidare information,

se vår nya hemsida www.forsmw.com.

Genom kranens

design skyddas

vipparmens

hydraulrör samt

dess slangar ifrån

slag, klämning

eller att fastna i

gren och kvist.

Alla priser exkl. moms och frakt.

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare

för närmare information se hemsida

www.forsmw.com

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer

samt pris utan föregående information.


Posttidning B

LRF Media AB

Box 6132, 200 11 Malmö

MARKNADSLEDAREN

THE ”BIG BOSS”

Modellen leveres std. med

lastförskjutningsskydd.

Vi säljer ut våra sista Sportsman

500 6x6. Du hittar bra erbjudande

hos din återförsäljare!

Sportsman 6x6 800 är överlägsen

när man jämför med 4-hjulingar:




Sportsman 800 EFI 6x6

Användare inom skogs- och gårdsdrift, jakt,

park- och idrottsanläggningar, kraftbolag, försvaret

med fl era, väljer 6-hjuling från Polaris.

135 375 :- inkl. moms

108 300 :- exkl. moms





överstegringsrisk)

Sportsman 6x6 800 fi nns som lätt terrängvagn och traktor.

Välkommen att göra en bra affär! www.polarisind.com

AlingsåsArjeplogArvidsjaurBoden Sixten Nilsson

Motorservice AB 0921-10209 BollstabrukBorlängeBromölla

Burträsk Hällgrens Motor i Burträsk AB 0914-10402 FröviFunäsdalenFårösund Ingenjörsfi rma Curt

GrästorpGäddedeGällivareHallstahammarHedeHudiksvall

XYZ Maskin AB 0650-543434 HuskvarnaJärvsö

KalixKalmar Kiruna TT Trading AB 0980-60900 Kristinehamn Haga

KungälvLaholmLidköping

LuleåLyckseleLöddeköpingeMalå

MariannelundMattmar MoraNorrtälje LättviktsMotor NH AB

Nyköping Nyköpings Hyrmask. Bo Zenk AB 0155-269030 NynäshamnOckelbo Ockelbo Gummiservice AB 0297-

OfferdalPiteå SkellefteåSkogås Denada Offroad AB 08-

SkövdeSpångaStorumanSundsvall Fritidscen-

Söderhamn SöderköpingTanumshede Andrèsens Skog & Trädgård AB 0525-29258 Torsby Mats

TärnabyUddevalla Andresens Maskin AB 0522-999500 UllaredUmeå

UppsalaVeddigeVilhelminaVäderstad

Maskinteknik Egedal 0142-71250 VärnamoÅrjäng MP

Åsarna Örnsköldsvik Skoterser-

Östersund Motorhuset 063-570020

More magazines by this user
Similar magazines