5 - ATL

Nr 5 

2009 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

NYTT JÄTTEKRAFTVERK: 

Energi fixar 

gallringen 

Skogen får 

nyckelroll 

i Köpenhamn 

Satu håller 

koll på EU 

Så slipper 

du älgen 

BASTU 

AV EGEN 

SKOG 

Stridsman 

öppnar för 

gödsling 

HA RÖJAREN 

PÅ RYGGEN!

Stor 

kapacitet 

Köttkvarnar 

1-fas 230V 

MR9 1 hk 250 kg/h 3180:– 

MR10 1,5 hk 400 kg/h 4120:– 

556:– 

Vi har 

kvarnsatser 

till de flesta 

köttkvarnar 

Eka slaktset 

Flå–, ben– och köttkniv plus 

buköppnare. 

14900:– 

 

Professionell timmervagn för ATV. 

Högsta kvalitet. Lastförmåga 

1500kg. Längd 2900–3880mm. 

Bredd 1360mm. Vikt 220kg. 

Kranhöjd 1800mm. 

SuperVision 

Duralux 

Robust konstruktion gör 

att den lämpar sig 

utmärkt för skogs– och 

grävmaskiner, marin miljö 

m.m. Klarar 3m vattendjup. 

Mycket ljus. Låg strömförbrukning. 

Extrem livslängd. IP68. 

4st 10W LED-lampor. Ger 3600lumen vid 12V. 

3,3A. Diameter lamphus 4". Spänning 9–60V. 

Duralux 3100:– 

Fler LED-modeller, se katalogen. 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 701 15 Örebro 

Motorsvets 

174 

Med Hondamotor. 

5–160A. Elektrod 

1,6–3,2mm. 

130A 30%. 

Vikt 40kg. 

14800:– 

Ny 

hemsida 

Vakuumpackar 

Alice Automatic 2240:– 

Turbo Max 3780:– 

, 50st 20×29cm 148:– 

2st rullar, 6m×20cm 124:– 

2st rullar, 6m×30cm 148:– 

Charkbackar 

 

Rabatt 

5st 10%, 

10st 20%. 

40liter vit eller röd 172:– 

16liter röd 104:– 

Lock till 40liter 92:– 

Lock till 16liter 56:– 

184:– Skyddshandske 

14400:– 

 

Välbyggd proffsig vagn från Thule. 

Lastförmåga 1500kg. Totallängd 

3040mm. Invändigt flak 

2220×1280mm. Fördjupning bredd 

730mm. 

Butik: Gryts ind. omr. Örebro 

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 

 

019-304325 

www.nimaab.se 

Saltlake- 

 

980:– 

Tigersåg 

1276:– inkl. 

väska 

Effekt 1010W 

 

400mm 165:– 

5-pack 140:–/st 

6680:– 

12V 

Kraftfull 12V kompressor försedd 

med intercooler. Klarar tuffa arbeten 

i fält. Fritt 566lit/min. 266lit/min 

vid 620KPA. 

 

finner du även: 

 

och svärd 

 

 

 

Telwinsvetsar under 

 

Och mycket mycket 

mycket mer... 

Sits Activo Plus 

4420:– 

Sits Activo Alto 

 

5380:– 

Order 019-30 43 20 

Växel 019-30 43 00 

Bradleyrökar 

Lämplig för kall– och varmrökning. 

Sköter sig själv utan tillsyn 

upp till 8 timmar. Smakbriketter 

för olika smaker finns. 

3740:– 

Rostfri 4760:– 

4760:– 

5596:– 

 

 

230V. Freonfritt, väggmonterat. 

Gratis bygganvisningar. 

CU 350 350 W 8996:– 

CU 450 450 W 9380:– 

CU 900 875 W 11780:– 

Ange rumsvolym, temperatur och 

inläggningsmängd/dygn. 

Trädfällriktare 

Mod I+ 2460:– 

Mod II 2820:– 

Mod III 3820:– 

Bensindrivna 

 

tryckstvättar 

Bärbar 110bar 3120:– 

Större mod. 160bar 1860:– 

Sits De Luxe 

2396:– 

 

 

21cm 396:– 

26cm 484:– 

 

1700:– 

Fax 019-36 16 97 

www.nimaab.se

INNEHÅLL Nummer 5 2009 

ingår som en medlemsförmån i 

landets fyra skogsägareföreningar 

tillsammans med en bilaga från 

respektive förening. Vid adressändring 

kontakta din skogsägareförening. 

Södra Skogsägarna 

www.sodra.se 

0470-890 00 

Mellanskog 

www.mellanskog.se 

018-17 09 00 

Skogsägarna Norrskog 

www. norrskog.se 

0612-71 87 00 

Norra Skogsägarna 

www.norra.se 

090-15 67 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Mikael Sylvander 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 87 

Fax: 040-601 64 99 

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla 

Kjellsson, Anders Olsson, Ola 

Persson, Carin Bengtsson och Karin 

Vestlund-Ekerby. 

Hemsida: www.atl.nu/skog i 

samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2008: 96 700 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

ULF EMILSSON 

Sidan 22 

5 LEDARE: 

6 PROFILEN: 

 

 

10 NÄRINGSPOLITIK: 

 

12 ENERGI: 

 

 

 

16 SKOGSGÅRDEN: 

 

18 MARKNADEN: 

 

 

 

20 MILJÖ: 

 

22 NÄRINGSPOLITIK: 

 

 

26 SKOGSSKÖTSEL: 

 

 

 

www.atl.nu/skog 

 

HANS HURTIG 

 

 

Sidan 12 

29 NYHETER: 

 

32 FÖRÄDLING: 

 

36 TEKNIK: 

 

 

 

 

38 POLITIK: 

 

 

 

40 EKONOMI: 

 

 

42 DEBATT: 

 

 

44 INTERNATIONELLT: 

 

 

LARS-ERIK LILJE- 

LUND är en av 

 

 

 

 

Sidan 20 

RESERVATET 

Sidan 10 

53 NAMN&NYTT: 

 

54 KRÖNIKAN: 

VI SKOGSÄGARE 5/09 3 

Omslagsfoto: Pär Fornling 

Nr 5 

2009 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

NYTT JÄTTEKRAFTVERK: 

Energi fixar 

gallringen 

Skogen får 

nyckelroll 

i Köpenhamn 

Satu håller 

koll på EU 

BASTU 

AV EGEN 

Så slipper 

SKOG 

du älgen 

HA RÖJAREN 

PÅ RYGGEN! 

Stridsman 

öppnar för 

gödsling 

Mellanskogs 

ansvarige för 

bioenergi Staffan 

Persson vid ett 

ackumulerande 

aggregat.

Limited Edition 

Yamaha är marknadsledare och det mest sålda märket 

i Sverige. Vi har blivit det för att vi bara bygger 

maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 4-hjulingar 

med massor av användbara finesser, som hög/ 

lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr. 

Grizzly 550 4x4 och storebror Grizzly 700 4x4 är 

Förmånlig finansiering via 

Handelsbanken Finans 

Grizzly 450 4x4 Grizzly 550 4x4 

Grizzly 700 4x4 LE 

Nu har du chansen att byta upp dig till en 

unik version av populära Grizzly 700. Vi har 

två Limited Edition versioner av Grizzly 700 

med en unik färgsättning i röd eller blå metallic. 

De är dessutom utrustade med gjutna 

blankpolerade aluminumfälgar. 

OBS: Tillgången är mycket begränsad, först 

till kvarn gäller... 

Grizzly 700 4x4 

till och med standardutrustade med en genialisk servostyrning, 

det var vi först med på marknaden. 

Våra återförsäljare är stabila företag som tar ansvar 

för att du som kund alltid är nöjd. 

Självklart har de serviceverkstad, original reservdelar, 

tillbehör och finansieringsalternativ.tor.se 

www.yamaha-motor.se

Dimhöljda lagförslag LEDAREN 

Det är väl en överdrift att älska parkeringsböter, men de har sin charm. 

Om jag ställer mig på en p-ruta och inte matar in tillräckligt med pengar i automaten är det lätt 

att förutse vad som händer då vakten patrullerar förbi med block och vakande öga. 

En sådan förutsägbarhet kan man bara drömma om i andra sammanhang. 

När riksdagen beslutar om lagar, mål och regler är det ofta oklart vad det egentligen innebär i den 

verklighet skogsägare och andra lever i. 

VATTENDIREKTIVET är ett exempel med risk för många kallsupar. 

I grunden är det utmärkt att värna om vårt vatten. Tyvärr är resultatet av förslagen omöjliga att 

överblicka. Till att börja med gäller det att gaffla in hur vattnet är i dag. Med 26 500 sjöar och oändliga mil 

vattendrag har det med nödvändighet blivit bedömningar på lös grund. 

Om diagnosen är fel finns inte mycket som talar för att medicineringen blir rätt. 

Vattnet delas upp i fem klasser. Målet är att alla vatten ska höjas upp till de två bästa nivåerna. Frågan är 

bara hur. Kanske kommer breda skyddszoner runt vattnet, där inget normalt skogsbruk får bedrivas. Kanske 

något annat. Ingen vet riktigt vare sig vilka metoder som ska användas eller hur mycket det får kosta. 

INSTRUMENTET för förvirring brukar vara ”ramlagstiftning” som fingerfärdiga politiker kom på i slutet 

av 60-talet. 

Riksdagen beslutar bara om en yttre ram. Först när ramen fylls över brädden med föreskrifter och 

praktiskt tillämpning skingras dimmorna. Då är det så dags! Verkligheten uppdagas långt efter att riksdagsmännen 

och remissinstanserna fått säga sitt. 

Att arbeta med näringspolitik och skriva remisser kräver fantasi och väl utvecklad framsynthet, fullt 

i klass med oraklet i Delfi. 

GÖDSLING omges av en annan dimmig verklighet. Problemet är att Skogsstyrelsens beslut om ”allmänna 

råd” är i otakt med verkligheten. De rimmar dåligt med både forskningsresultat och produktionsmål. 

Råden uppfattas ofta som lag, men är bara råd. 

Det skarpa lagvapnet är miljöbalken och den som påvisbart påverkat naturvärden kan dömas 

för miljöfarlig verksamhet. 

Ett allmänt tips brukar ändå vara att rådgöra med Skogsstyrelsen. Ibland kan det bli 

ok att gå förbi myndighetens allmänna råd. Ibland inte. Det tycks lika mycket bero 

på vilken handläggare man råkar tala med som sakläget. 

LÄNGRE FRAM i tidningen kan ni läsa om bröderna som inte vågade avverka 

skogen inför osäkerheten kring nyckelbiotoper. Det kostade dem, förmodligen helt 

i onödan, långt över 100 000 kronor. Men vem vet, kanske gjorde de rätt. 

I vilket fall som helst är det lätt att förstå deras handlade. 

Längre fram i tidningen kan ni också läsa om positiva försök att skingra 

dimmorna. Jan-Åke Lunden föreslår oberoende omprövning av nyckelbiotoper, 

Monika Stridsman talar om att ompröva gödslingsråden, 

länsstyrelsen i Västerbotten tar tillbaks reservatsförslag och för en dialog 

med markägarna. Det är bra. 

NÄR REGLER och lagar inte är begripliga skapar det osäkerhet, 

motsättningar och leder fel. Det finns ett gemensamt intresse att ha bra 

vatten och gå försiktigt fram med skogsbruksmetoderna. 

För att nå framgång krävs engagemang och delaktighet från alla berörda. 

Det underlättar om lagar och regler är begripliga, förutsägbara och i takt 

med tiden. 

Då p-böter börjar kännas 

som glädjeämnen finns 

uppenbarligen mycket att 

göra. Pär Fornling, Chefredaktör 

VI SKOGSÄGARE 5/09

PROFILEN 

Snabbväxande skog 

löser klimatproblem 

Intensivare skogsbruk på 15 procent av skogsmarken 

kan halvera Sveriges klimatpåverkan! 

Det framgår av en rapport till regeringen med 

Tomas Lundmark som en av författarna. 

– I den här persiljan finns ju 

lösningen!!! 

Tomas Lundmark, professor 

i skogsskötsel, sätter gaffeln i 

grönsaken på middagstallriken 

och håller triumfatoriskt upp en 

slokande persiljekvist i luften. 

Över en lång och sen middag 

pratar vi om barndom och yrkesliv 

i Lantbruksuniversitetets 

försökspark. 

Om alla möjligheter för 

landsbygden i allmänhet och 

Vindeln i synnerhet. 

Och om det rekordstora 

forskningsprogrammet ”Future 

forests” (Framtidens skogar). 

Det är här persiljan kommer 

in i bilden. 

PROFESSORN VIFTAR med 

gaffeln och talar hängivet om 

biologins möjligheter. 

– Om jordklotet ska hålla 

ihop måste vi bygga välfärden 

på hållbara resurser. 

Kärnan i forskningen om 

”Framtidens skogar” är en ny 

försökspark i Västerbotten och 

en i Småland. Där ska man 

maximera produktionen av 

skog och samtidigt 

försöka hitta 

vägar att klara 

både miljö och 

friluftsliv. 

En utgångspunkt 

är att klimatet 

ändras och 

efterfrågan på förnybara produkter 

ökar över hela världen. 

I stället för att tala om gödselgivor 

och rödlistade arter 

fångar Tomas in visionen med 

en annan infallsvinkel: 

– Vi ska göra om känslan av 

hopplöshet till framtidshopp. 

Lösningen finns i att skruva på 

de biologiska systemen. 

6 

Text & foto: Pär Fornling 

Persiljan är bara en liten biologisk 

pusselbit. Den stora kraften 

finns i skogen där ökad 

tillväxt binder allt mer kol och 

levererar miljövänliga material. 

Är du själv skogsägare? 

– Vi har en liten gård i Vindeln 

på 35 hektar. För egen del 

blir det mest vedhuggning. Avverkningar 

får Norra Skogsägarna 

sköta. 

Har du skogen med dig sedan 

barnsben? 

– Det kan man verkligen säga! 

Jag växte mer eller mindre 

upp på Vindelns försökspark 

där pappa var chef. Jag blev 

själv jägmästare och efterträdde 

pappa 1987. 

Vad gör en parkchef? 

– Han eller hon ansvarar för 

några av lantbruksuniversitetets 

skogliga försöksparker. Dit 

kommer forskarna och lägger 

ut praktiska försök i samråd 

med parkchefen. 

”När jag hör hur man håller på att 

räkna utsläpp och kolförråd får jag 

en känsla att man inte inser vad skogen 

kan bidra med i ett klimatperspektiv. 

Ibland talas det om att de 

långsiktiga skogliga försöken 

är hotade.... 

– Det tycker jag inte är fallet. 

Första försöket, produktionsyta 

nummer ett, anlades utanför 

Lycksele 1902. Där mäter vi 

fortfarande den löpande tillväxten, 

precis som vi har koll på 

en massa efterföljande försök. 

I slutet av 80-talet var det en 

svår tid för tillämpad forskning, 

men universitetet hade några 

framsynta personer som upprätthöll 

försöken. 

Nu har det uppenbarligen 

vänt? 

– Absolut. Det är fantastiskt 

att anlägga två nya parker i projektet 

Framtidens skogar. 

Beskriv ”framtidsskogarna” 

i korthet? 

– Vi ska ha produktionsmålet 

för ögonen och se vad det får 

för miljöeffekter. 

Hur mycket kan produktionen 

öka? 

– På beståndsnivå räknar vi 

med en ökning på 100 procent 

genom gödsling, bra markberedning, 

bästa plantmaterialet, 

rätt trädslag och bra skogsvård. 

På landskapsnivå blir det lite 

mindre. 

Vad är nytt, vi vet ju möjligheterna 

från ett antal försök? 

– För att exempelvis testa 

olika gallringsprogram i skog 

som gödslas ofta krävs större 

arealer. Vi vill också se effekterna 

på landskapsnivå och 

kontrollera vattenkvaliteten vid 

ett intensivare skogsbruk. Och 

det finns många andra kun- 

skapsluckor. Ett 

snabbväxande 

trädslag som 

poppel vet vi 

mycket om på 

grundvetenskaplig 

nivå, men 

inte då det gäller 

praktisk skogsskötsel. 

Hur går det med miljön? 

– Ett problem med miljömålen 

är att de är svåra att identifiera 

och veta när de är uppfyllda. 

Vi ska försöka förstå 

vad som är viktigt både för friluftsliv 

och biologisk mångfald. 

Det handlar mycket om folks 

värderingar. Kanske väger det 

då tungt att ha stora orörda 

arealer. Kanske kan vi maximera 

miljönyttan på en mindre 

areal, en typ av skogarnas 

Skansen med många värden 

samlade på mindre arealer. 

Betyder artrikedom något 

för produktionen? 

– Vi brukar prata om artsammansättningens 

funktionalitet. 

Det handlar exempelvis om behovet 

av pollinerande insekter, 

naturliga fiender till skadegörare 

och behovet av marksvampar 

för att det inte ska bli kväveläckage. 

Det ska vi också 

kolla. 

Hur stor är budgeten för 

forskningen om framtidsskogen? 

– 40 miljoner kronor om året 

i åtta år. En tredjedel kommer 

från Mistra, en tredjedel från 

skogsnäringen, en tredjedel från 

SLU och Umeå universitet. Det 

är ett sanslöst roligt program! 

Är det här samma sak som 

plantageskog, eller intensivodling 

av skog? 

– Nej, men det finns beröringspunkter. 

Därför fick SLU 

regeringens uppdrag att titta på 

effekterna av intensivodling. 

Vad menas med intensiv- 

odling? 

– Det är områden inriktade 

på produktion med ett intensivare 

skogsbruk än vad som 

i dag är tillåtet eller rekommenderas. 

I utredningen har vi 

räknat på vad som händer om 

man utnyttjar 15 procent av 

skogsmarken och 400 000 hektar 

åkermark till intensivodling. 

Vilka metoder handlar det 

om? 

– Tre viktiga ingredienser är 

mer grankloner, mer contorta 

och ökad gödsling. Alla metoderna 

förekommer i dag men vi 

VI SKOGSÄGARE 5/09

Tomas Lundmark, 54 år, med tillväxt i sikte. 

Om det leder till sådana här jätteträd 

återstår att se. 

tittar på en tillämpning som 

överskrider dagens rekommendationer. 

Och vad blir resultatet? 

– Det är en successiv ökning 

VI SKOGSÄGARE 5/09 

av produktionen som faller fullt 

ut om 50–70 år. Därefter ger 

intensivodlingen 42 miljoner 

kubikmeter extra om året, inklusive 

grenar och toppar (grot). 

Detta är utöver den allmänt för- 

väntade tillväxten i skogen om 

den sköts som i dag. 

Gör siffran mer begriplig.... 

– Dagens avverkningsnivå 

ligger kring 95 miljoner kubik- 

meter stamved. Det är alltså 

betydande volymer. Man kan 

också säga att det leder till att 

halvera de svenska klimat ut- 

Fortsättning sid 8 

7

PROFILEN 

Fortsättning: 

Snabbväxande 

skog löser... 

släppen av koldioxid om den 

extra tillväxten används till att 

ersätta cement, betong, naturgas, 

olja och kol. 

Vad är medaljens baksida? 

– En av de saker vi pekar på 

är att utsläppen av kväve till 

Bottenhavet, enligt våra modellberäkningar, 

ökar med 800 

ton. 

Är det värt priset? 

– Det är en politisk fråga att 

väga fördelar mot nackdelar. 

Jämfört med det totala kväveläckaget 

från jordbruk och reningsverk 

är det en väldigt liten 

Fördelarna framgår av intervjun 

med Tomas Lundmark, 

här ovan. Han är en av författarna 

av rapporten ”Möjligheter 

till intensivodling av skog” 

tillsammans med Stig Larsson 

och Göran Ståhl. 

De förslår att regeringen ger 

klartecken för intensivskog 

med så kallad ”adaptiv skötsel”. 

Det innebär att projektet utvärderas 

och prövas under tiden i 

takt med ökad kunskap och nya 

insikter. 

I korthet handlar det om att 

fördubbla produktionen, vilket 

kräver en del undantag från 

skogsvårdslagen. 

Här är några av möjligheterna 

som lyfts fram i utredningen 

och det regelverk man 

behöver tänja på: 

Contorta 

Jämfört med vanlig tall ökar 

produktionen med 36 procent i 

lyckade odlingar. 

Dagens begränsningar: 

Contorta får inte planteras 

söder om 60:e breddgraden och 

på höjder över 200 meter i norr 

och 700 meter i söder. 

8 

andel. Den lilla ökningen ska 

ställas mot en möjlig halvering 

av koldioxidutsläppen. 

Du är själv politiker..... 

– Det är på ett helt annat 

plan, hemma i Vindeln. Jag är 

gruppledare för socialdemokraterna 

och ordförande i näringslivbolaget. 

Vad fick dig engagerad? 

– I stället för att bara gå omkring 

och vara kritisk beslöt jag 

att försöka bidra med lösningar. 

Det var som att närma sig en 

magnet, plötsligt var jag kommunalråd 

i opposition. 

Bidrog du med lösningar? 

– Det tycker jag. Många går 

omkring och tror att det inte 

lönar sig att försöka göra något, 

det är precis tvärtom. Det finns 

Totalt får det planteras 

maximalt 14 000 hektar om 

året. 

Gödsling av contorta. 

Ett fåtal försök visar väl så bra 

tillväxtökningar som när vanlig 

tallskog gödslas. 

Gödsling av dikad torvmark 

med kalium och fosfor. 

Det finns 400 000 hektar där 

produktionen kan öka med 25 

kubikmeter per hektar under en 

tioårsperiod. Eftersom det inte 

behövs kväve på torvmarken är 

vedaska ett bra gödslingsmedel. 

Fastmarksgödsling 

Fastmarksgödsling är traditionell 

gödsling där varje omgång 

i normalfallet ger 15–20 kubikmeter 

extra per hektar. Fyra 

gödslingar ger därmed 60–80 

oerhörda möjligheter att göra 

skillnad genom att engagera sig 

i lokalpolitiken. 

Betyder den ökade tillväxten 

i skogen något för Vindeln 

och andra landsbygdskommuner? 

– Absolut. Vi måste fråga oss 

om det är rimligt att tillåta 

landsbygden avfolkas samtidigt 

som allt tyder på att välfärd i 

framtiden bygger på tillgång av 

naturresurser. Då måste man 

fråga sig vem som ska sköta 

jordbruket och skogsbruket när 

alla bor i stan. 

Har politikerna förstått skogens 

möjligheter? 

– När jag hör hur man håller 

på att räkna utsläpp och kolförråd 

får jag en känsla att man 

inte inser vad skogen kan bidra 

kubikmeter extra under en omloppstid. 

Behovsanpassad ungskogsgödsling. 

Ungskogsgödsling, eller behovsanpassad 

gödsling, är ett 

intensivare gödslingsprogram. 

Ungskogen gödslas vart annat 

eller vart tredje år fram tills 

beståndet sluter sig. Därefter 

görs ytterligare någon gödsling. 

Gödselgivan justeras efter en 

analys av barren. 

Produktionen kan öka med 

20–24 kubikmeter per hektar 

och år i sydvästra Sverige och 

med i ett klimatperspektiv. 

I stället för att tala förrådsuppbyggnad 

i kvarlämnad skog är 

det finurligaste att sätta högsta 

fart på tillväxten och nyttja den 

för att ersätta kol och oljeprodukter. 

Lever du som du lär? 

– Jag hugger en hel del ved 

på gården och är därmed oberoende 

av olja. 

Vad gör du för övrigt på fritiden? 

– Vår dotter Annelie är hästintresserad, 

vilket involverar 

hela familjen. Så gillar jag att 

plöja med min gamla Volvo 

BM. Det känns härligt påtagligt 

och produktivt efter att ha suttit 

på möten eller klurat på formuleringar 

i olika rapporter 

hela veckan. 

Så vill forskarna öka tillväxten 

Lantbruksuniversitetet 

tycker det finns 

anledning att satsa på 

intensivodling av skog. 

En del i receptet är mer contorta. 

För att odla den inom större 

geografiska områden behöver 

regelverket ändras. 

En annan del i receptet är flera 

former av gödsling. 

12–14 kubikmeter i norra Sverige. 


Gödslingen styrs av Skogsstyrelsens 

allmänna råd (även 

om de i sig inte är några egentliga 

förbud). 

Enligt råden bör man inte 

alls gödsla i centrala Götaland. 

Nu flaggar Skogsstyrelsen för 

att råden ska omprövas (se sidan 

38). 

Skogsstyrelsen har också 

gett klartecken till att testa ungskogsgödsling 

på 5 000 hektar. 

Klonskogsbruk av gran. 

Jämfört med oförädlat material 

växer dagens kloner 30 procent 

bättre. 


Klonerna får användas på 

20 hektar, eller 5 procent av 

brukningsenheten. Det gör det 

relativt fritt för privata markägare 

med mindre arealer. 

Sitka och hybridlärk. 

På bördiga marker växer sitkan 

14–50 procent bättre än inhemsk 

gran. Hybridlärken kan 

också ha fördelar. 


Likt för andra så kallat 

”främmande trädslag” krävs 

tillstånd för planteringar över 

0,5 hektar och enligt skogsvårdslagen 

ska det bara användas 

”i undantagsfall”. 

VI SKOGSÄGARE 5/09

Efter alla år tillsammans 

vet vi vad du vill ha. 

I Husqvarnas breda sortiment finns både proffsutrustning för dig som jobbar i riktigt tuff 

terräng och maskiner för lättare trim- och röjarbete. Produkterna är utvecklade tillsammans 

med yrkesanvändare och kombinerar prestanda och ergonomi så att ditt jobb blir effektivt. 

HUSQVARNA 346 XP ® G E-TECH TRIOBRAKE 

Högprestandasåg med vevhus i robust magnesium. 

Skoningslöst testad innan den lämnar fabriken 

och ergonomiskt designad för att minimera fysisk 

stress och ansträngning. n Cyl.vol. 50.1 cm 3 , 

effekt 2.7 kW, vikt 5.1 kg. 

Rek. cirkapris 9.100:- 

Vi byter in din gamla fungerande motorsåg 

till ett inbytespris av 1.500 kronor när du 

köper en 346 XP ® G E-Tech TrioBrake . 

50 ÅR 

I SKOGEN 

PROFESSIONELL SKOGSUTRUSTNING FRÅN HUSQVARNA 

www.husqvarna.se/skog 

© 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other 

product and feature marks are trademarks of Husqvarna AB (publ). 

1.500:- 

FÖR DIN GAMLA 

FUNGERANDE 

MOTORSÅG! 

HUSQVARNA 355Fx/Fxt 

MED RÖJSELE BALANCE XT 

Professionell skogsröjsåg optimerad 

för tuffa förhållanden. X-Torq- 

motor för råstyrka, snabb 

acceleration och överlägsen 

bränsleekonomi. Finns även med 

värme i handtagen (Fxt). 

n Cyl.vol. 53.3 cm 3 , effekt 2.8 kW, 

vikt exkl. skärutrustning 8.9 kg. 

355 Fx 10.000:- 

355 Fxt 10.600:- 

Priserna är rek. cirkapriser. 

DEMODAGAR 

I din Husqvarnabutik 

1–31 oktober.

döda granar bra naturvård? 

När jag skriver det här har jag 

NÄRINGSPOLITIKÄr 

vårt skogsägarting och dess 

exkursion i färskt minne. 

Syftet med exkursionen, ”Gudrun 

– vad hände sedan?” var att visa hur 

vi med samlade krafter lyckades 

ganska bra med att åtminstone 

minimera skogsägarnas rent 

ekonomiska lidanden efter stormen. 

Det visade Södra på ett bra sätt. 

10 

 

Men det som fastnade i huvudet på 

mej var besöket i Kråketorps naturreservat. 

Vi fick se hektar efter hektar 

med granar dödade av granbarkborren. 

Det ställdes många frågor under vårt 

besök, men merparten blev för mej 

obesvarade. Vad tycker naturvården 

– tycker dom att ett sånt här reservat 

är ett värdefullt bidrag till Sveriges 

samlade naturvård? Är det väl 

använda skattepengar? 

Syftet med reservatet är att bevara 

en lite större, sammanhängande äldre 

granskog. Särskilt när man som nu 

lämnar området helt utan åtgärd så 

torde det ta 100 år innan verkligheten 

på nytt stämmer med reservatets 

syften. Det finns ett skämtsamt 

talesätt som säger att om verkligheten 

och kartan inte stämmer överens så 

är det kartan som gäller. Är det så 

naturvården ser det? 

 

Vad blir den samlade kostnaden för 

mej som skattebetalare och för 

samhället i stort? Då tänker jag även 

på skador på skog som ligger omkring 

reservatet och på det merarbete och 

den sorg som skogsägarna där drabbas 

av. 

Man kan hoppas att barkborrarna 

Kråketorps naturreservat är fullt av döda granar. 

efter Gudrun är enstaka företeelser, 

men tyvärr tror jag det kommer att 

hända igen. 

Sårbarhetsutredningen pekar på att 

i ett ändrat klimat kommer vi att se 

mera extrema väderlägen och ökad 

risk för olika former av skadegörare. 

Därför behöver vi en diskussion om 

vad naturvården är till för. 

Är det väl använda skattepengar att 

lämna reservat som Kråketorp till fri 

utveckling oavsett vad som händer i 

omvärlden? 

Eller behöver vi snarare flexiblare 

regler, och dialogformer för att snabbt 

Ur kalendern 

30 sept –1 okt: EU:s ”skogsdirektörer” (generaldirektörer etcetera) har möte i Sverige 

under svenskt EU-ordförandeskap. Vi har fått möjlighet till en exkursionspunkt. Mötet hålls 

nära Landvetter. 

27 oktober: Skogforsk och SLU håller konferens om ”Framtidens naturvård”. 

Oktober: Världsskogskongress i Argentina där Christer Segerstéen kommer att deltaga som 

ordförande för Europeiska skogsägarna. 

November: IFFA, vår internationella skogsägarorganisation, och PEFC har årsmöten i Paris. 

25–26 november: SLU:s årliga skogskonferens, i år i Alnarp på tema lövskog. 

9 december: Skogsstyrelsens nationella sektorsråd i Stockholm. 

December: FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn, av stor vikt för hur skogen ska hanteras i 

de globala förhandlingarna. 

hitta alternativa lösningar när något 

händer? 

 

Det här är bara några av de frågor 

som jag ställer mej kring naturvården, 

och hur den ska fungera fr amöver. 

Många fler finns, och behöver ställas. 

Jag skulle vilja se en förutsättningslös 

debatt om målsättningen för naturvården 

i en föränderlig värld. 

Linda Hedlund 

LRF Skogsägarna 

VI SKOGSÄGARE 5/09

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk 

Gillar du lugnet? Ta ett hypotekslån. 

Att köpa en skogs- eller lantbruksfastighet skiljer sig på många punkter från ett 

vanligt husköp. Vi vet vad det innebär att finansiera en dröm. Ett liv. En tillvaro 

med traditioner som ofta sträcker sig många generationer bakåt i tiden. Det 

handlar inte om vilket hus som helst. Med vår bakgrund och vårt kunnande hittar 

vi tillsammans de lösningar som passar just dig. Flexibla lösningar. Trygga 

lösningar. Så att du kan känna dig helt lugn. För det kan vara ett av de största 

beslut du kommer att ta under hela ditt liv. Ett beslut som påverkar allt. Läs mer 

på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. 

Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra 

gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är 

uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt.

ENERGI 

Mellanskogs virkeschef Sture Karlsson på energispåret. Här besiktigar han 

den väldiga terminalen för bioenergi, mitt i föreningens kärnområde. 

Titta på bilden här intill. Den 

gråsvarta bilen i förgrunden 

antyder vilken gigantisk betongsilo 

som tornar upp sig till 

höger i bild. 

Den rymmer 10 000 kubikmeter 

träfl is. 

– Det är vad vi eldar upp på 

två dagar, säger Leif Bodinson 

glatt och tar prövande ett par 

grabbnävar av den färska fl isen. 

Han är vd för Söderenergi 

som i dagarna drar igång nordens 

största kraftverkvärmeverk 

för biobränsle. 

DET FINNS visserligen en 

större panna i finska Jacobsdal, 

men där eldas också en del 

kol. 

Här, på Igelsta-verket utanför 

av Södertälje, är det skogsfl is 

som gäller. 

– Genom vår nya järnvägsterminal 

kan vi hämta råvara 

från Götaland upp till mellersta 

Norrland. Dessutom har vi 

hamnen för längre transportavstånd, 

säger Leif Bodinson. 

– Från början trodde vi mer 

på import, men ryska virkestul- 

12 

lar och annat gör att vi blivit 

mer inriktade mot de svenska 

skogarna. 

Importen består mest av så 

kallade bränslekrosspellets av 

papper och plast som förväntas 

stå för en fjärdedel av bränslet. 

Men i huvudsak kommer 

alltså råvaran direkt från skogen. 

Den jättelika pannan sväljer 

långt mer än en full järnvägsvagn 

av skogsfl is i timmen, 

dygnet runt året runt. 

NAVET FÖR försörjningen 

av biobränsle är en järnvägsterminal 

i Nykvarn, ett par mil 

bort. 

På det som i dag är ett åtta 

hektar asfalterat område byggs 

ett mellanlager upp för tre 

veckors eldning i Södertälje. 

Det är hit bränslet från landets 

skogsägarföreningar och 

andra leverantörer körs via bil 

och järnväg genom ett nätverk 

av transporter över landet. 

– Totalt har vi 10–15 olika 

leverantörer, säger Leif Bodinson. 

150 

120 

90 

60 

30 

Mest energi 

från biobränsle 

Biobränsle 

125 TWh 

Kärnkraft 

61,5 TWh 

Vattenkraft 

62,5 TWh 

0 

Prognos för energiförsörjningen 

2009. Källa: Energimyndigheten 

Kraftverk slukar 

energi från skogen 

Nu börjar landets största panna för skogsflis 

att eldas. Bränsle hämtas från nästan hela 

landet. Text & foto: Pär Fornling 

Leif Bodinson, 

vd för 

Söderenergi, 

med ena foten 

i skogsbruket. 

Att en hel del massaved eldas 

upp i stället för att bli papper är 

inget han ser som ett problem. 

– Det handlar om att bygga 

system så man får ut bägge sortimenten. 

Vi går i den riktning 

som politikerna pekat ut. Den 

här investeringen vore inte möjlig 

om vi inte fått stimulans 

genom elcertifi katen. 

ENERGIBOLAGET kommer 

att vara synligt i skogen. 

– Vi ska engagera oss bakåt 

i ledet, konstaterar bränslechef 

Jan Steinele och nämner ökad 

skogstillväxt och stubbskörd 

som exempel. 

– Kvaliteten på stubbarna 

kan bli jämnare. Askhalten när 

vi eldar varierar mellan 1 och 

30 procent. Därför lägger vi 

mycket kraft på kvalitetskontroll 

och mätning av biobränslet 

för att ge rätt betalning. 

DEN NYA PANNAN invigs 

successivt och förväntas vara i 

full drift i början av nästa år. 

Pannan 

Det är en investering på 2,5 

miljarder. Vid full drift ger 

den 85 MW el och 200 MW 

värme. 

Utöver det rekordstora kraftvärmeverket 

fi nns en mängd 

VI SKOGSÄGARE 5/09

mindre byggen som gör att 

bioenergin nu är större än 

kärnkraften och vattenkraften 

tillsammans. 

Enligt energimyndighetens 

prognos kommer bioenergin i 


Bränslet 

år att stå för 125 TWh av landet 

energiförsörjning. 

Vattenkraft och kärnkraft 

når upp till 124 TWh. 

– Sedan 1990 har användningen 

av biobränslen ökat 

Pannan finns i den röda 

byggnaden och bränslet 

i den grå betongsilon. 

med 74 procent och vi kan 

fortsätta att växa i samma takt 

även under de kommande åren, 

tror Gustav Melin, vd för 

svenska bioenergiföreningen 

(Svebio). 

Ett ackumulerande aggregat fångar 

in flera stammar. I övrigt arbetar 

maskinföraren som vid en vanlig 

gallring med stickvägar och en lång 

kran in i beståndet. 

Ny metod 

ger vinst 

Med traditionell 

teknik hade förstagallringen 

blivit en 

förlustaffär. Av Pär Fornling 

Genom att hoppa över massaveden 

och låta allt virket bli 

energived blev det vinst. 

Ett extra plus är närheten till 

Igelstaverket och alla andra 

kraftvärmeverk i Mälardalen. 

Mellanskog kallar metoden 

”energigallring” och presenterade 

ett praktiskt exempel vid 

föreningen Skogens höstexkursion. 

Egentligen borde tallskogen 

ha röjts hårdare för länge sedan. 

Nu ser det ut som på 

många håll, en tät djungel av 

långa klena stammar. 

Men det har inte gått så långt 

att skogen kan kallas ett konfl 

iktbestånd. Nu när beståndet 

gallrats har de kvarlämnade 

stammarna alla möjligheter att 

utvecklas till en vacker och värdefull 

timmerskog. 

Det är här energigallringen 

kommer in i bilden. 

GENOM ATT plocka ut allt 

(stamved, kvistar och toppar) 

får markägaren ett blygsamt 

netto på 200 kronor per hektar. 

Energigallringen ger 145 

kubikmeter fl is (m 3 s) som är 

värt 18 100 kronor. Från det ska 

dras kostnader för drivning 


13

ENERGI 

EFTER 


Ny metod 

ger vinst 

(13 200 kronor) och flisning 

(4 700 kronor). 

En traditionell massavedsgallring 

hade däremot kostat 

4 250 kronor per hektar. 

Kostnaden för drivning 

(12 500 kronor) är mycket högre 

än intäkterna från massaveden 

(8 250 kronor). 

Även i ett bestånd som röjts 

i tid, med betydligt grövre 

stammar, hade det varit en 

bättre affär för markägaren att 

sälja allt som energi. 

– Det gäller i första hand 

Sörmland som är lite extremt i 

de här sammanhangen, med 

närheten till de stora värmeverken, 

konstaterar Dan Glöde, 

skogsskötselchef i Mellanskog. 

14 

– När vi kommer fram till 

andragallringen med grövre 

massaved och klentimmer är 

det annorlunda. 

FÖRDELARNA MED att enbart 

ta ut energi är enkelheten 

att bara hantera ett sortiment. 

Man slipper sortera och det 

blir inget vrakavdrag som sänker 

värdet. 

Den kritiska punkten är tekniken. 

Kristofer Astbring som 

gallrade åt skogsägaren Hans 

Hurtig körde en John Deere 

med ett ackumulerande skördeaggregat 

som hanterar flera 

stammar åt gången. Men det 

blir likväl ganska dyrt att hantera 

klena träd. 

– Vi har lång väg att vandra 

både när det gäller metoder och 

teknik, säger Sture Karlsson, 

virkeschef på Mellanskog. 

– Kostnaden för att hantera 

biobränsle bör kunna sänkas 

FÖRE 

Den ogallrade skogen. Även om 

det är möjligt att ta tillvara en del 

massaved hade gallringen blivit en 

ren förlustaffär för markägaren 

Hans Hurtig. 

10–20 procent, vilket ger mycket 

pengar direkt ner i fickan på 

skogsägaren. 

Mellanskog arbetar mot målet 

att fördubbla föreningens 

I bakgrunden syns den nygallrade 

skogen. Hans Hurtig har all anledning 

att se glad ut när han diskuterar 

resultatet med Kristofer Astbring 

som utfört energigallringen. 

volymer bioenergi inom tre år. 

DEN VERKLIGA vinsten kommer 

på sikt genom att energigallringen 

skapar värdefullare 

skog. 

– Det här blir en gallring helt 

enligt skolboken, när grönkronan 

når halva trädets höjd. I 

praktiken brukar det annars 

vara svårt att hinna göra åtgärden 

i tid, men det här blir bra, 

säger Dan Glöde när han ser sig 

runt i den gallrade tallskogen. 

Han tror fortfarande på konventionell 

skogsskötsel. Att 

medvetet vänta med röjningen 

för att skörda energi är inget 

Dan Glöde rekommenderar. 

– Också i det här exemplet 

visar nuvärdeskalkyler att en 

rejäl röjning varit det lönsammaste 

alternativet. Nu blev i 

stället energigallringen ett bra 

andraalternativ inför framtiden. 

Läs tidigare nummer 

på www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 

VI SKOGSÄGARE 5/09

Södra i stort energiavtal 

Genom en norsk allians ökar Södra trycket på 

energisatsningarna. Uppgörelsen handlar om 

investeringar på över 10 miljarder kronor. 

Den tyngsta delen i avtalet 

med Statkraft, som ägs av norska 

staten, är att bolaget fullföljer 

byggandet av vindkraft 

på medlemmarnas marker. 

Men alliansen har flera tunga 

komponenter. 

FRÅN MASSABRUKET i 

Värö byggs en av landets 

längsta fjärrvärmekulvertar 

fram till Kungsbacka. Där ansluts 

ledningen till Statkrafts 

fjärrvärmeverk. 

Invånarna i Kungsbacka 

kommer alltså att få överskottsvärme 

från massabruket. 

Det blir ett av Västsveriges 

största infrastrukturprojekt 

med en byggtid på två år. 

Dessutom är det inte helt lätt 

att komma in och få leverera till 

kommunernas fjärrvärmenät, 

men nu är en del av isen bruten 

FÖR KRÄVANDE ARBETE 

UNDER TUFFA FÖRHÅLLANDEN 

Är det viktigt för dig att vara effektiv och produktiv när 

du arbetar med skogsröjning? För att uppnå bästa möjliga 

resultat erbjuder vi nu vår nya, högpresterande Jonsered 

FC 2255. Den är vår mest kraftfulla röjare någonsin! 

Den kommer garanterat leva upp till dina förväntningar. 

NÖJD KUND GARANTI 

Om du inte är nöjd med 

arbetsresultatet kan du inom 

7 dagar byta till en annnan 

Jonsered maskin, eller få 

pengarna tillbaka. 

Av Pär Fornling 

genom avtalet med Statkraft. 

I ett första skede handlar det 

om leveranser från Värö motsvarande 

135 GWh per år. 

Uppgörelsen handlar också 

om leveranser av biobränsle till 

Statkrafts fjärrvärmeanläggningar 

i Sverige och el till Södras 

norska bruk 

SÖDRA VINDKRAFT, som 

bolaget heter, har mötts av 

stort intresse från föreningens 

medlemmar. 

I projektportföljen finns runt 

300 vindkraft på medlemmarnas 

marker. Att bygga alla kostar 

kring 10 miljarder kronor. 

Statkraft tar nu ansvaret för 

finansieringen genom att gå in 

som huvudägare i bolaget med 

90 procent av aktierna. 

Avtalen med medlemmarna 

ligger fast, där kärnpunkten är 

Gustav Tibblin, 

vd för Södra 

vind, är nöjd 

med uppgörelsen 

med 

norska Statkraft. 

att markägaren får 4 procent av 

intäkterna från vindkraften. 

– Det här är ett bra sätt att 

finansiera vindkraftsbyggandet. 

Statkraft är en stark aktör där 

energi och vindkraft tillhör 

kärnverksamheten, säger Gustav 

Tibblin, vd för Södra vind. 

FRAMTIDA VINSTER från 

vindkraftsbolaget kommer 

förstås huvudsakligen Statskraft 

till del. Föreningens egna 

planerade vindkraftverk, runt 

massabruken, ligger dock utanför 

uppgörelsen. 

Egentligen hade södra ett tak 

på ungefär 300 verk, men nu 

kan det bli ännu fler. 

– Statkraft har signalerat att 

de gärna går vidare, vilket vi 

”Det här är 

ett bra sätt 

att finansiera vindkraftsbyggandet. 

ska diskutera med dem, säger 

Gustav Tibblin. 

FÖR STATKRAFT är det här 

fortsättningen på en målmedveten 

vindsatsning. För något 

år sedan gjordes en liknande 

överenskommelse med SCA 

om vindkraft i Jämtland och 

Västernorrland på 2,8 TWh 

om året. 

De 300 vindkraftverken som 

nu är aktuella förväntas ge 1,6 

TWh. Men innan elen kan levereras 

är det en lång omständlig 

tillståndsprocess att gå igenom, 

med många intressen att 

ta hänsyn till. Därför tar det 

över ett år innan det första 

vindkraftverket börjar snurra 

på medlemmarnas marker. 

– Kanske någon gång nästa 

vinter, gissar Gustav Tibblin. 

JONSERED FC 2255 / FC 2255 W 

Jonsered FC 2255 är en mycket kraftfull röjare utvecklad för tuffa förhållanden. 

Clean Power motorn ger råstyrka, snabb acceleration och låg bränsleförbrukning. 

Uppvärmda handtag gör arbetet smidigt under kalla och våta 

pass (FC 2255 W). Kort riggrör och vinkelväxel som är vinklad 24 grader 

f örenklar riktad fällning i tät skog. 53,3 cm³, 2,8 kW/3,8 hk, 9,0 kg. 

FC 2255 NU 8.900:- 

FC 2255 W NU 9.500:ord. 

pris: 9.900:-/10.500:- 

Du hittar din närmaste återförsäljare på www.jonsered.se, eller ringer 0774-48 48 48. 

Kampanjen gäller v. 39–44, eller så långt lagret räcker. Reservation för ev.tryckfel. 

Angivna priser är rek. ca priser inkl. moms. Copyright © 2009 Jonsered. All rights reserved.

SKOGSGÅRDEN 

Gärna service på helgen 

Utbo efterlyser rådgivning när familjen är vid skogsgården 

På flera sätt tillhör Jenny 

den nya tidens skogsägare, 

men det tog lite 

tid att ta steget. 

Aha-upplevelsen kom 

efter en introduktionskurs 

för skogsägare. 

Ända sedan barnsben har gården 

i jämtländska Bräcke en 

plats i hjärtat som en vacker 

bild av eviga sommarlov och 

många semesterresor. 

– Det är vår plats på jorden. 

Pappa växte upp på gården, 

även om han flyttade förblev 

den en fast punkt i livet, berättar 

Jenny Spets Wojarski. 

– Han försökte tidigt få mig 

intresserad av skogsbruket, 

men för en tonåring är det inte 

så jätteroligt. Även om jag alltid 

tyckt om att vara där är det 

skillnad på bärplockning och 

skogsbruksplaner. 

VÄNDNINGEN blev en 

grundkurs för skogsbrukare 

som skogsstyrelsen höll på 

Ladvik, utanför Stockholm. 

– Jag gick den tillsammans 

med maken, Lukas. Vi fick 

smakprov på allt från markberedning 

till skatterådgivning. 

Det öppnade dörrarna till en 

värld som vi nu tycker är riktigt 

spännande. 

Tanken med att gå kursen var 

att förbereda ett tidigt generationsskifte. 

Så blev det inte riktigt, 

men när Jenny för fyra år 

sedan ärvde den 250 hektar 

stora gården var hon någorlunda 

förberedd på vad skogsägandet 

innebär. 

SÅ OFTA TILLFÄLLE ges 

packar familjen in sig i Nissanbilen 

och styr från Stockholm 

mot Jämtland. 

Bilvalet är självklart med 

tanke på att Jenny är kommunikationschef 

på Nissan Sverige. 

Det är ett händelserikt jobb, 

med högt tempo. 

– Därför tycker jag skogen är 

så skön kontrast. När allt annat 

går så fort blir det blir en sorts 

terapi att få tänka i långa cykler 

16 


Jenny Spets Wojarski gillar fortfarande bärplockning men intresset har växt till att omfatta hela skogsbruket. 

där det tar hundra år från planta 

till träd. 

HON HAR engagerat sig i 

Norr skogs utbo-råd för skogsägare 

i Stockholm. 

Det ger ett nätverk av kunskap 

och inblickar i en spännande 

bransch. 

– Tiden är knapp med små 

barn och en hel del jobb, men 

jag tycker det är roligt och bidrar 

så mycket jag hinner med. 

– Jag tror det är bra för hela 

föreningen att engagera folk 

som befinner sig i olika skeenden 

i livet. Och så är det i 

många sammanhang. Oavsett 

om det är en bolagsstyrelse eller 

ett skogsbruksområde vin- 

ner alla på att blanda kön, ålder 

och kompetens. 

Nyckeln till skötseln av gården 

är kontakterna med inspektoren 

från Norrskog. 

– Det är en bra rådgivare och 

vi har ett utmärkt samarbete, 

som bygger på att också jag 

som skogsägare engagerar mig 

och blir en bra beställare av 

olika tjänster. Det blir mycket 

mer givande om man inte bara 

beställer plantor utan också diskuterar 

vilken sort som kan 

vara bäst och hur arbetet bör 

utföras. 

– Eftersom vi, likt många 

andra utbor, ofta åker till gården 

på helgerna vore det bra om 

vi kunde träffa inspektoren 

även om det är lördag eller söndag. 

Kanske kan det vara en 

utbyggd service för framtiden. 

Ett bra steg på samma tema är 

att inspektorerna nu kommer 

för träffar i Stockholm. 

EFTER FLERA aktiva säsonger 

i skogen är det nu dags 

att ta ett extra tag med byggnaderna. 

– Det händer alltid någonting. 

Våra långsiktiga planer är 

att området närmast huset ska 

vara lite av en familjeskog, med 

många naturvärden. Det är dit 

vi går med barnen för bärplockning. 

Lite längre bort är ett 

skifte med produktion för 

hundra procent. 

VI SKOGSÄGARE 5/09

8,4 m räckvidd! 

 

Maskinkatalogen: Vår/ sommar

MARKNAD 

Holmens skog mer 

värt än hela företaget 

Trots uppskrivningar är skogsbolagen 

minst sagt försiktiga 

i värderingarna av den egna 

skogen, en jämförelse med 

börsvärdet ger tankeväckande 

resultat. 

Stockholmsbörsen har när detta 

skrivs stigit med nästan 40 procent 

i år och några experter spår att 

uppgången fortsätter. De mest 

optimistiska tror till och med att årets 

börsuppgång kan komma att överträffa 

tidigare rekorduppgångar på 66 procent 

från åren 1983 och 1999. 

Inflödet av kapital till aktiemarknaden 

väntas fortsätta under hösten och det 

kommer att driva på kurserna, resonerar 

de. I synnerhet som räntorna är rekordlåga 

och inte erbjuder någon avkastning 

på banksparande och räntebärande 

papper. Dessutom är det fortfarande 

många som ännu inte har hoppat på 

aktietåget men som vill kliva på, 

poängterar de mer optimistiskt lagda 

bedömarna. 

SKOGSBOLAGEN SCA och Holmen 

har inte hängt med i årets uppgång. Ett 

skäl är att skogsbolagens halvårsbokslut 

inte var någon munter läsning. 

Rapporterna ingav ändå ett hopp att 

bottnen nu är nådd och att niomånadersrapporterna 

kommer att se något bättre 

ut. I SCA, som försöker tvätta bort skogsstämpeln 

och vill betraktas som ett 

konsumentföretag, var det ett svagt 

resultat i förpackningsrörelsen som 

skrämde placerarna. 

Såväl Holmen som SCA har, till 

skillnad från exempelvis Stora Enso, valt 

att behålla skogen. Det får betraktas som 

en klok strategi då alla är överens om att 

18 

kampen om denna strategiska resurs 

kommer att hårdna. 

På senare år har värdet på skog stigit 

betydligt mer än värdet på aktier och så 

har faktiskt även varit fallet på längre 

sikt, från 1950 och fram till nu, visar 

exempelvis en utredning av skogsvetaren 

och fastighetsmäklaren Tomas Lusth på 

LRF Konsult. 

HOLMEN OCH SCA är två av landets 

största skogsägare men deras skogsinnehav 

värderas inte fullt ut på aktiemarknaden. 

Holmen har ungefär 1 miljon 

hektar skog med ett bokfört värde på 11 

miljarder kronor. Det motsvarar ett 

hektarpris på 11 000 kronor. Alla skogsintresserade 

vet att marknadsvärdet på 

skog är betydligt högre än så. 

Huvuddelen av Holmens skogar 

ligger i norra Sverige där priserna är 

24 300–28 500 kronor per hektar, enligt 

Lantmäteriet. 

Kubikmeterpriset är närmare 300 

kronor i norra Sverige (det kan jämföras 

med 353 kronor i medelpris för hela 

Sverige och 431–443 kronor i södra 

Sverige respektive Mälardalen), enligt 

LRF Konsult. 

Med hjälp av dessa siffror skulle 

Holmens skog kunna värderas till 25–30 

miljarder kronor vilket är betydligt mer 

än vad hela Holmen värderas till på 

börsen (cirka 17 miljarder kronor i mitten 

av september 2009). 

SCA är Europas största privata 

skogsägare med en areal på 2,6 miljoner 

hektar. Av den totala arealen brukas 2 

miljoner hektar. I 2007 års bokslut skrev 

SCA, i likhet med Holmen, upp värdet 

på skogen i enlighet med nya inter- 

nationella redovisningsregler. 

MOTIVERINGEN till uppskrivningen 

var att virkespriserna långsiktigt kommer 

att ligga på en högre nivå än vad som 

Svartlut från massabruk blir biodiesel 

Nästa sommar räknar Chemrec 

i Piteå med att börja leverera 

biodiesel (BioDME) från 

fabriken i Piteå. 

Råvaran i form av svartlut 

kommer från det näraliggande 

massabruket, Smurfit Kappa. 

Produktionen beräknas bli 

fyra ton om dagen. Volvo, som 

är en av delägarna i projektet, 

kommer att köra 14 lastbilar på 

det nya bränslet. 

Går det som planerat är nästa 

steg att bygga en fullskalig anläggning 

med svartlut från massabruken 

som råvara. Globalt 

räknat Chemrec med att svartluten 

räcker till att ersätta 30 

miljoner kubikmeter diesel. 

– I framtiden kan upp till hälften 

av alla tunga vägtransporter 

i Sverige komma drivas med 

Bio-DME, säger Chemrecs vice 

vd Jonas Rudberg. 

använts vid den tidigare avkastningsvärderingen. 

SCA gjorde en uppskrivning med 5,2 

miljarder kronor till ett bokfört värde på 

24 miljarder kronor. Det ger ett pris på 

drygt 9 000 kronor per hektar. Det 

förefaller vara en mycket försiktig 

värdering, vilket SCA också skriver i 

årsredovisningen, mot bakgrund av att 

priserna på skogsmark nästan fördubblats 

under de senaste fem åren. Om man 

utgår från skogsbeståndet som är 200 

miljoner skogskubikmeter (m 3 sk) och 

multiplicerar antalet skogskubikmeter 

med skogskubikpriserna enligt LRF:s 

och Lantmäteriets statistik, hamnar man 

på ett värde på närmare 60 miljarder 

kronor. Det är nästan lika mycket som 

vad hela SCA värderas till på börsen 

(cirka 65 miljarder kronor). 

KAN MAN då räkna på detta sätt? Nej, 

egentligen inte. Och det gör ju placerarna 

inte heller, väl medvetna om att det 

handlar om olika marknader. Skulle SCA 

och Holmen försöka sälja all skog skulle 

priserna sjunka eftersom det inte finns 

köpare till så stora arealer. Å andra sidan 

går det att – till skillnad från fabriker – 

sälja skog i mindre delar. Det har 

Sveriges största skogsägare, Sveaskog, 

gjort. Till marknadsmässiga priser. 

Den största fördelen med egen skog för 

skogsindustri bolagen ligger framför allt i 

en säker tillgång till råvara – väl så 

viktigt i takt med att konkurrensen om 

virket hårdnar – och att skogen kan 

belånas om bolagen 

behöver pengar för 

investeringar i industrin. 

Christer Hedberg, 

medarbetare i 

Skogsland 

christer.hedberg@lrfmedia.lrf.se 

Kungen 

tar första 

spadtaget 

till fabriken. 

VI SKOGSÄGARE 5/09

Stora Enso fortsätter 

bantningen i Finland 

Stora Enso forsätter att dra ner 

verksamheten i Finland. För 

någon månad sedan beslöt bolaget 

att stänga två finska bruk 

och ett sågverk (Sunila massabruk, 

Varkaus finpappersbruk 

och Tolkkinen sågverk). Dessutom 

begränsas produktionen 

vid flera andra enheter. 

Förra året lade Stora Enso 

ned massabruket i Norrsundet 

i Gästrikland, annars har de 

svenska enheterna klarat sig 

relativt helskinnade genom krisen. 

Holmens jättesåg 

klar om drygt ett år 

Bygget att Holmens stora såg i 

Braviken fortsätter som planerat. 

Första spadtaget togs tidigt 

i höstas och enligt planerna 

ska den vara i drift vid årsskiftet 

2010/2011. Det är en investering 

kring en miljard kronor 

och sågen får en årlig kapacitet 

på 750 000 kubikmeter. 

Bra massamarknad 

I flera omgångar har Södra höjt 

massapriset, senast den 1 oktober. 

Priset på blekt barrsulfatmassa 

ökade då med 30 dollar 

per ton till 760 dollar. Priset på 

lövsulfatmassa med 50 dollar 

per ton till 650 dollar. 

– Vi har låga lager och den 

internationella lagerstatistiken 

avspeglar motsvarande situation 

för hela världsmarknaden 

för massa. Samtidigt fortsätter 

efterfrågan från Asien att vara 

stark, säger Ulf Edman, vd för 

Södra Cell International. 

Första FSC-lasten 

I mitten av september gick de 

första leveranserna av FSCcertifierade 

trävaror från Södra 

Timber till holländska kunder. 

– I vissa länder är FSC ett 

starkt önskemål i offentliga 

upphandlingar, vilket innebär 

att våra kunder upplever det 

som ett krav för att få leverera 

trävaror, säger Andreas Jonasson 

, marknadschef på Södra 

Timber. 

Medlemmarna i Södra har 

möjlighet att certifiera sig både 

enligt PEFC och FSC. 

Målet är att under 2010 dubbelcertifiera 

två tredjedelar av 

den nuvarande PEFC-arealen. 


150 

140 

130 

120 

110 

100 

Priset för avverkning, Transporter 

transporter och skogsvård 

Om man ser flera årtionden 

tillbaka har virkespriserna inte 

hängt med inflationen. 

Nettot från avverkningarna 

har ändå räddats genom att virkestätare 

bestånd, grövre dimensioner 

och inte minst ny 

effektivare teknik. 

MEN FÖR ett par år sedan inträffade 

ett trendbrott med ökande 

kostnader i skogsbruket. 

Gallring, avverkning och 

inte minst transporter har blivit 

dyrare. 

– En anledning är bränslekostnaderna 

som ökat 30–40 

procent. Förra året var dessutom 

högkonjunktur, vilket driver 

upp kostnaderna, säger 

Torbjörn Brunberg på Skogforsk, 

som följer skogsbrukets 

kostnader. 

Virkespriser 

KPI 

90 

Föryngringsavverkning 

80 

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

Han konstaterar att det behövs 

fortsatt teknikutveckling och 

vardagsrationaliseringar för att 

hålla kostnaderna stången. 

GRUNDEN TILL det hela är 

en enkät till föreningar, bolag 

och andra aktörer. 

Kostnaderna jämförs med 

konsumentprisindex. 

Även om det blivit dyrare att 

avverka och gallra har det ur 

skogsägarens synvinkel vägts 

upp av virkespriserna som i det 

här kortare perspektivet tagit 

ett kliv uppåt och hunnit ifatt 

inflationen. 

Det handlar förstås om medelvärden, 

med en hel del variationer 

mellan högsta och lägsta 

kostnader. 

Drivningskostnaden (avverkning 

och transport till bilvägen) 

år 2007 var 84 kronor per kubikmeter 

i norra Sverige och 77 

kronor i Södra Sverige. 

År 2008 hade kostnaderna 

ökat till de här nivåerna: 

Söder Norr 

Avverkning 41 49 

Skotning 35 36 

Omkostnad 6 9 

Summa 82 94 

Skogsvård 

Skogsbrukskostnad 

KPI 

Gallring 

80 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 

Kostnaden för 

skogsbruk stiger 

Under ett par år har 

kostnaderna i skogsbruket 

skjutit i höjden. 

Den negativa 

utvecklingen fortsatte 

under förra året. 


Setra har organiserat om verksamheten. 

Vd Börje Bengtsson 

motiverar det med kortare beslutsvägar 

och tydligare affärsfokus, 

hela vägen från råvara 

till färdig produkt. 

Alla cheferna har rekryterats 

internt. 

Affärschef förädlat och marknadsdirektör 

är Mats Ekström. 

Förädlat Mitt, Johan Johannesson. 

Förädlat Nord, Anders Olofsson. 

Trävaror Gran, Per Fredrikson. 

Kurvorna visar den procentuella 

utvecklingen utifrån 1996 som basår. 

Den röda streckade kurvan är 

konsumentprisindex vilket visar 

inflationen. Källa: Skogforsk 

Nya chefer och affärsområden för Setra 

Att kostnaderna är högre i 

norra Sverige beror på att träden 

är klenare, 0,22 kubikmeter 

jämfört med 0,39 i södra 

Sverige. 

DÅ DET GÄLLER planteringar 

är det tvärtom. Det är 

dyrare i södra Sverige, inte 

minst genom ökade konkurrens 

med gräset och hotet från 

snytbaggar. 

Kostnaderna för skogsvård 

fördelar sig så här i kronor per 

hektar: 

Söder Norr 

Markberedning 1 800 1 560 

Plantering 6 020 3 910 

Röjning 2 420 2 250 

Gödsling 3 000 2 950 

Om man bara tittar på Götaland 

blir kostnaderna ännu högre. 

Där kostar markberedning 

upp till 2 460 kronor och plantering 

upp till drygt 12 000 

kronor per hektar. 

Gallringskostnaderna är nästan 

desamma över hela landet: 

Söder Norr 

Avverkning 97 98 

Skotning 54 54 

Omkostnad 10 10 

Summa 161 162 

Trävaror Furu, Jerker Nyström. 

Råvara, Tor Marntell. 

Setras verksamhet inom träbyggnation 

och industriella 

byggsystem koncentreras till 

det delägda dotterbolaget Plusshus. 

19

avgörande klimatmöte 

Kanske bör vi titta på hur ett kolsnålare skogsbruk 

kan bedrivas? 

Tanken väcks av statsministerns högra hand i 

klimatfrågor. Han tror på en ökad betydelse 

för skogen i förhandlingarna. Av Pär Fornling 

Den 19 december i Köpenhamn 

kan på många sätt bli en 

historisk dag för skogsbruket. 

Enligt tidtabellen avslutas då 

ett nästan två veckor långt 

klimatmöte. Då ska hela världen 

enas om hur man går vidare 

efter uppgörelsen i Kyoto, 

som sträcker sig till 2012. 

Den gången handlade det enbart 

om att dra ner utsläppen av 

kol och andra defensiva åtgärder. 

Även om det är huvudnumret 

också i Köpenhamn är skogen 

på väg in i förhandlingarna 

som ett offensivt medel i kampen 

mot klimatförändringar. 

MILJÖ Chans för skogen på 

20 

UTÖVER TRÄVAROR, massa, 

papper och alla andra produkter 

erbjuder skogen också 

rekreation, fritid och biologisk 

mångfald. 

Nu är det alltså dags för ytterligare 

en dimension: Skogen 

som producent av klimatnytta. 

Det är ingen nyhet, men allt 

talar för att det blir ett sorts offi 

ciellt erkännande vid klimatmötet 

i Köpenhamn. 

”Det finns 

forskare 

som tror på en total 

katastrof. Jag tror 

inte det. 

Lars-Erik Liljelund, 62 år, håller en orolig koll 

på termometern. Han är en i nätverket kring 

världens ledare vilka arbetar intensivt inför mötet 

i Köpenhamn. 

Genom avtalet blir skogen en 

klimatfaktor att räkna med. 

RESULTATEN kan man bara 

spekulera om: 

Handel med kolsänkor. 

(På något sätt kan man få betalt 

för ökade virkesförråd som 

binder mer kol). 

Exportmöjligheter både 

för bioenergi och bioenergiteknik. 

Nygamla skogsbruksmetoder 

där produktion och kolbindning 

står i fokus. 

Exportmöjligheter av 

svensk kunskap för att hålla 

koll på skogens tillväxt och utveckling. 

DET ÄR NÅGRA av de saker 

statsministerns klimatrådgivare, 

Lars-Erik Liljelund, nämner 

i ett samtal inför mötet i 

Köpenhamn. 

Samtidigt konstaterar han att 

allt inte kommer på en gång 

och tonar ner förväntningarna 

på ett färdigt avtal under de 

dagar som står till förfogande i 

Köpenhamn. 

Tidigare var Lars-Erik Liljelund 

generaldirektör för Naturvårdsverket 

och nu är han 

VI SKOGSÄGARE 5/09

nyckelspelare i matchen om 

klimatet. 

Vad är din roll egentligen? 

– Statsministern är intresserad 

av de här frågorna och insåg 

att de skulle få en betydande 

roll under vårt ordförandeskap 

i EU. Därför fi ck jag 

förfrågan om att bli hans rådgivare 

i klimatfrågor för drygt 

ett år sedan. 

Hanteras inte det av miljödepartementet 

? 

– Jodå. De har huvudansvaret 

för förhandlingarna, men 

nästan alla statschefer har någon 

form av klimatrådgivare i 

sin närhet. Vi är ett nätverk som 

träffar varandra regelbundet. 

Känner du dig säker på att 

det finns ett samband mellan 

varmare klimat och kolutsläpp? 

– När ett par tusen forskare i 

världen kommer till den slutsatsen 

känns det vederhäftigt. 

En annan viktig aspekt för att 

vidta åtgärder är att det är djupt 

ohållbart att under några få 

generationer ta upp och göra 

slut på en resurs det tagit årmiljoner 

att bygga upp. 


Går vi mot stora naturkatastrofer 

som hotar mänskligheten? 

– Det fi nns forskare som tror 

på en total katastrof. Jag tror 

inte det. Men tyvärr fi nns det 

en hel del som tyder på att det 

blir svårt att stabilisera temperaturhöjningen 

till maximalt 

två grader. 

Blir det ett avtal i Köpenhamn? 

– I Kyoto var allt fokus på 

utsläppsbegränsningar. Den här 

förhandlingen är mycket mer 

komplex. Vi ska ha system för 

fi nansiering, hinder mot avskogning 

och många andra saker. 

Principerna för tekniken 

om hur det ska fungera måste 

vi komma överens om i Köpenhamn. 

Att lösa dem i detalj 

kommer att ta längre tid. 

Hur många sitter runt förhandlingsbordet? 

– Det är inte bord längre utan 

teatrar där 190 länder sitter 

uppradade. Sedan fi nns det 

olika grupperingar, där vår 

tunga roll är att koordinera EUländerna. 

Men alla medlemsländerna 

måste ändå vara på 

plats för att acceptera en uppgörelse. 

Vad är det viktigaste ni ska 

komma överens om? 

– Ett mål för utsläppsreduktioner, 

anpassningsåtgärder och 

hur det ska fi nansieras. 

Varje land tar väl sina kostnader... 

– Det är upp till varje land att 

besluta hur målen ska nås. Men 

det fi nns enighet om att de utvecklade 

länderna bär största 

skulden till dagens utsläpp. De 

har ett ansvar att föra över teknologi 

och resurser för att de 

mindre utvecklade länderna 

ska klara ekonomisk tillväxt 

utan ökande utsläpp. 

På vilket sätt involveras 

skogen? 

– Den har två dimensioner. 

Dels som kolsänka. 

Då handlar 

det om att hitta system 

för att beräkna 

hur mycket kol skogen 

binder. Dels genom 

att förhindra 

avskogning, som leder 

till betydande 

utsläpp. 

Ny miljardmarknad 

Oavsett vad som händer 

i Köpenhamn är Lars-Erik 

Liljelund övertygad om att vi 

får se en monumental 

omställning av energisystemen. 

– Det innebär en marknad 

värd tusentals miljarder, 

vilket kineserna insett 

och ligger långt framme 

i utvecklandet av vindkraft 

och solceller, säger Lars-Erik Liljelund som ingår i en exklusiv grupp 

klimatrådgivare till den kinesiska regeringen. 

Hur stoppas avskogningen? 

– Det fi nns ett program som 

heter Redd, där framför allt 

Norge gått in med fl era miljarder 

kronor för att mota avskogning. 

Hur beräknas sänkorna? 

– Det är en fråga för förhandlingarna. 

Från Sveriges sida 

vill vi utgå om hur virkesförrådet 

växer år för år. Men det 

fi nns önskemål inom EU att 

i stället utgå från 1990 som ett 

basår. Det skulle missgynna 

oss, men gynna de som då 

hade lite skog och därefter började 

stora återbeskogningsprogram. 

I vilken grad vägs sänkorna 

in, kan man välja att behålla 

utsläppen och i stället odla 

mer skog? 

– Också det ska vi förhandla 

om. Sänkan kommer att räknas 

med till viss del, men inte fullt 

ut. Det hela kompliceras av kravet 

på bra beräkningar. För Sverige 

som har generalkoll på hur 

skogen växer är det lättare. I ett 

land som Indien med mycket 

illegala avverkningar är det 

värre. Här kan Sverige och 

andra länder bidra med ”forest 

management” (skoglig kunskap). 

Hur kan skogsbruket anpassa 

sig till det här? 

– Jag har lanserat tanken på 

ett kolsnålt skogsbruk. Vi har 

ju modeller för den biologiska 

mångfalden, då borde man 

kunna ha en brukningsmodell 

som minimerar utsläppen av 

kol från skogsbruket. 

I Kyoto fanns skogen bara 

med marginellt och knappt 

alls för Sverige, varför? 

– EU:s synsätt då var att vi 

skulle koncentrera oss på att 

reducera utsläppen med åtta 

procent fram till 2012. 

Nu är det tydligen annorlunda... 

– Ja, de här frågorna kommer 

in under det som handlar om 

markanvändning. Inte minst 

Ryssland har väckt frågan. Men 

även om landet har mycket skog 

vill man nog ändå se en real 

minskning av utsläppen. 

Blir det handel med kolsänkor? 

– Vi har redan koldioxidneutralisering 

där man kan köpa 

skogsplantering för att motsvara 

det egna bilåkandet, eller något 

liknande. Jag tror också vi får 

ett mer formellt, ordnat system 

av handel med sänkor, parallellt 

med handeln av utsläppsrätter. 

Kan man tänka sig det på 

gårdsnivå? 

– På något sätt ska ju signalen 

nå brukaren, men det är nog 

svårt att tänka sig på sådan 

mikronivå. Det fi nns många 

frågetecken och det är något 

som ligger längre fram än Köpenhamnsmötet. 

Är nyckelländerna USA och 

Kina med på tåget? 

– USA fi ck inte igenom Kyoto-avtalet 

i senaten och hade 

ingen nationell lagstiftning på 

plats för att motverka utsläpp. 

Det har man nu. Efter Kyoto 

har Kina gått om USA som 

världens störst utsläppsland och 

mitt intryck är att kineserna tar 

frågan på största allvar. Ett 

värre problem är kanske Indien. 

Där fi nns en oro för att det ska 

bli en hämsko på deras ekonomiska 

utveckling. 

Har de inte rätt i den oron? 

– Det behöver inte fi nnas något 

direkt koppling mellan ekonomiskt 

tillväxt och högre utsläpp. 

I Sverige lyckades vi 

bryta det sambandet efter oljekrisen 

på 70-talet. 

21

NÄRINGSPOLITIK 

Osäkerhet kostade 

minst 100 000 kronor 

Myndigheternas handläggning av reservat och 

nyckelbiotoper är kantad av frågetecken. 

Osäkerheten drev bröderna Emilsson att göra 

en gallring som egentligen var olönsam. 

Vi är i Norrtälje, som skrivit in 

sig i historieboken om nyckelbiotoper. 

Här är mer än vart tionde 

hektar en nyckelbiotop 

eller ett område med höga naturvärden. 

För skogsägaren kan det ibland 

kännas som ett lotteri när 

han eller hon lämnar in en avverkningsanmälan. 

Nyckelbiotopen kan växa till 

ett reservat och områden med 

naturvärden kan klassas upp 

till nyckelbiotoper. 

– Som markägare känner jag 

mig väldigt osäker över vad 

som gäller, konstaterar Ulf 

Emilsson. 

Tillsammans med tvillingbrodern 

Björn driver han en 

skogsgård på 270 hektar. 

De växlar mellan potatisodling 

på sommaren och aktivt 

skogsarbete på vintern. 

För två år sedan gjorde de en 

större gallring som egentligen 

borde varit en slutavverkning. På 

så sätt gick de medvetet miste 

om 100 000–150 000 kronor. 

FÖRKLARINGEN finns hos 

grannen, Leif Eriksson. 

Likt nästan alla andra markägare 

i Norrtälje har han många 

höga naturvärden i sin skog. 

Helt enligt den gröna skogsbruksplanen 

utelämnade Leif 

Eriksson därför 4 av 14 hektar 

till naturvård när han gjorde 

22 


en anmälan om avverkning. 

Det hela slutade med att allt 

blev ett reservat. 

– Att man vill skydda värdekärnan 

kan jag förstå, den var 

ju heller aldrig tanken att avverka. 

Men de andra 11 hektaren 

är i stort sett vanlig produktionsskog. 

Att den kom med 

tycks närmast bero på en arealjakt 

från myndigheterna, säger 

Mårten Mattsson. 

Han är inspektor på Mellanskog 

och har hjälpt Leif att hantera 

ärendet. 

Resultatet blev att den tänkta 

avverkningen blir ett reservat 

och Leif får ersättningsmark en 

bit därifrån. 

– Det är i och för sig bra, men 

det har varit en jobbig tid. Och 

det är inte samma skog som 

pappa lämnade till mig, konstaterar 

Leif Eriksson. 

ÅTER TILL bröderna Emilsson. 

Genom att gallra skogen 

behövde de inte lämna in någon 

anmälan och riskerade 

därmed ingen inblandning av 

myndigheterna. 

– Vad som då hade hänt är 

förstås omöjligt att veta säkert. 

Vår naturvårdsbedömning är 

att här inte fanns några högre 

naturvärden. Därmed borde det 

inte ha varit några problem. Det 

var i stället rädslan som avgjorde 

att det blev gallring 

Ulf Emilsson diskuterar problemen 

med Mellanskogs vd Lars Gabrielsson. 

i stället för avverkning, vilket 

vore det naturliga. 

– Det är olyckligt med osäkerheten 

och bröderna är långt 

ifrån ensamma om att agera på 

det här sättet, säger Mårten 

Mattsson. 

Han poängterar att det absolut 

inte handlar om några miljöbusar, 

tvärtom. 

– Det här är en av mönstergårdarna 

i Kraftsamling skog. 

Det är duktiga och engagerade 

skogsägare som gjort egna, frivilliga 

avsättningar till naturvård 

och har låtit miljöcertifi 

era fastigheten. 

Och Ulf ångrar sig inte. 

– Med tanke på osäkerheten 

känns det helt rätt. Vi såg vad 

grannen har gått igenom och 

det var inte roligt. 

GÅRDARNA visades upp vid 

föreningen Skogens höstexkursion 

med flera av landets 

skogliga makthavare på plats. 

Däribland Skogsstyrelsens generaldirektör 

Monika Stridsman. 

Hon tycker det är fel att 

skogsägare ska behöva känna 

så stor osäkerhet. 

– Det är inte vanligt, men 

ändå en signal på hur det kan 

bli. Då får vi diskutera hur det 

kan undvikas. Vi har vår del i 

det hela, skogsägarföreningen 

en del och certifi eringssystemet 

sin del. Det är ett förtroendegap 

som det är jätteviktigt att komma 

tillrätta med. Det är en sådan 

fråga vi bör ta upp i ett 

sektorsråd, tillsammans med 

näringen (se sidan 38). 

Skogsägare i Jokkmokk less på all skyddad skog 

I Jokkmokks kommun är över 80 procent av skogsmarken 

skyddad och stämningen bitter bland de 

många enskilda skogsägarna. Av Lars Pekka 

Kritiken manifesterades tidigare 

i höst vid ett möte i Vuollerim, 

några mil från Jokk mokk. 

Mötet, som arrangerades av 

LRF och Norra skogsägarna 

antog ett uttalande med beto- 

ning på äganderätten: ”Alla 

avsättningar av skogsmark till 

reservat mot mark ägarens vilja 

måste stoppas omedelbart i 

Norrbotten. De är övergrepp 

på den enskilda äganderätten. 

En sjättedel av den produktiva 

skogsmarken i Norrbotten är 

redan avsatt och någon gång 

måste det räcka.” 

– Avsättningarna till naturvård 

styrs inte av vetenskap 


VI SKOGSÄGARE 5/09

”Vi såg vad grannen 

har gått igenom 

och det var inte roligt. 

 

 

 

 

Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV 

 

 


 

lite 

lite 

lite 

 

Mårten Mattson, 

Mellanskogs 

inspektör i 

Norrtälje. 

Hela Leif Erikssons 

planerade 

avverkning fick 

blåsas av. Allt 

förvandlades till 

reservat. 

ReklamBolaget, Vetlanda 0707 

 

590 93 Gunnebo 

Tel 0490-890 00 

www.gunneboindustries.com 

SKYDDA 

SKOGS- 

PLANTOR! 

Våra produkter: 

KRAV PÅ OBEROENDE 

GRANSKNING. 

I debatten under exkursionen 

föreslog Jan-Åke Lundén, 

LRF Skogsägarna, att en 

oberoende person ska 

bedöma en omprövning av 

nyckel biotoperna. 

– Inventeringen av nyckelbitoper 

gick hastigt och en del 

finns anledning att ompröva. 

Från Skogsstyrelsen har 

det funnits en ovilja till 

omprövningar och det kan 

uppenbarligen vara ett problem 

att pröva arbetet som en 

kollega gjort. Därför vore det 

bra med någon utomstående 

part, framhåller han. 

Nyckelbiotop ger 

ofta avverkningsförbud 

I PRAKTIKEN är en nyckelbiotop oftast liktydigt 

med avverkningsförbud. 

Frågan ställs på sin spets när Skogsstyrelsen får 

en avverkningsanmälan. Myndigheterna har då 

möjlighet att göra en överenskommelse med markägaren 

om att skydda området. Men även om det 

inte fi nns pengar till en uppgörelse har virkesköparna 

förbundit sig via certifi eringen att inte ta 

emot virke från nyckelbiotoper. 

Det fi nns dock möjlighet till undantag enligt 

PEFC-reglerna. Det är en ganska komplicerad 

och ingående prövning. Hittills har det bara 

gjorts två sådana avverkningar och två till är på 

gång. 

FÖREBYGG 

SKADOR 

- Versus Extra 

Lämplig för lövplantor 

- HaTe 2 

Kan sprutas i blöt väderlek 

- Gyllebo Plantskydd 

Väl beprövad och godkänd i ett tiotal 

länder. 

SKYDDA VALLAR, 

GRÖNYTOR MM! 

Sucrusan är ett vildsvinsfoder med mycket 

sur eftersmak. 

3-4 foderpellets/m 2 gör vallarna etc grisfria! 

Plantskydd AB, Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed 

Tel:0435-441040 gyllebo.plantskydd@telia.com 

www.gylleboplantskydd.com 

23

NÄRINGSPOLITIK 


Skogsägare 

i Jokkmokk... 

ENIGA. Lars 

U Granberg 

(S), Nils-Olov 

Lindfors LRFordförande, 

och Stefan 

Tornberg (C). 

utan via massmedia och opinionsbildning, 

sa Nils-Olov Lindfors, 

ordförande för LRF Norrbotten. 

– Dagens skogsägare har ett 

sämre rättsläge än våra förfäder 

hade för 275 år sedan när 

jordabalken skrevs. 

Länsstyrelsen avstod från att 

närvara, men riksdagsmännen 

Lars U Granberg, Piteå (S) och 

Stefan Tornberg, Luleå (C) var 

på plats och ställde sig bakom 

uttalandet. 

EN AV DE drabbade är Curt 

Lennart Stenman från Jokkmokk. 

– Flera generationer i min 

familj har vårdat skogen i 160 

år. Nu säger länsstyrelsen att 

skogen fått så höga naturvärden 

att staten måste ta över skogen. 

Det är inte konstigt att Jokkmokk 

tynar bort, sa han. 

Jubel över stoppade 

reservat i Västerbotten 

I ett historiskt beslut har länsstyrelsen 

i Västerbotten backat från planerna på två 

reservat. Av Pär Fornling 

Markägarna drog en djup suck 

av lättnad när glädjebeskedet 

kom. 

– Jag har nog aldrig varit i 

sjunde himmeln, men nu är jag 

bra nära, sade Siv Gustavsson 

till Västerbottenskuriren. 

Hon har haft många sömnlösa 

nätter sedan länsstyrelsen 

beslöt om ett interimistiskt 

reservat i Torrböle och Nybråne. 

Siv är en av flera drabbade 

markägare som kämpat för att 

avstyra planerna. 

ETT INTERIMISTISKT reservat 

innebär att länsstyrelsen 

lägger en död hand över 

marken och därefter har fem 

år på sig att fullfölja reservatplanerna. 

Det tillhör ovanligheterna 

att myndigheterna backar. 

I det nu aktuella fallet heter 

det att området har mycket 

höga skyddsvärden, men att 

fullfölja reservatplanerna 

skulle medföra ”alltför stor 

skada för berörda markägare”. 

Motivet är alltså hänsyn till 

skogsägarna. 

– Vi gläds med markägarna 

som nu äntligen äger rätten att 

bruka sin egen skog. Detta är 

helt klart ett trendbrott där 

länsstyrelsen visar att man kan 

samverka med skogsnäringen 

och markägarna, säger Norras 

skogschef Nils Broman. 

FÖRENINGEN HAR agerat 

för markägarna och hållit flera 

markägarmöten. 

Nils Broman ger en hel del 

Nils Broman, skogschef Norra 

Skogsägarna. 

beröm åt länsstyrelsen i Västerbotten. 

– Tidigare har vi kritiserat 

dem för att inte föra en dialog 

och lyssna på markägarna. Nu 

har det blivit mycket bättre. 

Länsstyrelsen är ofta med på 

skogskvällar och jag tycker 

det finns en ambition att hantera 

de här frågorna på ett 

bättre sätt, vilket det aktuella 

beslutet visar, säger Nils Broman. 

24 VI SKOGSÄGARE 5/09

SKOGSSKÖTSEL 

Riggröret 

är delbart 

och svärdet 

kan enkelt 

placeras i ett 

skruvstäd för 

bra filning. 

– Den 

vanliga röjsågen 

är en 

ergonomisk 

katastrof, 

säger Bengt- 

Åke Alriksson. 

Han 

trivs bättre 

med att bära 

motorn som 

en ryggsäck. 

Röj bättre med motorn 

En kedjedriven röjsåg öppnar för nya 

möjligheter att vårda ungskogen. Dessutom 

vittnar testförarna om att ergonomin är 

mycket bättre, man blir mindre trött och sliten. 

Kärt barn har många namn. 

Den kallas mittröjare, kedjeröjare 

och toppröjare. Modellbeteckningen 

är 535FBx. 

Under hösten släpper Husqvarna 

ett 100-tal exemplar och 

efter nyår blir den mer tillgänglig 

på marknaden. 

Priset är kring 8 000 kronor, 

vilket är ungefär vad en vanlig 

professionell röjsåg kostar. 

De stora skillnaderna mot 

26 


konventionell teknik är att motorn 

hänger på ryggen och att 

klingan ersatts av en kedja. 

Med den vanliga röjsågen är 

rörligheten begränsad, klingan 

sitter fast i riggröret och träden 

kapas längs marken i takt med 

att föraren går framåt. 

Mittröjaren är rörligare, man 

kan sträcka sig fram för att nå 

en stam, vrida på sågen och 

kapa på höjden. Det är bra för 

att ta bort sprötkvistar och på 

andra sätt fixa till träden som 

ska vara kvar. 

Stammarna kapas högt upp. 

Det kan bli problem för framkomligheten 

i terrängen tills de 

ruttnar bort. Men det kan också 

vara en fördel (se artikel här 

bredvid om viltbete). Ett annat 

plus är att man undviker att 

såga i sten. 

EN SKILLNAD gentemot tidigare 

prototyper är att riggröret 

nu är delbart. 

– Därmed blir sågen lättare 

att transportera och längden på 

riggen kan anpassas efter föraren. 

En annan fördel är att såghuvudet 

enkelt kan placeras i 

skruvstädet där hemma för perfekt 

filning, som håller sågen 

skarp under ett par dagars hårt 

arbete, säger Bengt-Åke Alriksson. 

Han är röjningsproffs och har 

varit testpilot för röjsågen under 

utvecklingsarbetet. 

– Nu håller jag på att utveckla 

arbetsmetodiken. Det finns 

enorma potentialer att sänka de 

totala röjningskostnaderna. 

PRESTATIONEN ökar, om 

det inte handlar om tät röjning, 

där det bara är att svepa ner en 

mängd klena stammar. Då är 

klingan effektiv. 

Men framför allt ser Bengt- 

Åke möjligheter med så kallad 

VI SKOGSÄGARE 5/09

på ryggen 

brunnsröjning som går ut på att 

man röjer rent en cirkel, eller 

brunn, runt granen eller tallen. 

– Med den gamla endimensionella 

röjsågen fungerade det 

dåligt. Här kan jag arbeta i två 

dimensioner och tar bort kvistar 

på björkarna. 

– Dessutom kan jag bättra på 

kvaliteten genom att ta bort dubbeltoppar 

och sprötkvistar upp 

till tre meters höjd. De skulle 

annars predestinerat rotstocken 

från granen eller tallen till massaved, 

säger Bengt-Åke. 

I ett tätt bestånd räknar han 

med att hinna brunnsröja två 

hektar om dagen under normala 

arbetsdagar. 


Träden kapas en bit upp, är man 

ute i god tid hinner de försvinna 

innan det är dags för gallring, 

annars kan det bli problem om 

det är grövre träd. 

Älgen föredrar... 

Tall Björk 

Vårtbjörk Glasbjörk 

Betade träd Obetade 

Träd på goda marker Träd på dåliga marker 

Toppar på äldre träd Toppar på yngre 

Toppar med stora årsskott Träd med små årsskott 

Lämna kvar 

älgens favoriter 

Toppröjning kan 

vara en metod för att 

minska betesskadorna. 

Det handlar om att 

”servera” lovligt foder 

till älgen. Av Pierre Kjellin 

Går det att få bukt med älgskadorna 

utan att bli kvitt älgen? 

Att spara favoritfödan och röja 

vid rätt tidpunkt kan vara två 

framkomliga vägar i stället för 

att byta tall mot gran. 

FÖRRA ÅRET presenterade 

Skogforsk och lantbruksuniversitetet 

en studie som visade 

att toppröjning – att enbart kapa 

topparna på de träd som ska 

tas bort vid röjning – både danade 

de kvarstående träden 

(huvudstammarna) och fick 

älgarna att lämna dem ifred. 

De tallar som toppades, det 

vill säga kapades ungefär på 

mitten, sköt många nya skott 

under kapstället, skott som älgarna 

tycks välja framför huvudstammarna. 

– Man tror att dessa skott är 

lättare att beta, har något bättre 

näringsinnehåll och kanske 

mindre av de ämnen som träden 

producerar för att skydda 

sig mot betning, förklarar Da- 

Så toppröjer du... 

Träd som lämpar sig för 

toppröjning är tall och björk. 

Även ek, asp, ask och sälg 

tål toppröjning bra, men 

eftersom dessa trädslag är 

jämförelsevis sällsynta i den 

svenska skogen bör man ofta 

undvika att toppröja dem. 

50 procent av stammen ska 

lämnas, men på tallen måste 

det finnas några grenvarv 

med friska grenar. 

FRAMFÖR 

Ingen rolig matgäst i planteringen. 

niel Ligné som var med och 

arbetade med studien på lantbruksuniversitetet. 

Studien visade också tydligt 

att betesskadorna i de toppröjda 

planteringarna halverades under 

de två första säsongerna 

jämfört med i konventionellt 

röjda planteringar. 

TOPPRÖJNING lämnar å 

andra sidan massor av höga 

stubbar kvar i beståndet som 

är i vägen när man ska in och 

gallra. 

Men stubbarna ska hinna 

självdö tills det är dags att gallra, 

menar Daniel Ligné. För att 

vara säker på att de kapade 

stammarna hinner dö innan 

gallring kan man kapa dem 

längre ned än på mitten. 

ETT RÅD SOM jägaren och 

författaren Rolf Svensson ger 

är att inte röja tallskogen vid 

för tidig ålder. 

En förstaröjning kan gott och 

väl vänta tills tallarna är åtminstone 

4 meter höga, ett råd 

som också ges av Skogsstyrel- 


27

SKOGSSKÖTSEL 


Lämna kvar 

älgens... 

sen i en handbok för skogsbrukare 

från 1996. Att förstagångsröja 

en tallskog tidigare, till 

exempel redan vid 1,5–2 meters 

höjd, är som att bjuda in älgarna 

till dukat bord, förklarar 

Rolf Svensson. 

FÖRSÖK OCKSÅ ATT inte 

röja bort lövet på våren, påpekar 

Rolf Svensson och nämner 

en naturvårdsröjning han besökte, 

där man friställde ekar 

för att de skulle få utveckla 

grovgreniga kronor. 

– Men de gjorde ett fel; För 

att friställa dessa ekar så fällde 

28 

Rolf Svensson 

funderar 

över röjning 

och betesskador. 

Foto: 

Jan Henricson 

de mycket asp och de gjorde det 

i mitten på april. 

– Hade de gjort den åtgärden 

i oktober så hade älgen haft 

enormt mycket mer foder att 

äta. På vårkanten, i april, vill 

älgar och rådjur och hjortar 

nämligen mycket hellre äta det 

löv som spirar. 

Skogsbilvägarna erbjuder 

också bra mark för viltbete, 

påpekar Rolf Svensson. 

– Utmed skogsbilvägarnas 

dikesrenar fi nns ofta lövinslag 

av björk, vide, asp, rönn och 

tallar, som ofta betas hårt under 

vinterhalvåret. Här fi nns stora 

möjligheter att skapa ett större 

 

 

 

 

Namn 

Adress 

Postnr Postadress 

Tanken är att servera älgen 

attraktiva alternativ till tall- eller 

granplantorna. Foto: Pär Fornling 

foderutbud genom uthuggning 

längs med vägen där även toppröjning 

kan förekomma. 

– Förutom att man producerar 

viltfoder utmed vägrenarna 

når solljus och vinden vägen 

och får den att fortare torka upp 

på våren, säger Rolf Svensson. 

 

Att skriva testamente är att uttrycka din 

vilja för framtiden. En personlig önskan 

som lever vidare efter din bortgång. Det är 

också en trygghet för närstpående att känna 

till och kunna respektera hur du själv vill att 

dina ägodelar och ekonomiska tillgångar ska 

fördelas. 

Beställ vår broschyr om hur du skriver 

testamente och vilka regler som gäller. Läs 

också hur du gör när du vill ge delar av dina 

tillgångar till välgörande ändamål. Ett sätt 

att rädda liv i kommande generationer är att 

stödja forskningen om cancer - en av vår tids 

största folksjukdomar. 

 

 

 

Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR på 

kuvertet, så slipper du sätta på frimärke. Du kan även beställa 

broschyren på telefon 020-59 59 59, via cancerfonden.se eller 

genom att skicka e-post till info@cancerfonden.se 

VS 

VI SKOGSÄGARE 5/09

Älgskadorna rusar 

i höjden i Norrbotten 

Betesskadorna från älg ökar 

dramatiskt i Norrbotten. Skogsstyrelsen 

har målet att skogsskadorna 

ska ligga under två 

procent på antalet tallstammar, 

men i delar av länet är skadorna 

ända upp till 13 procent. 

Det visar resultaten från älgbetesinventeringen 

Äbin. 

– För att minska problemen 

bör jägarna skjuta färre tjurar 

och mer kalv, säger Heine Krekula, 

Skogsstyrelsen, till Piteåtidningen. 

Många vill bli 

jägmästare igen 

För några år sedan hade lantbruksuniversitetet 

svårt att fylla 

platserna på jägmästarutbildningen. 

Nu är det helt 

annorlunda. I år fanns det 379 

sökande, vilket kan jämföras 

med fjolårets 297. Av dessa var 

det plats att anta 92 stycken. 

Finland tappar mark 

Pappersindustrin i Finland 

fortsätter att tappa mark. Enligt 

papernet.se har produktionen 

av papper och kartong i 

Finland minskat med hela 29,2 

procent under första kvartalet 

i år. Motsvarande siffra i Sverige 

är -12,2 procent. 

Produktionen av obestrukna 

papperskvaliteter har minskat 

med 33 procent i Finland och 

med 12,3 procent i Sverige. 

Den finska tillverkningen av 

bestruket papper har minskat 

med hela 37,3 procent. 

När det gäller kartong och 

förpackningspapper har produktionen 

i Finland gått ned 

med 24,7 procent under årets 

första kvartal, Sverige -11,9. 

Frånsett bristen på svampskogar trivs Satu Lantiainen bra i Bryssel. 

Finska tar över i Bryssel 

De nordiska skogsägarföreningarnas nya 

kvinna i Bryssel heter Satu Lantiainen. Liksom 

företrädaren, Janne Näräkkä, kommer hon från 

Finland. Text & foto: Pär Fornling 

Efter en kort betänketid räknar 

hon upp tre av de viktigaste 

frågorna den närmsta tiden. 

Klimatmötet i Köpenhamn. 

EU:s handlingsplan mot 

illegal avverkning och virkeshandel, 

den så kallade Flegtprocessen. 

Tanken är bra, men 

det gäller att se upp så inte by- 

OXEN 

MINILUNNARE 

Myreback MASKIN 

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 

råkratin ökar för skogsägarna. 

Nya uthållighetskriterier 

för biomassa, där det är viktigt 

att de inte kommer i strid med 

det hållbara nordiska skogsbruket. 

Satu har studerat skog på 

universitetet i Helsingfors och 

fick upp ögonen för de europeiska 

frågorna under några må- 

naders praktik på de europeiska 

familjeskogsbrukarnas (CEPF) 

kontor i Bryssel. 

En extra internationell talang 

är hennes intresse för Ryssland, 

Satu talar ryska och har arbetat 

ett par somrar på Ponses konor 

i S:t Petersburg. 

Hon gillar Bryssel, men Europas 

huvudstad har också sina 

brister. 

– Jag saknar redan skogen 

med bär och svampplockning, 

säger Satu Lantiainen. 

www.nordicforestry.org 

Gallring, vindfällen 

Tandem-OXEN 


NYHETER

NYHETER 

Norra bygger ny 

såglinje i Kåge 

Norra Skogsägarna investerar 

143 miljoner kronor i moderniseringar 

av Kåge såg. 

Främst handlar det om en ny 

såglinje, med en kapacitet på 

drygt 200 000 kubikmeter per 

år. 

– Satsningen kommer att 

medföra en möjlighet att öka 

produktionen med 50 procent, 

säger Bo T Holm, vd vid Norra 

Skogsägarna. 

Tidigare hade man planerat 

att förnya linjen, nu blir det 

alltså helt nytt. 

Arbetslösa kan få 

jobba med skogsvård 

I regeringens åtgärdspaket mot 

arbetslösheten satsas 3,9 miljarder 

kronor på ”jobblyft”. 

En del av jobblyftet är 40 000 

platser i en ny aktiveringsinsats 

för arbetslösa, där jobbsökandet 

ska kombineras med enklare 

arbete. 

– Det handlar om saker som 

ändå behöver göras, skogsvård 

eller att rusta upp gamla lokaler, 

säger näringsminister Maud 

Olofsson (C) till Svenska Dagbladet. 

30 

ETT 

RIKTIGT 

ORIGINAL 

Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper 

dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga 

fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion 

och med en maximal lyftkapacitet på 2600 kg (17 ggr 

kraften du vevar med) är den förmodligen starkast 

i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och 

idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag 

och markägare. 

www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80 

Framtidsgruppen: Magnus Ståhl, Mellanskog; John Enander, LRF-ungdomen; Anders Ohlsson, Norrskog; Jan-Olof 

Torstensson, Södra; Anna-Karin Salinas Nilsson, Norrskog; Peter Staland, LRF Skogsägarna. 

Längst fram, sittande: Sune Nilsson, Mellanskog; Kristin Gustafsson, Södra; Elisabeth Sandberg, Norra skogsägarna; 

Ola Persson, LRF Skogsägarna. På bilden saknas Erik Jonsson Norra skogsägarna. 

Framtidens frågor i fokus 

Landets skogsägarföreningar 

ägnar extra 

kraft åt framtidsfrågorna. 

Det handlar om allt från grundläggande 

ideologiska frågor till 

hur föreningarna kan samarbeta 

och hur verksamheten bör 

organiseras för att möta morgondagens 

medlemmar. 

Till årets skogsägarting i 

lindstromdesign.se 

Växjö hade en arbetsgrupp från 

föreningarna identifi erat ett 

stort antal frågor som nu processas 

vidare. 

Arbetet leds av Peter Staland, 

LRF Skogsägarna. 

– Skogsägarrörelsen växte 

fram i en tid med geografi sk 

närhet då självverksamheten var 

hög, männen gick på skogsdagarna 

och så gott som alla bodde 

på sina fastigheter. Utma- 

Skogsplantor 

för alla behov 

Höstplantering 

– ett bra alternativ! 

Vi har plantor för omgående leverans: 

Täckrot i augusti-september, barrot i oktober. 

Fördelar! 

 

vid försommartorka. 

 

Nyhet! 

Flexcoat - 2 års skydd mot snytbagge! 

Vi utför också markberedning 

och planteringsuppdrag samt 

vilt- och insektsbehandlingar. 

Hög kvalitet och personlig service 

SYDPLANTOR AB tel 0476-620 00 

- med mer än 20 års erfarenhet 

ningen är att nå morgondagens 

skogsägare som lika ofta är en 

kvinna som en man och de fi nns 

spridda över hela världen och i 

alla yrken med andra värderingar, 

säger Peter Staland. 

Målet är att fatta beslut om ett 

antal strategiska frågor vid nästa 

års skogsägarting, som är den 

årliga samlingen för landets fyra 

skogsägarföreningar tillsammans 

med LRF Skogsägarna. 

info@sydplantor.se 

www.sydplantor.se 

VI SKOGSÄGARE 5/09

Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV 

 

 

lite 

 

lite 

lite 

 

ReklamBolaget, Vetlanda 0708 

 

590 93 Gunnebo 

Tel 0490-890 00 

www.gunneboindustries.com 

slirskydd@gunneboindustries.com

FÖRÄDLING 

Bastur och grillar 

- ett framgångsrecept 

Timo Andersson är skogsägaren med passion 

för träförädling. I jämtländska Fåker tillverkar 

han allt från bastutunnor till norska grillar. 

Inne i Timo Anderssons snickeri 

doftar det av olika träslag. 

Hyvlar och andra maskiner 

blänker när solen letar sig in 

genom de trädammiga fönstren. 

Timo är skogsägaren och 

mjölkbonden som blev finsnickare. 

– Jag har träförädling i blodet. 

Min far arbetade som hyvlare 

vid ett fi nskt sågverk, berättar 

Timo som kom till 

Sverige som krigsbarn. 

Redan som sjuåring fanns 

Timo med på Ålsta sågverk 

som hans pappa och farbror 

byggde upp 1928. 

– Det var inte barnarbete, jag 

tjatade mig till att få jobba där. 

Jag var med och fl ottade virke 

in till sågen. 

NÄR SÅGEN bytte ägare fick 

Timo överta hyvel och klyv 

mot att han rev det gamla huset. 

Under några år tog han på 

sig legohyvling, men numera 

används maskinerna bara för 

egen del. 

– Jag köper furu och gran 

från sågverken, och 

ska nu sätta in en egen 

såg för att ta hand om 

unika träslag. Det är 

rönn, asp och al som 

det går att göra vackra 

paneler av. 

Timo är ordförande 

i Sveriges Småsågares 

Riksförbund och 

tror på en framtid för 

små sågar som arbetar 

med ett specialsortiment. 

– Det är ingen mening att 

såga två-tum-fyra av furu, det 

köper folk billigt på andra ställen, 

säger han. 

TIMO BÖRJADE göra badtunnor 

för tio år sedan, men nu 

har marknaden översvämmats 

32 

Kaffeklampen är 

gjord av restvirke. 

Text och foto: Lena Hedman 

av billiga tunnor. Timo tror att 

en del säljs av hobbytillverkare 

som kan ha låga priser. En ny 

produkt från snickeriet i Fåker 

blev i stället bastutunnor. Den 

runda formen kring lavarna 

ger en skön gemenskap. 

– Bastun är bara fem kvadrat, 

men allt får plats. Så sparar man 

in yta, alla hörn försvinner, säger 

Timo som driver verksamheten 

i företaget Quan. 

FRÅN BARNEN får Timo 

uppslag till nya produkter. 

– Dottern som bor i Göteborg 

berättade att engångsgrillar av 

aluminium ska förbjudas i 

Norge. Jag har tagit fram en 

trälåda med träplugg och draghål. 

Den är fylld med kol och 

spån och det blir inget avfall 

kvar – allt brinner upp, säger 

Timo som säljer grillarna till 

grannlandet. 

I samma anda gör han vedkorgar 

av tunna träbitar som 

lätt monteras ihop och kan eldas 

upp. Ett alternativ i stället 

för att sälja ved i papplådor. 

Timo visar också en 

”kaffeklamp” som tillverkas 

av restvirke. 

Den består av träpanel 

i en kloss med spån 

inuti. Färdig att sätta 

kaffepannan på! 

– Den brinner en 

halvtimme och sen är 

det bara att grilla korv 

på resten, säger Timo. 

DET GÄLLER att marknadsföra 

sig mot rätt målgrupp. 

Han visade kaffeklampen på 

en skogsmässa, men då sa 

skogsägarna att ”det där kan vi 

fixa själva”. Kaffeklampen 

passar för turistbranschen och 

är en rolig present. 

Timo gör också trähandtag 

Nu ska kaminen sättas in. Det tar 

cirka en månad att göra en bastutunna 

för Timo. 

för mjölkförpackningar, presentlådor, 

ramar och tar emot 

beställningar på lister och fönster. 

När Lantbrukarnas riksförbund 

ville ha ett hus för utställningar 

som fi ck plats i bagaget 

på en bil fi xade Timo en hopfällbar 

monter. När centerpartiet 

beställde en broschyrhylla till 

sin valstuga gjorde han en hylla 

som såg ut som en båt – eftersom 

det handlade om röstfi ske. 

Den största beställningen hittills 

är ett bullerplank. 

LJUSET I snickeriet faller på 

en bred furuplanka. Tjock, 

massiv och med en vacker ådring. 

Av liknande plankor har 

Timo gjort skyltar och fräst ur 

för texten. Den påhittiga träförädlaren 

har många idéer. 

– Jag tar en dag i sänder, och 

hoppas att någon vill fortsätta 

här. Mina barn har just nu fullt 

upp med annan verksamhet. 

Han är en god inspiratör och 

när LRF har seminarium om 

hur skogsägare kan förädla sin 

skog så håller de till vid snickeriet. 

Timo avslutar sin visning 

med att peka på de gamla rotknäna 

vid innertaket och visa 

en planka där trämyror gjort ett 

vackert mönster. 

– Ta tillvara på det som fi nns 

i naturen. Sälj gärna produkter 

med historia – kanske en fi n 

panel tillverkad av en tall från 

platsen där du sköt storoxen. 

En rejäl 16 tums planka kan 

bli en fin skylt. 

VI SKOGSÄGARE 5/09


– Man blir inte rik på att äga 

skog, men på att förädla. Våra 

seminarier handlar om allt från 

specialsortiment till prissättning 

och marknadsföring. Vi hoppas 

att fler kvinnor ska bli 

intresserade av träförädling, 

säger Ann Larsson på LRF. 

De 7 bästa 

tipsen för 

förädling 

Från seminariet och 

deltagare i ”Tjäna 

flis på träförädling” 

kommer dessa tips: 

1. Försök att hitta unika 

produkter och arbeta med 

specialsortiment. 

2. Satsa även på andra träslag 

än gran och tall. Lärkträ 

är miljövänligt trallvirke 

och senvuxen björk 

är användbar. 

3. Hitta rätt målgrupp och 

se vad som efterfrågas. 

Norrmännen vill till 

exempel köpa brasved. 

4. Gå en kurs och lär dig 

något nytt. I Jämtland har 

www.jilu.se timringskurser. 

Dagens timringsföretag är 

överhopade av beställningar. 

5. Jobba i nätverk med 

olika kompetenser. Det kan 

vara ägare av småsågar, 

arkitekter och konstnärer. 

6. Sälj via internet och gör 

en snygg hemsida med bra 

bilder på dina produkter. 

Träföretagare samlas på 

www.tratorget.se som drivs 

av Småsågarnas Riksförbund 

i samarbete med 

LRF och med stöd från EU. 

7. Marknadsföring behöver 

inte vara dyr. Ställ dina 

timmerhus på platser där 

folk rör sig. Samarbeta med 

kaféer och restauranger 

som visar dina möbler och 

andra produkter. Skicka ut 

pressmaterial. 

Företagarnas 

bästa idéer 

33

FÖRÄDLING 

Träföretag 

som inspirerar 

När LRF hade seminarium 

om träförädling delade 

jämtländska företagare med 

sig av bra idéer. 

34 

ATL RADISAR 

Sammansatt 

ändträ ger 

ett vackert 

mönster. 

Magnus Grinde och Peter Friedrich, Furugården 

i Sveg: 

– Senväxt björk kan bli marmorerad med hjälp av 

värme och fukt , men det gäller att stoppa processen 

i tid. Det ser ut som masurbjörk! Vi använder också 

torkat ändträ av contorta, och stavarna sätts ihop till 

skärbrädor, bord och lampor. 

Leif Eriksson, Snickarglädjen 

i Månsåsen: 

– Mitt bästa råd är att 

arbeta i nätverk, då går det 

att ta större beställningar. 

Nu jobbar jag tillsammans 

med en konstnär och gör 

träfigurer som ska stå i 

Åres skidbackar. Figurerna 

tillverkas i kärnfuru som 

håller bra. Jag tillverkar 

också möbler. 

En älgstol 

tillverkad 

av Leif 

Eriksson. 

Sten Eriksson, Jaera snickeri & Design 

i Störåsen: 

– Det viktigaste är att hitta sin egen 

produkt och inte plagiera andra. Det leder 

bara till att vi konkurrerar ut varandra. Jag 

har arbetat inom sågverk och hyvleri, och 

jobbar nu på beställning och gör bland 

annat staket, möbler och bastuflottar. 

När du behöver 

en motorsåg… 

...hitta den på 

www.atl.nu/radisar 

På www.atl.nu/radisar hittar du entreprenadmaskiner, traktorer, 

skogsmaskiner, gårdar, djur och mycket mer. 

Du hittar det du är intresserad av att köpa och lite till! 

På www.atl.nu/radisar annonserar både privatpersoner och 

handlare. Lägger du till tidningen ATL så når du nästan alla! 

Gå in på www.atl.nu/radisar och sätt in din annons. 

Eller ring vår annonsavdelning 040-601 64 02 

VI SKOGSÄGARE 5/09

BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* 

1.035 KG PÅ FLAKET, 3.000 KG PÅ DRAGKROKEN 

* Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare 

vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd. 

KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER 

Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som fi nns 

med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka 

163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor 

på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda. 

KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT 

Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel. 

Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000 

kg på dragkroken och 1035 kg på fl aket. 

2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT 

www.isuzu.se 

CREW CAB ELLER EXTENDED CAB 

Isuzu D-Max fi nns som Crew Cab med fyra dörrar och 

bekvämt utrymme för fem personer. 

För den som behöver längre lastutrymme fi nns 

Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. 

DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL 

Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet 

lätt. Isuzuhandlare fi nns på 61 platser med både försäljning 

och service, du hittar dom på www.isuzu.se. 

LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER 3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA

TEKNIK 

– Det behöver inte vara fel. Då 

är det billigare att handla upp 

tjänster och etablera sig fram 

Besten finns nu på marknaden 

i Gremos gröna färg. I första 

hand är det en förarlös skördare 

som styrs från en av två skotare 

(kurirer). 

Ytterligare ett användningsområde 

är att använda Besten 

som basmaskin för stubbrytning. 

Tidigare aggregat är främst 

36 

till att marknaden vänder, säger 

Martin Jacobsson. 

Han är vd och delägare i 

Timbear, tillsammans med ett 

en grupp andra jämtländska 

företagare. Företaget ligger i 

Strömsund och har rötterna i ett 

koncept från Jan Ericsson, mer 

känd som ”Skogsjan”. 

På fl era sätt är det ett nytänkande 

inriktat på att få ett eki- 

avsedda för grävmaskiner eftersom 

det krävs tunga kompakta 

maskiner för att stå emot 

när stubbarna rycks upp. 

Den nya prototypen arbetar 

mer som en kofot och bräcker 

upp stubben. 

Aggregatet kan bryta åt olika 

håll och har en kniv för att 

dela stubben. www.gremo.se 

page med bra bärighet och små 

markskador som följd. 

Därför går Lightlog, som maskinen 

heter, på band och är 

relativt smal (2,2 meter). 

Det är en kombinationsmaskin 

som kan skifta från skördare 

till skotare genom byte av 

aggregat. 

Mest iögonfallande är maskinen 

som skotare med två vag- 

NYA LÄTTARE KRANAR FRÅN FARMA 

En ny generation kranar markerar 

början på flera nya produkter 

från Farma. De nya 

kranarna är lättare, men har 

samma kapacitet. Ett nytt 

länksystem mellan vipparmen 

och lyftarmen ger bland annat 

mer styrka i närområdet. Det 

kommer väl till pass i arbetet 

med grot och energived, där 

Farma har flera nya produkter 

på gång. 

Företaget, med tillverkning i 

Estland, har växt snabbt efter 

att det bildades i början av 

90-talet, men under 2006 ödelade 

en omfattande 

brand mycket av fabriken. 

– Därefter 

fi ck vi lägga 

all kraft på 

Genom att 

koppla på två 

sådana här 

lastbärare 

blir Timbear 

en skotare. 

Jämtländska 

Timbear som 

skördare. 

Ny kombimaskin med mjukare avtryck 

Det är tufft att ge sig in 

på marknaden för tunga 

skogsmaskiner under 

normala omständigheter, 

nu är det dessutom 

lågkonjunktur. 

SOM EN JÄTTELIK KOFOT I SKOGEN 

I princip är aggregatet 

en jättelik kofot. 

Att ta upp stubbar är 

ett tungt och skakigt 

jobb, då är det en 

fördel med en fjärrstyrd 

maskin. 

nar efter sig, vilka vardera lastar 

5 ton. 

Den väger 12 ton som skotare 

och 9,5 ton som skördare. 

Namnet ”Timbear” är en 

ordlek av timmer, björn och 

bärighet. Logotypen är en 

björntass. Priset för ett komplett 

ekipage uppges vara kring 

3,5 miljoner kronor. 

www.timbear.se 

att hålla produktionen igång. 

Nu är alla bitarna på plats och 

vi kan gå vidare med produktutveckling, 

där mycket är på 

gång, säger vd Leif Fors. 

Efter att ha återuppbyggt 

produktionshallen och lackeringsverkstaden 

kompletterade 

företaget nyligen med ytterligare 

en fabriksfastighet. 

www.forsmw.com 

Den nya 

kranen finns i 

tre varianter med 

räckvidder upp till 8,5 

meter. 

VI SKOGSÄGARE 5/09

BREDARE DÄCK 

PÅ VALMETSKOTARE 

Nya skotaren Valmet 840TX 

rullar på bredare däck än föregångarna. 

De är 24,5 tum och 

kan dessutom förses med en 

meter breda band på bakre 

boggin. Det går också att lägga 

band fram, vilket inte var 

möjligt tidigare. Anledningen 

är förstås att minska marktrycket 

och därmed körskadorna. 

På samma tema har 

vikten minskats, framför allt 

genom lättare bankar. 

Maskinen lastar 12 ton och är 

tänkt att gå i gallringsskogen 

tillsammans med skördaren 901 

TX, som också är relativt ny. Rejäla däck med tanke på ett blött 

www.komatsuforest.com klimat. 

Tidigare har minitraktorer kört 

från golfbanan ut i skogen. Nu 

har ytterligare ett fordon gått 

samma väg. Det är Husqvarnas 

så kallade HUV (Husqvarna 

Utility Vehicle). 

Närmast kan den beskrivas 

som en hybrid mellan 

en liten traktor och en fyrhjuling. 

Den är byggd av 

amerikanska Clubcar, som 

annars tillverkar golfbilar. 

Den skogliga upplagan är 

gjort för att tåla hårdare tag. 

Ramen är av fl ygplansaluminium, 

transmissionen är kapslad 

för att klara djupt vatten och en 


Plats för två 

personer och ratt 

är den uppenbara 

skillnaden mot 

fyrhjulingar. 

TRAKTOR OCH FYRHJULING I SAMMA MASKIN 

”hasplåt” skyddar underredet. 

Maskinen är automatväxlad 

och byter dessutom automatiskt 

mellan två och fyrhjulsdrift för 

maximal framkomlighet. 

Motorn är en diesel på 20 

hästkrafter och det tippbara 

fl aket lastar 375 kilo. 

Maskinen fi nns i två varianter. 

En traktorregistrerad, som 

i princip bara får köras i skogen, 

och en för landsväg. Den 

kostar kring 130 000 kronor, 

plus moms. Vill man köra på 

landsväg kostar det 10 000 kronor 

mer. 

www.husqvarna.com/se 

Bli rik på din skog 

www.kraftsamlingskog.lrf.se 

 

 

Att förflytta spakreglaget från griplastaren 

till traktorn är ett tungt, krångligt och 

riskfyllt moment, som årligen orsakar 

många skador. Lyfthjälpen flyttar mycket 

enkelt det tunga spakreglaget mellan 

griplastarkranen och traktorn 

med hjälp av en teleskopoch 

vinschkonstruktion. 

Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60. 

 

 

 

Med FM/AM radio. Stänger inte ute 

omvärlden. Skyddar mot skadligt buller 

samtidigt som varningssignaler, fordon 

som närmar sig och andra faror uppfat- 

tas bättre. Kan anslutas till 

kommunikationsradio för 

tvåvägskommunikation. 

 

Dra av: 

 

O.pris: 

 

Läs mer på sid 249 i katalog nr 60. 

 

 

 

 

 

 

 

Monteras direkt på griplastarens 

hydraularm. 

En ”vinsch” (utan motor) där man 

utnyttjar hydraularmen som drivkälla. 

Består av en lintrumma och fjäderhus, 

omtagningslåsning och linstyrning. 

 

 

Ventilerad vedsäck i mycket robust och 

tåligt utförande. 4 st stropphandtag i 

toppen. UV-beständig. Max 1 ton. 

 

Standard. Med 4 stropphandtag 

även i botten. 

Öppningsbar botten ________179:- 

Läs mer på sid 157 i katalog nr 60. 

 

 

 

 

Paketet innehåller: 

1 st - Hörselskydd - Peltor Optime I. ___________________ O.pris: 139:- 

1 st - Cederroths Första Hjälpen-tavla. __________________ O.pris: 595:- 

1 st - Ögondusch/vägghållare. _________________________ O.pris: 139:- 

1 st - Skyddsglasögon Cheetah - klara. __________________ O.pris: 24:- 

Läs mer om skyddsutrustning på sid 248-252 i katalog nr 60. 

Nu: 

 

Vajer 20 m x Ø 5 mm. 

Dragkraft: 1,2 ton. 

Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60. 

O.paketpris: 897:- 

 

 

 

 

 

 

ViS5 

37

POLITIK 

Skogsstyrelsen ger 

gödsling ny chans 

Skogsstyrelsen är på väg att ompröva de 

kritiserade råden om skogsgödsling. 

Resultatet återstår att se, men det är helt 

i linje med den nya generaldirektörens löften 

om att lyssna på näringen och hela skogs- 

sektorn. Text & foto: Pär Fornling 

Alla som förväntat sig en generösare 

syn på Skogsgödsling 

blev besvikna när Skogsstyrelsen 

kom med nya ”allmänna 

råd” för ett par år sedan. Det 

här var en av de första frågor 

som mötte den nya generaldirektören, 

Monika Stridsman, 

när hon träffade näringen för 

överläggningar i sektors rådet. 

– Man tycker inte frågan varit 

ordentligt beredd och saknar 

forskare från SLU i beredningsarbetet. 

Det är en rimlig synpunkt, 

säger hon och fortsätter: 

– Jag lovade ta med mig frågan 

hem. Vi ska titta över den 

och göra ett omtag. 

MONIKA STRIDSMAN är 

visserligen ny som generaldirektör, 

men hon har lång erfarenhet 

från Skogsstyrelsen, där 

hon närmst varit regionchef. 

Under en lång intervju återkommer 

hon gång på gång till 

olika former av rådslag och 

samverkan. 

Vad är sektorsråd för något? 

– Det är ett forum där vi möter 

hela skogssektorn. Det är 

företrädare för privata skogsägare, 

bolag, energiproducenter, 

naturvården, friluftsfrämjande 

och alla andra berörda. 

Vi möts på tre nivåer, nationellt, 

regionalt och lokalt ute i 

distrikten. Tanken med råden 

är just att vi ska få råd och dessutom 

informera om vad vi håller 

på med. 

38 

Du tar tydligen råden på allvar? 

– Naturligtvis. Annars vore 

det ett spel för galleriet. Vi på 

myndigheten sitter inte inne 

med hela lösningen, därför är 

det bra med en sådan här arena 

för att ta in många synpunkter. 

ETT GAMMALT tvisteämne 

i både sektorsråd och andra 

sammanhang är uppdragsverksamheten. 

Det handlar om att 

Skogsstyrelsen säljer gröna 

skogsbruksplaner och andra 

tjänster. 

En gång i tiden sålde myndigheten 

även plantor, men det 

nödgades man sluta med. 

Och senast, genom det skogpolitiska 

riksdagsbeslutet, blev 

det stopp för stämpling av rotposter. 

Varför ska ni över huvud taget 

sälja saker som kan köpas 

på marknaden? 

– Jag upplever att det finns 

rum för alla aktörer. Dessutom 

behöver vi uppdragsverksamheten 

för att upprätthålla vår 

kompetens och för att ha resurser 

att finnas över hela landet. 

Uppdragen betyder en hel del 

för vår ekonomi. 

Är det rimligt att först göra 

planer och därefter kontrollera 

att samma planer följs? 

– Vi har nu en tydlig rågång 

mellan de personer som arbetar 

med skarp myndighetsutövning 



och de som säljer uppdrag. Vi 

ska ytterligare förtydliga rollerna. 

Är det här ett fortsatt tvisteämne? 

– Jag upplever det som mindre 

kontroversiellt än under 

förra skogsutredningen. Nu har 

vi ett regelverk och vet vad vi 

får göra. Det ska vi göra så bra 

som möjligt. 

EKONOMIN och kritik från 

revisorerna blev det som fällde 

Monika Stridsmans företrädare, 

Göran Enander. 

Har ni bättre koll på verksamheten 

nu? 

– Jag träffade revisorerna för 

två veckor sedan. De sade att 

delårsrapporten ser bra ut. 

Och ekonomin? 

– Prognosen är ett bokslut 

med ekonomin i balans, men 

det är tufft. 

Drar ni ner verksamheten? 

– Det första jag gjorde var att 

lägga ett sparbeting på fem miljoner 

kronor som berör vår centrala 

verksamhet. Regioner och 

distrikt berörs inte av detta. 

Har ni resurser att klara rådgivningen 

till skogsägarna? 

– Ja, det tycker jag. På ett sätt 

är det bra att vi har ekonomisk 

knapphet. Då måste vi skärpa 

oss och utveckla vårt sätt att 

jobba. Vi försöker vara kostnadseffektiva 

och nyttjar ny 

teknik för allt från internettjänster 

till interna videomöten 

och satellitspaning. 

Vilka reaktioner får ni på 

smygspaningen från luften? 

– Vi har gjort kundundersökningar 

som visar att man överlag 

är positiv, speciellt då vi 

påtalar att man bör röja. Via 

satelliter ser vi behovet av röjning 

och kontaktar markägaren 

genom ett brev där vi påpekar 

att han eller hon i och för sig 

inte är tvungen att göra något, 

men att det finns pengar att 

tjäna på röjning. Det kan vara 

mycket verkningsfullt. Dessutom 

kontrollerar vi att det inte 

avverkas utan anmälan. Då 

handlar det om lagbrott. 

ATT BRYTA MOT skogsvårdslagen 

leder sällan till 

åtal. Åklagarna är oftast upptagna 

med tyngre brottslighet. 

Däremot ville myndigheten 

införa enklare böter (sanktionsavgifter), 

men det blev avslag 

från regeringen. 

Leder det här till att folk 

struntar i lagen? 

– Det finns inga sådana teck- 

VI SKOGSÄGARE 5/09

”Vi ska lyssna lite mer och involvera hela 

skogssektorn” framhåller generaldirektör 

Monika Stridsman. 

en. Vi har bra laglydiga skogsägare. 

Det ligger i den svenska 

kulturen att man vill göra rätt 

för sig och vara en god samhällsmedborgare. 

Varför ville ni då ha böter 

och lägger mycket kraft på 

att kontollera skogsägarna? 

– Precis som regellydiga 

bussåkare vill att biljetterna 

kollas finns det en förväntan på 

att vi håller koll på att lagen 

följs. 

Vill ni dra fler inför skranket? 

– Nej, jag tror mycket mer på 

resonemang med de berörda. 

Ofta beror lagbrott på okun- 


skap. Men vi ska förstås också 

arbeta med skarpa medel där 

lagen sätter gränser. 

MILJÖMÅLET ANGER hur 

mycket skog som ska skyddas i 

reservat och på andra sätt fram 

till 2020. 

Är det ett rimligt mål? 

– Det är inte min sak att 

tycka till om. Jag utgår från att 

de bedömningar som ligger 

bakom målet är väl grundade. 

Skogsstyrelsen har ju föreslagit 

att det ska höjas... 

– Jag tycker att den kritiken 

blev missriktad. Vi fick en förfrågan 

från regeringen om hur 

mycket areal som behöver 

skyddas för att säkerställa den 

biologiska mångfalden. Vi frågade 

forskarna och fick skällning 

för resultatet. Det var som 

att skjuta på pianisten. 

Tiderna förändras. nu verkar 

produktion vara viktigare 

än miljö... 

– Produktionsmålet är viktigt, 

men det har inte förändrat 

miljömålet. För att lyckas få 

ihop tulipanarosen med två 

jämställda mål måste hela 

skogssektorn involveras. 

Vad är ditt budskap till skogs - 

ägarna? 

– Jag vill att varje skogsäga- 

re ska ha en målsättning med 

sitt skogsbruk och det är bra om 

man kan förkovra sig i vad de 

olika skogsbruksmetoderna har 

för effekter på miljön och produktionen. 

Kan man det inte 

själv får man ta hjälp av en rådgivare. 

Vilka mål ska skogsägaren 

sikta mot? 

– Det är upp till var och en, 

lagen ger stor frihet. Någon 

kanske vill ha en glesare, mer 

extensiv skog. Inom lagens ram 

är det helt ok, men då ska man 

också veta vad det kostar i 

minskad produktion. En skogsägare 

bör också känna till vad 

lagen kräver. 

39

EKONOMI 

Skogsmarknaden visar styrka 

Marknaden för skogsfastigheter 

är relativt stark men går 

inte opåverkad genom den 

finansiella oron. 

Framför allt minskar intresset 

för hårt huggna gårdar med 

ofördelaktigt läge. 

Under det senaste året har världens 

börser åkt berg- och dalbana, stora 

värden eroderats och mycket av våra 

föreställningar ställts på ände. 

I skogen har virkespriser och rotnetton 

sjunkit högst avsevärt samtidigt som 

kontrakteringen av virke gått ned på 

väldigt låga volymer. 

Samtidigt har priserna på skogsfastigheter 

påverkats relativt lite. Hur kommer 

det sig? 

UNDER FÖRSTA halvåret 2009 sjönk 

snittpriset för skogsmark från 364 

kronor/m 3 sk till 353 kronor sett över hela 

riket. Det är en nedgång med 3 procent 

från helårspriset 2008. 

Snittpriset för hela riket under första 

halvåret 2008 var 368 kr/m 3 sk. Jämfört 

med samma period föregående år är 

nedgången 4 procent. 

EN FORTSATT stark efterfrågan på 

skogsfastigheter och gårdar håller uppe 

prisnivån tillsammans med ett begränsat 

utbud. 

Det starka intresset för att köpa skog i 

Sverige håller i sig. Våra mäklare märker 

ändå att antalet intressenter på vissa 

objekt har sjunkit. 

Det gäller framför allt fastigheter med 

ofördelaktigt läge, hårt huggen skog och 

med sämre vägnät. Prisdifferentieringen, 

som blir tydligare i en lågkonjunktur, gör 

att bättre objekt betalas fortsatt högt 

40 

Effektiva arbetshästar! 

AK Höghastighetskross 

Krossar allt från RT-flis och pallar, 

till rötter och GROT. Lastkännande 

inmatningssys tem, ger högsta kvalité 

på det krossade materialet. Lätt utbytbart 

roster, för olika flisstorlek. 

Finns i flera modeller: AK230, 

AK430, AK530 och AK 630. 

Priser på skogsfastigheter 

första halvåret 2009 

SEK/m 3 sk 

medan sämre objekt riskerar att bli 

osålda eller säljs till lägre priser. 

DEN LÅGA RÄNTENIVÅN har hjälpt 

till att hålla priserna uppe. Det låga 

ränteläget gör det möjligt även för de 

som nyss köpt fastigheter och är högt 

skuldsatta att finansiera verksamheten 

till en låg kostnad och därmed inte 

nödvändigtvis avverka när virkespriserna 

är låga. I en världsekonomi som värderar 

likvida medel högt har virkesköparnas 

fokus vänts från att köpa mesta möjliga 

virke till att omvandla ett dyrt rotstående 

lager till avverkat virke och kassaflöde. 

Många skogsägare som sålt virke har 

under våren upplevt större svårigheter än 

tidigare att få förskottsbetalning och 

därmed ser finansieringssituationen 

annorlunda ut när exempelvis skogsfastigheter 

kommer ut till försäljning. 

DE SJUNKANDE virkespriserna har 

förstås sänkt avverkningsnivån men 

stabila fastighetspriser skvallrar om en 

förväntan på att virkespriserna ska stiga 

till avsevärt högre nivåer inom bara 

några år. En stor del av skogsägarna 

behöver inte avverka och väntar därför in 

bättre priser. Många har prisnivåerna 

från 2007–2008 i färskt minne. Frågan 

är vad som är ett bra pris på både timmer 

och massaved. De senaste årens snabba 

skiftningar och variation över landet ger 

liten vägledning. 

DH Flistugg 

Effektiv flistugg. Energisnål, servicevänlig 

och hög kapacitet. Låg 

ljudnivå och riktbar kastfläkt. Finns 

i 2 storlekar: DH 608 ”Puma” och 

DH 910 “Panter”. Även som bandgående 

modell, DH 910 K. 

735 M-HD 

”Pick & Carry” är en specialmaskin 

för timmerhantering. 

Extremt stabil. Lastar, 

transporterar och staplar 

snabbt och smidigt på 

liten yta. 

BILLEBERGA TEL 0418–44 62 70 

I TAKT MED ATT det allmänna 

konjunkturläget förbättras tror många 

bedömare att vi kommer gå in i en 

inflationsekonomi. Efter den djupa 

konjunktursvackan och med en fortsatt 

ökande arbetslöshet blir det svårt för 

riksbanken att bekämpa inflationen med 

hjälp av högre styrränta. 

Historien visar oss att det i tider av 

inflation är en stor fördel att äga fasta 

tillgångar. Tillgångarna ökar i värde 

och skulderna gröps ur med hjälp av 

inflationen. Samtidigt stiger förstås den 

nominella räntan vilket skapar problem 

för dem med stora banklån, eftersom 

större belopp pengar ska betalas i räntor 

varje månad. Det kommer då att vara 

viktigt att ha ett kassaflöde från sina 

tillgångar. Det är en situation som 

skogsägare har relativt 

enkelt att hantera, så 

länge man har skog att 

avverka. 

ett starkt val! 

Tomas Karlsson 

LRF Konsult 

tomas.karlsson@konsult.lrf.se 

Medelpriser för 

fastighetsaffärer 

i olika regioner, 

angivet i kronor per 

skogskubikmeter. 

Grafik: LRF Konsult 

NÄSTA GÅNG: I förra numret av 

Vi Skogsägare berättade vi hur man genom 

långsiktig planering undviker att onödigt 

mycket av skogsinkomsterna försvinner 

genom beskattning. 

I nästa nummer återkommer vi till samma ämne 

genom en fördjupning av möjligheterna med 

expansionsfonder och periodiseringsfonder. 

 

Se våra produkter på: 

www.opsystem.se 

VI SKOGSÄGARE 5/09

cloco.se 

STORA DJUR – STORA SKADOR 

Ett enda rådjur kan äta upp 

till 600 toppskott om dagen. 

Stoppa viltbetningen! 

På fyra dygn riskerar du alltså att bli av 

med 1 hektar. Att skydda nyplanteringar 

är lönsamt redan vid 5-7% betning av 

toppskotten. Viltbetningsskadorna består 

och därför är det viktigt att skydda 

nyplanteringar de två till tre första åren. 

Vinn kampen mot skador 

som kostar runt en halv 

miljard varje år! 

Betning av toppskotten minskar tillväxten 

och ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar 

och bestående kvalitetsskador ända 

fram till slutavverkningen. 

Samtliga produkter från Interagro Skog 

får användas i miljöcertifierade skogar av 

envar utan krav på speciell utbildning. 

Läs mer på: 

www.interagroskog.se 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 

Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se

DEBATT 

Gynna inte rationaliseringsförvärv 

DEBATT. I det här 

debattinlägget föreslår 

John Enander att en 

skatteförmån tas bort 

till fromma för nya 

unga skogsbrukare. 

På senare tid har diskussionen 

om att föryngra den svenska 

skogsägarkåren blossat upp. 

Detta är givetvis bra och på 

sin plats. Skogsägarkåren blir 

allt äldre och de yngre skogsintresserade 

får vackert vänta 

med att förverkliga sina 

drömmar om en egen skogsfastighet. 

Självklart finns det undantag 

i det nyss skrivna, men en 

klar majoritet av människor 

”som blir med skog” har redan 

kommit upp i åren och hunnit 

skaffa andra intressen som gör 

att skogsägandet kommer 

långt ner på prioriteringslistan. 

VI HAR ALLTSÅ en inbyggd 

42 

Rationaliseringsförvärvet gör det svårare för förstagångsköpare att bli skogsägare, anser John Enander som skrivit 

debattinlägget. 

problematik i ägarstrukturen 

av skogsfastigheter i Sverige. 

Skälen till det är många. På 

bara fem år under 2000-talet, 

nästan fördubblades skogsmarkspriset 

i Sverige. 

Avkastningsvärdet ligger i dag 

på ungefär halva inköpspriset, 

räknat per skogskubikmeter. 

Detta har inneburit att det 

måste till en hel del eget 

kapital för att ro i land en 

affär, något som de flesta 

yngre sällan har. 

JAG ANSER ATT rationaliseringsförvärvet 

ytterligare 

försvårar köpläget för den 

köparkategori som redan 

innan har de tuffaste 

förutsättningarna på 

marknaden, nämligen första- 

gångsköparna. 

Rationaliseringsförvärvet 

kapitaliseras i skogs- 

fastig heten och ger en fördel 

för den som tidigare äger 

skog. 

ATT VERKA för att ta bort 

en skatteförmån kan säkert 

jämföras med att svära i 

kyrkan i dessa sammanhang. 

Jag är dock övertygad om att 

vi måste ha en mångfald i 

skogsägarkåren för att få ett 

aktivare skogsbruk. Där skall 

kvinnor och män, unga som 

gamla finnas. 

Detta ger bra förutsättningar 

för nytänkande, kunskapsöverföring 

och framför allt 

motverkar det att homogena 

grupper av människor låser in 

sig i trånga hörn. 

För att detta ska uppnås 

krävs åtminstone lika 

förutsättningar. Ett första 

steg bör vara att avskaffa 

rationaliseringsförvärvet. 

John Enander 

Ordförande 

LRF Ungdomen 

john.g.enander@lrf.se 

Bra för skogsägare som köper mer skog 

Rationaliseringsförvärv innebär en skattemässig fördel för den som 

utökar sitt skogsinnehav genom att köpa till en eller flera skogsfastigheter. 

Detta tillköp ger möjlighet att utnyttja 100 procent av skogsmarksvärdet 

som ingångsvärde för skogsavdraget mot, i normala fall 

50 procent. Villkor för rationaliseringsförvärv är att den tillköpta 

fastigheten skall kunna fastighetsregleras till den sedan tidigare ägda 

fastigheten. Detta betyder i praktiken att den tillköpta fastigheten 

skall ligga inom samma kommun som den tidigare ägda samt att 

avståndet inte får överskrida fem kilometer. 



VI SKOGSÄGARE 5/09

Prenumerera 

nu! 

 

En lyckad jakt kommer inte av en slump! 

Vi gör mer än skriver om jakt. Vi gör allt 

för att du som läsare ska kunna dela våra 

upplevelser och bli en bättre jägare. 

Klipp ut och lägg på lådan 

6 nr 

3 nr 

99 :- 

249 :- 

Klart jag tackar JA till 

6 nr av Jaktmarker och Fiskevatten för endast 249:- 

3 nr av Fiske för Alla för endast 99:– 

3 nr av Allt om Flugfiske för endast 149:- 

 

 

 

 

Genom att fylla i e-post och mobilnr. nedan ger jag LRF Media AB 

tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden. 

 

 

 

När du vill få ut max av din passion! 

Vi ger dig de heta rapporterna från strömmarna 

och trender inom teknik och redskap. Allt om 

Flugfi ske är tidningen för fl ugfi skeälskare. 

BESTÄLL GÄRNA VIA 

Tel: 08-588 365 05 

pren@lrfmedia.lrf.se 

Fax: 0560-77 77 99 

Uppge gärna kampanjkoden. 

Erbjudandet gäller t o m 2009-11-30 och 

endast nya prenumeranter inom Sverige. 

LRF Media AB lagrar kunduppgifter 

för att kunna fullgöra kundrelationerna 

kundrelationer och lämna erbjudanden 

om egna och andras produkter. För 

kontroll, rättelse eller anmälan om spärr 

av personuppgifter kontakta LRF Media 

AB, 200 11 Malmö, 08-588 365 05. 

 

Sveriges mest lästa fi sketidning. 

Varje nummer är fullmatat med 

intervjuer och tips för att du ska 

lyckas bättre med ditt fi ske. Våra 

hemligheter blir dina hemligheter! 

3 nr 

149 :- 

 

 

 

SVARSPOST 

200 783 06 

200 11 Malmö 

Jakt och Fiske med 100% passionerat innehåll!

INTERNATIONELLT 

44 

I CENTRUM. Marianne och Arne Lundin tog gl 

att emot ministrarna på skogsgården. 

SKOGSARBETE. Portugals jordbruksminister 

Jaime Silva planterar 

omsorgsfullt ett träd till minne av 

besöket på skogsgården i norr. 

Planteringshjälp av EU:s 

Vid besöket på en svensk skogsgård fick EU:s 

jordbruksministrar med sig några tydliga 

budskap hem till de egna länderna och arbetet 

med den gemensamma politiken i Bryssel. 

Hemma hos Arne och Marianne 

Lundin grönskar en speciell 

plantering, utförd av 27 

EU-ministrar. 

– Nu ska vi göra en skylt som 

berättar att EU-lunden planterades 

under besöket i september. 

Dessutom är det nog bäst 

att stängsla området så älgen 

inte förstör träden, det vore ett 

dåligt omen, säger Arne som 

tillsammans med Södra tog 

emot gästerna på gården några 


mil från småländska Älmhult. 

Ingen annan skogsägare har 

haft så handgriplig inblandning 

i skogsbruket av EU-politiker... 

Men där kan det räcka tycker 

Arne. 

– När det gäller att sköta skogen 

vill vi göra det utan inblandning 

i detaljregler från 

EU. Vi vill inte ha det som inom 

jordbruket. De nationella 

reglerna fungerar bra, framhåller 

Arne Lundin. 

KOLUGNT och möjligen förvånat betraktar kon uppståndelsen. Plötsligt 

restes en scen i kohagen för det klassiska grupp fotot. EU-hagen i bakgrunden 

är lägligt vald med tanke på att det i teorin är en skog. Det är inte 

tillräckligt glest mellan träden för EU-bidrag. 

MED UNDERSTÖD av jordbruksminister 

Eskil Erlandsson 

framhöll Södra skogens 

betydelse för klimatarbetet 

och det uthålliga skogsbruket, 

där det planteras mer än det 

avverkas. 

– I det här sammanhanget är 

det viktigt att sprida kunskap 

om vad vi lärt oss under 100 år 

VI SKOGSÄGARE 5/09


FINLANDS jordbruksminister 

Sirkka-Liisa 

Anttila tror på 

samarbete med 

Sverige i skogsfrågorna. 

MATLANDET. 

Eskil Erlandssons 

vision är att göra 

Sverige känt som 

ett europeiskt 

matland. Ministrarna 

lät sig väl 

smaka av ost kakan 

och andra blågula 

rätter. 

EU-LUNDEN. 

Magnus Berg, medlemschef 

på Södra, 

ger en hjälpande 

hand när träden 

planteras. Till vänster, 

skymtar 

avgående EUkommissionären 

Marianne Fischer 

Boel och till höger 

Hollands jordbruksminister 

Gerda 

Verburg. 

toppolitiker 

och som jag tycker andra bör 

följa efter, sade Eskil Erlandsson. 

Frågan är om budskapen gick 

hem. 

– Det är min bedömning. 

Församlingen var som en skolklass 

vilken sög i sig budskapet, 

konstaterade en mycket 

nöjd Eskil Erlandsson som fick 

visa upp sin hembygd för kollegorna. 

FINLANDS jordbruksminister 

Sirkka-Liisa Anttila gör gemensam 

sak med Sverige i 

skogsfrågorna: 

– Det är viktigt att vi arbetar 

tillsammans och lyfter fram 

skogsbrukets möjligheter för 

produktion, jag är annars rädd 

UPPVISNING. Inramningen med 

kor, stenmurar och röda stugor 

bjöd på många fototillfällen och 

jordbruksminister Eskil Erlandsson 

tog vara på möjligheterna. 

för att EU glider mer åt att reservera 

skog och natur. Biodiversiteten 

är viktig, men vi 

behöver också produktionen. 

Där har Finland och Sverige 

mycket att visa upp, säger Sirkka-Liisa 

Anttila. 

 

NYHET! 

bok 

189 :- 

Del 1 

Livet på landet 

förr, del 2 

Vår nya bok ”Livet på landet 

förr – fester & högtider” handlar 

om landsbygden i fest och 

glädje. En unik skildring av ett 

svunnet Sverige. Alla bilderna är 

inskickade av tidningen Lands 

läsare. Boken förhandsbokas 

och levereras i mitten av november. 

Inbunden 164 sidor. 

Läs mer på mediahyllan.se 

Nyhet! 189 :- 

bok 

Del 2 

här eller direkt på www.mediahyllan.se 

JA TACK! Jag vill gärna en förhandsbokning. Boken levereras i mitten 

av november. Porto tillkommer med 39 kr oavsett antal beställningar. 

st Livet på landet förr – Fester & högtider, del 2 à 189 kr 

ARTIKELNUMMER: 2151 0000 

st Livet på landet förr, del 1 à 189 kr 


st Livet på landet förr, del 1 & 2 PAKETPRIS 348 kr 


Namn 

Adress 

Postadress 

Telefon 

Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig 

med förmånliga erbjudanden. 

E-post 

Mobil 

BOKsuccén 

på MEDIAHYLLAN.SE 

Förhandsboka 

Erbjudandet gäller t.o.m. 31 dec 2009 eller så långt lagret räcker, 

endast inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att 

kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden 

om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan 

om spärr av personuppgifter kontakta LRF Media AB, 200 11 Malmö, 

tel 08-588 365 06. 

Mediahyllan.se – Sveriges nya webbshop med tidningar, böcker och fi lmer! 

kundservice@mediahyllan.se tel 08-588 365 06 fax 040-601 63 57 

Svarspost 

205 180 69 

200 11 Malmö 

Nyhet! 

Frankeras ej 

Mediahyllan 

betalar portot 

45

Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller 

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

Fri frakt 

“Svåra träd”? 

- som lutar 

eller 

riskerar att 

falla över 

byggnader, 

ledningar 

Ta hjälp av mästaren 

MOMENT K1 och - K2 

Belastning: 300 kg och 600 kg 

Montering: Ett träd, en stolpe 

En handvinsch för skogs- 

arbete 

Webbutiken: 

www.alfera.fi 

Alfera 

tel. +358-3 6332 228 

Behov av hydraulik Växellåda Starkast i skogen Hydraulvinsch 

Hydraulpumpar Valmet originalpumpar Gr 2-3 

RDM-12 RDM-12 med We-6500 We-7200 

Dragkraft 1400/1700/2200 kp 

Kranventiler Hydraulpumpar servo/el Gr 2-3 

Mekanisk drivning 6500 kp kp 

Manuell och radiostyrd 

Slang Kranventiler och kopplingar servo/el 

Hydraulisk drivning 3600 kp kp Enkel montering på alla kranar 

Slang och kopplingar 

Traktorväxel med pump 

Traktorväxel ex. 70L/540 med PTO pump 

4 900:- ex. exkl 70L/540 moms PTO + frakt 

4.905:- komplett komplett 

Växellåda med upp, nerväxling 

eller enbart som vändlåda 

till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar, 

generatorer m.m. 

350 mm stor öppen rulle 

för bästa grepp 

Låg tyngdpunkt ger bästa 

stabilitet och fri fri sikt sikt 

Vi har även radiostyrningar till 

andra vinschar 

Beställ 

Beställ hydraulkatalogen 

upp till 100 kW 

Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44 

Besök vår butik på nätet 

www.weimer.se 

CECTEK är en fullblodsmaskin från Taiwan med toppkvalitet och unik design. 

Egenutvecklad motor enligt bilteknologi med bl.a. med EFI, avgassensor och trycksmörjda glidlager. 

Motorn är i princip vibrationsfri samt har suverän hållbarhet & prestanda. Racingväxellåda med 

rakaskurna drev för minimala kraftförluster, underhållsfri CVT, differential bak som går att låsa, 

krängningshämmare, suverän väghållning, låg bränsleförbrukning, projektorstrålkastare, m.m. är bara 

några av fördelarna med CECTEK. 

VEDPANNA 

Molle 

45 kW 

Miljögodkänd 

50 cm. 

vedlängd 

26.000:inkl 

moms 

Mollepannan AB 

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

Älgtrac och 

Combitrac 

Reservdelar och 

service till din maskin 

hittar du hos oss. 

Komplett reservdelslager. 

Snabba leveranser. 

Bo Arnesson AB 

680 60 SYSSLEBÄCK 

070-399 17 00 

Kampanj! Kampanj! 

Vid köp av en Gladiator, Plogblad & vinsch på köpet Vid köp av en Allroad X5, Packväska fram & bak på köpet 

76.900:inkl. 

moms 

Beg fyrhjulingar! 

Timmervagnspaket inkl 

vedvagn, kran samt vinsch 

med fjärrstyrning 

10 400:- + moms 

(13 000:- inkl moms) 

 

WWW.FRITIDSDEPAN.SE 

Årets ATV 2008 

enl. ATV & TerrängMagazinet 

79.900:inkl. 

moms 

63.900:inkl. 

moms 

UTV 500 

CFMOTO 

100% byggd av CFMOTO 

Automat med motorbroms 

Sidodörrar, alu. fälgar och vinch ingår 

Tak, vindruta m.m finns som tillbehör 

2WD/4WD med diffspärr, hög/låg/ 

backväxel 

Individuell hjulupphängning 

runt om 

77.900:inkl. 

moms 

 

Kampanjen gäller okt-nov, så länge lagret räcker. 

Allroad X5 

CFMOTO 

100% byggd av CFMOTO 

Automat med motorbroms 

Aluminiumfälgar, ryggstöd, och 

vinsch medföljer som standard 

2WD/4WD med diffspärr, 

hög/låg/backväxel 


info@woodtiger.se 

www.woodtiger.se 

Nisula 400 

Rullmatat aggregat 

för gallring 

Nisula 150 E 

Lätt energiklipp 

Passar även till 

huggarvagnskranen 

Fälldiameter 15 cm 

Nisula 200 E 

Kraftigt klipphuvud 


GJ30 6WD Smidig - spårar nästan helt även 

Tel 0534-127 00 

Jordbrov. 23, 668 32 ED 

Nisula 280 E+ 

Energiklipp med 

extra stor ackumulering 

Nisula 280 E 

Energiklipp 

Ackumulerande 

fällhuvud 


Arbro 350 E 

Engreppsskördare 

2 olika datorval 


Anders Skogsskördare AB 

0123-290 60, 070-341 10 13 

Besök gärna vår hemsida för video och mer 

information: www.andersskordare.se 

SVENSKBYGGD 

SKOTARE 3 ton 

vid fullt styrutslag 

Ekonomisk - bränslesnål, prisvärd 

Servicevänlig - enda skotaren i 

sin klass med fällbar hytt 

Lättkörd - fram/backlåda 

Styrning - spakt alt rattstyrning 

Säkerhet - testad och godkänd 

hytt (OPS, ROPS , FOPS) 

Enkelhet - byggd på beprövade 

komponenter 

Kran - Mowi P20 4,7 m 

- breda 400 hjul 

runt om. 

FOREST 

 

 

 

 

 

 

® 

 

 

 

 

 

 

Produktnytt! 

CLIP 

Farmikko Energivedsgrip 

Energivedsgrip 

 

 

 

 

 

 

 

Pris: 74.000 kr + moms 

info@trejon.se, www.trejon.se 

Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19 

För mer information, se www.trejon.se 

VI SKOGSÄGARE 5/09 47

Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50 

E-post hsp@hsp.se www.hsp.se 

Klyvert 2000 

Vedmaskinen som kapar, klyver 

och transporterar 

Endast 32 30.900:900:- beställning senast 31 exkl dec, 2000:- moms rabatt 

Ring för broschyr, film eller demonstration. 

Magnabo AB 

SE-449 90 Nol 

Tel 0303 –74 32 43 

info@klyvert.se www.klyvert.se 

Välkommen till Combi Trac! 

Maskinen för dig som behöver draghjälp under jakt eller 

annan transporthjälp i svåra terränger. Den är driftsäker 

och stabil där den går fram på sina två drivband och hjul, 

utan att skada naturen! 

Idag fi nns möjligheten att anpassa maskinen efter just 

dina behov och önskemål! 

+46 372- 828 88 LJUNGBY 

Direkt från 

importören 

Pris 8 796:exkl 

moms 

www.combitrac.se 

Vi har köpt Combi Trac från Norge och 

fl yttat över tillverkningen till Sverige. 

wwwTel 0372-828 88 

Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

Flistugg 

4-9 kubik/timme, 

150 mm virke 

malwa 

360 

6WD, hydrostat, axlar med differentialer, 3-cyl diesel, 

hydraul midjelås, dubbelkommando, maxlast 3 000 kg 

malwa international 

Hyssna, tel 0768-43 95 95 

info@malwa.se www.malwa.se 

Snickerimaskiner till specialpris 


moms 

12 900:frakt 

o moms 

tillkommer 

Se mer: www.polarprod.se 

Tel 0640-420 02 

Pris 17 596:- 

exkl moms 

Fraktfritt 

Pris 1 116:- 

exkl moms 

Tel. 0528–700 00, 

kvällar 0528–700 11 

www.bjmmaskin.se 

Världens vackraste ord: 

i morgon. 

Skänk enkelt på cancerfonden.se eller 

sätt in ditt bidrag på Plusgiro 901986-0 

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med 

räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning 

för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Beställ vår nya 

produktkatalog 2010 

eller se vår hemsida 

DUABs kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, ver- 

www.duabhuset.se 

tikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av 

aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. 

Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord, 

Plan- och rikthyvel 

PT310 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5 000 rpm 

Matningshastighet 7 m/min 

fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt & planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn 

och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. 

Kombimaskin C5-260H Såg  

Plan & Rikthyvel  

Motor 3,0 kW 3-fas 400 V 

Motor 2,2 kW 3-fas 400 V Varvtal 4050 rpm  

Hyvel bredd 250 mm  Sågdjup 90° 65 mm  

DUAB FM230-L1 

kapacitet 1050 m 

Spånstos 100 mm 

Planhöjd 180 mm  

Sågdjup 45° 45 mm  

Rikthyvlingsbredd 310 mm Riktbord 1050x250 mm  Klinga diameter 250 mm  

Bordsstorlek 1 040x312 mm Planbord 600x250 mm  

Planhyvlingsbredd 305 mm Matningshastighet 8 m/min  

Planhyvlingshöjd 200 mm Varvtal kutter 4000 rpm  

Vikt 175 kg 

Hyvelstål antal 3 st   

Artikelnummer 104030 Kutterdiameter 75 mm  

Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Långhålsborrsbord 

Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 Chuckkapacitet 16 mm 

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 Bordsstorlek 160x368 mm 

Besök Besök oss oss på på internet: internet: http://www.drift-underhall.se 

http://www.duabhuset.se 

Bordsstorlek 1200x840 

(1080) mm  

Slaglängd justerbord 

1400 mm 

Fräs 

Varvtal 3500/5500/7000 rpm 

Spindel diameter 30 mm 

Max verktygsstorlek 

diameter 140 mm 

Vikt 370 kg Artikelnummer 107678 

3 /h 

Artikelnummer: 

107680 

DUAB FM300 

kapacitet 2 000 m3 Industrispånsugar av högsta kvalitet 

till specialpriser 

/h 

Artikelnummer: 

107679 

14.30 

Plan & rikthyvel DUAB Yt-& kantbandputs 

ML394Q inkl långhåls- DUAB MM-2315 

borrsbord Hyvelbredd 410 mm DUAB:s kraftiga 

Artikelnummer: 108578 oscillerande bandputsmaskin 

försedd med ett 

kraftigt och långt arbetsbord 

i gjutjärn som är höj- och 

sänkbart. Motor 400 V 1,5 kW/2 hk 

Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar, Bandstorlek 152x2515 mm 

spån-sugar, kombimaskiner,div storlekar! Artikelnummer 102394 

020-59 59 59 


moms 


moms 


TIMMERMATARE 

Från små timmermatare 

till stora anläggningar 

Andra produkter: 

Större matarbord 

Längdtransportörer 

Sorteringslinjer 

Sågintag 

Stockvändare 

Hydraulaggregat 

Automation 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 

+372-566 144 05 

Välj Opel som din nästa 

Transportbil 

Bilmodell ÅM Utrustning Färg Mil Pris 

Combo Skåp 1.3D -09 Topphängd lucka Silver 126.800 kr* 

Movano Storskåp Ydre -07 AC, Radio, Z-lyft Vit 347.000 kr* 

Combo Skåp 1.3D -09 Topphängd lucka Vit 121.900 kr* 

Combo Skåp 1.3D -09 AC, CD Silver 126.240 kr* 

Combo Skåp 1.3D -09 AC, CD Vit 121.920 kr* 

Vivaro Skåp 2.0 CDTi -09 KAMPANJPRIS! Vit 169.900 kr* 

Combo Skåp 1.6 Biogas -06 AC, CD Silver 2648 71.200 kr* 

Skoda Praktik 1.2 -08 AC, CD, drag Vit 2138 90.000 kr 

Ford Connect 1.8 -05 AC, CD, Vit 7131 92.300 kr 

VW Caddy Skåp -06 Aut, CD, radio, drag Röd 6324 103.200 kr* 

*Priser exkl. moms. (Alla bilarna fi nns för omgående leverans.) Priserna gäller t.o.m 2009-10-31 

Kardanvägen 18, Trollhättan 

www.anabil.se 

Stegmatare med enkel pålastning 

Kan även fås med tippande pålastning 

eller ställas efter ett stort matarbord 

ANA BUSINESS är specialiserad på företagsbilar. Hos oss får 

du hjälp med att hitta den bästa lösningen för just ditt företag. 

KONTAKTA NÅGON AV SÄLJARNA 

Stefan Johansson 0520-47 27 98 

Peter Utter 0520-47 27 14 

Claes Robertsson 0520-47 27 17 

Nyhet! 

Högkapacitetsanläggningar 

Mottagningstransportör 

med enkel och effektiv 

accdeleration utan drivrullar 

Mönster nr: 80584 

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING 

Raka sågstockar som krokiga vedstockar. 

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek 

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED 

www.logcon.se info@logcon.se 

FABRIKSNYA 

ÖPPET 

Vardagar kl 08-17 

SVERIGES ENDA 

P-MÄRKTA* 

FLISBRÄNNARE 

40–80 kW 

FLISOMAT med en 

påbyggnad 2 700 liter 

Stokerbrännare i storlekar 

40–80 kW som klarar även 

industrifl is upp till 75 mm. 

Brännhuvud med rörligt roster 

fi nns som tillval för dig som vill 

elda spannmål. I en normalvilla 

räcker en påfyllning ca 

1 månad under vintern med 

pellets. 

*P-märkningen ställer höga krav på 

– Miljö 

– Brandsäkerhet 

– Tillverkning 

– Kvalitetskontroll 

– Verkningsgrad 

Mer info www.sp.se 

– Driftsäkerhet 

VÄRMEPÄNNARE 

VÄRMECENTRALER 30–640 kW 

ÅTERFÖRSÄLJARE: 

DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

HUDIKSVALL Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 

JÖNKÖPING Ronnys VVS Service 036-313 240 

KALMAR FS Effekt värme 0480-47 33 86 

KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64 

KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96 

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41 

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60 

MELLERUD Ove Linderholm 0706-85 42 16 

RONNEBY Stjärnprodukter 0457-100 00 

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97 

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60 

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07 

www.energiteknik.net 

VETOMAT 500 liter 

Villabrännare för max 40 kW som 

lämpar sig för alla biobränslen 

såsom fl is, spån, briketter, pellets 

och torv. I en normalvilla räcker 

en påfyllning 5 dygn under vintern 

med pellets. 

GENERALAGENT I SVERIGE 


Även lämplig 

för sågytor 

1 m 3 /min 

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV 

För broschyr 

Ett komplett 

sågverksprogram: 

”Bandsåg, kedjesåg 

och timmerfräsar”! 

Mer info och närmaste återförsäljare hittar du 

på vår hemsida www.lennartsfors.com 

JORD & SKOG SÖKES 

Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens 

framkant och ha en trygg och engagerad 

partner vid försäljningen av Er gård 

- kontakta Skånegårdar AB. 

Kostnadsfri värdeuppskattning. 

Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 

Regionkontor: Jönköping 036-30 76 80 

www.skanegardar.se 

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING 

”SÄNKTA PRISER 

PÅ TIMMERFRÄSEN” 

Kontakta oss för ett 

erbjudande! 

Helautomatisk Vedhantering ! 

Ny bred och effektiv 

utmatningstransportör 

Vedprocessor 

Ny knivdesign och nytt 

längdregleringssystem 

Klarar grövre ved, 

rakt kapsnitt, jämn 

vedlängd 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter resten. 

Matar in, kapar, klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på 

ny långved... 

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 

➛ 

II 

Ecosågen Twin 400 

Mobilt eller stationärt enmanssågverk 

Inbyggt kantverk 

“Quattro” 

4 sågklingor 

Se Video på vår hemsida 

www.ecosagen.se 

Tillbehör: 

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd 

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 

Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner. 

Vänd Er med förtroende till oss! 

Vi har lösningen för Er, kontakta oss! 

Läppeställaren AB 

Läppe, 643 95 VINGÅKER 

Tel 0151-601 65, 

070-659 46 70 

INGVAR PERSSON AB 

Dahlberg Maskin AB 

Frök 1671, 870 52 NYLAND 

Tel 0612-503 62, 

070-605 56 53 

KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984 

www.kara.se 

Ett svensktillverkat 

kedjesågverk för 

Dig som vill 

vidareförädla 

Ditt timmer. 

Ring för information. 

Tel. 0502-175 40 

Fax. 0502-145 21 

www.timmersagen.se 

info@ipab.se 

Nöjda kunder sedan 1990 


Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

Bevaka dina gränser 

med 

KEBAstolpen 

Det är du som sätter gränserna. 

När du markerar upp rågångar 

eller sätter elstängsel med 

Keba-stolpen. 

Den tillverkas 

i rullformad 

galvaniserad 

plåt, överdragen 

med 

stryktålig 

plast. 

Diameter: 24 mm 

Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm 

Färger: Blå, gul eller röd 

Packas: 20 st/förpackning 

Ring oss för uppgift om återförsäljare 

Box 122, 333 22 Smålandsstenar 

Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 

www.kebaoutdoor.se 

Combikran 

Svensktillverkad 

* 360° Sväng 

* Räckvidd 4 meter 

* Runtomsvängande rotator 

Pris från 41.300:- 

Moms och frakt tillkommer 

Multistoker 

Med keramisk förugn 

Förbränningsverkningsgrad 91% 

Certifi erad & godkänd av TÜV för 

hela Europa. Eldas med fl is, havre, 

vete, korn, sågspån och pellets mm. 

Finns i fl era storlekar med 

lämpliga pannor 

Grästorp www.sonnys.se 

0514-10505 info@sonnys.se 

Återförsäljare Sökes! 

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? 

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i 

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 

INTERNOVA SVENSKA AB 

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50 

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se 

Maskin för den som vill 

ha skog kvar efter en ”Gallring” 

LogLanders bränsleförbrukning: c:a 3 liter per timme. 

8 hjuling = låg egenvikt 5,400 kg. 

Kranar från 5,6 till 6,5 m. 

4- växlad hydrostatdrift. Frigångshöjd 56 cm. 

”Kan utrustas med Energiklipp eller Skördaraggregat”. 

Nytt inom skoglig planering: 

Nu kommer 

Heureka! 

Roadshow 2009 

12 november: Sundsvall 

17 november: Örebro 

19 november: Växjö 

För anmälan och info: 

http://heureka.slu.se 

Skogsbruks- & 

Skogsmaskinsgymnasiet 

Osby 

g 

 

 

g 

 

www.naturbruksgymnasiet.osby.se 

För öppna landskap 

nu även för uthyrning! 

NU SVART PÅ VITT! 

Årets Fullträff!! Genzo Royal IS-31 o 155 Mhz 

5 av 5 möjliga i Jaktjournalens test 

Neoprenstövlar 

Bästa tänkbara resultat i Jaktmarker 

& Fiskevattens test!! 

(995:-).............. 

Kängor Genzo 

bockhuvud av 5 

möjliga i JJ 

(1995:-)............ 

Nu795:- 

Fr895:- 

Astro Till rätt pris! 

Skogs, Teleskop o Takfotsantenn 

Eftersökslampa Genzo 

komplett (1295:-) 

Plan- och släntklippare 

- en av marknadens kraftigaste! 

Testa 

oss! 

 

 

595:- 

Genzo Foderspridare 

Med extra kraftig motor och 12 V drift 

* Kraftig spridartallrik i rostfritt stål 

* 12 Voltssystem som ger extra lång drifttid 

* Digital timerenhet 

* 2 spridningar per dygn 

* Ställbar utspridningstid 

3-59 sekunder. 

ko 

(slagor 1,9 kg) 

 

 

 

 

 

 

fi 

a 

Jaktradio 

Genzo 

Icom m fl. 

En bra affär! 

HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00 

www.hylte-lantman.com 

Fr1695:- 

Vapenskåp Fr2995:- 

Skinnryggsäck 

Getskinn, trämes 

(1995:-).............Fr 995:- 

Kikare Max-On 

8x42, 10x42 

8x56 

Peltor SportTac Rätt pris! 

Pris 895:inkl 

batteri 

Marknadspris 1595:- Swingblade jaktkniv 

Yrkesfolkets självklara val! (895:-)................................... 

Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll. 

Jaktradiospecialisten 

HYLTE LANTMÄN 

1195:- 

2495:- 

Åtel- & övervakningskamera 

SG-55OV Max-On 

Digital med 5,0 MP, 2 GB minne, 

IR-blixt, trådfjärrkontroll med LCDdisplay 

marknadspris 3495:- .... 

2495:- 

695:- 


Oväntad frizon 

Lite paradoxalt har 

hårdhänta mänskliga 

ingrepp i naturen blivit 

en räddningsplanka 

för hotade arter. 

Det handlar om vägkanter, 

banvallar och kraftledningsgator 

som visat sig vara en tillflyktsort 

för arter från det 

gamla jordbrukslandskapet. 

Årligen besöks 140 skolor där 

”resenärerna” bjuds på upplevelser 

och aktiviteter, tillsammans 

med tre ambassadörer 

LODJUR OCH VILDSVIN 

SLÅR UT RÅDJUREN 

Den svenska rådjursstammen 

är stor, cirka 450 000 djur, men 

enligt svenska Jägarförbundet 

minskar den i nästan hela landet. 

Forskningen visar att konkurrensen 

med vildsvin och 

dovhjort påverkar stammen. I 

norra Sverige är det dock lodjuren 

som tar många rådjur. Endast 

på Gotland ökar rådjursstammen 

– men där fi nns heller 

inga lodjur. 

SOLVEIG LARSSON 

LEDER SVENSKA JÄGARE 

– Jag är känslomässigt bunden 

till skogen och älgjakten tillhör 

de allra finaste stunderna. 

Det berättade Solveig Larsson 

i en intervju för några år 

sedan när vi träffade henne 

hemma på skogsgården på 

Bjurön i Västerbotten. 

Därefter har hon haft många 

förtroendeuppdrag inom LRF 

och Skogsägarrörelsen. 

Nu är Solveig Larsson dessutom 

ordförande för Jägarnas 

Riksförbund med 28 000 medlemmar. 

Det är med andra ord läge för 

många fi na stunder. 

En studie gjord av Centrum 

för biologisk mångfald visar att 

betydelsen av dessa människoskapade 

biotoper är mycket 

större än vad som tidigare varit 

känt. 

– Infrastrukturens biotoper 

kan bidra till att uppfylla miljömålet 

om ängs- och slåttermarker 

i jordbrukslandskapet, 

säger Tommy Lennartsson, 

forskare vid Centrum för biologisk 

mångfald. 

från Skogsindustrierna. 

Under tre timmar diskuteras 

vikten av utbildning, elevernas 

egen framtid och möjligheten 

att balansera produktion och 

miljö i ett kretsloppsanpassat 

samhälle. 

Under dagen visar man också 

på skogsindustrins internationella 

möjligheter och bred- 

Ovanlig hackspett 

närmare räddning 

I början av sommaren föddes 

två kullar vitryggig hackspett i 

Värmland. 

– Det känns otroligt roligt 

och inspirerade för framtiden, 

säger Naturskyddsföreningens 

ordförande Mikael Karlsson. 

Förra året fanns ingen känd 

häckning. 

– Nu har arbetet med att rädda 

en av Sveriges mest hotade 

fågelarter fått en efterlängtad 

framgång. Vitryggen fungerar 

som paraplyart, det vill säga 

under sitt ”paraply” har den 

minst 200 andra hårt trängda 

arter, säger Mikael Karlsson. 

Sätt dig till rätta i soffan med 

din laptop, något gott att 

dricka och en skål med popcorn. 

Därefter är det läge att 

titta på skogsbio på datorn. 

Totalt fi nns 30 webbfi lmer 

om allt från att hantera motorsågen 

till att visa hänsyn till 

vårt kulturarv. 

Filmerna är gratis att se. Det 

enda som behövs är en dator 

och uppkoppling. Längden på 

Ett eldorado för rödlistade arter. 

100 000 elever på framtidsresa 

Under tio år har Skogsindustriernas 

temadag 

Framtidsresan nått ut till 

över 100 000 elever. 

den av yrken som behövs för att 

behålla konkurrenskraften. 

Utvärderingar av framtidsresan 

visar tydliga resultat: En 

jämförelse av elevernas inställning 

före och efter temadagen 

visar att 26 procent är positiva 

till skogsindustrin innan temadagen, 

efter temadagen är 76 

procent positiva. 

Ett bra år för vitryggen 

Skogsbio – både mysigt och lärande 

inslagen varierar, men majoriteten 

ligger på omkring ett par 

minuter. 

– I dag har vi samlat ihop 

ungefär 95 minuter fi lm. Men 

vi kommer att uppdatera sidan 

med nya inslag allt eftersom de 

produceras, säger Mats Hannerz 

som arbetar med Kunskap 

Direkt, där fi lmerna fi nns. 

www.kunskapdirekt.se/skogsbio 

KLASSISK BOK UTE IGEN 

År 1924 kom boken Praktisk 

skogshandbok. Det visade sig 

bli en klassiker, nu är den 15:e 

upplagan klar. Jämfört med 

1994, då det senast begav sig, 

är texten ordentligt omarbetad. 

Boken består av över 300 sidor 

med praktiska tips om skogens 

skötsel. 

I grunden är den sig lik, även 

om 1920-talets tips 

om fl ottning och tjärbränning 

ersatts av 

andra aktiviteter. 

Boken ges ut av föreningen 

Skogen och 

kostar knappa 500 

kronor, plus frakt. 

Titeln har modifierats något 

från praktisk skogshandbok 

till praktisk skogsbok. 

FÖRFÖRANDE 

DOFT AV TRÄ 

Modeskaparna Dean och Dan 

(med det språkligt krångliga 

märket Dsquared) har gjort en 

herrparfym för att reflektera 

kärleken till deras 

hemland Kanada. 

Flaskan är omsluten 

av kanadensiskt cederträ 

och lukten uppges 

vara dedicerad till ”den 

moderne mannens 

drömmar om naturen 

och sökande efter frihet 

och förförelse”. 

Parfymen He 

Wood. 

Tänk på det nästa gång ni går 

i en granskog! 

Doften är nämligen en blandning 

av gran, amber, mysk och 

lite viol för att påminna om 

skogens vatten. 

TIPSA SKOGFORSK 

OM DINA IDÉER 

Skogforsk vill få mer direktkontakt 

med det operativa 

skogsbruket. Därför öppnas en 

tipstelefon. 

– Det här är ett sätt som vi 

inte provat tidigare, säger Erik 

Viklund, kommunikationschef 

på Skogforsk. 

– Önskemålet har kommit 

från fl era håll. Men framför allt 

från skogsentreprenörer. De 

kommer ofta på idéer och brister 

när de sitter och kör sina 

maskiner. När arbetsdagen sedan 

är slut fi nns det risk att 

tankarna har fallit i glömska. 

Telefonnumret är 020-190 80 

80 och samtalet är gratis. 


NAMN & NYTT

I 

nöden prövas vännerna – finns 

de där när jag som bäst behöver 

dem? 

Skogsägarföreningen Södra har 

visat sig vara en vän som står 

pall när det krisar för kompisarna, 

medlemmarna. Efter stormen Gudrun 

fanns skogsägarföreningen där för 

sina medlemmar och gjorde ett 

imponerande jobb i upparbetningen 

av den stormfällda skogen. 

KRÖNIKAN Vi möter morgondagen nu 

 

I augusti var jag tillsammans med 

personal och förtroendevalda på årets 

skogsägarting i Växjö med Södra som 

värd. 

Det var två mycket intressanta och 

givande dagar, speciellt för mig som 

hade förmånen att besöka området 

år 2005, sju månader efter Gudruns 

härjningar. Att då på ort och ställe se 

och få beskrivet hur stormfällningen 

drabbade och påverkade enskilda 

skogsägare var en gripande upplevelse. 

När jag nu åter fick resa genom 

delar av området som drabbades av 

förödelsen kan jag konstatera att 

naturen har en fantastisk förmåga att 

läka såren som stormen orsakade. 

 

För Södra som ställdes inför uppgiften 

att hantera medlemmarnas alla frågor 

och problem den närmaste tiden efter 

katastrofen i januari 2005, startade 

en utmaning och ett arbete bland 

förtroendevalda och personal som 

ingen visste vart hän det skulle bära. 

När jag på årets välordnade exkursion 

i Södraland fick en redovisning av 

utfallet av fyra års arbete, beundrar 

jag på vilket sätt alla inblandade 

tillsammans hanterat den katastrof 

och den utmaning de ställdes inför. 

För mig som valt att ha skogsägarföreningen 

som affärspartner stärks 

jag och får ytterligare argument för 

det långsiktiga mervärde som 

samverkan med andra familjeskogsbrukare 

ger mig. 

 

Tio år har gått sedan skogsägarföreningarna 

och LRF inledde sitt näringspolitiska 

samarbete med målsättning- 

Efter stormen behövs vännerna. 

en att förbättra familjeskogsbrukets 

förutsättningar. 

Många frågor har stått på dagordningen 

under denna period och i 

de flesta fall har vi lyckats övertyga 

det politiska etablissemanget om 

vikten av att familjeskogsbruket 

tillåts jobba under långsiktiga och 

hanterbara spelregler. Detta 

gemensamma arbete fortsätter vi och 

står med högsta beredskap inför nya 

utmaningar i närings politiken. 

 

Dag två på skogsägartinget hade 

rubriken ”Skogsägare 2020” ett namn 

på en arbetsprocess vi nyligen har 

dragit i gång inom LRF Skogsägarna. 

Framtiden för skogsägarföreningarna 

innebär stora förändringar och nya 

utmaningar. 

Personer som i framtiden investerar 

i skogsfastigheter kommer att ha 

andra krav och önskemål. Ägarbilden 

förändras, målsättningen med 

ägarskapet likaså. Vi har gjort valet 

att aktivt delta i förändringsarbetet 

och följa med på framtidsresan. 

 

Avslutningsvis bjuder jag in Dig till 

denna nya kraftsamling och citerar en 

av deltagarna på årets skogsägarting 

”vi möter morgondagen redan i dag”. 

Gunnar Heibring 

Ordförande Norrskog 


Fabrik: E-mail: info@forsmw.com 


FARMA Nyheter 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support 

och reservdelar: 

011-165 770. 

Nyheter från AS FORS MW 

CT 8,5–12 4 WD CT 6,3–10 

FARMA Generation 2 

Första steget i FARMA Generation 2 premiärvisades på ELMIA WOOD i juni. FARMA Generation 2 innebär en uppgradering 

såväl produkt som designmässigt men innebär också en vidareutveckling av varumärket inom nya verksamhetsgrenar. 

På plats under mässan fanns tre nya kranar under beteckningarna C 8,5, C 6,3 samt C 5,3. Prisvärt och genomarbetat är ord 

som beskriver de nya kranarna. Gemensamt för kranarna är att de bygger på ett nytt armsystem med länksystem mellan 

lyft och vipparm. Genom kranarnas design bjuder de på den allra bästa av närområdesegenskaper, en jämnare gång samt 

en vipparm som är jämnstark utmed arbetsområdet. 

De nya kranmodellerna går att få tillsammans med en rad av våra vagnsstorlekar 

Teleskopcylinder 

och hydraulslangar 

ligger väl skyddade 

på kranens ovansida. 

De nya kranarna har försetts med ett armsystem utrustade med ett länksystem 

mellan lyftarm och vipparm som ger kranarna en bättre arbetsgeometri, 

starkare i närområdet samt mjukare rörelse. 

För vidare information, 

se vår nya hemsida www.forsmw.com. 

Genom kranens 

design skyddas 

vipparmens 

hydraulrör samt 

dess slangar ifrån 

slag, klämning 

eller att fastna i 

gren och kvist. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare 

för närmare information se hemsida 


Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer 

samt pris utan föregående information.

Posttidning B 

LRF Media AB 

Box 6132, 200 11 Malmö 

MARKNADSLEDAREN 

THE ”BIG BOSS” 

Modellen leveres std. med 

lastförskjutningsskydd. 

Vi säljer ut våra sista Sportsman 

500 6x6. Du hittar bra erbjudande 

hos din återförsäljare! 

Sportsman 6x6 800 är överlägsen 

när man jämför med 4-hjulingar: 

 

 

 

Sportsman 800 EFI 6x6 

Användare inom skogs- och gårdsdrift, jakt, 

park- och idrottsanläggningar, kraftbolag, försvaret 

med fl era, väljer 6-hjuling från Polaris. 

135 375 :- inkl. moms 

108 300 :- exkl. moms 

 

 

 

 

överstegringsrisk) 

Sportsman 6x6 800 fi nns som lätt terrängvagn och traktor. 

Välkommen att göra en bra affär! www.polarisind.com 

AlingsåsArjeplogArvidsjaurBoden Sixten Nilsson 

Motorservice AB 0921-10209 BollstabrukBorlängeBromölla 

Burträsk Hällgrens Motor i Burträsk AB 0914-10402 FröviFunäsdalenFårösund Ingenjörsfi rma Curt 

GrästorpGäddedeGällivareHallstahammarHedeHudiksvall 

XYZ Maskin AB 0650-543434 HuskvarnaJärvsö 

KalixKalmar Kiruna TT Trading AB 0980-60900 Kristinehamn Haga 

KungälvLaholmLidköping 

LuleåLyckseleLöddeköpingeMalå 

MariannelundMattmar MoraNorrtälje LättviktsMotor NH AB 

Nyköping Nyköpings Hyrmask. Bo Zenk AB 0155-269030 NynäshamnOckelbo Ockelbo Gummiservice AB 0297- 

OfferdalPiteå SkellefteåSkogås Denada Offroad AB 08- 

SkövdeSpångaStorumanSundsvall Fritidscen- 

Söderhamn SöderköpingTanumshede Andrèsens Skog & Trädgård AB 0525-29258 Torsby Mats 

TärnabyUddevalla Andresens Maskin AB 0522-999500 UllaredUmeå 

UppsalaVeddigeVilhelminaVäderstad 

Maskinteknik Egedal 0142-71250 VärnamoÅrjäng MP 

Åsarna Örnsköldsvik Skoterser- 

Östersund Motorhuset 063-570020

5 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?