Teoretiska och praktiska uppgifter i teknikundervisningen

apport. Detta följde den arbetsordning denna lärare alltid brukade använda sig av i
teknikundervisningen – att först teoretiskt studera en artefakts historiska utveckling
och sedan praktiskt konstruera artefakten. Den teoretiska delen av arbetet förklarade
dock inte den påföljande praktiken (konstruktionen av artefakten), vilket gör att den
teoretiska och praktiska delen av arbetet hade olika lärandeobjekt för eleverna.
Därmed vävdes inte heller teori och praktik samman.
I några fall förklarade lärarna den påföljande praktiken och visade varför något skulle
konstrueras på ett visst sätt. I dessa fall var lärandeobjektet detsamma i den teoretiska
inledningen, som i den påföljande praktiska arbetsuppgiften. Ett exempel var när en
lärare först visade på tavlan varför det är nödvändigt att placera tegelstenar på ett visst
sätt när man murar en vägg, för att konstruktionen ska bli stabil, innan eleverna själva
fick praktisera detta. Eftersom den teoretiska förklaringen gavs innan det praktiska
arbetet, vävdes ändå inte teori och praktik samman i elevernas arbete.
Teori och praktik
När eleverna i intervjustudien reflekterade över sitt eget lärande i samband med att
konstruera och programmera robotar pratade några av dem om intellektuell kunskap
som en viktig ingrediens, för att kunna utföra ett praktiskt arbete i olika situationer.
En elev lyfte till exempel fram att han visste hur man kan konstruera robotar tack vare
sina kunskaper från att meka med sin moped, eftersom arbetet bygger på samma
principer. Här väver han samman teoretiska kunskaper han hade tillägnat sig vid
tidigare praktiskt arbete med det praktiska arbetet med legorobotar.
Sammanfattande kommentarer
Det finns många exempel på arbetsuppgifter av teoretisk och av praktisk karaktär i de
två empiriska studierna som ligger till grund för den här analysen. Det är dock sällan
som de teoretiska och praktiska arbetsuppgifterna vävs samman i undervisningspraktiken.
Ofta hanteras de istället separat, eller följt av varandra. Ibland behandlar de
också olika aspekter av innehållet i undervisningen. Trots att tidigare forskning lyft
vikten av att väva samman teori och praktik för att nå ett holistiskt lärande i
teknikundervisningen, sker alltså detta sällan i undervisningspraktiken enligt våra
studier – och i de få fall vi fann exempel på sammanvävning var det eleverna själva
som stod för den. Vår slutsats är att lärare bör underlätta för elever och skapa
förutsättningar för elever att nå ett djupare lärande genom att medvetet använda sig av
fler arbetsuppgifter som är av både praktisk och teoretisk karaktär, som behandlar
samma lärandeobjekt. Eleverna bör alltså få möjlighet till reflektion och diskussion
under sitt praktiska arbete i högre grad än vad de enligt våra studier får idag. Här
anser vi också att lärarutbildningen kan spela en viktig roll, genom att belysa detta vid
utbildningen av nya lärare i ämnet teknik.
Referenser
Benenson, G. (2001). Teachers researching, children designing. Journal of
Technology Education, 12(2), 56-68.
Bengtsson, J. (1999). Med livsvärlden som grund: Bidrag till utvecklandet av en
livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar: En studie av lärares arbete med
skolämnet teknik (Karlstad University studies, no. 2008:29). Doktorsavhandling,
Karlstad: Karlstads universitet.
4