Rapport Motalavikens sodra strand 20100616 slutlig

Miljöutredning av Motalavikens södra strand 

Sammanfattning 

BAKGRUND 

Stadsbyggnadskontoret inom Motala kommuns kommunledningsförvaltning har inlett ett 

projekt för att ta fram ett detaljplaneprogram inom ett område med arbetsnamnet Motalavikens 

södra strand. Ett behov har därför uppstått att inhämta mer kunskap om föroreningssituationen 

samt behovet och kostnader för vidare undersökningar och åtgärder 

inom området. 

UPPDRAG OCH SYFTE 

Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret vid Motala kommun 

utfört utredningar kring de fastigheter och verksamheter som bedrivs inom det geografiskt 

definierade området Motalavikens södra strand. 

I uppdraget har ingått att: 

- inventera och sammanställa befintligt material från kommunala arkiv 

- analysera och bedöma föroreningssituationen i mark inom området och sediment inom 

påverkansområdet genom kontroll av tillsynshandlingar, Länsstyrelsens MIFO-databas 

och en fördjupad historisk utredning 

- klassificera områdets olika delar med avseende på risk för föroreningar samt bedöma 

behovet av fortsatta undersökningar och åtgärder 

- genomföra en grov kostnadsuppskattning utifrån generella antaganden för efterbehandlingsbehov 

för förorenad mark 

- leverera underlag för ansvarsutredning 

RESULTAT 

För 7 av de 23 fastigheter som ingår i undersökningsområdet bedöms tillräcklig information 

finnas för att i dagsläget kunna bedöma i vilken utsträckning ett efterbehandlingsbehov 

föreligger. Vid huvuddelen av dessa bedöms efterbehandlingsåtgärder ej krävas respektive 

endast krävas i liten utsträckning. För övriga fastigheter är kunskapsläget rörande 

den nuvarande och framtida risken för exponering för människa och miljö otillräcklig för 

att med tillräcklig säkerhet kunna bedöma behovet och omfattningen av eventuella efterbehandlingsåtgärder. 

De kostnader som redovisas är baserade på uppskattningar och schablonmässiga beräkningar 

som innebär att det verkliga kostnadsläget antingen kan vara avsevärt mindre eller 

större. Det rekommenderas därför starkt att inte betrakta uppskattade kostnader som absoluta 

utan snarare relativa jämförelsevärden mellan olika områden. 

Uppdragsnummer: 6401-002 Sida 2

Innehållsförteckning 

SAMMANFATTNING 


1 Inledning 5 

2 Uppdrag och syfte 5 

2.1 Organisation 5 

3 Tillvägagångssätt 6 

4 Bedömningsgrunder avseende föroreningssituation 8 

4.1 Markanvändningsalternativ 9 

5 Övergripande beskrivning av utredningsområdet 11 

6 Beskrivning av fastigheter inom utredningsområdet 12 

6.1 Fålehagen 1:1 12 

6.2 Stenavadet 1 15 






6.8 Holm 6:30 26 

6.9 Holm 6:80 27 

6.10 Holm 6:85 32 

6.11 Strömkarlen 1 33 





6.16 Vätterviken 1 46 







6.23 Kanaljorden 3:45 57 

7 Sammanfattning av föroreningssituation i mark och grundvatten. 58 

7.1 Fålehagen 1 58 

7.2 Stenavadsområdet 58 

7.3 Del av Holm 6:80 58 

7.4 Holm 6:85 59 

7.5 Strömkarlen 59 

7.6 Vätterviken 59 

7.7 Övrig påverkan 59 

8 Utredningsbehov av föroreningssituation 60 

8.1 Fastigheter där utredningar av mark & grundvatten ej är motiverade 60 

8.2 Fastigheter där utredningar av mark & grundvatten är motiverade om markanvändning ändras 

60 

8.3 Fastigheter där utredningar av mark & grundvatten är motiverade oavsett markanvändning 61 

8.4 Byggnader 61 

8.5 Dagvatten 61 

8.6 Sediment 62 



9 Efterbehandlingsbehov och kostnadsuppskattning av föroreningssituation 63 

9.1 Fålehagen 1 63 

9.2 Stenavadsområdet 64 

9.3 Holm 6:80 64 

9.4 Holm 6:85 65 



9.7 Övrig påverkan 67 

9.8 Miljöpåverkan från dagens verksamheter 67 

10 Slutsatser och rekommendationer 68 

11 Informationskällor 68 

Bilagor 

Bilaga 1: Utredningsområdet Motalavikens södra strand 

Bilaga 2: Karta – sammanfattning miljöstatus 



1 Inledning 

Stadsbyggnadskontoret inom Motala kommuns kommunledningsförvaltning har inlett ett 

projekt för att ta fram ett detaljplaneprogram inom ett område med arbetsnamnet Motalavikens 

södra strand. Ett behov har därför uppstått att inhämta mer kunskap om föroreningssituationen 

samt behovet och kostnader för vidare undersökningar och åtgärder 

inom området. 

2 Uppdrag och syfte 

Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Kommunledningskontoret vid Motala kommun 

utfört utredningar kring de fastigheter och verksamheter som bedrivs inom det geografiskt 

definierade området Motalavikens södra strand. 

Utredningsområdet omfattning framgår av bilaga 1. På kartan framgår även fastighetsbeteckningar. 

Uppdragets syfte är att utreda vilka historiska verksamheter som har haft, och har idag, 

påverkan på området som omfattar Motalavikens södra strand och hur dessa kan påverka 

en framtida ändring från industriområde till bostäder på fastigheten. 

I uppdraget har ingått att: 

- inventera och sammanställa befintligt material från kommunala arkiv 

- analysera och bedöma föroreningssituationen i mark inom området och sediment inom 

påverkansområdet genom kontroll av tillsynshandlingar, Länsstyrelsens MIFO-databas 

och en fördjupad historisk utredning 

- klassificera områdets olika delar med avseende på risk för föroreningar samt bedöma 

behovet av fortsatta undersökningar och åtgärder 

- genomföra en grov kostnadsuppskattning utifrån generella antaganden för efterbehandlingsbehov 

för förorenad mark 

- leverera underlag för ansvarsutredning 

I uppdraget har EJ ingått att utföra: 

- Intilliggande järnvägsverksamhet eller andra verksamheter utanför planområdet eventuella 

effekter på förändrad markanvändning. 

- Ansvarsutredning. I uppdraget ingår att ta fram underlag för att kunna genomföra en 

ansvarsutredning. 

2.1 Organisation 

I uppdraget har följande personer medverkat: 

Namn Ansvar och uppgifter 

Peter Carlsson Uppdragsledare 

Ingvar Eriksson Handläggare 


3 Tillvägagångssätt 

Utredning har utförts genom nedanstående stegvisa förfarande. 


1. Genomgång av förslag till förändring av Motalavikens södra strand samt genomgång 

med beställare för att definiera uppdraget. 

2. Sammanställning av uppgifter om verksamheter - kommunala arkiv 

De verksamheter/fastigheter som finns inom utredningsområdet har identifierats och 

listats. Detta arbete har utförts genom att sammanställa befintligt material från tillsynsmyndigheten, 

Miljökontoret vid Motala kommun samt genom på plats hos miljökontoret 

att söka information på respektive verksamhet och fastighet. Kontroll har 

även skett av miljörapporter, tillstånd, historik, inspektionsmeddelanden, förelägganden 

och eventuella klagomål som inkommit till tillsynsmyndigheten. 

3. Kontroll av information rörande fastigheterna i MIFO-databasen 

Uppgifter rörande verksamheter inom det berörda området har skickats per mail eller 

post från Länsstyrelsens databas över förorenade områden. Förutom vad som framgår 

av MIFO-databasen och andra handlingar hos tillsynsmyndigheten rörande föroreningssituation, 

spridnings- och exponeringsrisker samt riskklassning har en bedömning 

skett med den egna erfarenheten från utredningsarbete vid motsvarande verksamheter 

och markanvändning. 

4. Fördjupad historisk utredning 

Kontroll i annat bakgrundsmaterial har skett genom studier av ritningar, kartor, fotografier, 

flygfoto mm. 

5. Utredning avseende sediment. 

Från verksamheter inom planområdet samt den utfyllnad som har utförts finns risk att 

sediment i anslutning till planområdet påverkats negativt vilket i sin tur kan påverka 

den framtida markanvändningen. I samband med kartläggning av föroreningssituationen 

inom planområdet har sedimenten studerats och dess risk för påverkan. Studier 

har bland annat skett genom kontroll av tidigare utredningar, strömnings- och ackumuleringsförhållanden. 

6. Platsbesök inom området 

Övergripande platsbesök utförs för att få en bättre kunskap och för att göra riktiga antaganden. 

Platsbesöket syftar till att både bekräfta det som framkommit i tidigare utförda 

moment samt för att få fram ytterligare fakta som kan påverka genomförandet av 

programmet. 

7. Risk för övrig påverkan från pågående verksamhet. 

En översiktlig Inventering och bedömning har skett av hälsopåverkande faktorer i form 

av t ex lukt, buller och transporter inom området som kan påverka möjligheterna till 

ändrad markanvändning. 

8. Genomgång med beställare 

Sammanställning samt möte och översiktlig muntlig redovisning av framtaget material. 

9. Klassificering 

Samtliga fastigheter har klassificerats. Vid klassificeringen har en jämförelse skett enligt 

begreppen Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning 

(MKM). En bedömning har gjorts om ytterligare utredningar/undersökningar är nöd- 



vändiga för att få fram relevant information beroende på vad marken skall användas 

till. 

10. Skriftlig sammanställning och utvärdering och genomgång med beställare 

Skriftlig sammanställning och utvärdering av samtliga verksamheter och fastigheter 

med avseende på föroreningssituationen. 

11. Muntlig redovisning 

Slutlig genomgång med beställare och redovisning/presentation av slutrapport. 



4 Bedömningsgrunder avseende föroreningssituation 

Begreppen KM och MKM 

KM = Känslig markanvändning, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. 

Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under 

en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. 

MKM = Mindre känslig markanvändning, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning 

till exempelvis kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas 

vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre 

som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är 

av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras 

och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området 

och ytvatten skyddas. 

Jämförvärden/riktvärden 

För bedömning av påträffade halter i mark har Naturvårdsverkets generella riktvärden för 

KM och MKM tillämpats. I grundvatten har i första hand riktvärden eller motsvarande för 

halter i förorenat grundvatten tillämpats från Naturvårdsverkets hemsida, i andra hand har 

riktvärden hämtats från ”Förslag på riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. 

Kemakta AR 2004-13”. Tillämpade riktvärden presenteras i tabell 1 

Tabell 1 Tillämpade riktvärden för ämnen i mark (mg/kg TS) och grundvatten (µg/l). 

Ämne 

NV 

KM 

NV 

MKM Grundvatten 

KEMAKTA 

“ångor i byggnader” 

utspädning 

1/5000 

KEMAKTA 

“miljörisker 

ytvatten” 

utspädning 

1/100 

Antimon 12 30 10 

Arsenik 10 25 50 

Barium 200 300 

Bly 50 400 10 100 

Kadmium 0,5 15 5 

Kobolt 15 35 

Koppar 80 200 2000 

Krom totalt 3) 

80 150 50 

Krom (VI) 2) 

2 10 

Kvicksilver 0,25 2,5 1 

Molybden 40 100 

Nickel 40 120 50 

Vanadin 100 200 

Zink 250 500 

Diklormetan 1,2) 

0,08 0,25 

Dibromklormetan 1,2) 

0,5 2 

Bromdiklormetan 1,2) 

0,06 1 

Triklormetan 1,2) 

0,4 1,2 

Koltetraklorid (Tetraklormetan) 

1,2) 

0,08 0,35 


1,2-dikloretan 

1,2-dibrometan 

1,1,1-trikloretan 

Trikloreten 1,2) 

Tetrakloreten 1,2) 

cis-dikloretylen 5) 

1,2) 0,02 0,06 30 

1,2) 0,0015 0,025 1 

1,2) 5 30 


0,2 0,6 10 

0,4 1,2 

- - 50 

trans-dikloretylen - - 

vinylklorid 5) 

- - 0,3 

PCB-7 4) 

0,008 0,2 0,001 

PAH L (låg molekylvikt) 3 15 0,2 (cancero- 200 (cancero- 5 (cancerogena) 

PAH M (medelhög molekylvikt) 

PAH H (hög molekylvikt) 

3 

1 

20 

10 

gena) 

10 (övriga) 

gena) 

1500 (övriga) 

100 (övriga) 

PAH Cancerogena 6) 

0,3 7 

PAH Övriga 6) 

20 40 

Bensen 1,2) 

0,012 0,04 10 40 1000 

Toluen 1,2) 

10 40 60 7000 1000 

Etylbensen 1,2) 

10 50 20 6000 1000 

Xylen 1,2) 

10 50 20 20000 1000 

Alifat >C 5-C8 1,2) 

12 80 

Alifat >C8-C10 1) 

20 120 

Alifat >C10-C12 1) 

100 

100 3000 

100 500 

Alifat >C12-C16 100 500 - - 

Summa alifat >C5-C16 100 500 - - 

Alifat >C16-C35 100 1000 

- 

5000 

Aromat >C8-C10 10 50 100 

800 3000 

Aromat >C10-C16 3 15 2000 1000 

Aromat >C16-C35 10 30 

1) Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i porluft. Kompletterande analyser av markluft och inomhusluft rekommenderas. 

2) Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i mark- eller grundvatten. Kompletterande analyser av mark- och grundvatten 

rekommenderas. 

3) Om halt Cr VI är mindre än 1% 

4) Antas vara 20 % av PCB-tot 

5) Gränsen för otjänligt dricksvatten, WHO, januari 2005 

6) Tidigare tillämpade riktvärden (NV rapport 4638) 

I rapportens tabeller har halter i markprov överstigande KM markerats med fet stil och 

halter överstigande MKM med understruken fet stil. Halter i vatten överstigande ovanstående 

riktvärden har markerats med fet kursiv stil 

4.1 Markanvändningsalternativ 

Utredningsområdet är idag planlagt för industri samt parkmark, men plan för omställning 

till bostäder utreds. I denna rapport diskuteras ofta Mindre Känslig Markanvändning 

(MKM) och Känslig Markanvändning (KM). 

Till Mindre Känslig Markanvändning hör industri, men även handel och kontorsverksamhet 

räknas som mindre känslig. I princip tillämpas samma riktvärden för de olika verksamheterna, 

men skillnaden mellan de olika kategorierna är i huvudsak att: 

- för handel och kontor så är det mindre acceptabelt med t.ex. oljelukt inomhus, även om 

det inte är hälsoskadligt (kan leda till mer omfattande åtgärder) 



- vid omställning till handel och kontor så avslutas industriepoken och risk för nya markföroreningar 

är liten. Saneringsåtgärder kan därför krävas i större utsträckning än vid byte 

mellan olika industriverksamheter. 

Till känslig markanvändning hör bostäder, daghem och skolor. 

Ovan nämnda markanvändningsalternativ baseras på generella riktvärden. De generella 

riktvärdena utgår från vissa fastställda parametrar som att människor kan utsätts/exponeras 

av förorening genom t.ex intag av dricksvatten, odling av grönsaker, 

damning, direktkontakt med förorening etc sk humantoxikologiska risker/effekter. Vidare 

förutsätter riktvärdena att det sker en viss påverkan i markmiljön och att det sker en spridning 

av förorening till grundvatten och vidare till recipient, så kallade ekotoxikologiska risker/effekter. 

Sannolikt så skiljer sig förhållanden på undersökningsområdet mot flera av de antaganden 

som gäller för de generella riktvärdena. För de flesta förväntade föroreningar 

vid Motalavikens Södra strand antas att det framförallt är de ekotoxikologiska 

parametrarna som är styrande. 



5 Övergripande beskrivning av utredningsområdet 

Utredningsområdet ligger i Motalas centrala delar utmed Motalavikens södra strand. I de 

östra delarna bedrivs små- och medelstor industriell verksamhet, de centrala delarna är 

lågutnyttjade och vid den västra delen återfinns en småbåtshamn samt båtvarv. 

Stora delar av området har skapats genom successiv utfyllnad i Vättern. Lantmäterienheten 

vid Motala kommun har åskådliggjort detta genom att sammanställa äldre kartmaterial 

och bilder i nedanstående bild 1. 

Bild 1 Strandlinjer utmed Motalavikens södra strand 

Enligt SGU jordartskarta Linköping NV (Serie Ae nr 24 - 1976) består jordlagren både vid 

Stenavadsområdet och Holm 6:80 till största delen av fyllnadsmassor, men med skillnaden 

att dessa överlagrar glaciala isälvsmaterial (isälvsgrovmo och isälvssand) vid Stenavadsområdet 

medan de i fastigheten Holm 6:80 överlagrar postglacial grus och sand. 

Dessa material överlagrar sedan i varierande omfattning olika typer av material, bl a leror 

och moräner. Sammanfattningsvis så pekar dessa uppgifter på att åtminstone de ytligare 

marklagren generellt sett består av genomsläppliga jordmassor och att risken för spridning 

av föroreningar via grund- och markvatten till Vättern är stor. 



6 Beskrivning av fastigheter inom utredningsområdet 

6.1 Fålehagen 1:1 

Allmänt 

Lagfarna ägare Motala kommun 

Ekonomikontoret 

591 86 Motala 

Fång Köp 1965-08-23 

Landareal 94,6804 ha 

Registrerad i MIFO-databasen Ej inventerat eller registrerat 

6.1.1 Nuvarande verksamhet på fastigheten 

Båthus, småbåtshamn 

6.1.2 Tidigare verksamhet på fastigheten 

Någon utförlig information angående vilken typ av verksamhet som bedrivits inom fastigheten 

har inte kunnat inhämtas. Nedanstående citat är hämtat från inspektionsskrivelse av 

Plan- och miljöförvaltningen 2007-08-20: 

”Hamnverksamhet har pågått på platsen sedan 1960-talet. Förmodligen har fiskare hållit 

till på platsen långt tidigare. Det går inte att utesluta att marken kan ha förorenats av underhållskemikalier 

vid uppställningsplatserna under årens lopp.” 

6.1.3 Markföroreningssituation 

Inga uppgifter har framkommit om att geo- eller miljötekniska undersökningar har genomförts. 

Möjlig föroreningssituation/potentiellt hot: En jämförelse med tidigare strandlinjer avslöjar 

att delar av fastigheten utgörs av ny mark som skapats genom utfyllnad i Vättern. Var 

dessa massor hämtats och vad de kan innehålla i form av olika typer av föroreningar är 

okänt. 

Mark, vatten och sediment kan ha förorenats av underhåll, reparation och bränslehantering 

av båtar inom fastigheten, men även av externa verksamheter. I närheten, söder om 

järnvägen, finns flera fastigheter där olika typer av miljöfarlig verksamhet bedrivits, bl a 

verkstadsindustri, metallskrotning, bilvårdsanläggningar och åkeri. Förutom att förorenat 

grundvatten från dessa områden kan spridas till Fålehagen 1:1 så avvattnas dagvatten 

från dessa områden till den angränsande Mörtviken, se nedanstående bild 2. 


Bild 2 Dagvattennät, utsläppspunkter i Mörtviken 


I PM över geohydrologiska förhållanden samt risk för föroreningsspridning vid Stenavadsgatan, 

Bro 407, har Aqualog AB sammanställt uppgifter rörande verksamheter som kan 

påverka föroreningssituationen inom fastigheten. Nedanstående uppgifter har hämtats 

från detta PM. 

Bild 3 från PM över geohydrologiska förhållanden samt risk för föroreningsspridning vid Stenavadsgatan, Bro 

407 – Aqualog AB, 2006. 



Tabell 2 Sammanställning från PM över geohydrologiska förhållanden samt risk för föroreningsspridning 

vid Stenavadsgatan, Bro 407 – Aqualog AB, 2006. 

6.1.4 Miljöpåverkan från nutida verksamheter 

Störningar i form av buller, lukt, damm, transport, kemikaliehantering på omgivningen från 

dagens verksamhet bedöms vara mindre och tillfällig då ingen industriell verksamhet bedrivs. 

6.1.5 Utrednings- och åtgärdsbehov 

Med tanke på fastighetens nuvarande och historiska användningsområde är sannolikheten 

mycket stor att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. 

En översiktlig miljöteknisk undersökning bör utföras med fokus på misstänkta punktkällor, 

utfyllnadsmassor och sediment men även med kontroll om spridning sker från industriområde 

uppströms fastigheten. 

Resultatet från undersökning styr behovet av ytterligare utredningar och eventuella efterbehandlingsåtgärder. 


6.2 Stenavadet 1 


Allmänt 



591 86 Motala 

Fång Res 0000-00-00 

Landareal 6 546 m 2 

Registrerad i MIFO-databasen Inget objekt kartlagt i MIFO-databas 


Äldre fritidshusgrupp. Rivning planerad och delvis påbörjad. 


Inga uppgifter. Förmodligen har fastigheten enbart utnyttjats för bostadsändamål sedan ca 

1910-20. 


Inga uppgifter har framkommit om att geo- eller miljötekniska undersökningar genomförts. 

Möjlig föroreningssituation/potentiellt hot: Det har inte framkommit uppgifter om att uppvärmning 

av byggnader inom fastigheten skett med oljeeldning eller att olja eller andra 

bränslen hanterats inom fastigheten. Risken för att mark förorenats av verksamhet inom 

fastigheten bedöms därför som liten. 

Djupare beläget grundvatten kan ha förorenats av externa verksamheter belägna söder 

om fastigheten, bl a fastigheten Laxen 13 (fd Lindquists verkstäder). 

Någon risk för att fastigheten förorenats av verksamhet inom intilliggande fastigheter Stenavadet 

2 eller Holm 6:80 bedöms inte föreligga. Utfyllnadsmassor bedöms inte förekomma 

inom i någon nämnvärd utsträckning fastigheten. Föroreningssituationen bedöms 

därmed vara låg och främst beroende av om nedskräpning förekommit. 


Ingen verksamhet bedrivs som kan orsaka miljöpåverkan på fastigheten. 



liten att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. 

Som övergripande åtgärd bör en okulär besiktning av fastigheten vara tillräcklig för att 

bedöma behov av ytterligare åtgärder. De delar som är utfyllda samt risk för påverkan från 

verksamheter uppströms bör kontrolleras mer noggrant. 




Allmänt 



591 86 Motala 

Fång Res 0000-00-00 

Landareal 6122 m 2 



Garage. Rivning planerad. 


Inom fastigheterna Stenavadet 4 och 5 har olika typer av bränslen hanterats under långa 

perioder under 1900-talet. I kommunens bygglovsarkiv visar handlingar (se bild 4 nedan) 

att sådan verksamhet även planerades bedrivas inom fastigheten Stenavadet 2. Sammanfattningsvis 

så visar handlingar att den planerade verksamheten skulle bestå av förvaring, 

och troligen omlastning till lastbilar, av olja, bensin, diesel. Två st stationspumpar. 

Fem st cisterner varav en under mark. Inga uppgifter om skyddsåtgärder som t ex spolplatta 

eller oljeavskiljare. 

Bild 4 Utdrag ur Motala kommuns bygglovarkiv för fastigheten Stenavadet 2 




Structor Miljöteknik AB har under 2010 genomfört en översiktlig miljöteknisk undersökning 

vid fastigheterna Stenavadet 2 och 3 samt Holm 6:80. Inom fastigheten Stenavadet 2 

genomfördes provtagning mha grävmaskin resp. borrbandvagn vid totalt fyra platser. Vid 

en plats installerades grundvattenrör. Platserna framgår av nedanstående bild 5. 

Bild 5 Provtagningspunkter 

Samtliga uttagna prover analyserades med PID- och XRF-instrument. Ett prov, SM6:2, 

valdes ut för analys på laboratorium. Resultat framgår av nedanstående tabell 3. 

Tabell 3 Laboratorieanalys prov SM6:2 inom Stenavadet 2 (mg/kg TS) 

Ämne KM MKM SM6:2 

Arsenik 10 25 7,14 

Barium 200 300 53,3 

Bly 50 400 449 

Kadmium 0,5 15 0,481 

Kobolt 15 35 1,48 

Koppar 80 200 25,9 

Krom totalt 80 150 3,66 

Kvicksilver 0,25 2,5


Tabell 4 Analys av grundvatten vid fastigheten Stenavadet 2 (µg/l). 

Kemakta Kemakta SM7 

“ångor i “miljörisker Vatten 

Ämne Grundvatten byggnader” ytvatten” 

utspädning utspädning 

1/5000 1/100 

Bensen 10 40 1000 

Toluen 60 7000 1000 

Etylbensen 20 6000 1000 

Xylen 20 20000 1000 

Alifat >C 5-C8 3000 

Alifat >C8-C10 

100 


C12-C16 100 - - C5-C16 

- - 


- 5000 C8-C10 800 3000 

Aromat >C10- 

C16 

100 

2000 1000 

Oljeindex



Allmänt 



591 86 Motala 

Fång Res 0000-00-00 

Landareal 6041 m 2 



Oklara uppgifter: magasin, förråd, kontor, förråd för brandfarliga varor 


Ved- och kolaffär. Garage för lastbilar. 

Inom fastigheterna Stenavadet 4 och 5 har olika typer av bränslen hanterats under långa 

perioder under 1900-talet. I kommunens bygglovsarkiv visar handlingar att sådan verksamhet 

även planerades bedrivas inom fastigheten Stenavadet 3. 

Sammanfattningsvis så visar handlingar (se bild 6 och 7 nedan) att den planerade verksamheten 

skulle bestå av förvaring av olja, diesel, och andra bränslen i sex cisterner. 

Dessutom planerades att installera en cistern för uppvärmning. Samtliga cisterner ovan 

mark. Verksamheten skulle även bestå av fathantering och fatskölj. Spillplatta och kasuner 

under cisterner visas i ritningar kopplade till oljeavskiljare. 

Bild 6: Del av byggnadslovsritning (fasader, sektion) daterad 1967, Motala kommuns bygglovarkiv 



Bild 7: Del av byggnadslovsritning (sektionsplan) daterad 1967, Motala kommuns bygglovarkiv 


Structor Miljöteknik AB har under 2010 genomfört en översiktlig miljöteknisk undersökning 

vid fastigheterna Stenavadet 2 och 3 samt Holm 6:80. Inom fastigheten Stenavadet 3 

genomfördes provtagning mha grävmaskin resp. borrbandvagn vid totalt tre platser. Platserna 

framgår av bild 5 under Stenavadet 2. 

Samtliga uttagna prover analyserades med PID- och XRF-instrument. Några tecken på att 

mark förorenats av oljor, bensin eller andra bränslen har inte iakttagits vare sig vid provgropsgrävning, 

provtagning eller i analyser. Det antas därför att den planerade verksamheten 

aldrig startades. 




En mindre väg som går förbi ett plåtskjul och vidare till en pir som är placerad nedströms 

Stenavadet 4. Omfattning och frekvens av verksamheten vid plåtskjulet är oklar men bedöms 

som begränsad. Sannolikt är verksamheten kopplad till drivmedelshanteringen vid 

Stenavadet 4. På baksidan av skjulet kan även ses kärl/fat. 

I övrigt har inga verksamheter uppmärksammats på fastigheten. 


Med tanke på fastighetens nuvarande och historiska användningsområde är det liten sannolikhet 

att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. Sannolikheten 

bedöms dock som stor att spill/läckage skett vid verksamheten kring plåtskjulet. 

För merparten av fastigheten bedöms inga ytterligare undersökningar vara nödvändiga. 

Verksamheten vid plåtskjulet, de delar som är utfyllda samt risk för påverkan från verksamheter 

uppströms bör kontrolleras mer noggrant. 




Allmänt 

Lagfarna ägare Anders Oscar Andersson 

Box 359 

591 24 Motala 

Fång Köp 1983-09-01 

Citerat från skrivelse från Gunnar Jacobsson 

– Logistik och Konsultverksamhet, 

2004-03-18: ”Fastigheten köptes av AB 

Svenska Shell 1943 och såldes till distributions- 

och lagringsbolaget Pol Transport AB 

1980 (lagfart 1981). Pol Transport sålde i 

sin tur fastigheten till Anders Andersson 

Grävmaskiner AB 1983 som fortfarande 

äger fastigheten.” 


Registrerad i MIFO-databasen Objektid F0583-0024. Ej inventerad eller 

riskklassad av Länsstyrelsen. 


Inga uppgifter har framkommit om att verksamhet bedrivs idag. 

Citerat från SGI utredning Vätterviken och Stenavadet – Inventering och bedömning av 

föroreningssituationen, 2004-03-22: ”Fastigheten på ca 6000 m 2 innehåller 4 cisterner 

ovan jord, troligen 6 mindre cisterner under jord samt två industribyggnader. Handlingar 

från verksamheten har hittats från 1928 med Svenska Shell som drev verksamhet till 

1981. Enligt Shells handlingar från början av 1970-talet lagrades ca 1300 m3 bensin, 600 

m 3 motorbrännolja, 6400 m 3 lätt eldningsolja, 50 m 3 övrigt på fastigheten.” 

Cisternerna ska enligt uppgift vara tömda och rengjorda. 

Vid platsbesök på Stenavadet 3 kan konstateras att verksamheten på Stenavadet 4 ej är i 

drift men att tydliga kvarlämnade spår av verksamheten finns i form av cisterner, tankar, 

bränsleledningar mm. 


Lagring av olja i ca 70 år (1928? – 1995?). 


Inga uppgifter om att provtagning har genomförts. 

Citerat från SGI utredning Vätterviken och Stenavadet – Inventering och bedömning av 

föroreningssituationen, 2004-03-22: 

”SGI klassar preliminärt området i klass 2, stor risk. Någon form av provtagning behövs för 

att kunna klassa området någorlunda säkert. Att området hamnar i klass 2 beror på verksamhetens 

art, genomsläpplig jordart, att bostäder planeras och att Vättern är riksintresse 

och inte beroende på några indikationer som kända läckage eller synliga tecken av föroreningar 

på området.” 



Grundvatten inom fastigheten Holm 6:80 provtogs inom Structor Miljöteknik AB:s översiktliga 

undersökning 2010 vid en punkt nedströms fastigheten Stenavadet 4. Inga förhöjda 

halter påvisades. Resultatet ska inte övertolkas men antyder inte att någon omfattande 

spridning sker i dagsläget. Grundvatten inom fastigheten kan dock vara förorenad av 

verksamhet inom andra fastigheter, t ex Stenavadet 5 samt Laxen 13. 


Ingen pågående verksamhet bedrivs som kan orsaka miljörisker däremot kan den historiska 

verksamheten påverka den framtida användningen av fastigheten. 


Med tanke på fastighetens historiska användningsområde är sannolikheten mycket stor 

att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. 

En översiktlig miljöteknisk undersökning bör utföras med fokus på misstänkta punktkällor i 

mark och grundvatten som bränsleledningar och tankar, bränslepåfyllning, pumpanläggningar 

etc. Kontroll bör även ske av utfyllnadsmassor och om spridning sker från industriområde 






Allmänt 

Lagfarna ägare AB Motala båtvarv 

Fabriksgatan 26 

591 37 Motala 

Fång Köp 1995-07-18 

Citerat från skrivelse från Gunnar Jacobsson 

– Logistik och Konsultverksamhet, 

2004-03-18: ”Denna grannfastighet ägdes 

av Svenska Petroleum AB (SP AB) under 

perioden 1936 till 1972 och försåldes detta 

år till Ö.E.F. Motala Båtvarv AB övertog 

fastigheten 1995 och är fortfarande lagfaren 

ägare till fastigheten. Under SP AB:s 

innehav av fastigheten opererades oljedepån 

enligt uppgift av ESSO.” 




Varv, båtupplag 


Lagring av olja, bensin, diesel, lysfotogen i sju (ev fler) cisterner ovan och under jord. 

Verksamheten bör även ha omfattat omlastning, tappning. Hantering, dvs påfyllning, rengöring 

av mindre behållare, ex fat, har troligen skett. Inga uppgifter om att spillplattor, oljeavskiljare 

eller annan skyddsutrustning installerats har påträffats. 


Inga uppgifter om att provtagning har genomförts. 

SGI bedömning av föroreningssituationen för intilliggande fastighet Stenavadet 4 bör vara 

relevant även för denna fastighet. Mark och grundvatten inom fastigheten kan även vara 

förorenad av verksamhet vid andra fastigheter, t ex Stenavadet 4 och 8 samt Laxen 13. 


Ingen pågående verksamhet bedrivs som kan orsaka miljörisker däremot kan den historiska 

verksamheten påverka den framtida användningen av fastigheten. 


Med tanke på fastighetens historiska användningsområde är sannolikheten mycket stor 



mark och grundvatten som bränsleledningar och tankar, bränslepåfyllning, pumpanläggningar 

etc. Kontroll bör även ske av utfyllnadsmassor och om spridning sker från industriområde 






Allmänt 

Lagfarna ägare AB Motala båtvarv 

Fabriksgatan 26 

591 37 Motala 

Fång Köp 1963-09-05 


Registrerad i MIFO-databasen Objektid F0583-0400. Ej inventerad eller 

riskklassad av Länsstyrelsen. 


Varv, båtupplag. Försäljning av båtar, tillbehör och motorer samt reparation och service av 

båtar. Reparation med trögflytande polyester. Drivmedelsförsäljning (bensin och diesel) till 

båtar. Mottagning och förvaring av farligt avfall. 


Oklart om och hur många cisterner som funnits på platsen. 

1996: 2 st ovan jord (bensin, olja), 1 st nedgrävd (bensin) 


Provtagning har genomförts 2006-02-03 vid tre platser (provdjup 0,3-0,5 m samt 1 m djup) 

och analyserats m a p metaller och kolväten inför utbyggnad. Provtagningen hade förelagts 

verksamhetsutövaren i beslut 2005-06-16. Provsvaren redovisas i totalhalter extraherbara 

alifater resp. aromater; alifater 79 – 180 mg/kg TS. De analyserade halterna kan 

inte jämföras med Naturvårdsverkets generella riktvärden. Samtliga analyserade metallhalter 

underskrider generella riktvärden för KM. Ca 15 ton ”oljeskadad” jord schaktades 

bort 2006. Några andra uppgifter om att provtagning genomförts har inte påträffats. 

Vid Miljö- och hälsoskyddsenhetens inspektioner 2007-07-16 och 2007-10-24 noterades 

flera brister rörande kemikalie- och avfallshantering/förvaring. Anmälan om misstanke om 

brott lämnades till åklagarkammaren 2007-11-06. Beslut om att förundersökning läggs 

ned fattat 2009-05-14. 


Citat från Motala kommun, Plan och miljökontoret, i ärende ang. anmälan enligt 21§ Förordningen 

om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) om tillverkning av 

plastprodukter: …”Bedömning: Verksamheten bedrivs på fastigheten Stenavadet 8. Området 

är detaljplanelagt för småindustriändamål. Avstånd till närmaste bostadshus är ca 

500 meter. Den påverkan som verksamheten kan ge upphov till på omgivningen är lukt 

från diffusa utsläpp av plastrester och lösningsmedel vid lackering. Dessa utsläpp bedöms 

förekomma i en så liten omfattning att risken för störning bedöms som mycket liten.” 



mycket stor att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. 

En översiktlig miljöteknisk undersökning bör utföras med fokus på misstänkta punktkällor, 

utfyllnadsmassor och sediment men även med kontroll om spridning sker från industriområde 

uppströms fastigheten. Resultatet från undersökning styr behovet av ytterligare utredningar 

och eventuella efterbehandlingsåtgärder. 


6.8 Holm 6:30 

Allmänt 



591 86 Motala 

Fång Köp 1905-03-07 

Landareal Uppgift saknas 

Registrerad i MIFO-databasen Nej 


Del av Motalaviken 


Ej relevant. 


Se avsnitt 7.5 Sediment 


Ingen verksamhet bedrivs som kan orsaka miljörisker. 




liten att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. 

Kontroll av sediment bör ske på fastigheten i samband med undersökning av andra fastigheter 

där verksamhet pågått. 


6.9 Holm 6:80 


Allmänt 



591 86 Motala 

Fång Köp 1905-03-07 


Registrerad i MIFO-databasen Objektid F0583-0520, F0583-0640 


Parkmark, gator samt del av Motalaviken 


Tändsticksfabrik 1800-tal (brann ner 1875). Läget osäkert men bedöms ha varit inom 

denna fastighet och troligen även fastigheterna Holm 6:85 och Vätterviken 1. 

En stor del av fastigheten mellan Stenavadsområdet och kv Strömkarlen har skapats genom 

utfyllnad i Vätterviken. I Länsstyrelsens databas har man registrerat en industrideponi, 

objektnr F0583-0640, som bl a använts av fd Lindquists verkstäder AB. 


Grundvatten har provtagits vid en punkt inom ramen för SGI utredning – Översiktlig miljöteknisk 

markundersökning vid f.d. Lindquist verkstäder, 2006-03-24. Platsen framgår av 

nedanstående bild 8. Analysresultat redovisas i tabell 5. 

Bild 8 Provtagningspunkt grundvatten vid SGI utredning 2006 



Tabell 5 Analys av grundvatten (halter i µg/l). 

Benämning MO 15 (6,5-7,5 m djup) 

Ämne 

Alifater >C16-C35 32 

Toluen 15 

Etylbensen 3,6 

Xylener 13 

Diklormetan


Provpunkternas läge hade valts av flera skäl; för att ge mer information rörande fyllnadsmassornas 

utbredning, för att komplettera/utöka parametrar vid den punkt som analyserats 

i samband med undersökning av Lindqvists verkstäder samt för att undersöka om 

spridning av föroreningar sker från fastigheter inom kv Strömkarlen respektive kv Vätterviken. 

Analysresultat redovisas i nedanstående tabeller 6 – 8. 

Tabell 6 Analys av jordprover metaller (mg/kg) 

Ämne KM MKM SM10:2 SM11:4 SM11:5 SM12:1 

SM15A:2 SM15A:2 

SM16:2 

SM17:1 

Arsenik 10 25

Ämne 

SM7 SM12 SM16 SM17 SM18 

Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten 

Nickel 605 4,22 5,89 

Zink 94400 35,3 35,7 

1,2-dikloretan 






liten att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp av verksamheter 

på platsen. 

Dock har fastigheten fyllts ut i omgångar mot Vättern och där fyllnadsmassor konstaterats 

innehålla förhöjda halter av framförallt PAH och tungmetaller. Det undersökta området 

omfattar ca 12 000 m 2 . Fyllnadsmassornas mäktighet varierar från ca 1 till 5 meter, dvs en 

medelmäktighet av ca 3 m. Total volym fyllnadsmassor uppskattats mkt grovt till 36 000 

m 3 . En platsspecifik bedömning bör utföras av påträffade ämnens risk för exponering och 

spridning. 

Ytterligare undersökning bör utföras mellan järnväg och väg samt i områdets östra del. 

Inga misstänkta punktkällor finns i detta område utan provpunkter bör placeras slumpvis 


6.10 Holm 6:85 


Allmänt 

Lagfarna ägare Lars Anders Danell 

Östra Hamngatan 7 

591 37 Motala 

Fång Gåv 1981-12-01 




Bostad 


Inom fastigheten kan en tändsticksfabrik legat (se Holm 6:80). 

I kommunens arkiv för bygglovshandlingar har endast ritningar rörande bostadshus samt 

lager för fiskhandel noterats. 


Inga uppgifter har framkommit om att geo- eller miljöteknisk markundersökning genomförts. 

Mark inom fastigheten kan vara påverkad av de två eldsvådor som tändsticksfabriken 

drabbades av. Eventuella föroreningar relaterade till detta bedöms vara i huvudsak 

PAH:er. Fyllnadsmassor kan ha förts till platsen. 




Med tanke på fastighetens nuvarande och historiska användningsområde är det sannolikt 


En översiktlig miljöteknisk undersökning bör utföras med fokus på den gamla tändsticksfabriken 

samt utfyllnadsmassor. 




Allmänt 

Lagfarna ägare Gåfab Fastighets AB 

Landsborgsgatan 11 

591 37 Motala 

Fång Gåv 2008-11-01 


Adresser på fastigheten Fabriksgatan 8 

Registrerad i MIFO-databasen Objektid F0583-0406. Riskklass 3 (fas 1) 


Kontor, knivslipning, bridgeklubb, lager. 


Citerat från MIFO-blanketter 

”I plåtskjulet ska det från 40-talet (?) ha varit tillverkning av plåtburkar. Stål och plåt pressades 

och formades till burkar. Oklart hur länge. 

Ca 1980-2004 Malmen Mekanisk verkstad 

Var först i plåtskjulet på sidan (där Tomas snickarn hyr idag) och flyttade sedan till kvarnens 

lokaler (tegel/sandstensbyggnaden). Mekanisk verkstad med svetsning, borrning 

och svarvning. Legotillverkning till bygg och transportsektorn. Som mest 11 stycken och 

ca 7 när verksamheten lades ner. Spill av kylvätska vid ett tillfälle som vallades in. Speciellt 

rum för oljefat (195 liters). Gjutet golv.” 



”Lokalerna har tidigare använts som kvarn, screen-tryckeri samt för plåt- och stålprocesser. 

Under 80-talet och troligen även på 70-talet har verkstadsindustri (eventuellt två olika) 

pågått i båda byggnaderna. Den ena verksamheten utförde svetsning, borrning och 

svarvning med hjälp av sju arbetare. Skärvätskor och oljor som innehar hög farlighet användes. 

Det råder dock brist på uppgifter om plåttillverkningen samt den andra verkstaden. 

Utifrån dagens kännedom bedöms föroreningsnivån i mark och grundvatten som låg 

till måttlig. 

De naturliga jordarterna på platsen är lerig morän eller moränlera men det är även möjligt 

att platsen är utfylld. Ledningar i marken kan öka spridningsförutsättningar via mark och 

grundvatten och sammantaget bedöms dessa som stora. Känsligheten och skyddsvärdet 

varierar från litet (asfalterad mark) till mycket stort (bostäder och ytvatten). 

Sammantaget bedöms fastigheten till riskklass 3. Utifrån den kända verksamhetens hantering 

så ses inte risken för föroreningar i marken en som särskilt stor. Men den höga 

osäkerheten kring öviga verksamheter på platsen samt de höga skyddsvärdena och den 

höga känsligheten gör att lägre riskklass inte kan sättas i dagsläget.” 

Inga uppgifter har framkommit om att provtagning har genomförts. 

Naturliga jordarter inom fastigheten bör motsvara de som konstaterats inom andra närliggande 

fastigheter, dvs sand, silt. Uppgifterna i Länsstyrelsens MIFO-databas om att lerig 

morän/moränlera förekommer är troligen felaktiga. 

Möjliga föroreningstyper: metaller, oljor (även från uppvärmning), lösningsmedel. Verksamhet 

som bedrivit kan inte uteslutas ha förorenat byggnaden i sig. 




Inga uppgifter har framkommit om att dagens verksamhet inom fastigheten ger upphov till 

någon påverkan till omgivningen i form av buller, lukt eller andra störningar. 


Med tanke på fastighetens historiska användningsområde är det sannolikt att mark och 

grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. 


mark och grundvatten som lagringsplatser för råvaror och avfall, utmed ledningsstråk för 

dag- och spillvatten etc. Kontroll bör även ske av utfyllnadsmassor. 





Allmänt 

Lagfarna ägare Jan-Gunnar Lanemo 

Norra Stånggatan 17 

582 73 Linköping 

Fång Köp 2005-12-01 

Landareal 1 628 m 2 (+ vatten 225 m2) 




Lagring av båtar (?) 



”20 tal? – iaf 59 Sjösteds & Söner 

Legotillverkning. Smide och svetsning ex trappräck, grindar etc. En till max tre personer. 

~60/70tal Nybloms 

Samma verksamhet, ensam. Innergården användes som bygglager. 

Sandström 

Byggnadsfirma. 

80 tal -1992 Nabab Nilsson O. Adlofssons Byggnads AB 

Snickeri / byggnadsfirma. Endast lager av virke på platsen.” 



”Deponier: Fram till 50-talet användes området från Stenavadet till Vätterviksgatan som 

deponi. ”Innehåll: Hushållssopor, grovsopor, det mesta.” 

”Riskklass, motivering: …Den främsta föroreningsrisken kommer från metaller som funnits 

i malmen tex. järn, nickel och krom. Detta kan ha spridits till mark från slagg och smidesverksamheten.” 

Inga uppgifter har framkommit om att provtagning har genomförts. 

Smidesverksamheten bedöms utifrån tillgängliga uppgifter ha utgjorts av konventionell 

byggsmide, dvs där övervägande råvaran utgörs av järn. Kommentarer i MIFO-databas 

angående föroreningsrisk relaterad till andra metaller bedöms därför övervärderad. Andra 

metaller kan dock förekomma, troligen främst blymönja som var en vanligt förekommande 

rostskydds/grundfärg. Föroreningsspridning kan då ha skett via t ex slipning av rostskyddsmålade 

produkter och diffus spridning till omgivningen via sopning av verkstadsytor. 

Föroreningar i mark och grundvatten kan även bestå av eldningsolja för uppvärmning 

från cisterner, ledningssystem och påfyllnadsplats. 

Verksamhet som bedrivit bedöms inte ha förorenat byggnader i något nämnvärd omfattning. 











dag- och spillvatten, plats för påfyllnad av eldningsolja etc. Kontroll bör även ske av utfyllnadsmassor. 





Allmänt 

Lagfarna ägare Text och bild i Motala AB 

Box 173 

591 22 Motala 

Fång Köp 1997-10-01 





Tryckeri, reklambyrå, båtverkstad samt handel 



”1937 – in på 60-talet (1967?) Skrot 

Två verksamhetsutövare Wigren och Olsson & söner AB hade skrotgård och handel med 

metallskrot (järn, koppar). Bilbatterier ska ha omhändertagits men inga bilar. En industrilokal 

hade enligt uppgifter nedskrotningsrum med jordgolv. Lagring skedde även ute, direkt 

på marken. Verksamheten var belägen i hörnet mot Fabriksg 10 där det i dag finns kontor. 

Skroten köptes sedan upp och flyttades av Gotthard Nilsson, numer ägd av Stena. 

Resterande del av fastigheten har fungerat som soptipp fram till 50-tal. 

1971-74 AB Evert Janssons Smidesfabrik. 

Endast lager av balkar och stänger. Lagrades i fack och låg ej direkt på backen. Verksamheten 

låg på Fabriksgatan 2 gatan. Uppgifter skiljer sig åt om huruvida järnlagret låg 

på samma plats som skroten eller längre bort mot cisternerna där det idag är park. Skrot 

och järnlagret kan i så fall ha legat där parallellt under en period. Även Co Carlsson (järnaffär)hade 

järnlager på denna mark. 

1983 byggföretag tog över och använde platsen för mellanlager av byggmaterial, ställningsrör 

och liknande.” 


Provtagning har genomförts på flera platser. SGI sammanställde år 2004 uppgifter rörande 

olika provtagningarna och åskådliggjort detta i en skiss vilken redovisas i nedanstående 

bild 10. 



Bild 10: SGI sammanställning över tidigare provtagningspunkter inom fastigheterna 

Strömkarlen 9 och 11 


Mark: ”Höga och mycket höga halter PAH, alifater, aromater, bensen, bly och kadmium 

har påvisats. Vidare har zink och arsenik av allvarligt tillstånd uppmätts.” 

Grundvatten: ” I grundvatten har PAH cancerogena av måttligt hög halt påvisats samt förhöjda 

bly-, kadmium- och zinkvärden. Även PAH övriga, BTEX, aromater och alifater påvisades 

men under gränsvärdet för dricksvatten.” 

Geotekniska fält undersökningar genomfördes under 2001 av SWECO VBB VIAK (uppdragsnr 

1435157). Exakt lokalisering för var provgropar grävdes har inte kunnat fastställas 

men bör vara inom nuvarande Strömkarlen 9. Fyllnadsmassornas mäktighet bedöms vara 

ca 3 m och innehåller betydande inslag av organiskt material och bedöms medföra att 

sättningar kommer att ske under lång tid framöver. Markradonförhållandena bedöms som 

normalradonmark. 



Geotekniska och miljötekniska undersökningar i kronologisk ordning redovisas i nedanstående 

tabeller 8 - 11: 

Tabell 8: J&W 2001-06-01: PG2 

0,0-1,4 Fyllning/Stenig grusig sand, block, tegel, lera 

1,4-2,6 Fyllning/jordfyllning och diverse järnskrot – stark oljelukt 

2,6-3,0 Siltig sand, oljelukt 

Tabell 9: J&W 2001-08-13 

8:1. XRF-analys (jord) 

BH13 BH14 PG2 

Djup 1,0-2,0 1,0-1,8 2,6-3,0 

Arsenik


Alifater >C16-C35 150


föroreningar som kan spridas i vatten eller är lättflyktiga endast återfinns i mindre omfattning. 

Ett exempel är alifatiska kolväten som generellt endast återfinns som längre kolkedjor. 

Den provtagning som genomförts, vid olika tillfällen och av olika aktörer, inom fastigheten 

styrker detta. Lägesbestämning för respektive provtagning är osäker, delvis pga 

ändrade fastighetsgränser och -benämningar. 

Föroreningar i mark och grundvatten kan även bestå av eldningsolja för uppvärmning från 

cisterner, ledningssystem och påfyllnadsplats. 

Analysresultaten anger att Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM överskrids för 

vissa metaller samt för alifatiska och aromatiska kolväten samt PAH. 






grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. De översiktliga provtagningar som genomförts 

har bekräftat detta. En platsspecifik bedömning bör utföras av påträffade ämnens 

risk för exponering och spridning. 




Allmänt 

Lagfarna ägare Ideal-Möbler Interiör Sverige AB 

Box 76 591 21 Motala 

Fång Köp 2005-03-31 


Adresser på fastigheten Vätterviksgatan 4 

Registrerad i MIFO-databasen Objekt id F0583-0286. Riskklass 2 (fas 1) 


Möbelvaruhus samt lager 



”1928 –slut 40-tal 

Ångtvätt. Fabrikslokal fanns 1928 ut mot Vätterviksgatan, som nuvarande placering. En 

person indikerade att det kunde ha varit kemtvätt. 

Slutet 40-tal– 1973 

Först Wahlbins bilaktiebolag (VW). Wahlströms tog över 1964 och flyttade till Vintergatan 

1973. Förutom reparation, smörjning, biltvätt och försäljning, så utfördes mindre lack- plåt, 

rostskyddsarbeten och underredsbehandling. Hade bl a smörjhall, motortvätt, verkstadshall, 

maskinverkstad, lager, cleanomatic, spolhall. Både personvagnar och lastbilar. 

1973 – 86 

Jönckes Maskin AB, Volvo BM. Reparation samt försäljning av lantmaskiner och reservdelar. 

Byggnaden för dagens Idealmöbler användes till verkstad medan plåtbyggnaden 

bakom användes som förråd och maskinhall. 

1987 MFB Office: tillverkning kontorsmöbler, lackering och tapetsering. Samma lokaler.” 



”I en numer riven bod förvarade bilverkstaden oljefat och enligt en muntlig källa fanns nog 

ett hål bredvid där olja hälldes ut (något osäker). Inga oljerester syns i dag på marken och 

i den geologiska undersökning (för tillbyggnad, ej miljö) som gjordes intill bodens plats 

(1989), så har inga uppgifter om oljerester eller petroleumlukter noterats. En annan muntlig 

källa menar att oljefaten flyttades in i verkstaden och att det även var där spillolja hälldes 

över till tomma fat. Spill bör enligt honom främst ha förekommit där. Inga kända 

olyckor har förekommit. På senare år hade de oljeavskiljare i spolhallen. Vid flytten 1973 

använde de spilloljetank och under några år innan dess hämtades oljan i fat. (~slutet 60tal). 

Bilverkstaden köpte in tri i 10 liters dunkar, uppskattat till 100 liter om året. Verkar ha 

hällts ut i avloppet. Hade mest fotogen, mer än tri. Även bensin. Jönkes hade ej tri.” 

”Fram till 50-talet har hushållssopor, skrot, byggnadsmaterial mm fyllt ut ett område från 

den ursprungliga byggnaden för tvätteriet och bort till Stenavadet. Bland annat har metalldelar 

hittats några decimeter ner i marken på den aktuella fastigheten.” 

”Under nästan 40 år (de ur miljöhänsynshantering värsta åren) drevs en större bil- och 

lastbilsverkstad på fastigheten. Risken för föroreningar i marken och eventuellt i byggnaden 

kommer av hanteringen av framförallt olja och tri. Dessa innehar hög respektive 

mycket hög farlighet och hanterades i ansenliga mängder. Utifrån verksamhetens storleksordning 

och tidsperioden kan antas att en del spill har förekommit. Osäkerheter rörande 

nivåerna gör att de bedöms som måttliga till höga. Byggnaden används i dag för försäljning 

av möbler och har renoverats men det är oklart i vilken utsträckning. 



Omgivande område har fram till 50-talet använts som soptipp, vilken sträckte in på denna 

fastighet. De heterogena utfyllnadsmassorna som marken består av gör att spridningsförutsättningarna 

i mark och grundvatten samt till ytvatten bedöms som stora respektive 

mycket stora. 

Objektet har tilldelats riskklass 2. Motiveringen är att verksamheten var relativt stor, pågick 

under en längre tid och hanterade både olja och tri som riskerar finnas kvar i byggnad 

och mark. Dessutom ligger den i direkt anslutning till recipienten med dess mycket höga 

skyddsvärden.” 




Uppgifterna som samlats ger stöd för bedömningen att risken är stor att mark och 

vatten förorenats av den verksamhet som bedrivits. Föroreningstyperna är generellt sett 

metaller, olja, bensin, eldningsolja, avfettnings- och lösningsmedel. 









dag- och spillvatten, cisterner och ledningssystem för eldningsolja etc. Kontroll bör även 

ske av utfyllnadsmassor. 





Allmänt 

Lagfarna ägare Ebba Anna Gunilla Svensson/ Tommy Erik 

Svensson 

Dynudden 51 

591 37 Motala 

Fång Köp 2009-04-16 


Registrerad i MIFO-databasen Ej specifikt som denna fastighet utan ingår i 

objekt F0583-0015 (redovisas i denna utredning 

under Strömkarlen 9). Riskklass 2 

(fas 2) 

Övrigt Markradonmätning utförd 2009-09-01 

(J&W): 19 kBq/m3 


Lagerbyggnad (?) 


Någon utförlig information om vilken typ av verksamhet som bedrivits på platsen har ej 

påträffats. Troligen har marken inom den nuvarande fastigheten nyttjats av verksamheter 

beskrivna i Strömkarlen 9. 


Provtagning har genomförts på flera platser. SGI har sammanställt tillgängliga uppgifter 

vilka tidigare redovisats i bild 10 för fastigheten Strömkarlen 9. 

Geotekniska och miljötekniska undersökningar redovisas i kronologisk ordning i nedanstående 

tabell 12-14: 

Tabell 12: J&W 2001-06-01: 

PG1 

0,0-0,6 Fyllning/mullhaltig grusig sand 

0,6-2,1 Fyllning/jordfyllning, tegel, trä, div skrot 

2,1-2,5 Sand 

Tabell 13: J&W 2002-01-16 

XRF Okänt provdjup (halter i mg/kg) 

Borrhål/sektion Koppar Zink Bly Arsenik Krom Nickel 

A 250 1100 970 40 60 80 

B 150 1100 320 30

Tabell 14 PEAB 2003-07-21 

1. Analys av organiska ämnen 

PG 5 markprov, halter 


i mg/kg 

PG 7 markprov, halter 

i mg/kg 

Provnivå (meter u markyta) 0,8-1,0 0,8-0,85 

TS 105 °C (%) 50 50 

PAH cancerogena 25 28



Allmänt 

Lagfarna ägare Motala Plast & Trämodeller AB 

Vätterviksgatan 5 

591 37 Motala 

Fång Köp 2003-04-30 





Verkstad 



”Minst 40-tal till 1959? 

Forslunds gummi/ Forslunds verkstäder 

En av de större gummiverkstäderna i Motala på den här tiden. Kanske 20 st arbetare? 

Hade gammal utrustning. Vulkade, lagade (under kriget) och bytte däck. 

?-1986 

Mekanisk Verkstad. (Putzen?) 

Bredvis Forslunds. Sidan in mot Vätterviksgatan. Ca 2 stycken svarvade, fräste, hyvlade, 

planing. Troligen ingen ytbehandling, eventuellt skärvätskor. Muntliga källor ger tvetydiga 

uppgifter om mängden tri som varierar från inget till mer än 100 liter per år. 

Likt ett industrihotell med flera mindre verksamheter i byggnaden såsom Lindqvist möbler 

(troligen ej lackering), plåtslageri (mest mekanisk bearbetning)och polerare (slipmedel, 

vax, avfettningsmedel).” 



”Fastigheten används idag av Motala möbelindustri. Under drygt 40 år har möbeltillverkning, 

plåtslageri, mekanisk- och gummiverkstad mfl. avlöst varandra eller samsats på 

platsen. 

Bland annat har olja och tri hanterats som innehar hög och mycket hög farlighet, men 

uppgifter särskiljer sig om mängderna. Den tidigare verksamhetsbyggnaden var av trä 

(även trägolv) och av mycket dåligt skick då den revs 1986. Bristen på information om 

hantering av vätskor och kemikalier gör bedömningen av föroreningsnivån svår men för 

närvarande bedöms den som måttlig. 

Fyllnadsmassor av varierande storlek i de övre delarna gör att spridningsförutsättningarna 

av mark och grundvatten bedöms som stora. Det organiska materialet kan dock binda 

föroreningarna och minska spridningen något. Förutsättningarna för spridning till recipienten 

bedöms som mycket stora då denna ligger nära. 

Sammanfattningsvis har verksamheter av diverse slag pågått länge i en träbyggnad av 

som åtminstone i slutet var av dåligt skick. Osäkerhet kring hantering av kemikalier och 



framförallt tri samt områdets höga känslighet och närheten till Motalaviken med dess höga 

skyddsvärden gör att objektet förs till riskklass två.” 












dag- och spillvatten, cisterner och ledningssystem för eldningsolja etc etc. Kontroll bör 

även ske av utfyllnadsmassor. 





Allmänt 

Lagfarna ägare Eje Axerud 

Stjärnorpsgatan 24 

591 36 Motala 

Fång Köp 1990-11-23 





Bostäder, verksamheter (?) 



”I källaren var det först (från 40 tal) mindre allt-i-allo verksamhet. 

Gustafsson, Söner AB CE (1959-), Gustafsson o- Söner AB (-1949-). Filip Gustavsson? 

Stort plåtslageri i vinkeln av byggnaden. 

1954-1964 var det en bilverkstad, max fem anställda. 

1964-77 Tvätthall för Wahlsteds bilverkstad. Handtvätt med högtrycksspruta. 

Malmet, Ingemar Hellström o. Lars Andrén (-1970-)? Mekanisk verkstad? 

1977-1990? Vulk och Deck (en person) I källaren och på första plan. Eventuellt lite reparation 

men främst försäljning av däck. 

Anderssons Bilar, R, Bilplåtslageri, verkstad (1980/81), 

Riskklassning efter bilverkstadsverksamhet.” 



”Fastigheten används idag för bland annat permanent boende. Mindre verksamhet har 

funnits i källaren och markplan under ca 40 år. Mellan 1954-64 fanns i källaren en bilverkstad 

med ca fem personer anställda. Därefter har samma lokal använts som tvätthall för 

bilar under ytterligare tio år och sedan fanns en däckverkstad i lokalen. 

Vätskor och kemikalier av hög farlighet har hanterats men det är oklart hur och i vilka 

mängder. Föroreningar kan ha spridits från spill av tex. uppställda bilar eller via spolvattnet 

från biltvätt bla. innehålla tensider och rester av olja och tungmetaller. Föroreningar av 

hög farlighet kan således finnas i marken och byggnaden, men iså fall troligen av låg eller 

måttlig nivå. 

Det är möjligt att marken är utfylld och ledningar kan vara nedgrävda i marken. Potentiella 

föroreningar bedöms ha stora spridningsförutsättningar via mark och grundvatten. 

Sammanfattningsvis ligger fastigheten i ett område med mycket stora skyddsvärden och 

hög känslighet. Trots lång verksamhetstid under år med generellt låg miljöhänsyn, så har 

verksamheten varit av relativt liten omfattning och därför bedöms objektet i fas 1 som riskklass 

3.” 



















Allmänt 

Lagfarna ägare Eje Axerud 

Stjärnorpsgatan 24 

591 36 Motala 

Fång Köp 1984-10-08 





Bilverkstad, garage. 



Kents bilservice (enligt Motala kommuns industriinventering 1989): bilservice innefattande 

bl a svetsning, målning. Utöver denna notering har inga uppgifter framkommit angående 

vad för slags och hur länge verksamhet bedrivits vid fastigheten. 



Då inga uppgifter om andra typer av verksamheter än konventionell, småskalig, bilreparation 

bedöms eventuella markföroreningar bestå av för branschen typiska föroreningar, dvs 

metaller, lösningsmedel, bränslen och oljor. Uppvärmning förutsätts ha skett, åtminstone 

periodvis, mha oljeeldning och mark kan därför även ha förorenats av eldningsolja. Fyllnadsmassor 

finns med stor sannolikhet inom fastigheten. Vilka typer av fyllnadsmassor 

och vilket föroreningsinnehåll de innehåller är oklart. 















Allmänt 

Lagfarna ägare Kent Oliv Invest AB 

St Gralslund 

696 92 Askersund 

Fång Köp 1991-04-02 




Kämmerlings verkstäder, (konkurs 2007?) 


I tjänsteanteckning från miljöförvaltningens tillsynsbesök 2007-06-12 ges följande information 

om verksamhetens historia: 

”Ursprungliga byggnader, produktionslokaler, lager och kontor byggdes 1939 och användes 

för glasmästeri. Kämmerling började i lokalerna ca -68. Verksamhet bedrevs först i 

källaren, men flyttade upp 1975. Nere i källaren flyttade då en trycksvarvarfirma in. Lager 

tillbyggdes 1972, kontor 1975 och produktionslokaler 1975 och 2002. 

Inga olyckor har inträffat som kan ha förorenat mark. Inga synliga föroreningar syns på 

förvaringsplats. Skärvätskor och hydraulolja har hanterats.” 

Bland de handlingar som hämtats från miljö- och hälsoskyddsförvaltningens arkiv finns 

även ett utdrag från WebbGIS där platserna för avfallsförvaring från 1969-2007 noterats. 

Uppvärmning har, åtminstone under delar av verksamhetstiden, varit oljebaserad. Av miljörapport 

för 2006 kan utläsas att 15 m 3 brännolja förbrukats. 


Inom fastigheten har J&W 2002-05-02 genomfört en geoteknisk utredning för tillbyggnad 

av industrilokal (uppdragsnummer 1002 0681). Undersökningen omfattar tre platser inom 

fastigheten. Jordlagren består av fyllnadsmassor ner till 1 – 1,5 m djup och därunder finsand 

i en mäktighet av 6 m. 

Det har inte framkommit några uppgifter om att miljötekniska undersökningar har genomförts. 

I tjänsteanteckningar från tillsynsbesök 2007-06-12 framgår att man diskuterat bortfräsning 

av ett förorenat övre ytskikt inomhus. Om detta senare genomförts eller om annan 

typ av sanering eller tvättning genomfördes är oklart. 

Bland MoH:s handlingar återfinns handlingar i ett ärende 1977 som rör utsläpp av skärvätska. 

En maskin hade tömts på skärvätska och rengjorts på gårdsplanen med 

högtryckstvätt. Skärvätskan hade hällts i en dagvattenbrunn. Bland handlingarna finns en 

skiss som tolkas att den plats där spillet inträffade ligger norr om fastigheten, ev inne på 

fastigheten Holm 6:80. 

Sammanfattningsvis så kan både mark och byggnader ha förorenats av verksamheten. 

Föroreningar från verksamheten bedöms kunna vara metaller och olika typer av oljor, ffa 

skärvätskor. Då uppvärmning av lokalerna under åtminstone delar av verksamhetstiden 



skett mha olja finns det även en risk att mark förorenats genom spill och läckage vid påfyllningsrör 

och cistern. 















Allmänt 

Lagfarna ägare H/B Nopex 

Hyddmarksgatan 4 

591 70 Motala 

Fång Köp 1988-09-05 





Termoregulator, pulverlackeringsverkstad. Verksamheten i dess nuvarande form startade 

1992. 



”Smidesverkstad 1918-1985. Mekanisk verkstad.” 

”Termoregulator Pulverlack startade 1992 på platsen, men låg tidigare på Verkstadsvägen 

79 (Föreningshuset F0583-0033). Vätterviken 5 är en gammal industrifastighet där olika 

verksamheter legat under åren, bl a en mekanisk verkstad. Lackering av detaljer har utförts 

på olika sorters grundmaterial som tex galvat, elzinkat, obelagd plåt, aluminium och 

gjutgods.” 

Motala Järnmontage AB (enligt Motala kommuns industriinventering 1989): mekanisk 

verkstad, borrning, skär, slip, svets. 



”Den samlade riskbedömningen blir riskklass 4 och är en sammanvägning av följande 

faktorer. Föroreningsnivån är svår att uppskatta, men nuvarande verksamhet har endast 

verkat på platsen sedan 1992 och antas inte ha påverkat föroreningsnivån på platsen i 

någon större grad. Tidigare verksamheter, smidesverkstad och mekanisk verkstad, vet vi 

inte så mycket om, men de tros inte ha orsakat några större mängder föroreningar, varför 

föroreningsnivån bedöms som liten. Spridningsförutsättningarna bedöms som måttliga då 

fyllningsmaterial underlagras av lera. Skyddsvärdet och känsligheten bedöms som måttliga 

då det är industrimark.” 

Termoregulator Pulverlack är ett dotterföretag till Termoregulator. Det började med att 

Termoregulator köpte en lackeringsfirma 1991 som ägdes av Korroterm i Linghem. Verksamheten 

låg då på Verkstadsvägen i föreningshuset. 1992 byggde man nya lokaler på 

Fabriksgatan 2, nuvarande läge, eftersom det var dåliga lokaler och dåliga inventarier på 

verkstadsvägen. Till de nya lokalerna köptes nya moderna maskiner. Tidigare hade det 

legat smidesverkstad (ca1918-ca1985), järnhandel (Tibnor) och systembolag på fabriksgatan 

2. 

Processerna är ytbehandling i form av pulverlackering och montering. I processerna ingår 

alkalisk avfettning, 3-stegs fosfatering, 2 sköljningar, torkzon, Elektrostatisk pulverpåläggning, 

Härdning (180° C), våtskrubber (vatten). Det har varit samma processer från start på 

denna fastighet. SNI-koden är 28510 (-y2). På verkstadvägen hade man även triavfett- 



ning, men detta avskaffades när man flyttade till de nya lokalerna, och istället används 

alkalisk avfettning. 

Förbrukningen av tvättkemikalier är ca 400 kg/år. Inga lösningsmedel sägs användas. Ca 

25 000 kg pulverfärg/år förbrukas. Inga metallhaltiga färger eller skärvätskor har heller 

använts. Andra kemikalier som används är: Eldningsolja ca 35m3/år står inne nu, Antikorrotionsmedel 

ca 150 kg/år, Avrinningsmedel ca 100 kg/år, saltsyra ca 500 kg/år, Natriumhydroxid 

ca 700 kg/år. 

Avloppsvatten fanns tidigare från alkaliska tvätten. Sedan 2000 är det slutet system. 

Restprodukter som blir är Metallhydroxidslam, pulverspill, koncentrat från indunstning. Allt 

farligt avfall förvaras inne i väntan på borttransport. 

Inga gamla deponier sägs finnas på fastigheten. Ingen provtagning har skett av mark eller 

grundvatten. Området ligger på plan mark och relativt nära Motalaviken. Det är asfalterat 

runt byggnaden. 

I MoH tjänsteanteckning från tillsynsbesök 2007-06-12 vid Kämmerlings verkstäder vid 

fastigheten Vätterviken 4 anges att man där inte hade använt triavfettning men att man 

nyttjat Termoregulators anläggning, dvs inom Vätterviken 5. Detta tolkas som att man 

åsyftar alkalisk avfettning och ej klorbaserad avfettning. 

Några uppgifter om geotekniska undersökningar inom fastigheten har inte påträffats. 

Markförhållandena bedöms dock likvärdiga med de som konstateras för Vätterviken 4, dvs 

fyllnadsmassor till 1-1,5 m djup och därunder finsand. Markförhållandena bedöms därför 

som genomsläppliga vilket avviker från den bedömning som görs i MIFO-databasen. 


Verksamhet bedrivs i enlighet med meddelade myndighetsbeslut. Inga uppgifter har framkommit 

om att dagens verksamhet inom fastigheten ger upphov till störningar till omgivningen 

eller att villkor överskrids. 












Allmänt 

Lagfarna ägare Petra Susanne Högblad, Henrik Gustav 

Lennart Hultkvist 

Östra Hamngatan 5 

591 37 Motala 

Fång Köp 2000-12-01 




Bostad 


Några utförliga uppgifter om tidigare verksamhet inom fastighet har inte påträffats. I kommunens 

bygglovarkiv finns handlingar i akten för Vätterviken 6 men har ursprungligen hört 

till annan, tidigare fastighetsbeteckning, bl a stadsäga 499. Bland dessa handlingar har 

iakttagits planritningar för mindre snickeri- respektive metall(?)verkstad, magasin, bostadshus 

daterade från 30-talet och framåt. Det har även noterats att ett rivningslov för 

samtliga byggnader meddelats 1977. Det kan inte uteslutas att vissa handlingar har arkivförts 

på fel plats och avser annan fastighet. 


Industriell verksamhet som bedrivits inom fastigheten bedöms ha varit av liten skala och 

bedöms ej heller ha varit av någon uttalat miljöfarlig karaktär. Risken för att mark förorenats 

av verksamhet på platsen bedöms som ringa. I vilken mån uppvärmning skett med 

oljeeldning och om detta medfört förorening av mark via spill, läckage eller liknande, är 

okänt. 

Fyllnadsmassor kan ha förts till fastigheten men detta bedöms då i så fall endast ha skett i 

liten omfattning. Fastigheten har inte, som flera av fastigheterna inom kvarteret Strömkarlen, 

skapats genom utfyllnad i Motalaviken. 





Med tanke på fastighetens historiska användningsområde är det liten sannolikhet att mark 

eller grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. Något uttalat utredningsbehov bedöms 

inte föreligga. 




Allmänt 

Lagfarna ägare Spetz Byggnads AB 

Dynamovägen 5 

591 61 Motala 

Fång Köp 2001-10-25 

Landareal 1 063,6 m 2 



Kontor 


Det har inte påträffats några uppgifter om vilken typ av verksamhet som bedrivits inom 

fastigheten. Äldre kartor, daterade 1917 resp. 1948, visar enbart mindre byggnader i vad 

som bedöms vara den nuvarande fastigheten. 


Några uppgifter om att geo- eller miljötekniska markundersökningar genomförts inom fastigheten 

har inte framkommit. 

Om det bedrivits industriell verksamhet inom fastigheten bedöms den i så fall ha varit av 

ringa omfattning. Markföroreningssituationen styrs troligen istället av i vilken utsträckning 

förorenade fyllnadsmassor tillförts fastigheten, samt om uppvärmning skett med oljeeldning 

och om detta medfört förorening av mark via spill, läckage eller liknande. 





Med tanke på fastighetens historiska användningsområde är det liten sannolikhet att mark 

eller grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. Något uttalat utredningsbehov bedöms 

inte föreligga. 


6.23 Kanaljorden 3:45 


Allmänt 

Lagfarna ägare Tekniska verken i Linköping AB 

Box 1500 

581 15 Linköping 

Fång Köp 2001-01-01 

Landareal 8,2763 ha (+ vatten 48,6 ha) 



Fastigheten sträcker sig över ett stort område i anslutning till Göta kanal. Enbart en mindre 

del ingår i det område som utgör detta uppdrags avgränsning. 


Det har inte påträffats några uppgifter om att någon verksamhet bedrivits inom den berörda 

delen av fastigheten och äldre kartor visar inte att några byggnader varit uppförda. 


Några uppgifter om att geo- eller miljötekniska markundersökningar genomförts inom fastigheten 

har inte framkommit. 

En äldre karta, daterad 1917, visar en strandlinje som går längre söderut än den gör idag. 

Delar av fastigheten bedöms därför vara skapad genom utfyllnad. Föroreningssituationen 

på platsen styrs därmed till största delen av fyllnadsmassornas föroreningsinnehåll. 




Med tanke på att delar av fastighetens troligen skapats genom utfyllnad är det sannolikt 

att mark, och eventuellt även grundvatten, kan vara förorenade. Med tanke på den långa 

tid som förflutit sedan utfyllnaden ägde rum så bedöms spridning av eventuella lösta föroreningar 

ha avklingat. 

En översiktlig miljöteknisk undersökning för att kontrollera fyllnadsmassornas innehåll av 

föroreningar och lakningsegenskaper kan motiveras främst om känsligare markanvändning 

planeras. Resultatet från undersökning styr behovet av ytterligare utredningar och 

eventuella efterbehandlingsåtgärder. 



7 Sammanfattning av föroreningssituation i mark och 

grundvatten. 

Sammanfattning av föroreningssituationen har skett områdesvis enligt nedanstående indelning. 

Indelning har skett utifrån geografiskt sammanhängande områden samt områden 

med likartade föroreningssituationer avseende spridnings- och exponeringsrisker. En 

översiktlig karta med motsvarande information återfinns i bilaga 2 Miljöstatus. 

7.1 Fålehagen 1 

Småbåtshamn med verksamhet sedan 60-talet, troligen tidigare. Verksamheter som utförs 

i samband med småbåtsskötsel, t ex målning med båtbottenfärger, slipning av målade 

ytor, takning, motorvård, kan ha bidragit till förorening av sediment. Inom området, markerade 

med 1:1 resp. 1:2, mynnar även dagvattenledningar från områden utanför planområdet, 

bl a område 6 och 7, vilket också kan ha medfört tillförsel av föroreningar till sediment. 

Inga uppgifter har framkommit om att sedimentundersökningar genomförts. Inom 

området har även utfyllnad skett. 

7.2 Stenavadsområdet 

7.2.1 Stenavadet 1-3 

Jordarterna inom de undersökta fastigheterna är till övervägande delen naturliga. Material 

som avslöjar fyllnadsmassor har endast påträffats i mycket liten omfattning vid SM 6. 

De planer för relativt omfattande hantering av olika slags bränslen tycks därmed inte ha 

realiserats. Några tecken på att mark eller vatten har förorenats av sådan verksamhet har 

inte iakttagits, varken okulärt eller via analyser. Fältinstrument (XRF) angav dock förhöjda 

värden av bly och zink vid SM6 vilket även bekräftades via laboratorieanalys. Förekomsten 

är ytlig och då inga tecken på att förorenade fyllnadsmassor förts till platsen görs bedömningen 

att metallhalterna troligen är resultat av en lokal nedskräpning. Förekomsten 

ger inte anledning att anta att ett omfattande efterbehandlingsbehov föreligger. De förhöjda 

halterna bedöms kunna åtgärdas via relativt begränsade åtgärder. 

7.2.2 Stenavadet 4, 5 och 8 

Vid fastigheterna Stenavadet 4, 5 och 8 har olja, bensin och andra bränslen förvarats och 

hanterats. Lång verksamhetstid, från 20-talet till 80/90-talet, vilket innebär att sannolikheten 

för att mark och grundvatten förorenats pga läckage, olyckor, spill och andra orsaker 

är stor. 

Transporter till och från området mittersta delar, ungefärligt läge Stenavadet 4, kan ha 

skett via järnväg. Lastning och lossning kan ha medfört att mark förorenats. Inga uppgifter 

har framkommit om att kvalificerade markundersökningar har genomförts inom området. 

Verksamheter utanför området, framförallt vid Laxen 13 (område 6) kan ha bidragit till 

förorening av grundvatten på djupare nivåer inom området. 

7.3 Del av Holm 6:80 

Mark inom det markerade området har utfyllts. Provtagning vid punkt 3:1 har påvisat höga 

halter klorerade kolväten och metaller. En dagvattenledning och en spillvattenledning (från 

fd Lindquists verkstäder – område 6), passerar nära denna punkt. 

Översiktlig undersökning 2010 har påvisat föroreningar i ffa form av metaller och PAH:er 

inom stora delar. Föroreningarnas löslighet och spridning är inte utredd närmare men be- 



döms som begränsad. Förutsättningar för ackumulering av föroreningar genom sedimentation 

utanför fastigheten bedöms inte föreligga pga den höga strömningshastigheten. 


Inga misstänkta punktkällor finns i detta område utan provpunkter bör placeras slumpvis. 

7.4 Holm 6:85 

Mark inom fastigheten kan vara påverkad av tidigare tändsticksfabrik som brunnit upp och 

kvarlämnat föroreningar i form av PAH:er. Lång tid har förflutit vilket innebär att den lösliga 

andelen PAH:er förmodligen spridits iväg. Exponeringen av föroreningar består därmed 

förmodligen av i vilken mån kontakt med kvarvarande PAH:er i jord sker vid hudkontakt 

vid t ex grävning. 

7.5 Strömkarlen 

Diverse verksamheter har bedrivits, bl a skrothandel, bilverkstad, ångtvätt (ev. kemtvätt). 

Uppvärmning i flera fall genom oljeeldning och därmed risk för läckage vid cisterner. Stora 

delar av området består av utfyllnadsmassor men utbredningen är oklar. Provtagning har 

genomförts i flera omgångar inom de västra delarna av området, nuvarande Strömkarlen 

9 och 11. Riktvärden för både KM och MKM överskrids. Provtagning med avseende på 

klorerade kolväten har inte genomförts. Ett samband med de förhöjda halterna av klorerade 

kolväten vid punkt 3:1 kan inte uteslutas. 

7.6 Vätterviken 

Diverse småskaliga verksamheter har bedrivits, bl a plåtslageri, bil- och däckverkstad, 

verkstadsindustri i områdets västra och centrala del. Klorerade kolväten kan ha hanterats. 

Uppvärmning i flera fall genom oljeeldning och därmed risk för läckage vid cisterner. Några 

uppgifter rörande provtagning inom området har inte påträffats. I områdets östra delar, 

Vätterviken 6 och 7, har industriell verksamhet troligen inte bedrivits och sannolikheten för 

att mark förorenats bedöms som låg. 

7.7 Övrig påverkan 

7.7.1 Lindquists verkstad AB 

Lindquists verkstad AB (fastigheten Laxen 13) med verksamhet sedan 20-talet till 1978. 

Verkstadsindustri med omfattande ytbehandling – betning, kromatering, kadmiering, förnickling, 

förkoppring etc, olje- och cyanidhärdning, triavfettning. Översiktliga undersökningar 

genomfördes 2006 av SGI. Klorerade kolväten har påvisats. Fastigheten är placerad 

uppströms och risk för att spridning av förorening sker mot utredningsområdet förekommer 

framförallt via ledningsgator och grundvatten. 

7.7.2 Söder om Stenavadsgatan 

Område med verkstadsindustri, skrotningsverksamhet, åkeri, bilvårdsanläggningar, ev 

bensinstation enligt sammanställning i PM över geohydrologiska förhållanden samt risk för 

föroreningsspridning vid Stenavadsgatan, Bro 407, Aqualog AB 2006-06-01. I PM:et hänvisas 

bl a till flera undersökningar inom detta område där förhöjda halter av föroreningar i 

form av metaller och klorerade lösningsmedel påvisats. Fastigheten är placerad uppströms 

och risk för att spridning av förorening sker mot utredningsområdet förekommer 

framförallt via ledningsgator och grundvatten. 



8 Utredningsbehov av föroreningssituation 

För varje fastighet har en bedömning av utrednings- och åtgärdsbehovet utförts. Detta har 

baserats på vilken bedömd sannolikhet att fastigheten har förorenats genom årens lopp. 

Utifrån detta har en bedömning utförts vilka utredningsbehov som finns. 

Typ och omfattning av utredningar har delats in i en 3-gradig skala enligt: 

- Inga miljötekniska undersökningar av mark och grundvatten är motiverade. 

- Miljötekniska undersökningar av mark och grundvatten är motiverade om 

markanvändningen ändras till bostäder el dylikt 

- Miljötekniska undersökningar av mark och grundvatten är motiverade oavsett 

markanvändning 

8.1 Fastigheter där utredningar av mark & grundvatten ej är motiverade 

Med tanke på fastighetens nuvarande och historiska användningsområde är det liten sannolikhet 

att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. Följande fastigheter 

bedöms ej vara motiverade att utreda/undersöka: 

- Stenavadet 1 

- Stenavadet 2 (efterbehandling bör dock utföras om känsligare markanvändning planeras) 

- Stenavadet 3 

- Del av Kanaljorden 3:45 

- Vätterviken 6 

- Vätterviken 7 

- Holm 6:30 

8.2 Fastigheter där utredningar av mark & grundvatten är motiverade 

om markanvändning ändras 


att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. Följande fastigheter bedöms 

vara motiverade att utreda/undersöka vid ändrad markanvändning till bostäder eller 

dylikt: 

Fastighet Utförda utredningar Utrednings-/åtgärdsbehov 

- Holm 6:80 Ja Platsspecifika bedömningar 

- Holm 6:85* Nej Översiktlig utredning 

- Strömkarlen 1* Nej Översiktlig utredning 

- Strömkarlen 4 Nej Översiktlig utredning 

- Vätterviken 1 Nej Översiktlig utredning 

- Vätterviken 2* Nej Översiktlig utredning 




* Fastigheten brukas helt eller delvis för bostadsändamål redan idag 



8.3 Fastigheter där utredningar av mark & grundvatten är motiverade 

oavsett markanvändning 

Med tanke på fastighetens nuvarande och historiska användningsområde är det stor eller 

mycket stor sannolikhet att mark och grundvatten kan ha förorenats genom årens lopp. 

Följande fastigheter bedöms vara motiverade att utreda/undersöka oavsett markanvändning: 

Fastighet Utförda utredningar Utredningsbehov 

- Stenavadet 4 Nej Översiktlig utredning 



- Strömkarlen 9 Ja Platsspecifika bedömningar 

- Strömkarlen 10 Nej Översiktlig utredning 

- Strömkarlen 11 Ja Platsspecifika bedömningar 

- Fålehagen 1:1 Nej Översiktlig utredning 

8.4 Byggnader 

8.4.1 Verksamhetsrelaterade föroreningar 

Vid genomgång av utförda miljötekniska undersökningar har det inte framkommit uppgifter 

om att utredningar har skett inne i eller under byggnaderna. På flera av fastigheterna är 

det sannolikt att verksamheten har orsakat spill/läckage till som har förorenat byggmaterial 

och byggnadens fasta installationer. Spridning kan även ha skett vidare till mark och 

grundvatten. Exempel på verksamhetsrelaterade föroreningar är oljeskadad betong, metall- 

och oljestoft i ventilation, läckage via avlopp etc. 

I samband med undersökningar av mark och grundvatten bör även kontroll ske 

inne i och under byggnaderna med avseende på föroreningar orsakade av verksamheten 

samt eventuella utfyllnader. 

8.4.2 Byggmaterial och fasta installationer 

Stora delar av fastighetsbeståndet inom undersökningsområdet är uppförda under perioder 

när miljö- och hälsofarliga ämnen och material förekom i byggnadsmaterial. Det har 

inte framkommit några uppgifter om att inventeringar eller provtagningar av t ex PCB eller 

asbest genomförts. 

Vid rivning eller ombyggnation bör byggnaderna inventeras på miljö- och/eller hälsostörande 

material. Påträffat material skall hanteras och omhändertas på ett korrekt 

sätt. 

8.5 Dagvatten 

Flera dagvattenledningar genomkorsar utredningsområdet och mynnar i Vätterviken. 

Dagvatten tillförs ledningarna både via fastigheter inom och utanför utredningsområdet. 

Risk finns att ytvatten och sediment förorenas av dagvatten i Vätterviken. Förväntade föroreningar 

är framförallt tungmetaller och kolväten. 

I samband med undersökningar av fastigheter inom området bör spridningar via 

dagvattenledningar och det genomsläppliga materialet runt ledningarna kontrolleras 

mer noggrant. 



8.6 Sediment 

Förutsättningarna för sedimentation bedöms som små för större delen av det undersökta 

området. Strömningshastigheten från Stenavadsområdet och österut bedöms medföra att 

sedimentation sker längre nedströms. I Mörtviken, väster om Stenavadsområdet, bedöms 

dock förutsättningarna för sedimentation vara större. 

Det har inte framkommit uppgifter om att sedimentundersökningar har genomförts i undersökningsområdets 

närhet. Den närmaste platsen där sediment undersökts är ett sund, 

”Skepparpinan”, beläget ca 1 km västerut. Undersökningarna har ingått i en MKB för byggande 

av väg 50 förbi Motala tätort. Slutsatsen utifrån undersökningarna är att föroreningsinnehållet 

i sedimenten motiverar att muddringsarbeten som krävs för vägbygget 

begränsas i sin omfattning samt att åtgärder vidtas för att förhindra spridning. 

Om området ställs om till bostäder bör en översiktlig undersökning med ett antal 

stickprov utföras av sedimenten utanför utredningsområdet för att säkerställa att 

ingen ackumulering sker eller har skett av föroreningar i sedimenten. 

En mer noggrann kartläggning bör utföras av sedimentens föroreningsstatus i 

Mörtviken. 



9 Efterbehandlingsbehov och kostnadsuppskattning av 

föroreningssituation 

Stora delar av fastigheterna är EJ undersökta alternativt att undersökningarna är otillräckliga 

för att bedöma efterbehandlingsbehovet. 

Mer detaljerade utredningar är motiverade att utföras på flertalet av fastigheterna 

och där ffa en noggrannare riskbedömning och riskvärdering bör utföras som visar 

på egentligt efterbehandlingsbehov. 

I de flesta fall där föroreningar förväntas eller påträffas kommer mer noggrannare utredningar/undersökningar 

att krävas. Nedan nämns några som bedöms vara aktuella för utredningsområdet: 

• Detaljerad kartläggning av förorening i X, Y och Z-led. 

• Laktester mm för kartläggning av spridnings- och exponeringsrisker 

• Platsspecifika bedömningar med beräkning av platsspecifika riktvärden 

• Riskbedömning och riskvärdering av olika efterbehandlingsalternativ 

• Anmälan om efterbehandling inkl teknisk specifikation ang utförande. 

Kostnaden för dessa antas till 0,5 miljon kronor per saneringsområde. Med saneringsområde 

avses ett geografiskt sammanhängande område med likartad föroreningssituation. 

Efterbehandling kan utföras på många olika sätt och skall anpassas till fastighetens och 

föroreningarnas förutsättningar. För utredningsområdet har traditionella efterbehandlingsmetoder 

valts. Sannolikt kan mer kostnadseffektiva efterbehandlingar vara aktuella 

Följande mycket grova antaganden har gjorts för efterbehandlingskostnader per saneringsområde: 

- Etablering/avetablering 150 000 kr 

- Skyddsåtgärder stängsel, reningsbodar mm 250 000 kr 

- Schakt, transport och deponi < FA 600 kr/ton 

- Återställning med transport och packning av externa massor 300 kr/ton 

- Installation och rening av grundvatten 1 000 kr/ton 

- Övriga entreprenadkostnader 200 000 kr 

- Byggledning och miljökontroll 300 000 kr 

9.1 Fålehagen 1 

Inga miljötekniska undersökningar är utförda inom fastigheten. Mer detaljerade utredningar 

är motiverade att utföras och där ffa en noggrannare riskbedömning och riskvärdering 

utförs som visar på egentligt efterbehandlingsbehov. Detta gäller särskilt eventuell förekomst 

av förorenade sediment. Någon uppskattning av kostnader för att åtgärda förorenade 

sediment bedöms därför ej relevant att göra i nuläget. 

Med följande mkt grova antaganden har efterbehandlingskostnad för förorenade jordmassor 

beräknats: 

Total yta Antaget föroreningsdjup Antagen andel förorening Volym förorening 

10 000 m 2 1 m 15 % 1 500 m 3 



Med antagen densitet 1,8 ton/m 3 ger 2 700 ton förorening. All förorening antas ha halter 

under gränsen för farligt avfall. Sammanlagt bedöms 1 000 m 3 grundvatten behöva efterbehandlas 

genom pumpning och rening. 

Uppskattad kostnad för efterbehandling är 4,9 miljoner varav: 

- Utredningskostnader 0,5 milj 

- Schakt, transport, deponi + återställning utgör 2,5 milj 

- Installation och rening av grundvatten 1 milj 

- Övriga kostnader 0,9 milj 

9.2 Stenavadsområdet 

9.2.1 Stenavadet 1-3 

Inom området bedöms efterbehandlingsbehovet styras av de förhöjda halter av metaller 

som påvisats. Omfattningen bedöms vara begränsad till ett eller ett fåtal platser där föroreningar 

spridits till följd av nedskräpning. 

Kostnad för efterbehandling antas till mindre än 0,5 milj kronor 

9.2.2 Stenavadet 4, 5 och 8 

Inga miljötekniska undersökningar är utförda. Mer detaljerade utredningar är motiverade 

att utföras och där ffa en noggrannare riskbedömning och riskvärdering utförs som visar 


Med följande mkt grova antaganden har efterbehandlingskostnad beräknats: 


32 000 m 2 1 m 15 % 4 800 m 3 







- Installation och rening av grundvatten 2,5 milj 


9.3 Holm 6:80 

9.3.1 Undersökt del av Holm 6:80 

De föroreningstyper som påvisats är främst metaller, alifater, aromater och PAH:er. Någon 

betydande risk ur hälsosynpunkt bedöms dock ej föreligga med tanke på att exponering 

via inandning av ångor eller damm eller via intag av vatten, jord eller odlade grödor 

inte sker i dagsläget. 

Inom fastigheten Holm 6:80 kan efterbehandlingsbehovet för att möjliggöra känsligare 

markanvändning vara mindre än vad de analyserade halterna anger. Via byggnadstekniska 

åtgärder liknande de som används vid radonsäkert byggande, dvs då luftburna emis- 



sioner från marken hindras från att tränga in i byggnader, kan ofta en högre halt föroreningar 

tillåtas förekomma. Andra exponeringsvägar förmodas också begränsas genom att 

vatten tillförs via det kommunala nätet, att intag av grödor odlade inom området ej sker, 

etc. 

Om känsligare markanvändning inte planeras inom fastigheten bedöms efterbehandlingsbehovet 

styras av i vilken mån spridning av påträffade föroreningar sker till grundvatten 

och vidare till Vättern. Hur stor denna spridning är i dagsläget och risken för framtida 

spridning är oklar. Då utfyllnaden till största delen har skett på 20-talet har sannolikt merparten 

av föroreningarna redan lakat ut. Om inte förutsättningarna ändras med pH, organisk 

halt, gv-nivåer etc är sannolikt påträffade föroreningar relativt hårt bundna och efterbehandlingsbehovet 

begränsat. 

För undersökt del av Holm 6:80 antas att efterbehandling ej är motiverad att utföras. 

Däremot bedöms att utredningar behöver utföras för att visa de verkliga spridnings- 

och exponeringsrisker av påträffade föroreningar. Kostnad för utredningar antas till 

0,5 milj kronor. 

9.3.2 Icke undersökt del av Holm 6:80 


Inga misstänkta punktkällor finns i detta område utan provpunkter bör placeras slumpvis 

Inga miljötekniska undersökningar är utförda inom denna del av fastigheten. Mer detaljerade 

utredningar är motiverade att utföras och där ffa en noggrannare riskbedömning och 

riskvärdering utförs som visar på egentligt efterbehandlingsbehov. 

Med följande mkt grova antaganden har efterbehandlingskostnad för förorenade jordmassor 

beräknats: 


25 000 m 2 1 m 10 % 2 500 m 3 


under gränsen för farligt avfall. Sammanlagt bedöms 100 m 3 grundvatten behöva efterbehandlas 







9.4 Holm 6:85 






2 100 m 2 1 m 15 % 315 m 3 



Med antagen densitet 1,8 ton/m 3 ger 570 ton förorening. All förorening antas ha halter 

under gränsen för farligt avfall. Sammanlagt bedöms 100 m 3 grundvatten behöva efterbehandlas 







9.5 Strömkarlen 

Endast delar av fastigheterna är undersökta men där undersökta delar samt den historiska 

verksamheten pekar på att efterbehandling sannolikt är motiverad. Vid en omställning 

till bostäder krävs sannolikt bortschaktning av förorenad fyllning (ffa metaller + kolväten) i 

markens översta skikt. Även grundvattnet antas vara lokalt påverkat. 

Mer detaljerade utredningar är motiverade att utföras och där ffa en noggrannare 

riskbedömning och riskvärdering utförs som visar på egentligt efterbehandlingsbehov. 



12 000 m 2 1 m 25 % 3 000 m 3 









9.6 Vätterviken 

9.6.1 Vätterviken 1 – 5 






12 700 m 2 1 m 15 % 1 900 m 3 











9.6.2 Vätterviken 6 och 7 

Inga miljötekniska undersökningar är utförda. Baserat på tillgänglig information om fastighetens 

historia bedöms något undersöknings- eller åtgärdsbehov ej föreligga. 

9.7 Övrig påverkan 

Vid alla efterbehandlingsåtgärder måste risken för återkontaminering från omgivande områden 

beaktas. Risken är annars att kostsamma åtgärder utförs utan att den avsedda förbättringen 

av miljösituationen uppnås. 

Som nämnts tidigare har uppgifter framkommit under utredningsarbetet som pekar på att 

föroreningar härstammande från källor utanför, bl a fd Lindqvists verkstäder och område 

söder om Stenavadsvägen, kan påverka utredningsområdet. I vilken utsträckning detta 

sker och vilken miljörisk det innebär är inte utrett. Kostnader för att åtgärda detta kan därför 

ej bedömas i detta skede och ingår EJ heller i uppdraget 

9.8 Miljöpåverkan från dagens verksamheter 

Någon nämnvärd påverkan inom undersökningsområdet i form av buller, lukt eller andra 

störningar bedöms inte föreligga. Bedömningen baseras dels på information från miljö- 

och hälsoskyddshandläggare och dels på att det inte påträffats några handlingar rörande 

klagomål i miljökontorets arkiv. Flera verksamheter, ffa inom kv Strömkarlen och Vätterviken 

är av liten omfattning, ägarförhållanden och verksamhet kan ändras relativt snabbt 

och kunskapen om eventuell miljöpåverkan från dessa är i flera fall låg. 

Om delar av undersökningsområdet i framtiden planläggs för bostadsändamål och delar 

kvarstår som industriområde kan störningar i form av buller, lukt, etc inte uteslutas. 



10 Slutsatser och rekommendationer 

För 7 av de 23 fastigheter som ingår i undersökningsområdet bedöms tillräcklig information 

finnas för att i dagsläget kunna bedöma i vilken utsträckning ett efterbehandlingsbehov 

föreligger. Vid huvuddelen av dessa bedöms efterbehandlingsåtgärder ej krävas respektive 

endast krävas i liten utsträckning. För övriga fastigheter är kunskapsläget rörande 

den nuvarande och framtida risken för exponering för människa och miljö otillräcklig för 

att med tillräcklig säkerhet kunna bedöma behovet och omfattningen av eventuella efterbehandlingsåtgärder. 

De kostnader som redovisas är baserade på uppskattningar och 

schablonmässiga beräkningar som innebär att det verkliga kostnadsläget antingen kan 

vara avsevärt mindre eller större. Det rekommenderas därför starkt att inte betrakta dessa 

kostnader som absoluta utan snarare relativa jämförelsevärden mellan olika områden. 

11 Informationskällor 

Information angående utredningsområdets storlek och nuvarande markanvändning har 

tillhandahållits av beställaren. 

Information har i huvudsak hämtats från följande källor och utredningar: 

- Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid f.d Lindquist Verkstäder, Statens geotekniska 

institut, 2006 

- Motalavikens södra strand, Översiktlig miljöteknisk undersökning, Structor Miljöteknik 

AB, 2010 

- PM över geohydrologiska förhållanden samt risk för föroreningsspridning vid Stenavadsgatan, 

Bro 407, AQUALOG AB, 2006 

- Väg 50 genom Motala, Sedimentprovtagning i Motalaviken, MKB Bilaga 3, Scandiaconsult 

Sverige AB, 2002 

- Motala kommuns bygglovarkiv 

- MiljöReda, Miljö- och hälsoskyddsenheten vid Motala kommuns 

- Motala kommuns räddningstjänsts arkiv 

- MIFO-databas, Länsstyrelsen i Östergötland 


Karta utredningsområde 

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB 

BILAGA 1 


Karta + sammanfattning av miljöstatus 

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB 

BILAGA 2 


Miljöstatus Motalavikens södra strand – 

delområdesvis redovisning 

1:1 

1 

1:2 

7 

2 

Beskrivning av miljöstatus för respektive delområde 

1 Fålehagen 1: Småbåtshamn med verksamhet sedan 60-talet. Verksamheten kan ha bidragit till förorening av sediment inne i viken. Inom området, markerade med 1:1 resp. 1:2, mynnar även 

dagvattenledningar från områden utanför planområdet, bl a område 6 och 7, vilket också kan ha medfört tillförsel av föroreningar till sediment. Inga uppgifter har framkommit om att 

sedimentundersökningar genomförts. Inom området har även utfyllnad skett. 

2 Stenavadsområdet: Vid fastigheterna Stenavadet 4,5 och 8 har olja, bensin och andra bränslen förvarats och hanterats. Lång verksamhetstid, från 20-talet till 80/90-talet, innebär att sannolikheten 

för att mark och grundvatten förorenats pga läckage, olyckor, spill och andra orsaker är stor. Transporter till och från området mittersta delar, ungefärligt läge Stenavadet 4, kan ha skett via järnväg. 

6 

3:1 

3 

4 

5

Lastning och lossning kan ha medfört att mark förorenats. Inga uppgifter har framkommit om att kvalificerade markundersökningar har genomförts inom fastigheterna. Verksamheter utanför området, 

framförallt vid Laxen 13 (område 6) kan ha bidragit till förorening av grundvatten inom området. 

3. Del av Holm 6:80: Stora delar inom det markerade området har utfyllts men utbredningen är oklar. Provtagning vid punkt 3:1 har påvisat höga halter klorerade kolväten och metaller. En 

dagvattenledning och en spillvattenledning (från fd Lindquists verkstäder – område 6), passerar nära denna punkt. Förutsättningar för ackumulering av föroreningar genom sedimentering utanför 

denna utsläppspunkt bedöms dock inte föreligga pga den höga strömningshastigheten. 

4. Strömkarlen: Diverse verksamheter har bedrivits, bl a skrothandel, bilverkstad, ångtvätt (ev. kemtvätt). Uppvärmning i flera fall genom oljeeldning och därmed risk för läckage vid cisterner. Stora 

delar av området består av utfyllnadsmassor men utbredningen är oklar. Provtagning har genomförts i flera omgångar inom de västra delarna av området, nuvarande Strömkarlen 9 och 11. 

Riktvärden för både KM och MKM överskrids. Ett samband med de förhöjda halterna av klorerade kolväten vid punkt 3:1 kan inte uteslutas. 

5. Vätterviken samt Holm 6:85: Diverse småskaliga verksamheter har bedrivits, bl a plåtslageri, bil- och däckverkstad, verkstadsindustri i områdets västra och centrala del. Klorerade kolväten kan ha 

hanterats. Fastigheten Holm 6:85 kan vara påverkad av fd tändsticksfabrik. Uppvärmning i flera fall genom oljeeldning och därmed risk för läckage vid cisterner. Några uppgifter rörande provtagning 

inom området har inte påträffats. I områdets östra delar har industriell verksamhet troligen inte bedrivits och sannolikheten för att mark förorenats bedöms som låg. 

Två perifera områden har identifierats som bedöms påverka det undersökta området: 

6. Lindquists verkstad AB (fastigheten Laxen 13) med verksamhet sedan 20-talet till 1978. Verkstadsindustri med omfattande ytbehandling – betning, kromatering, kadmiering, förnickling, 

förkoppring etc, olje- och cyanidhärdning, triavfettning. Översiktliga undersökningar genomfördes 2006 av SGI. Klorerade kolväten har påvisats. 

7. Område med verkstadsindustri, skrotningsverksamhet, åkeri, bilvårdsanläggningar, ev bensinstation enligt sammanställning i PM över geohydrologiska förhållanden samt risk för 

föroreningsspridning vid Stenavadsgatan, Bro 407, Aqualog AB 2006-06-01. I PM:et hänvisas bl a till flera undersökningar inom detta område där förhöjda halter av föroreningar i form av metaller 

och klorerade lösningsmedel påvisats

Rapport Motalavikens sodra strand 20100616 slutlig

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?