Teoretiska och praktiska uppgifter i teknikundervisningen

More documents

Recommendations

Info

där lärarna presenterar ett problem och eleverna förväntas hitta en lösning på problemet (Benenson, 2001; Ginns et al., 2007). Det är dock inte alltid lärarna följer upp varför eleverna löser problemet på det ena eller andra sättet, utan uppgiften avslutas i och med att man hittat en lösning. Även andra studier lyfter fram vikten av att fokusera själva lärandeprocessen (ex Dow, 2005) och att väva samman teori och praktik för att nå ett holistiskt lärande (ex Hansen, 2000; Gibson, 2007). Denna studie kompletterar tidigare forskning med empiriska resultat från teknikundervisningen i den svenska grundskolan. Teori och metod För att studera hur teoretiska och praktiska uppgifter hanteras och upplevs av lärare och elever i den svenska grundskolan har vi kombinerat empiri från två olika studier (Bjurulf, 2008; Kilbrink, 2008). Den ena studien fokuserar lärares klassrumspraktik, där fem lärares teknikundervisning i år 7–9 filmades och transkriberades (Bjurulf, 2008). Detta är en variationsteoretisk studie (jämför Marton & Booth, 1997; Marton, Runsesson & Tsui, 2004). Den andra studien fokuserar elevers uppfattningar, där 11– 15 år gamla elever intervjuades kring deras arbete med programmerbara legorobotar i skolan (Kilbrink, 2008). Denna studie är fenomenografisk (jämför Kroksmark, 1987; Marton & Booth, 1997; Svensson, 1997). Den ontologiska utgångspunkten för båda studierna ligger inom livsvärldsfenomenologin (Bengtsson, 1999). Inom denna pluralistiska filosofi ser man inte kropp och själ som två olika enheter av människan, utan betraktar dem som en sammanvävd enhet och det är den levda och erfarna världen man intresserar sig för. Genom att kombinera resultat från de två studierna syftar vi till att beskriva olika aspekter av hur teoretiska och praktiska uppgifter hanteras och upplevs av lärare och elever i den svenska grundskolan, med utgångspunkt i empirin från de olika studierna. Vi har sammanställt de olika sätten att hantera och uppleva teoretiska och praktiska uppgifter i teman. Resultat Nedan presenteras fem teman som beskriver hur uppgifter av teoretisk och praktisk karaktär hanteras och upplevs i teknikundervisningen. Dessa är praktik utan teori, praktik följt av teori, teori utan praktik, teori följt av praktik och teori och praktik och bygger på empiri från de två nämnda studierna från svenska grundskolan. Under respektive rubrik ges också exempel från empirin. Praktik utan teori I två av de observerade klasserna hade eleverna till uppgift att bygga fordon. Eleverna arbetade i grupper och försågs med material, men inte med några instruktioner för hur de skulle gå tillväga. När eleverna byggt sina fordon arrangerades en tävling och det fordon som åkte längst utsågs till vinnare. Momentet avslutades i och med att tävlingen avgjorts och lärarna lyfte inga diskussioner i klassen om varför det ena eller andra fordonet fungerat bättre respektive sämre. Det är möjligt att eleverna diskuterat för och nackdelar med olika byggnadsprinciper inom gruppen, men man missade möjligheten att jämföra och diskutera olika modeller och byggnadssätt i helklass och arbetet fokuserade mer på det praktiska genomförandet. 2
Eleverna som arbetade med programmerbart legomaterial i skolan arbetade ofta enligt ”trial and error”. De testade sig fram till dess att de hittade en lösning på det de ville åstadkomma. En del elever fokuserade mer på själva byggandet än på att planera sina konstruktioner. Eleverna var stolta över sina konstruktioner när de lyckades få dem att fungera, men tröttnade snabbt när de inte lyckades. Andra lade fokus på att konstruera en robot som de tyckte såg fin ut, snarare än att reflektera över och försöka förstå olika byggnadssätt och funktioner. Praktik följt av teori Under ett arbetsområde i observationsstudien byggde eleverna modeller av högtalare. Läraren försåg eleverna med instruktioner och specifikt material, vilket gjorde att alla byggde liknande högtalarmodeller. Därefter följde ett kursavsnitt i fysik, som kallades ”ljud”. Det fanns en uppdelning mellan vad de olika ämnena – teknik och fysik – fokuserade på. I teknikundervisningen fokuserades det praktiska arbetet på hur man bygger en högtalare, medan den teoretiska förklaringen på varför det blir ljud i en högtalare följde i fysikundervisningen. I intervjustudien använde sig en del elever av instruktioner för att konstruera sina robotar. Efteråt, när de byggt färdigt, reflekterade de över hur de olika delarna hängde samman för att därigenom förstå något om konstruktionen. Teori utan praktik I stort sett alla lärare i observationsstudien inkluderade någon form av skriftlig uppgift i teknikundervisningen. Denna var oftast någon form av historisk översikt över en specifik artefakt. Eleverna läste om artefakten och sammanställde artefaktens historiska utveckling, skrev om vem som uppfann den, var någonstans i världen den utvecklades och vad den använts till. Det fanns ingen koppling till något praktiskt arbete i samband med denna uppgift. I en del klasser där de arbetade med de programmerbara legorobotarna arbetade eleverna tematiskt. Det kunde då ingå en skriftlig uppgift och ofta delade eleverna upp arbetet mellan sig, så att någon ansvarade för den teoretiska delen av arbetet, medan andra arbetade med det mer praktiska konstruerandet. Vid den här uppdelningen fanns ingen koppling till de praktiska uppgifterna för dem som arbetade med uppgifterna av teoretisk karaktär. Teori följt av praktik En av eleverna i intervjustudien berättade att han brukade förbereda sig inför arbetet med legorobotarna i skolan, genom att fundera ut vad han ville göra. Dock blev det problematiskt när han skulle överföra detta i praktiken, eftersom det till exempel inte fanns alla delar som skulle ha behövts till det han ville göra. Detta indikerar att det inte är tillräckligt att bara tänka ut idéer, idéerna måste också testas i praktiken för att kunna avgöra om det är möjligt att genomföra dem. I ett kursavsnitt i observationsstudien tillverkade eleverna modeller av väderkvarnar. Precis som i exemplet med högtalare ovan, försåg läraren eleverna med skriftliga instruktioner och material för att kunna konstruera väderkvarnarna. Till skillnad från högtalarexemplet, hade eleverna här också möjlighet att påverka vilken typ av väderkvarn de ville konstruera. Innan de påbörjade konstruktionsarbetet studerade eleverna väderkvarnarnas historiska utveckling och sammanställde denna i en skriftlig 3
Page 1: TEORETISKA OCH PRAKTISKA UPPGIFTER
Page 5: Bjurulf, V. & Kilbrink, N. (2006) T

Teoretiska och praktiska uppgifter i teknikundervisningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?