Broschyr FARLIGT AVFALL - Lycksele kommun

FARLIGT AVFALL
Farligt avfall
-är det sopor
som bits?
I ett hushåll finns farligt avfall
som kan skada vår hälsa och miljö
– försök hitta alternativ!

Farligt avfall
Farligt avfall innehåller ämnen som är
skadliga för hälsan och miljön. Gemensamt
för dessa ämnen är att de bryts ner
långsamt eller inte alls. Detta innebär att de
giftiga ämnen som en gång spridits i miljön
kommer att finnas kvar under lång tid.
Därför är det viktigt att det samlas in och tas
om hand på ett korrekt sätt.
Bäst vore förstås att sluta med att använda
produkter som ger upphov till farligt avfall!
Farligt avfall är t.ex:
• spillolja (motorolja, skärvätskor, bromsolja & smörjolja)
• oljefilter
• glykol
• lysrör och lågenergilampor
• kvicksilvertermometrar
• småbatterier
• bilbatterier
• nagellack
• lacknafta, aceton
• färgrester
• limrester
• avfettningsmedel, spillfett
• starka syror
• starka baser (lut mm)
• bekämpningsmedel (mot ogräs, svamp, skadedjur, insekter)
• framkallningsvätska och fixermedel
• avfall innehållande PCB, tungmetaller mm
• elavfall

Farligt avfall lämnas till en
miljöstation
Den vanligaste miljöstationen är en container inredd
med märkta hyllor, backar, lådor och fat för olika typer av
farligt avfall.
Miljöstationerna finns på våra återvinningscentraler (ÅVC).
Av säkerhetsskäl är miljöstationerna låsta, men personalen
hjälper dig till rätta med att sortera avfallet.
Bilbatterier lämnas i en separat behållare vid miljöstationen
eller vid de bensinstationer som har särskilda boxar för
bilbatterier. För småbatterier finns det batteriholkar vid
återvinningsstationerna (ÅVS).
Det finns sammanlagt tre miljöstationer i Lycksele kommun,
Lycksele deponi/ÅVC, Kristineberg ÅVC samt Örträsk ÅVC,
där hushållen kan lämna sitt farliga avfall utan avgift.
Servicen ingår i renhållningsavgiften. Företag hänvisas till
Lycksele kommun eller annan godkänd transportör.
Miljöstationerna töms av kommunens entreprenör, Ragnsells.
Miljöstationen vid ÅVC sköts av kommunens personal.
Miljö- och byggnadsförvaltningen har tillsyn över
miljöstationerna.
Visste du att:
Det produceras 45 miljoner ton avfall i Sverige varje år.
Cirka 300 000 ton av detta är farligt avfall. I denna mängd ingår
bland annat cancerframkallande och fosterskadande ämnen,
brandfarliga, frätande och andra ämnen som är giftiga.
I Lycksele samlades det 2004 in sammanlagt 48,2 ton farligt
avfall från hushåll och små industrier.
För varje innevånare blir det 3,7 kg per år.
Vanligast är målarfärg, spillolja och småbatterier.
OBS! Mediciner lämnas in på apoteket!

Här finns miljöstationerna
i Lycksele
•Lycksele deponianläggning (ÅVC)
•Kristineberg återvinningscentral (ÅVC)
•Örträsk återvinningscentral (ÅVC)
Har du frågor om produkters kemiska egenskaper,
ring Kemijouren under dagtid 08-783 11 11.
Tänk på
att märka upp det du
lämnar in och blanda
inte olika kemikalier!

Vad händer med det
farliga avfallet?
Spillolja mellanlagras på Lycksele deponi tills
det skickas till energiutvinning i godkända
förbränningsanläggningar.
Lösningsmedel, färgrester, lim och
bekämpningsmedel sorteras,
paketeras och märks innan transport
till RagnSells kryoanläggning i Halmstad.
Sedan transporteras det vidare till SAKAB i Kumla
där det farliga avfallet slutförvaras eller förbränns
vid mycket hög temperatur, 1300-1400 °C, för fullständig
förbränning.
Småbatterier sorteras i Sundsvall. Nickel-kadmium (NiCd)
batterierna tas omhand vid SAFT NIFE i Oskarshamn och
kvicksilverbatterierna vid SAKAB i Kumla. De icke farliga
batterierna läggs på Blåbergets deponi i Sundsvall.
Återvinning av främst zink ur batterier är på gång.
Bilbatterier levereras till Kuusakoski och skickas vidare till
Boliden Bergsöe i Landskrona. Där töms batterierna på syra och
blyet återvinns (återvinningsgrad 98%).
Kvicksilvertermometrar sorteras vid RagnSells i Umeå och
slutförvaras av SAKAB i Kumla.
Lysrör och lågenergilampor innehåller det giftiga grundämnet
kvicksilver (Hg). Bjästa Återvinning AB återvinner glaset och
binder kvicksilvret med selen. Det går sedan på SAKAB:s deponi.
HUSHÅLL MILJÖSTATION/ RAGNSELLS
MELLANLAGER

Effekter på hälsa och miljö
Tungmetaller
Metallerna koppar, zink, kadmium, bly, krom, nickel, kobolt,
arsenik, kvicksilver m.fl. är grundämnen och går inte att förstöra.
En del metaller är livsnöd-vändiga för levande organismer i små
koncentrationer, t.ex. koppar, zink och krom. Andra metaller har
ingen nödvändig funktion hos levande organismer t.ex.bly,
kadmium, kvicksilver och arsenik. Redan i mycket små mängder
kan dessa metaller vara skadliga för växter och djur genom att
t.ex. orsaka störningar i näringsupptag och fortplantningsförmåga.
Kadmium, Cd
Kadmium finns i batterier och färgpigment.
Kadmium lagras i kroppen och kan ge njurskador,
benskörhet och anemi (blodbrist). Det kadmium
som människor år i sig kommer via maten, genom
att växter tar upp kadmium som tillförts jorden via
konstgödsel eller utsläpp till luft eller vatten.
Kvicksilver, Hg
Kvicksilver finns i batterier, lysrör och termometrar samt i
amalgam. Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna.
Kvicksilver avger kvicksilverånga och har stora förutsättningar att
spridas långt. Det kvicksilver som vi en gång spridit i miljön utgör
ett hot mot människor, djur och natur under lång tid framöver.
Kvicksilver ansamlas i kroppen och
kan bl.a. ge skador på centrala nervsystemet
som yttrar sig i mentala och
motoriska störningar.
Andra effekter är njurskador
och allergier.
Bly, Pb
Bly förekommer som rostskyddande färgpigment och i bilbatterier.
Bly ansamlas i kroppen och kan ge skador på lever, njurar och
nervsystem. Förhöjda blyhalter i hjärnan hos barn leder till
försämrad inlärningsförmåga och nedsatt mörkerseende.
Vid kronisk blyförgiftning uppstår blodbrist och störningar på
nervsystemet.

Krom, Cr
Krom används som färgpigment och i impregneringsmedel
främst för trä. Krom orsakar vid låga doser skador på
luftvägar och är cancerframkallande.
Bekämpningsmedel
Allmänt gäller att bekämpningsmedel är farliga att förtära
och inandas. Hudstänk kan ge irritation, frätskador, cancer,
skador på arvsmassan och störningar på fortplantningen.
Det kan också ge skador på njurar, lever och immunförsvar.
Spilloljor
Inandning av höga halter oljedimma kan ge
irritation i luftvägar, hosta och heshet.
Långvarig exponering kan ge
lunginflammation.
Långvarig hudkontakt kan ge
irritation och eksem.
Oljestänk i ögonen ger sveda.
Upprepad kontakt med spilloljor kan till
exempel också ge torr hud, oljeakne och
på lång sikt cancer.
Visste du att:
En droppe olja kan förstöra
1 000 liter vatten!
Lösningsmedel
Lösningsmedel förekommer i ren form och i olika
produkter, t.ex. färg, lack, rengöringsmedel och lim.
Lösningsmedel löser upp fett, är lättflyktiga och kan
därmed lätt tas upp via lungor och hud.
Inandning kan ge yrsel, huvudvärk, minnesförlust,
medvetslöshet samt skador på nervsystem och lungor.
Intag av lösningsmedel kan leda till illa-mående eller
förgiftning. Lösningsmedel kan också orsaka förorening
både i yt- och grundvatten
Syror och baser
Syror finns t.ex. i rengörings- och rostborttagningsmedel samt bilbatterier.
Baser (alkali) finns bland annat i maskindisk-, färgborttagnings- och
grovrengöringsmedel. Koncentrerade syror och baser är starkt frätande
och kan ge svårläkta sår. Stänk i ögonen ger sveda eller frätsår och kan
ge bestående synskador.

Alternativa produkter
Bäst av allt är att minska användningen av kemikalier.
Undvik kemikalier om det går,
köp miljömärkta varor och överdosera inte!
FÖNSTERPUTSMEDEL - Normalt räcker det med ljummet vatten och
fönsterskrapa. Till feta fönster kan man använda lite T-sprit i vattnet.
TOALETTRENGÖRING - Använd handdiskmedel till toaletten också.
Citronsyra tar bort kalkavlagringar och vinsyra avlägsnar rostfläckar.
Lycksele kommuns krav
I Lycksele kommun och i hela Sverige, gäller att alla hushåll
ska sortera ut farligt avfall och lämna till en miljöstation.
Det ska vara i hela och tydligt märkta förpackningar.
Blanda inte kemikalier – tänk på explosionsrisken!
Lästips
• Samla in kvicksilver (Naturvårdsverket 1996)
Internetsidor
www.kemi.se www.environ.se
www.sakab.se www.elkretsen.se
www.rvf.se www.hsr.se
www.batteriforeningen.a.se
www.hemtillholken.se
www.sopor.nu
Kontakta oss
Tekniska förvaltningen
Serviceenheten-renhållning, enhetschef 0950-167 52
E-post linda.astrom.lofgren@lycksele.se
Miljö- och byggnadsförvaltningen, exp 0950-167 51
E-post miljokontoret@lycksele.se