Underlag för framtagande av idéprogram för Motala kommuns ...

Underlag för framtagande av 

idéprogram för Motala kommuns 

fritidsverksamhet 

Skandinaviska Utvärderingsinstitutet 

Utvärderingsringen 

Anders Lundkvist 

Hugo Blom 

Skandinaviska Utvärderingsinstitutet, Stenhuggerivägen 61B, 302 40 Halmstad 

www.utvarderingsringen.se - www.teknikringen.se

Underlag för framtagande av 

idéprogram för Motala kommuns fritidsverksamhet 

Inledning och bakgrund 

Idrottandet i Sverige ökar och allt fler vill träna på egna villkor. Det växande 

idrottsintresset skapar nya behov och funktioner som kanske inte funnits tidigare. 

Kraven på idrottsmiljön påverkas och mer fokus hamnar på byggnaden/anläggningen 

utifrån attraktionsförmåga, tillgänglighet och långsiktigt hållbarhet. 

Utvecklingen ställer krav på kommunen i form av aktuell och fördjupad kunskap, men 

även på politiska ställningstaganden kring vad syftet är med de idrottsanläggningar som 

finns. I grunden handlar det om att idrott ger god hälsa och därmed friskare invånare - 

såväl ungdomar som äldre. 

Under ett antal år har behovet av att se över Motala kommuns egna fritidsanläggningar 

diskuterats. Till detta kommer också de anläggningar som drivs, ägs eller hyrs av 

föreningarna själva. Önskemål finns och planering pågår inom kommunen och många 

föreningar för att hitta en lösning på behov av upprustning, ombyggnad eller tillbyggnad 

av befintliga anläggningar. I grunden är det omfattande behov som har identifierats och 

som nu på många olika sätt blir aktuella för kommunen - antingen för att det är en 

planfråga, markfråga eller behov av kommunalt ekonomiskt stöd i form av bidrag 

och/eller investeringar. 

Behovet är därför stort att ta fram ett program för kommunens fritidsverksamhet som 

synliggör och bjuder in till en diskussion kring föreningslivets behov och möjligheter att 

utveckla berörda fritidsanläggningar. Till detta kommer behov och önskemål att möta 

morgondagens krav på anläggningar - både befintliga och nya. 

Uppdraget kring idéprogrammet är ett samverkande uppdrag mellan: 

Kommunstyrelsen vars ansvar bl.a. gäller ekonomi, fysisk planering och folkhälsa 

Bildningsnämnden med ansvar för fritidsfrågor och föreningsbidrag 

Tekniska nämnden som ansvarar för driften av de kommunala fritidsanläggningarna. 

För att föra arbetet vidare finns en politisk styrgrupp sammansatt med representanter 

för respektive politiskt ansvarsområde samt en arbetsgrupp med tjänstemän från 

respektive förvaltning. 

Skandinaviska Utvärderingsinstitutet fungerar som konsultstöd med uppdrag att i 

samverkan med arbetsgruppen bereda förslag till idéprogram. 

Arbetets gång 

För att på bästa sätt skapa ett underlag för beredning av idéprogram har arbetet 

indelats i olika faser. 

Fas 1 - Kunskapsinhämtande 

• Medborgarundersökning om fritidsvanor samt frågor om vilka lokaler/anläggningar 

Motalaborna i första hand vill att kommun ska satsa på. 



• Undersökning av föreningarnas uppfattning om vilka lokaler/anläggningar de i första 

hand vill att Motala kommun ska satsa på. 

• Undersökning av föreningarnas uppfattning om kommunens lokalbokning. 

• Brukarundersökningar på 13 olika anläggningar bl.a. med frågor om teknisk 

kvalitet/standard. 

• Analyser av föreningarnas verksamhet 

• Analys av kommunala subventioner för föreningar som nyttjar kommunala 

lokaler/anläggningar samt analys av hur stor del av driftkostnaderna som täcks via 

kommunalt driftbidrag till föreningar som driver anläggningar i egen regi. 

• Redovisning av exempel på kostnader för investeringar och drift för olika typer av 

idrottsanläggningar. 

• Beskrivning av legala förutsättningar för alternativa driftformer av 

id rottsa n läggn i nga r. 

Fas 2 - Teknisk utredning 

• Befintliga tekniska utredningar används i förekommande fall. 

• Vid behov genomförs tekniska utredningar och besiktningar av befintliga 

anläggningar. 

Fas 3 - Långsiktig plan för investeringar och renoveringar 

• En långsiktig plan för investeringar och renoveringar upprättas utifrån behov där 

hänsyn tas till resultat från de arbetsmoment som ingår i fas 1 och 2. 

Sammanfattande resultat och erfarenheter 

Nedan redovisas sammanfattande resultat samt våra slutsatser och kommentarer för 

utredningens olika delar. Sammanfattningarna bygger på följande bilagor: 

Bilaga 1 Medborgarundersökningar - Fritidsvanor 

Bilaga 2 Vilka fritidsanläggningar ska Motala kommun satsa på? 

Bilaga 3 Föreningarnas syn på kommunens lokalbokning 

Bilaga 4 Brukarundersökningar - kvalitet - anläggningar 

Bilaga 5 Verksamhetsanalyser och jämförelser 

Bilaga 6 Kommunala subventioner och driftbidrag 

Bilaga 7 Förutsättningar för alternativa driftformer 

Fas 1 - Kunskapsinhämtande 

Medborgarundersökningar 

I enkät till ett representativt urval av innevånare i åldern 12 - 69 år har frågor ställts om 

dels fritidsvanor och dels om vilka lokaler/anläggningar medborgarna tycker att kommunen 

ska satsa på. Detaljerade redovisningar finns i bilagor. 



Medborgarundersökning - Fritidsvanor 

Nedan redovisas besök som gjorts av minst 50 % av de svarande. 

Gjort minst någon gång per år 

Kvinnor 

Besökt något friluftsområde i Motala 68% 

Besökt Motala Simhall 

Besökt Motala Sporthall 

Besökt något gym 

Besökt Motala Bowlinghall 

Män 

66% 

54% 

53% 

50% 

Besökt något friluftsområde i Motala 75% 


Besökt Motala Sporthall 

Besökt Motala Isstadion, bandybanan 

Besökt Motorstadion, Dunteberget 

61% 

54% 

53% 

51% 

Besökt någon annan idrottsplats 50 % 

Medborgarundersökning - Vilka fritidsanläggningar tycker du att 

kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? 

Kvinnor, Tio i topp 

Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 61% 

Utveckling av friluftsområden 57% 

Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 56% 

Upprustning/utveckling av befintlig simhall 52% 

Z-parken, utveckling av campingen 37% 

Fler spontanidrottsplatser i närområden 35% 

Ny campingplats 34% 

Ny Bowlinghall 31% 

Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 30% 

Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 26% 

Män, Tio i topp 








Ny Bandyhall 27% 

Anläggning för vattensport 26% 


Skandinaviska Ulvärdcringsinstilulcl, Stenhuggerivägen 61B, 302 40 Halmstad 

www.ulvardcringsringen.se - www.leknikringen.se 

4

Våra slutsatser och kommentarer 

• Friluftsområden är populära besöksmål för både kvinnor och män. Utveckling av 

friluftsområden kommer också högt i listan på vad kommunens innevånare vill satsa på. 

En upplevelserik vandringsleder eller "Hälsans Stig" med närhet till både tätort och 

vatten skulle troligen bli populär samtidigt som investeringen inte är alltför 

kostnadskrävande. 

• Kommunens anläggningar i form av Simhall, Sporthall och Isstadion är frekvent besökta 

av innevånarna. Anläggningarnas närhet till varandra gör att utvecklingen av ett 

centrum för idrott och motion som även innefattar Idrottsparken och Bowlinghallen bör 

utredas närmare där de anläggningar som finns inom ett nära geografiskt område ingår 

och kan samverka. 

• Satsningar på bad och vatten är något som kommunens innevånare skulle sätta värde 

på. Äventyrsbad och tempererade utebad finns idag i många kommuner varför uppgifter 

om kostnader för investering och drift samt möjliga intäkter relativt enkelt går att ta 

fram. Eftersom kostnaden för investering i badanläggningar är tämligen stora bör 

alternativet att renovera och bygga ut befintlig simhall också utredas. 

• Kommunens närhet till vatten gör att goda förutsättningar finns för olika båt- och 

vattensporter. Satsningar inom området bör övervägas samtidigt som en eventuell 

utbyggnad och utveckling av befintlig småbåtshamn bör utredas. 

• Ny campingplats finns med på Tio i topp-listan för både kvinnor och män. Värdet och 

kostnaden för en ny campingplats bör ställas mot kostnaden av att renovera befintlig 

campingplats vid Z-parken. 

• Spontanidrottsplatser i närområden är också något som kommer högt upp på 

önskelistan. Närheten gör att tillgängligheten ökar samtidigt som relativt små 

investeringar kan ses som folkhälsofrämjande åtgärder för målgrupper av t.ex. barn och 

ungdomar som idag inte nås av traditionell idrottsverksamhet. Erfarenheter från andra 

kommuner visar att placeringar centralt i bostadsområden eller på befintliga skolgårdar 

gett ett högt utnyttjande. 

Föreningarnas uppfattning om vilka lokaler/anläggningar 

Motala kommun ska satsa på. 

Tio i topp utifrån Svar från 61 bidragsberättigade föreningar. 








Ny konstgräsplan - på annan plats än Idrottsparken 25% 


Ny sporthall i Motala 21% 

Ny sporthall i Borensberg 21% 

Skandinaviska Ulvärdcringsinstilutet, Stenhuggerivägen 61B, 302 40 Halmstad 



• Föreningarnas önskemål går i stort sett hand i hand med det som kommuninnevånarna 

anser att kommunen ska satsa på. Satsningar på friluftsområden, ny campingplats samt 

äventyrsbad/upplevelsebad kommer även för föreningarna högt upp på listan. 

• Drygt 20 % av föreningarna anser att satsningar ska göra på ny sporthall i Motala och i 

Borensberg. 

Föreningarnas uppfattning om kommunens lokalbokning. 

42 föreningar som bokar kommunala lokaler/anläggningar har beretts tillfälle att besvara 

en enkät med följande två huvudfrågor; 

Vad är allra viktigast för att din förening ska tycka att lokalbokning fungerar bra? 

Hur tycker din förening att lokalbokningen fungerar? 

33 godkända svar - 79 % -har inkommit från föreningarna. 

Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår förenings 

verksamhet 

Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår 

förenings verksamhet 

Betyg 1 - 5 

Antal Vikt 1 2 3 4 5 

27 0 5 10 8 4 

23 8 11 4 0 0 

Avgifterna för hyra av kommunens lokaler är rättvisa 20 1 2 7 7 1 

Principerna för fördelning av tider i kommunens lokaler är bra 19 0 2 8 4 4 

Det går enkelt att få tag på bokningspersonalen 18 0 3 4 6 5 

Vår förening kan påverka fördelningen av tider 17 1 5 7 4 0 

Vår förening får de tider vi önskar 17 2 3 5 4 3 

Principerna för bokning av kommunens lokaler tillämpas på ett 

riktigt sätt 

15 0 1 7 4 3 

Bokade tider kan avbokas på ett enkelt sätt 12 0 0 6 6 0 

Information om lediga tider är lätt att hitta 12 1 7 3 1 0 

Personalen vid lokalbokningen är kunnig 6 0 0 1 3 2 

Informationen från lokalbokningen är lätt att förstå 4 0 0 0 3 0 

Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen 4 0 0 0 2 2 

Totalt sett fungerar lokalbokningen bra 0 0 11 14 7 

Om antalet "Vikt" inte överensstämmer med antalet Betyg 1-5 beror differensen på internt bortfall dvs. att frågan är 

obesvarad. 

- 27 föreningar anser det som viktigt att Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår 

förenings verksamhet. Av dessa 27 ger 12 föreningar betyget 4 eller 5. 5 föreningar ger 

underkänt dvs. betyget 2. 

- 23 föreningar anser det som viktigt att Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som 

passar vår förenings verksamhet. 19 av dessa ger betyget 1 eller 2. 

Skandinaviska Ulvärderingsinstitulet, Stenhuggerivägen 61B, 302 40 Halmstad 

www. utvardcringsringen.se - www.tcknikringcn.se


• Trots att kommunen har ett rikt anläggningsbestånd anser många föreningar att de inte 

finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar deras behov. Attraktiva veckodagar 

för föreningsverksamhet är idag måndag till torsdag. Tilldelade tider fredagkvällar, 

lördagar och söndagar är mindre attraktiva. 

• Tider i befintliga lokaler och anläggningar kan frigöras på flera sätt. En utveckling av gamla 

Motala Verkstad för idrottsverksamhet, skapandet av ett samlat sportcenter kring sim- 

och sporthallen, Isstadion och Idrottsparken samt byggandet av en helt ny sporthall är 

några exempel som kan medföra att föreningarnas önskemål om tider och 

lokaler/anläggningar uppfylls. Ett annat alternativ kan vara att bygga en enklare hall för 

innebandy och därigenom frigöra tid i övriga inomhuslokaler. Svenska 

Innebandyförbundet har tagit fram förslag på den typen av hallar som också är anpassade 

för fler idrotter. 

• Det bör dock påpekas att kostnaderna för alla dessa investeringar torde bli omfattande 

samtidigt som de befintliga kommunala lokalerna/anläggningarna riskerar att stå tomma 

under tider som upplevs som mindre attraktiva för föreningsverksamhet. Ett sätt att styra 

användningen av tider kan vara differentierade taxor och avgifter t.ex. noll-taxa eller 

kostnadsfria lokaler under de tider som idag inte anses som attraktiva och högre taxa på 

de attraktiva tiderna. 

Brukarundersökningar - kvalitetsmätningar 

Brukarundersökningar har genomförts på 13 olika anläggningar i kommunen. De 13 olika 

frågeformulären innehåller detaljerade frågor med gemensamma grupper av frågor under 

rubrikerna bemötande, tillgänglighet, trivsel - trygghet, standard - teknik samt helheten. 

Nedan redovisas sammanfattande kvalitetsindex för samtliga anläggningar fördelat på 

tillgänglighet, standard/teknik samt helheten. I bilaga redovisas samtliga resultat i detalj för 

de 13 anläggningarna. 

Tillgänglighet Standard/Teknik Helheten 

Bowlinghallen 7.0 6.5 7.6 

Idrottsparken Fotboll 5.4 3.9 6.0 

Idrottsparken Friidrott 7.8 3.9 6.0 

Lithobadet 8.1 5.0 6.3 

Motala Isstadion 4.3 5.2 6.3 

Motala Isstadion-Ishall 5.3 5.5 6.5 

Motala Simhall 5.5 5.2 6.6 

Motala Sporthall 6.9 5.2 6.6 

Motorstadion 6.8 5.5 7.0 

Solsätters Ridanläggning 8.2 7.2 8.7 

Team Sportia Hallen 7.8 8.0 7.9 

Tennishallen 6.4 5.7 6.8 

Z-parkens camping 7.3 5.5 7.4 


• Tillgängligheten får i de flesta fall bra omdömen. Motala Isstadion är den anläggning 

som får de lägsta värdena. Besökarna ger i stor utsträckning påståendet 

Parkeringsmöjligheterna är bra låga värden. Öppettiderna i Ishallen får också låga 

värden. 

Skandinaviska Ulvärderingsinstitulet, Stenhuggerivägen 61B, 302 40 Halmstad 

www.utvardcringsringen.se - www.leknikringen.se

• I enkäten om Tennishallen är påståendet Det finns tillräckligt med banor en av de 

viktigaste för besökarna. En absolut majoritet av de som tycker frågan är viktig anser 

att det inte finns tillräckligt med banor. Vilka möjligheter finns till utbyggnad av 

Tennishallen? 

• Standard/Teknik får genomgående låga värden utom för Team Sportia Hallen och 

Solsätters Ridanläggning. Idrottsparkens låga värden beror främst på att mätningen 

genomfördes under en period där omfattande byggnads- och renoveringsarbeten 

genomfördes. 

• De faktorer som ligger bakom de låga värdena inom området Standard/Teknik gäller 

främst omklädnings- och duschrummens samt toaletternas standard. Resultaten visar 

på behovet av en teknisk utredning på befintliga anläggningar i allmänhet men med 

inriktning på omklädnings- och duschrummens samt toaletternas standard i 

synnerhet. 

• Z-parkens camping får höga värden på områden som bemötande, tillgänglighet och 

trivsel/trygghet-se detaljer i bilaga. Duschrummens och toaletternas standard får 

mycket låga värden. Hög standard på duschrum och toaletter är dessutom det 

absolut viktigaste för att gästerna ska tycka att campingen fungerar bra. Åtgärder 

måste därför vidtas för att i framtiden få fortsatt nöjda campinggäster till 

kommunen. Ett alternativ bör vara att förbättra bekvämlighetsinrättningarnas 

standard på Z-parkens camping. En annan kan vara att utreda investering och 

lokalisering av en helt ny camping. I enkäten till kommunens innevånare med frågan 

Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller 

förbättra? kommer "Ny Campingplats" på femte plats. 

• Resultaten från brukarundersökningen vid Motorstadion Dunteberget visar framför 

allt på brister när det gäller frågan om toaletter. Åtgärder måste också troligen vidtas 

så att Motorstadion kan uppfylla de miljökrav som ställs. 

• Av Bowlinghallens besökare anser 81 % att den viktigaste frågan att Den maskinella 

utrustningen fungerar bra. 60 % av dessa ger betyget 1-3 dvs. de anser inte att den 

maskinella utrustningen fungerar bra. Detta i kombination med att påståenden Det finns 

tillräckligt med banor får låga betyg gör att Bowlinghallen måste utredas närmare. Kan 

nuvarande hall förbättras inom befintliga lokaler eller krävs investering i en ny bowlinghall? 

• Förvaltningen bör skapa administrativa rutiner för genomförande av regelbundna 

kvalitetsmätningar/brukarundersökningar på kommunens anläggningar. 

Analyser av föreningarnas verksamhet 

För att få en bild av den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs inom fritidsområdet 

har vi använt oss av olika källor. Främst gäller det uppgifter om genomförd verksamhet 

bland de bidragsberättigade föreningarna inom idrottsområdet som hämtats från 

Riksidrottsförbundet och som bygger på de uppgifter som föreningarna själva lämnat. 

De största idrotterna i Motala 2010 

Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt "paraply" ett 70-tal olika specialidrotter. RF 

redovisar årligen verksamhetsvolymer för dessa idrotter. Uppgifterna baseras på de 

ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. Med deltagartillfällen 

menas att om en förening genomför en träning med t.ex. 10 deltagare vid ett tillfälle 

redovisas detta som 10 deltagartillfällen. 



De största idrotterna 

Antal 

deltagartillfällen 

1 Fotboll 74 472 

2 Innebandy 22 070 

3 Ridsport 21185 

4 Ishockey 14 233 

5 Simning 9 388 

6 Bandy 8 358 

7 Bordtennis 6 651 

8 Gymnastik 6 596 

9 Friidrott 5 873 

10 Basket 5 681 

11 Handboll 5 087 

12 Karate 4 278 

13 Triathlon 3 633 

14 Korpen 2 621 

15 Tennis 2 412 

Fotboll är den klart största idrotten. Samma förhållande gäller i alla kommuner i landet. 

Innebandy, ridsport och ishockey finns på "5-1 topp-listan" såväl i Motala som i landet som 

helhet. Det som skiljer Motala från andra kommuner är att simningen och bandyn är större 

än i många andra kommuner. 

Förändring över tid för vissa idrotter 

Nedan redovisas omfattningen över tid för några av de idrotter som finns i Motala 

kommun. Fotboll har alltid varit den i särklass största idrottsverksamheten även om 

volymen minskat en del de senaste åren. Innebandyn har fördubblat sin verksamhet under 

den senaste 10-årsperioden och är nu kommunens näst största idrott. Bandyn tycks ha haft 

en topp i början av decenniet för att sedan kraftigt minskat men med en viss återhämtning 

de senaste åren. 

Deltagartillfällen 

Idrott 2002 2005 2008 2009 2010 

Fotboll 80 200 83 800 72 300 74 600 74 500 

Innebandy 10 300 17 000 20 500 22 000 22 100 

Ridsport 21300 19 200 22 800 20 700 21200 

Ishockey 12 800 16 900 12 500 13 800 14 200 

Simning 8 400 10 800 9 000 9 500 9 400 

Bandy 14 000 7 000 6 900 7 700 8 400 

Gymnastik 11 300 10 300 7 700 6 100 6 600 


• Fotboll är den klart dominerande idrottsverksamheten - inte bara i Motala kommun 

utan över hela landet. För att behålla och utveckla verksamheten krävs oftast tillgång 

till såväl planer för breddverksamhet som en väl fungerande representationsarena. I 

de fall om- eller tillbyggnad av redan befintliga idrottsplatser planeras bör alternativ 

med konstgräsplaner utöver de vid Idrottsparken beaktas eftersom konstgräs 

mångdubblar det möjliga utnyttjandet. Om tankar finns att utveckla gamla Motala 

Verkstad till någon form av idrotts- och kulturcentra bör även möjlighet till 

inomhusfotboll beaktas. Åtgärden skulle - förutom att förutsättningarna för 



fotbollsföreningarna förbättras - dessutom medföra att tider i övriga idrottshallar 

frigörs. 

• En fortsatt satsning på spontan- och näridrottsplatser skulle gynna flera användare 

och även locka till ett deltagande i föreningslivets idrottsverksamheter. Närheten till 

en idrottsanläggning är oftast den största förklaringen till ett bra utnyttjande. När i 

tiden och var dessa anläggningar ska lokaliseras bör utredas närmare. Som tidigare 

nämnts bör centrala ytor i bostadsområden och befintliga skolgårdar kunna 

användas. 

• Bandy är av tradition en betydelsefull idrott i Motala där kommunens 

representationslag historiskt sett tillhört landets elitlag. En tillbakagång såväl 

sportsligt som verksamhetmässigt har skett de senaste åren. Bandyns 

verksamhetsvolym ärtrots det större i Motala än i många andra kommuner. I de 

kommuner som idag har ett representationslag i bandy-eliten och en bred 

bandyverksamhet finns oftast nybyggda bandyhallar. För att bevara bandy 

traditionen och samtidigt möta framtidens krav på anläggningar bör byggandet av en 

bandyhall utredas närmare. Erfarenheter från liknande investeringar i andra 

kommuner bör inhämtas eftersom kostnaden för investeringen, driftformer samt 

kvaliteten på hallarna varierar från kommun till kommun. 

• Innebandyn har haft en mycket positiv utveckling under den senaste 10-årsperioden. 

Företrädare för innebandyn i Motala menar att tillgången på ändamålsenliga lokaler 

utgör en begränsning för att behålla och utveckla den verksamhet som idag bedrivs. 

Förhållandet verifieras till viss del av den undersökning som genomförts där 

föreningarna beretts tillfälle att besvara en enkät om kommunens lokalbokning. Om 

planer finns att utveckla gamla Motala Verkstad till någon form av sport- och 

kulturcenter bör innebandyns behov av tider kunna tillmötesgås. Åtgärden skulle 

dessutom medföra att tider i övriga idrottshallar frigörs. En investering i en ny 

sporthall skulle självklart också förbättra villkoren för flera inomhusidrotter. 

Kommunala subventioner och kostnadstäckning via driftbidrag 

Kommunens mest omfattande stöd till idrottsföreningar sker i form av subventioner i 

kommunala anläggningar. Varje timme som en förening bedriver verksamhet i en 

kommunal anläggning innebär en form av kommunalt bidrag. Subventionerna är dock 

oftast inte synliga. Beräkningar av de kommunala subventionerna måste till för att kunna 

redovisa kommunens totala stöd till föreningarna. 

De föreningar som driver idrottsanläggningar i egen regi erhåller ett årligt driftbidrag. Hur 

stor del av dessa föreningars driftkostnader täcks via det kommunala bidraget? 

Subventioner till föreningar med verksamhet i 

kommunala lokaler/anläggningar - 87 % 

Nedan redovisas bl.a. uppgifter om kostnader, intäkter och subventioner för olika grupper 

av besökare/användare av de kommunala anläggningarna Motala Isstadion, Team Sportia 

Hallen, Motala Sporthall och Motala Simhall. Fler detaljer och underlag för beräkningarna 

framgår av bilaga. 



Isstadion 

Bandy 

Isstadion 

Ishall 

Team Sportia 

Bollplan 

Team Sportia 

Friidrott 

Sporthallen 

A-hallen 

Sporthallen 

B-hallen 

Kostnad 

Kostnad 

per tim 

Kostnad 

förening 

Intäkt 


Subvention 

kronor 

Subvention 

procent 

3 773 000 1885 1 351 545 82 700 1 268 845 94% 

3 773 000 1414 2 051714 298 062 1 753 652 85% 

2 326 000 511 587 139 93 002 494 137 84% 

3 488 000 767 563 745 116 584 447 161 79% 

3 144 500 691 1 484 268 213 200 1 271 068 86% 

1 572 250 346 551 524 80 210 471 314 85% 

Simhallen 7 615 000 321* 2 303 496 129 475 2 174 021 94% 

Summa 25 691 750 8 893 431 1 013 233 7880198 87% 

•Beräkningen bygger på antalet bantimmar. 

2010 kostade de kommunala anläggningarna 25 691 750kronor. De tider föreningarna 

disponerade motsvarade ett värd av 8 893 431kronor. Intäkten från föreningarna i form av 

taxor och avgifter uppgick till 1013 233kronor. De kommunala idrottsanläggningarna 

genererade 2010 ett indirekt föreningsstöd om 7 880 198 kronor vilket motsvarar 87 % i 

kommunal subvention. 

Kostnadstäckning via bidrag för föreningar med egna anläggningar - 25 % 

2011 fördelades driftbidrag till 29 föreningar som driver anläggningar i egen regi. I en 

standardiserad blankett har 23 av dessa föreningar redovisat sina årliga kostnader för 

anläggning. 

Den totala kostnaden för drift av de 23 föreningarnas anläggningar uppgår enligt 

redovisningen från de 23 föreningarna till 5 646 768 kronor. Kommunen har under 

2011 betalt 1426 561 kr i driftbidrag till dessa föreningarna vilket innebär att 

driftbidraget täcker i snitt 25 % av föreningarnas kostnader. Kostnadstäckningen via 

driftbidrag varierar dock mellan föreningarna - från 1 % till 73 %. 

Föreningarnas värme- och elkostnader m.m. uppgår till nästan 2.3 miljoner kronor 

vilket utgör 40 % av de totala kostnaderna. För tre föreningar överstiger andelen 

värme- och elkostnader m.m. 60 % 

Fler detaljer och underlag för beräkningarna framgår av bilaga. 

Skandinaviska Utvärderingsinstitulet, Stenhuggerivägen 61B, 302 40 Halmstad 

v .»vy/.utvardcringsringen.se - www. tcknikringcn.se


• Enligt vår uppfattning håller de kommunala fritids- och idrottsanläggningarna hög 

klass i jämförelse med liknande anläggningar i andra kommuner. Med undantag av 

Team Sportia Hallen har dock flertalet anläggningar många års drift bakom sig vilket 

kan medföra behov av renoveringar, om- och/eller tillbyggnader. Om medel avsätts 

för om- och tillbyggnader av kommunens idrottsanläggningar är det viktigt att hänsyn 

tas till föreningarnas åsikter och behov. 

• Subventionen i de kommunala anläggningarna uppgår till 89 %. Det innebär att 

föreningarnas taxor och avgifter täcker 11 % av kommunens kostnader. I andra 

kommuner som tar ut avgifter är bilden ungefär densamma. Det är vår uppfattning 

att taxor och avgifter i första hand ska ses som ett fördelningspolitiskt styrinstrument 

- inte ett sätt att finansiera anläggningarnas driftkostnader. Som vi tidigare påpekat 

kan ett sätt att styra användningen och fördelningen av tider i de kommunala 

anläggningarna vara att differentierade taxor och avgifter tillämpas. Exempelvis noll- 

taxa eller kostnadsfria lokaler under de tider som idag inte anses som attraktiva och 

högre taxa på de attraktiva tiderna. 

• Bedöm rättvisan mellan subventionen i de kommunala anläggningarna och 

driftbidraget till föreningar som driver anläggningar i egen regi. Kommunen tillämpar 

idag en taxa i de kommunala lokalerna och anläggningarna som motsvarar en 

subvention av i genomsnitt 89 %. Detta ska jämföras med den genomsnittliga 

kostnadstäckning på 25 % som föreningar med egna anläggningar får via det 

kommunala driftbidraget. Om taxe- och bidragsnivåer behålls finns en risk att 

skillnaderna på sikt kommer att öka som en effekt av inflationen. Kommunens 

anläggningskostnader ökar liksom föreningarnas. Subventionen i kommunala lokaler 

ökar medan täckningsgraden av föreningarnas kostnader via driftbidrag kan komma 

att bli allt lägre. 

• Kostnader för energi utgör en stor del av driftkostnaderna för de föreningsdrivna 

anläggningarna. Kommunala medel som hjälp till energibesparande åtgärder kan på 

sikt minska föreningarnas kostader vilket i sin tur kan medföra förbättrad 

kostnadstäckning via driftbidraget. 

• Driftbidraget till föreningar med egna anläggningar har idag ingen koppling till den 

barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs på anläggningen. Effekterna av och 

formerna för att väga in barn- och ungdomsverksamheten i driftbidraget bör utredas. 

Exempel på kostnader för investeringar, driftkostnader och intäkter 

Trots diskussioner om kommunernas besvärliga ekonomiska situation och att 

kommunerna bör lägga resurserna på verksamhetsområden som skola, vård och omsorg 

har ett stort antal idrottsanläggningar byggts de senaste åren. Detta innebär att 

referensobjekt finns för snart sagt alla idrottsverksamheter. Detta innebär också att 

Skandinaviska Utvärderingsinstitutet genom sitt elektroniska nätverk Teknikringen kan 

bistå med att efterfråga uppgifter om de I referensobjekt Motala kommun är 

intresserade av. Teknikringen har snart funnits ett 10-tal år, bildades i samverkan med 

SKL och har mer än hälften av landets kommuner som medlemmar. 

Nedan har vi valt att kommentera några områden som vi tror kan vara av intresse. 



Friluftsområden - vandringsleder 

Stads- och vattennära vandringsleder finns i flera kommuner bl.a. Vänersborg och 

Halmstad. 

Hälsans stig är en benämning som återkommer i många kommuner och där man ofta 

kombinerar sevärdheter med attraktiva naturområden. 

Prins Bertils stig i Halmstad är ett exempel på en vandringsled med en närmare 2 mil 

lång promenadsträcka med små fiskevikar, sandstränder, klippor och strandskog. 

Stigen är avsedd för unga, gamla, vandrare, joggare, rullstolsburna, barnvagnar och 

hundar. Vid arbetet med Prins Bertils stig har stor vikt lagts vid framkomlighet för 

rörelsehindrade. Prins Bertils stig invigdes av Prinsessan Lilian den 17 maj 1998 och 

utgör en av de mest populära satsningar kommunen gjort inom fritidssektorn. 

Vandringsleden förbättras kontinuerligt och sedan 2009 har ca 400 000 kronor 

investerats. Den årliga driftkostnaden beräknas uppgå till ca 125 000 kronor. 

Bandyhallar 

Det finns 10 färdigställda bandyhallar och minst tre till under uppförande. En - Västerås 

- ägs och drivs privat av Rocklunda Fastigheter AB som äger och driver hela Rocklunda 

idrottsområde och där kommunen är den stora hyresgästen. 

Några ägs och drivs via arena- och eventbolag där kommunen är delägare - oftast 

majoritetsägare - bl.a. Rättvik och Sandviken. En hall - Edsbyn - är föreningsägd och 

föreningsdriven. Övriga ägs och drivs av kommunerna t.ex. Örebro, Trollhättan och 

Lidköping. 

I Uppsala har en bandyallians bildats som byggt en hall och tagit hela investeringen på ca 

40-50 miljoner kronor. Alliansen driver den fullstora träningshallen som i princip saknar 

publikplatser. Kommunen åtar sig att under lång tid ge ett driftbidrag till alliansen på ca 

2,5 miljoner kronor/år. 

Vissa bandyhallar har byggts relativt billigt och enkelt som Örebro, 50 miljoner kronor 

och 1700 åskådarplatser, Rättvik, 35 miljoner kronor och 1000 åskådarplatser samt 

Trollhättan 60 miljoner kronor och 3500 platser. 

Sandviken, Vänersborg och Lidköping har mer påkostade anläggningar för över 4000 

åskådare med en hel del övriga funktioner och ytor. Där har investeringarna landat på en 

bit över 200 miljoner. 

Simhallar/friskvårdsanläggningar 

Ett par intressanta byggen pågår och slutförs för närvarande i Tyresö och Sollefteå med 

benämningen Friskvårdsanläggningar. Investeringskostnaden uppgår till ca 150 miljoner 

kronor/anläggning. Intressant såväl till funktion och innehåll som till upphandlings- och 

byggsätt. 

Befintliga bad som nyligen byggts finns i Borås - låg investering och Upplands Väsby - 

höga besökssiffror. Även i Helsingborg och Värmdö finns intressanta anläggningar. I 

många kommuner har också mindre tillbyggnader med små äventyrsdelar kompletterat 

befintliga anläggningar 



Sporthallar 

Enklare fullstora sporthallar byggs i många kommuner till rimliga kostnader. Jönköping 

har byggt ett antal anläggningar de senaste åren. Innebandyförbundet har modellhallar 

som även passar andra inomhusidrotter och som är intressanta. 

Större hallar/arenor för inomhussporter 

Här finns en uppsjö av exempel till ofta ganska stora investeringskostnader i t.ex. Lund, 

Kristianstad och Skövde. 

Uppsala ska bygga en anläggning där man kombinerar en friidrottshall med en 

publikarena för innebandy m.fl. idrotter och fyra träningsplaner för bl.a. innebandy. 

Intressant i Uppsala är att föreningslivet investerar och bygger, ibland i samverkan med 

privata företag, kommunen går sedan in och hyr merparten av tiderna på 

långtidskontrakt. 

Eksjö bygger en evenemangshall för idrott och kultur där kommunen räknar med att 

klara sig med en investering på dryga 40 miljoner kronor. 

Små enkla anläggningar till låga kostnader 

Näridrottsplatser - kanske placerade på skolgårdar - är oftast väl utnyttjade och 

populära satsningar till låga investeringskostnader. Här finns många bra exempel från 

Jönköpings större anläggningar till anläggningar långt under miljonen - Ljusdal. 

Komplettering av en skatehall i Motala med en utomhusskatepark liknande den som 

byggts i Tibro är heller ingen stor investering. Tibro planerar också att bygga en 

boulehall för ca 3 miljoner kronor. 

Friluttssatsningar med enklare kartor över olika friluftsområden och promenadstigar 

med beskrivningar av intressanta platser och byggnader - liknande "Hälsans stigar" - 

görs i flera kommuner. Investeringar som inte kostar så mycket men som blir populära 

och används av många innevånare. 


• Om mer detaljerade uppgifter önskas för någon eller några speciella anläggningar kan 

vi medverka till att konkreta frågorna går ut till medlemmar i nätverket Teknikringen. 

I nätverket finns representanter från fritids- och idrottssektorn i fler än hälften av 

landets kommuner. 

Legala förutsättningar för alternativa driftformer av idrottsanläggningar. 

För att klara behovet av kommande investeringar kan med all säkerhet olika lösningar av 

såväl finansiering som ägande och drift av idrottsanläggningar vara intressanta. Gällande 

lagstiftning innebär dock att kommunen både när det gäller upphandlingsområdet och 

konkurrensfrågorna har ett omfattande regelverk att förhålla sig till. 


• I bilaga finns detaljerade beskrivningar av de legala förutsättningarna för olika 

driftformer - kommunal drift, föreningsdrift, entreprenader och 

partnerskapslösningar. I de fall där bolagsbildningar blir aktuella rekommenderar vi 

att kommunen konsulterar erfaren juridisk expertis. 



Fas 2 - Teknisk utredning 

Ansvaret för att befintliga tekniska utredningar sammanställs samt att det vid behov 

genomförs tekniska utredningar och besiktningar av befintliga anläggningar ligger på 

kommunen. 

Fas 3 - Långsiktig plan för investeringar och renoveringar 

Utifrån resultaten av kunskapsinhämtandet i fas 1 samt eventuella tekniska utredningar 

och besiktningar i fas 2 torde ett digert material finnas som kan ligga till grund för 

politiska ställningstaganden och en långsiktig plan för Motala kommuns framtida 

satsningar inom fritidssektorn. 

Sammanfattning 

I kommunens arbete med idéprogrammet finns flera perspektiv att beakta. Stödet till 

föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet har i de allra flesta kommuner högsta 

proritet. Även elitidrottens villkor och behov av representationsarenor kan ses som viktigt- 

inte bara för föreningarna utan även för kommuninnevånarna som publik och supportrar. 

Kommunens ansvar omfattar också alla medborgare och deras behov av rekreation och 

tillgång till aktiviteter. Ur folkhälsosynpunkt blir detta allt viktigare. Slutligen finns ett 

speciellt ansvar för de barn och ungdomar som inte nås av det traditionella föreningslivet 

utan behöver kommunens stöd i form av mötesplatser och egna aktiviteter. 

Våra slutsatser och kommentarer innehåller förslag som kan beaktas vid framtagandet av 

idéprogram för Motala kommuns fritidsverksamhet. I vilken omfattning förslagen kan bli 

aktuella beror främst på rådande kommunalekonomiska förutsättningar men torde ändå 

kunna ligga till grund för politiska bedömningar och prioriteringar. 

Vi vill på intet sätt föregripa den politiska processen men utifrån de undersökningar och 

sammanställningar som finns bör åtgärder i form av både investeringar, renoveringar, 

administrativa rutiner och utökade stödformer till föreningar finnas med i ett långsiktigt 

idéprogram. 

Investeringar och renoveringar 

1. Satsningar på det rörliga friluftslivet 

Kommunens friluftsområden är populära besöksmål samtidigt som en utveckling av 

friluftsområden är något som innevånarna skattar högt. Anläggandet av en 

upplevelserik, vattennära och central vandringsled som uppmuntrar till såväl enkla 

promenader, motion som träning bör prioriteras. Därutöver kan enkla promenadslingor i 

kommunens tätorter skapas där tryckta broschyrer finnas tillgängliga som berättar om 

olika byggnader och platser och deras historia. 

2. Sport- och rekreationscenter 

Motala simhall, sporthall, isstadion, idrottspark och bowlinghall är exempel på centralt 

belägna anläggningar med närhet till varandra. Anläggningarna skulle kunna bilda ett 

tillgängligt centrum för rekreation och idrott där allmänhetens behov av rekreation och 

folkhälsofrämjande verksamhet kan kombineras med behovet av 

representationsanläggningar för idrotter som bandy, fotboll, friidrott och ishockey. 

Investeringar i exempelvis en bandyhall och en utbyggd simhall med rekreationsdel skulle 

ge både allmänheten, skolan och föreningarna förbättrade villkor. Olika former av 



partnerskaps- och samverkanslösningar samt alternativa driftformer till kommunal drift ä 

troligen nödvändiga förutsättningar som bör utredas mer i detalj. 

Ett utbyggt center för rekreation och idrott torde också kunna medföra vissa 

stordriftsfördelar. För kommunen i form av personal- och lokalsamverkan, mer effektiv 

skötsel av fastigheter och utomhusytor och för besökare och föreningar i form av ökad 

lokaltillgång och mer intressanta mötesplatser. 

3. Idrottsanläggningar som drivs i föreningsregi 

Merparten av de idrottsplatser som finns i kommunen drivs av föreningar. Genom bl.a. 

driftbidrag hjälper kommunen till att täcka viss del av föreningarnas kostnader för drift 

av anläggningar. Kostnadstäckningen via driftbidrag är idag ca 25 % i snitt men varierar 

kraftigt från förening till förening. Kostnader för energi är idag en stor del av många 

föreningsdrivna anläggningars kostnader. Kommunen bör därför överväga att inrätta ett 

riktat bidrag för energisparande åtgärder till föreningar som driver idrottsanläggningar i 

egen regi. 

4. Lyssna på föreningarnas behov 

Fotboll är den klart dominerande idrottsverksamheten i Motala kommun - såväl bland 

pojkar som bland flickor. I de fall om- eller tillbyggnader av fotbollsplaner läggs in i det 

långsiktiga idéprogrammet måste alternativ med konstgräsplaner beaktas eftersom 

åtgärden mångdubblar det möjliga utnyttjandet. En fortsatt satsning på spontan- och 

näridrottsplatser torde också kunna inrymmas i den långsiktiga planen. Innebandyn har 

under en 10-årsperiod fördubblat sin verksamhetsvolym och är idag efter fotbollen den 

näst största idrotten i kommunen. Verksamheten har i stort sett växt inom befintligt 

anläggningsbestånd. En fortsatt expension för innebandy och andra idrotter kräver 

troligen fler inomhusytor. 

Administrativa rutiner och stödformer 

1. Beräkna subventioner och kostnadstäckning via driftbidrag 

Enligt våra beräkningar erhåller föreningar som bedriver verksamhet i kommunala 

lokaler i snitt en kommunal subvention motsvarande 89 %. 11 % av den kommunala 

kostnaden för föreningsverksamheten täcks genom hyror och avgifter. 

Föreningar som driver idrottsanläggningar i egen regi erhåller driftbidrag som i snitt 

täcker 25 % av kostnaderna för driften av anläggningarna. 

Subventionen i de kommunala anläggningarna är i stort sedd inflationsskyddad och har 

alltid legat på en hög nivå. Situationen för de idrottsanläggningar som drivs i 

föreningsregi är förmodligen den omvända d.v.s. att föreningarnas driftkostnader ökat 

över tid i större utsträckning än driftbidraget. För att följa och kunna påverka 

utvecklingen bör rutiner skapas för årliga beräkningar av subventioner och 

kostnadstäckning via bidrag. 

2. Genomför regelbundna fritidsvaneundersökningar 

För att veta hur stor andel av innevånarna som använder de kommunala 

fritidsresurserna bör regelbundna vaneundersökningar genomföras-förslagsvis en gång 

per mandatperiod. Undersökningarna mäter dels hur ofta innevånare i olika åldrar 

använder eller besöker lokaler, anläggningar och verksamheter samt deras intresse av 

att använda och besöka dem. Undersökningarna kan med fördel genomföras som kultur- 

och fritidsvaneundersökningar. 


www. utvarderingsringen.se - www.teknikringen.se

3. Genomför regelbundna besöksundersökningar/kvalitetsmätningar 

Besöksundersökningar eller s.k. kvalitetsmätningar bör genomföras en gång per år på de större 

idrottsanläggningarna. Resultaten har flera användningsområden: 

- För de kommunala anläggningarna kan resultaten användas dels när de konkreta och 

utvärderingsbara målen formuleras och dels när de ska utvärderas. 

- För anläggningar som på ett eller annat sätt drivs utifrån avtal med kommunen bör 

kvalitetskrav grundade på mätningarna finnas med i avtalen. 

- I fall där driften av anläggningar blir föremål för upphandling bör kvalitetskrav utifrån 

mätningarna finnas med i upphandlingsunderlaget. 

- Resultaten kan även användas för att motivera och besluta om var förbättringsåtgärder i första 

hand ska sättas in. 

Halmstad i mars 2012 

Skandinaviska Utvärderingsinstitutet 

Utvärderings ringen 

Anders Lundkvist 

Hugo Blom 



Bilaga 1 

Medborgarundersökningar - Fritidsvanor 

Resultat från enkät2011 om fritidsvanor 

Resultaten bygger på 291 godkända svar från 488 utsända enkäter till innevånare i 

Motala kommun i åldern 12 - 69 år, 60 % svar. 

Hur ofta har du gjort något av följande under de senaste 12 månaderna 

eller den senaste säsongen? 

Gjort minst någon gång per år - procent kvinnor 

Besökt något friluftsområde i Motala 68_ 

Besökt Motala Simhall 66 

Besökt Motala Sporthall 54_ 

Besökt något gym 53 

Besökt Motala Bowlinghall 50 

Besökt Motala Isstadion, bandybanan 39 

Besökt Lithobadet - tempererat utomhusbad 39_ 

Besökt Motala Isstadion, ishallen 37 

Besökt Team Sportiahallen 31^ 

Besökt någon annan idrottsplats i Motala 29 

Besökt Motorstadion, Dunteberget 26 

Besökt Idrottsparken Motala 25 

Besökt näridrottsplats - Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 25_ 

Utövat gymnastik 18 

Spelat fotboll 15_ 

Spelat golf 14 

Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 12 

Utövat ridning 12 

Besökt Solsäters Ridsportanläggning 11 

Utövat någon racketsport 9 

Spelat basket 8_ 

Spelat innebandy 7 

Besökt Tennishallen 7_ 

Besökt Bikepark Lustigkulle 7 

Spelat handboll 7_ 

Friidrottat 6 

Spelat bandy 3_ 

Spelat ishockey 2 

Utövat någon kampsport 1 

Fler än hälften av Motalas kvinnor i åldern 12 - 69 år har någon gång 

under året besökt något friluftsområde i Motala, Motala Simhall, Motala 

Sporthall eller något gym. 

Utvärderingsringen

Gjort minst någon gång per år - procent män 

Besökt något friluftsområde i Motala 75 








Besökt Team Sportiahallen 42 



Besökt Lithobadet - tempererat utomhusbad 36 

Spelat fotboll 33^ 

Besökt näridrottsplats - Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 32 




Spelat golf 20 

Besökt Tennishallen 15 

Spelat bandy 14 



Spelat basket 9 

Friidrottat 9 


Spelat handboll 7 




Hela 75 % av Motalas män i åldern 12 - 69 år har någon gång under året besökt 

något friluftsområde. 

Fler än hälften har besökt Motala Simhall, Motala Sporthall, Motala Isstadion, 

bandybanan eller Motorstadion, Dunteberget. 

Utvärderingsringen

Aldrig gjort - men stort intresse 

- procent kvinnor 





Friidrottat 6 








Aldrig gjort - men stort intresse 

- procent män 

Spelat fotboll 13 


Friidrottat 9 



Spelat golf 9 











Besökt Motala Sporthall 6 





Aktiviteter eller besök på anläggningar som Motalaborna har ett stort intresse 

för men som dom aldrig gjort under året kan vara områden som betyder att det 

finns potentiella besökare eller kunder. 

Fler än 1 av 10 män som aldrig spelat fotboll eller ishockey under året har ett 

stort intresse av att spela. Här kan förklaringen vara att de tidigare varit aktiva 

utövare och att det för deras åldersgrupp inte längre finns någon organiserad 

verksamhet. 

Utvärderingsringen

Topplistor 

Gjort minst någon gång per månad 








Besökt Team Sportiahallen 8_ 






Besökt Motala Isstadion, ishallen 5_ 















Besökt Idrottsparken Motala 12_ 





Utvärderingsringen


- procent kvinnor i åldern 12 - 49 år 

Besökt något gym 33_ 










Besökt Motala Isstadion, bandybanan 9_ 


Utövat gymnastik 7_ 




- procent män i åldern 12 - 49 år 

















Utvärderingsringen


- procent kvinnor i åldern 50 år och uppåt 



Besökt Motala Simhall 17_ 




Besökt någon annan idrottsplats i Motala 4_ 


Utövat ridning 4_ 


Besökt Motala Isstadion, bandybanan 3_ 


Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 3_ 

Spelat golf 3 


- procent män i åldern 50 år och uppåt 







Utövat någon racketsport 8_ 



Spelat golf 6 







Friidrottat 3 


Utvärderingsringen

Gjort minst någon gång per vecka 









Spelat fotboll ~~5~ 



















Spelat golf 4 

Friidrottat 4 

Utvärderingsringen






12 


























Friidrottat 4 

Utvärderingsringen

Gjort minst någon gång per veckan 






Utövat gymnastik 6_ 


Besökt någon annan idrottsplats i Motala 3_ 


Spelat fotboll %_ 


Besökt Solsäters Ridsportanläggning 1_ 





Gjort minst någon gång per veckan 




Spelat golf 6_ 




Besökt Motorstadion, Dunteberget 3_ 


Friidrottat 3_ 




Spelat basket 2_ 





Utvärderingsringen

Aldrig gjort - men har ett stort intresse 



Besökt Solsäters Ridsportanläggning 9_ 


Friidrottat 6_ 


Utövat någon kampsport 5_ 










Friidrottat 12 

Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 9_ 


Besökt Bikepark Lustigkulle 9_ 

Spelat golf 9 

Besökt Tennishallen 9_ 




Besökt Motala Bowlinghall 8_ 


Besökt något gym 5_ 






Utövat någon racketsport 5_ 





Utvärderingsringen












Friidrottat 6 






Spelat golf 4_ 














Spelat golf 8 




Friidrottat 6 







Utvärderingsringen

Bilaga 2 

Vilka fritidsanläggningar ska Motala kommun satsa på? 

Medborgarundersökning och föreningarnas uppfattningar 

- 291 godkända svar från 488 utsända enkäter till innevånare i Motala kommun - 60 % svar 

- 62 godkända svar från 80 enkäter till föreningar - 78 % svar. 

Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? 

Svar från 291 Motalabor 

Procent Alla Kvinnor Män 

20 Utveckling av friluftsområden 56 57 56 

1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 55 61 48 

11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 51 56 44 

2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 48 52 43 

14 Ny campingplats 37 34 40 

7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 34 26 43 

18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 33 35 31 

13 Z-parken, utveckling av campingen 29 37 19 

4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 27 30 23 

8 Ny Bowlinghall 27 31 22 

19 Anläggning för vattensport 24 22 26 

3 Ny Bandyhall 20 14 27 

15 Ny sporthall i Motala 17 12 22 

6 

Ny konstgräsplan - på annan plats än Idrottsparken 14 8 20 

16 Ny sporthall i Borensberg 14 11 17 

10 Skatepark 13 13 13 

9" Nytt Ridhus i Borensberg 11 10 12 

5 Idrottsparken, ny konstgräsplan 10 8 12 

17 Tennishallen - tillbyggnad 7 6 ~7 

12 Z-parken, nya fotbollsplaner 5 7 4_ 

Kommentarer: 

• Mer än hälften av Motalaborna tycker att kommunen ska satsa på utveckling av 

friluftsområden, nytt äventyrsbad/upplevelsebad och Lithobadet, tempererat utebad, 

upprustning. 

• Fler kvinnor än män vill att kommunen satsar på nytt äventyrsbad/upplevelsebad - 61 

respektive 48 % 

• Fler kvinnor än män vill att kommunen satsar på Lithobadet, tempererat utebad, 

upprustning - 56 % respektive 44 % 

Utvärderingsringen

1 

Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? 

Svar från 61 bidragsberättigade föreningar 

Procent Föreningar 

20 Utveckling av friluftsområden 54 

14 Ny campingplats 46 

01 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 43 

18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 36 

02 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 33~ 

04 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 30 

11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 30 

06 Ny konstgräsplan - på annan plats än Idrottsparken 25 

i 07 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 25 

15 Ny sporthall i Motala 21 

16 Ny sporthall i Borensberg 21 

03 Ny Bandyhall 20 

08 Ny Bowlinghall 18 

13 Z-parken, utveckling av campingen 15 

05 Idrottsparken, ny konstgräsplan 11 

10 Skatepark 10 

19 Anläggning för vattensport 10 

09 Nytt Ridhus i Borensberg 8 

17 Tennishallen - tillbyggnad 5 

12 Z-parken, nya fotbollsplaner o 

Kommentarer: 

• Föreningarnas uppfattningar överensstämmer i stort med Motalabornas 

uppfattningar om vilka fritidsanläggningar kommunen ska satsa på. 

• I likhet med Motalaborna ligger "Utveckling av friluftsområden" på första plats över 

fritidsanläggningar som kommunen ska satsa på. 

• De anläggningar som föreningarna anser att kommunen ska satsa på är "Utveckling 

av friluftsområden", "Ny campingplats" och "Nytt äventyrsbad/upplevelsebad" d.v.s. 

i första hand andra anläggningar än idrottsanläggningar 

Utvärderingsringen

Motalabornas Tio i Topp 

Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska 

bygga/ renovera eller förbättra? 

Procent svar från 291 Motalabor i åldern 12 - 69 år 

|20 Utveckling av friluftsområden 

1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 

56 

55 


2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 48 


7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 34 

| 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 33 




Procent svar från 153 kvinnor/flickor i åldern 12 - 69 år 


!20 Utveckling av friluftsområden 57 

.11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 56 

i 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 52 







Procent svar från 138 män/pojkar i åldern 12 - 69 år 





7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 4 3 






Utvärderingsringen


bygga, renovera eller förbättra? 

Procent svar från 156 Motalabor i åldern 12 - 49 år 

i 

1 

ii 

Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 

Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 

67 

56 


i 20 Utveckling av friluftsområden 44 

| 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 37 



7 

Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 31 

! 14 Ny campingplats 29 


Procent svar från 81 kvinnor/flickor i åldern 12 - 49 år 










7 



Procent svar från 75 män/pojkar i åldern 12 - 49 år 

i 

Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 63 

Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 53 








15 Ny sporthall i Motala 27 

Utvärderingsringen

1 


bygga, renovera eller förbättra? 

Procent svar från 135 Motalabor i åldern 50 år och uppåt 

! 1 4 Ny 



campingplats 45 




L A Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 33 

1 1 3 Z-parken, utveckling av campingen 32 

1 


1 


Procent svar från 72 kvinnor i åldern 50 år och uppåt 


! n 


Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 53 

i Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 51 

! 14 Ny campingplats 39 

i 

1 3 Z-parken, utveckling av campingen 39 


I 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 31 



Procent svar från 63 män i åldern 50 år och uppåt 




2 

Upprustning/utveckling av befintlig simhall 40 

3 Ny Bandyhall „ 





Z-parken, utveckling av campingen 24 


3 5

Bilaga 3 

Föreningarnas syn på kommunens lokalbokning 

Enkät till 42 föreningar som bokar kommunala lokaler/anläggningar. 

Resultat utifrån 33 svar - 79 %. 

Vad är allra viktigast för att din förening ska tycka att lokalbokning fungerar bra? 

Hur tycker din förening att lokalbokningen fungerar? 

Vikt 

Här redovisas antalet föreningar som markerat påståendet som viktigt. 

Betyg 1-5 

Här redovisas betyg 1 till 5 från de föreningar som anser att påståendet är viktig. 

Betyg 1 - 5 

Antal Vikt 1 2 3 4 5 

13 Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår förenings verksamhet 27 0 5 10 8 4 

Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår förenings 

06 verksamhet 

23 8 11 4 0 0 

03 Avgifterna för hyra av kommunens lokaler är rättvisa 20 1 2 7 7 1 

oi Principerna för fördelning av tider i kommunens lokaler är bra 19 0 2 8 4 4 

os Det går enkelt att få tag på bokningspersonalen 18 0 3 4 6 5 

09 Vår förening kan påverka fördelningen av tider 17 1 5 7 4 0 

io Vår förening får de tider vi önskar 17 2 3 5 4 3 

02 Principerna för bokning av kommunens lokaler tillämpas på ett riktigt sätt 15 0 1 7 4 3 

04 Bokade tider kan avbokas på ett enkelt sätt 12 0 0 6 6 0 

os Information om lediga tider är lätt att hitta 12 1 7 3 1 0 

12 Personalen vid lokalbokningen är kunnig 6 0 0 1 3 2 

07 Informationen från lokalbokningen är lätt att förstå 4 0 0 0 3 0 

ii Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen 4 0 0 0 2 2 

14 Totalt sett fungerar lokalbokningen bra 0 0 11 14 7 

Om antalet "Vikt" inte överensstämmer med antalet Betyg 1-5 beror differensen på internt bortfall dvs. att 

frågan är obesvarad. 

Kommentar: 

- 27 föreningar anser det som viktigt att Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår 

förenings verksamhet. Av dessa 27 ger 12 föreningar betyget 4 eller 5. 5 föreningar ger 

underkänt dvs. betyget 2. 

- 23 föreningar anser det som viktigt att Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som 

passar vår förenings verksamhet. 19 av dessa ger betyget 1 eller 2. 

- Totalbedömning om lokalbokningen får höga betyg. Inte någon förening ger betyget 1 eller 2. 

Utvärderingsringen

Medelbetyg från alla 33 svarande 

01 Principerna för fördelning av tider i kommunens lokaler är bra 

02 Principerna för bokning av kommunens lokaler tillämpas på ett riktigt sätt 

03 Avgifterna för hyra av kommunens lokaler är rättvisa 

04 Bokade tider kan avbokas på ett enkelt sätt 

os Det går enkelt att få tag på bokningspersonalen 3.79 

06 Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår förenings verksamhet | 2.34 

07 Informationen från lokalbokningen är lätt att förstå 

os Information om lediga tider är lätt att hitta 

09 Vår förening kan påverka fördelningen av tider 

10 Vår förening får de tider vi önskar 

11 Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen 

12 Personalen vid lokalbokningen är kunnig 

13 Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår förenings verksamhet 

14 Totalt sett fungerar lokalbokningen bra 

Tre påståenden får ett medelbetyg under 3.0 på den 5-gradiga skalan. Det finns tillräckligt 

med lokaler/anläggningar som passar vår förenings verksamhet - 2.34. Information om lediga 

tider är lätt att hitta - 2.53. Vår förening kan påverka fördelningen av tider - 2.74. 

Två påståenden erhåller ett medelbetyg över 4.0. Jag blir alltid väl bemött av 

bokningspersonalen - 4.48. Personalen vid lokalbokningen är kunnig - 4.12. 


3.41 

3.60 

3.48 

3.75 

3.66 

2.53 

2.74 

3.13 

4.48 

4.12 

3.41 

3.88

Bilaga 4 

Brukarundersökningar - kvalitet - anläggningar 

Resultat från 13 olika undersökningar gällande brukarundersökningar/kvalitetsmätningar bland 

besökare på idrotts- och fritidsanläggningar är genomförda. De anläggningar som undersökts är 

Bowlinghallen, Idrottsparken - fotboll och friidrott, Lithobadet, Motala Isstadion - bandybanan 

och ishallen, Motala Simhall, Motala Sporthall, Solsätters Ridanläggning, Team Sportia Hallen, 

Tennishallen och Z-parkens camping. 

För att få ett så bra frågeformulät som möjligt genomfördes förstudier på alla 13 anläggningarna. 

Förstudierna resulterade i 13 olika frågeformulär men med gemensamma grupper av frågor med 

rubrikerna bemötande, tillgänglighet, trivsel - trygghet, standard - teknik samt helheten. 

Frågeformuläten utformades som s.k. vikt- och betygsenkäter där de svarande dels tar ställning till 

vad som är allra viktigast och dels ger ett betyg på samtliga påståenden i enkäten. Tekniken 

innebär att det går att härleda och analysera starka och svaga områden inom respektive 

anläggning. Områden som av de svarande anses som viktiga och erhåller låga betyg kan vara 

områden där åtgärder bör vidtas relativt snabbt. Områden som har hög vikt och höga betyg är 

tillstånd som bör bevaras. 

I analysen kan även beräkningar via ett s.k. kvalitetsindex tas fram. Indexet beräknas på samma 

sätt som indexet för Svensk Kvalitet och bör främst ses som ett jämförelsemått. 

Sammanfattande kvalitetsindex 

Nedan redovisas sammanfattande kvalitetsindex för samtliga anläggningar fördelat på 

bemötande, tillgänglighet, trivsel - trygghet, standard - teknik samt helheten. 

Bemöt Tillgäng Trivsel Standard Helande 

lighet Trygghet Teknik heten 

Bowlinghallen 9.8 7.0 7.9 6.5 7.6 

Idrottsparken Fotboll 7.9 5.4 5.7 3.9 6.0 

Idrottsparken Friidrott 7.5 7.8 5.5 3.9 6.0 

Lithobadet 8.8 8.1 6.3 5.0 6.3 

Motala Isstadion 7.0 4.3 7.2 5.2 6.3 

Motala Isstadion-Ishall 6.6 5.3 6.4 5.5 6.5 

Motala Simhall 8.1 5.5 6.9 5.2 6.6 

Motala Sporthall 7.8 6.9 7.0 5.2 6.6 

Motorstadion 8.8 6.8 6.8 5.5 7.0 

Solsätters Ridanläggning 9.0 8.2 8.7 7.2 8.7 

Team Sportia Hallen 8.1 7.8 6.9 8.0 7.9 

Tennishallen 7.7 6.4 6.0 5.7 6.8 

Z-parkens camping 8.3 7.3 8.5 5.5 7.4 

I följande tabeller redovisas samtliga resultat i detalj. 

Utvärderingsringen 1

Bowlinghallen - 80 svar 

Betyg % 

Bemötande Vikt% 1 2 3 4 5 

1 Jag känner mig alltid välkommen till Motala Bowlinghall 64 0 0 0 8 92 

2 Kontakten med personalen fungerar bra 61 0 0 0 12 88 

Tillgänglighet 

3 Öppettiderna är bra 23 0 0 6 67 22 

4 Det är lätt att ta sig till och från Motala Bowlinghall 6 0 0 0 20 80 

5 Parkeringsmöjligheterna är bra 21 0 6 12 12 71 

6 Det finns tillräckligt med banor 28 14 32 36 5 14 

Trivsel - Trygghet 

7 Det finns en bra Cafeteria 23 6 17 44 28 6 

8 Säkerheten i Motala Bowlinghall känns bra 40 0 0 9 56 31 

9 Det är rent och snyggt i Motala Bowlinghall 38 0 0 0 30 70 

Standard - Teknik 

10Omklädningsrummens standard är bra 15 0 17 17 42 25 

11 Duschrummens standard är bra 6 0 0 0 0 80 

12Toaletternas standard är bra 20 0 0 13 38 50 

13 Banornas standard bra 70 4 4 32 43 16 

14 Den maskinella utrustningen fungerar bra 81 3 15 42 29 9 

Helheten 

15Totalt sett är anläggningens standard bra 1 8 20 48 24 

16Totalt sett fungerar Motala Bowlinghall bra 0 0 15 50 35 

* Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. 

Kommentarer 

Viktspridning 6-81 % 

Bemötande 

Båda frågorna kring bemötande har hög vikt och får max-betyg - hela 100 % av de som 

viktat sätter betyget 4-5. 


"Det finns tillräckligt med banor" viktas av 28 % av besökarna och 46 % av dem ger 

betyget 1-2 medan bara 17 % av de som viktat ger betyget 4-5. 


Besökarna anser att det är rent och snyggt i Bowlinghallen och att säkerheten känns bra. 


Hög vikt får frågan om den maskinella utrustningen. Hela 81 % av de svarande anser att 

påståendet är viktigt. Dock är det bara 38 % av dessa som markerat betyget 4-5. 

Banornas standard anser 70 % som viktigt. De som viktat ger dock ett något högre betyg. 

59 % sätter betyget 4-5. 

Omklädningsrummens standard får inte särskilt hög vikt - 15 % - men betyget 4-5 ges av 

endast 67 % av de som viktat påståendet. 

Helheten 

Bowlinghallen får höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får betyget 4-5 av 72 % av 

de svarande. Anläggningens funktion får betyget 4-5 av 85 % av de svarande. 


Idrottsparken - Fotboll - 51 svar 

Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 

1 Jag känner mig alltid välkommen till Idrottsparken 67 0 3 12 38 47 

2 Kontakten med anläggningens personal fungerar bra 31 0 13 13 31 19 



4 Det är lätt att ta sig till och från Idrottsparken 20 0 0 30 20 50 


6 Tilldelningen av tider är bra 51 23 27 15 23 12 


7 Det finns bra möjligheter till fika 16 50 38 13 0 0 

8 Säkerheten i Idrottsparken känns bra 53 0 11 37 30 22 

9 Det är rent och snyggt i Idrottsparken 49 0 12 36 40 8 





13 Fotbollsplanernas standard är bra 35 28 6 33 17 17 

14 Läktarnas standard är bra 41 43 29 19 0 5 

Helheten 


16Totalt sett fungerar Idrottsparken bra 0 10 47 27 16 


Kommentarer 

Viktspridning 12 - 67 % 


Tilldelningen av tider viktas av 51 % av besökarna och 50 % av dessa ger betyget 1-2. 


Säkerheten i Idrottsparken viktas av 53 % och får betyget 4-5 av 52 % av dem som viktat. 

"Det är rent och snyggt i Idrottsparken" viktas av 49 % och får ett något lägre betyg - 48 

% 4-5. 


Frågorna inom detta område ligger inte högst i viktningen. Läktarnas standard viktas av 41 

% av de tillfrågade och av dessa ger 72 % betyget 1-2. Betyget 4-5 ges av endast 5 % av 

de som viktat. Omklädningsrummens standard viktas av 37 % och av dessa ges betyget 1- 

2 av 47 %. 37 % ger betyget 4-5. Fotbollsplanernas standard viktas av 35 % och av dessa 

ges betyget 1-2 av 34 % medan lika många ger betyg 4-5. Toaletternas standard viktas av 

var fjärde besökare - 25 % - och hela 54 % av dem sätter betyget 1-2. Samma tendens 

visas av resultaten från frågan om duschrummens standard 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Idrottsparken relativt höga helhetsbetyg. Anläggningens 

standard 80 % och Anläggningens funktion 90 % av de svarande. 


Idrottsparken - Friidrott - 28 svar 


1 Jag känner mig alltid välkommen till Idrottsparken 46 0 0 23 31 46 

2 Kontakten med anläggningens personal fungerar bra 14 0 25 50 0 25 



4 Det är lätt att ta sig till och från Idrottsparken 18 0 0 0 20 80 





8 Säkerheten i Idrottsparken känns bra 89 4 12 52 8 24 

9 Det är rent och snyggt i Idrottsparken 43 17 17 42 8 17 





13 Friidrottsanläggningens standard är bra 79 9 14 55 14 9 


Helheten 


16Totalt sett fungerar Idrottsparken bra 0 0 61 25 14 


Kommentarer 


Bemötande 

46 % av besökarna anser att påståendet " Jag känner mig alltid välkommen till 

Idrottsparken" är viktigt. Av dessa ger 77 % betyget 4 eller 5. 


Tilldelningen av tider viktas av 61 % av besökarna och 65 % av dessa ger betyget 4-5. 


Säkerheten är den högst viktade, 89 %, och får betyg 4-5 av 32 % och betyg 1-2 av 16 % 

av de som viktat. 


Frågorna inom detta område ligger inte högst i viktningen förutom för påståendet 

"Friidrottsanläggningens standard är bra" som viktas av 79 % av besökarna. Lika många - 

23 % - ger låga betyg som höga betyg. Standarden på toaletter, omklädnings- och 

duschrum får genomgående stor andel låga betyg. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Idrottsparken Friidrott höga helhetsbetyg. Anläggningens 

standard 86 % och Anläggningens funktion 100 % av de svarande. 

Utvärderingsringen

Lithobadet - 216 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig alltid välkommen till Lithobadet 44 0 0 14 16 69 

2 Bemötandet i kassan är bra 17 0 8 5 27 57 



4 Det är lätt att ta sig till och från Lithobadet 9 0 5 21 42 32 


6 Det är gott om utrymme i bassängen 28 0 5 15 41 38 


7 Vattentemperaturen i bassängen är behaglig 51 2 8 28 37 24 

8 Säkerheten på Lithobadet känns bra 50 1 10 41 39 8 

9 Lithobadet är rent och snyggt 61 2 16 33 35 12 

10 Kiosken fungerar bra 14 0 10 29 42 19 


11 Omklädningsrummens standard är bra 44 4 22 43 17 14 

12 Duscharnas standard är bra 25 18 22 31 20 9 


14 Bastuavdelningens standard är bra 16 18 26 21 29 3 

15 Bassängens standard är bra 53 5 19 34 30 10 

Helheten 


17Totalt sett fungerar Lithobadet bra 4 7 23 47 17 


Kommentarer 


Bemötande 

Frågor omkring bemötandet får genomgående mycket höga betyg. 


Frågor omkring tillgänglighet får genomgående mycket höga betyg. 


Vattentemperaturen, säkerheten och "rent och snyggt" är högt viktade och relativt låg andel 

med betyget 4-5.. "Rent och snyggt" - den högst viktade - får flest med betyget 1-2 - 18 

%. 


Frågorna inom detta område ligger högt i viktningen och får genomgående en stor andel 

låga betyg, 1-2. Det som främst kan uppmärksammas är resultatet för bastuavdelningens 

standard som har hela 44 % med betyget 1-2. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Lithobadet relativt höga helhetsbetyg. Anläggningens standard 

får dock betyget 1-2 av 19 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 3-5 av 87 

% av de svarande. 


Motala Isstadion - 49 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig alltid välkommen till Motala Isstadion 33 0 0 13 44 44 

2 Kontakten med vaktmästarna fungerar bra 41 0 20 25 50 5 



4 Det är lätt att ta sig till och från Motala Isstadion 4 0 50 50 0 0 


6 Tilldelningen av istider är bra 45 0 27 50 14 9 

7 Det finns tillräckligt med omklädningsrum 14 0 43 43 14 0 



9 Säkerheten i Motala Isstadion känns bra 20 0 0 20 60 20 

10 Det är rent och snyggt i Motala Isstadion 39 0 0 32 42 26 




13 Toaletternas standard är bra 16 38 25 25 13 0 

14 Isen håller hög klass 82 3 20 40 38 0 

15 Belysningen fungerar bra 45 5 0 27 50 18 

Helheten 

16 Totalt sett är anläggningens standard bra 0 0 8 43 43 6 

17 Totalt sett fungerar Motala Isstadion bra 0 0 4 47 39 10 


Kommentarer 


Bemötande 

Nästa alla som tycker det är viktigt känner sig välkomna till Motala Isstadion. 


"Parkeringsmöjligheterna är bra" viktas av 59 % av dessa ger hela 62 % det låga betyget 1-2. 


Samtliga påståenden får godkända betyg av de som viktat. 


"Isen håller hög klass" är högst viktat - 82 %. 8 av 10 besökare ger isen godkänt medan 2 

av 10 inte anser att isen håller hög klass. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Isstadion höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får betyget 

3-5 av 92 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 3-5 av 96 % av de 

svarande. 


Motala Isstadion - Ishall - 49 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig alltid välkommen till Ishallen 37 0 0 11 67 22 




4 Det är lätt att ta sig till och från Ishallen 16 0 0 25 50 25 


6 Tilldelningen av istider är bra 63 3 23 45 23 6 

7 Det finns tillräckligt med omklädningsrum 43 0 0 71 24 0 


8 Cafeterian fungerar bra 22 0 0 27 73 0 

9 Säkerheten i Ishallen känns bra 41 0 0 50 35 15 

10 Det är rent och snyggt i Ishallen 61 0 0 60 30 10 

11 Ljudnivån är behaglig 35 0 18 35 35 12 





15 Isen håller hög klass 24 0 0 83 17 0 


Helheten 

17 Totalt sett är anläggningens standard bra 0 0 45 49 4 

18 Totalt sett fungerar Ishallen bra 0 0 45 47 6 


Kommentarer 


Bemötande 

Alla som tycker det är viktigt känner sig välkomna till Ishallen. Kontakten med 

vaktmästarna fungerar också relativt bra. 


Påståendet "Parkeringsmöjligheterna är bra" viktas till 31 % - betydligt lägre vikt än för 

Isstadions besökare där 59 % ansåg att frågan var viktig. Andelen låga betyg på samma 

påstående är dessutom betydligt lägre jämfört med Isstadions besökare. "Tilldelningen av 

istider är bra" är högst viktad - 63 %. 26 % av dessa ger betyget 1-2. 


Samtliga påståenden får genomgående godkända betyg av de som viktat - dock anser 18 % 

att ljudnivån är för hög. 


Samtliga påståenden omkring standard och teknik får relativt höga betyg - inga ettor men 

heller inga femmor. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Ishallen mycket höga helhetsbetyg. Samtliga svarande ger 

betyget 3-5 för både Anläggningens standard och Anläggningens funktion. 


Motala Simhall - 142 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig alltid välkommen till Motala Simhall 42 2 2 13 33 45 

2 Bemötandet i receptionen är bra 37 0 2 15 42 42 



4 Det är lätt att ta sig till och från Motala Simhall 7 0 10 50 0 40 


6 Det finns tillräckligt med alternativ till aktiviteter 21 3 20 47 20 7 

7 Det är gott om utrymme i bassängen 37 9 26 42 8 9 



9 Vattentemperaturen i bassängen är behaglig 45 2 16 28 31 20 

10Säkerheten i Motala Simhall känns bra 34 0 8 17 50 23 

11 Det är rent och snyggt i Motala Simhall 72 0 11 25 36 25 




14Relaxavdelningens standard är bra 6 0 25 50 13 13 


16 Ventilationen fungerar bra 44 17 29 25 19 3 

Helheten 


18Totalt sett fungerar Motala Simhall bra 1 6 36 36 20 


Kommentarer 


Bemötande 

Trots generellt mycket höga betyg är det värt att notera att 4 % av de som anser det som 

viktigt att känna sig välkomna till Simhallen inte tycker så - betyg 1-2. 


Genomgående får alla frågor under denna rubrik ganska stor andel betyg 1-2. Öppettiderna 

får hög vikt - 61 % men bara 39 % ger betyget 4-5. Betyget 1-2 ges av 27 %. 


"Rent och snyggt" får hög vikt - 72 % - och goda betyg. Vattentemperaturen viktas av 45 

% varav 18 % sätter betyget 1-2 


Duschrummens standard har också hög vikt - 61 %. Betyget 1-2 ges av 22 % medan 

betyget 4-5 ges av 44 %. Även här får alla frågor ganska stor andel betyg 1-2 - särskilt 

toaletterna och ventilationen. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Simhallen höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får 

betyget 3-5 av 87 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 3-5 av 92 % av de 

svarande. 


Motala Sporthall - 109 svar 

Betyg % 

Bemötande Vikt% 1 2 3 4 5 

1 Jag känner mig alltid välkommen till Motala Sporthall 57 0 6 16 19 58 




4 Det är lätt att ta sig till och från Motala Sporthall 17 0 0 22 11 67 





8 Säkerheten i Motala Sporthall känns bra 37 3 5 28 35 25 

9 Det är rent och snyggt i Motala Sporthall 53 3 10 19 45 22 






Helheten 


15Totalt sett fungerar Motala Sporthall bra 2 6 26 49 16 


Kommentarer 


Bemötande 

"Jag känner mig alltid välkommen till Motala Sporthall" är högt viktad - 57 %. Av dessa ger 

77 % betyget 4-5. "Kontakten med vaktmästarna fungerar bra" viktas av 23 %. Av dessa 

ger 1 besökare av 5 underbetyg, 1-2. 


Öppettiderna får hög vikt - 60 % - av dessa ger 63 % betyget 4-5. Parkeringsmöjligheterna 

och tilldelning av tider viktas medelhögt och drygt 10 % ger betyget 1-2. 


"Rent och snyggt" viktas högt - 53 %. Andelen med betyget 1-2 ligger över 10 %. 


De fyra frågor som ligger under denna rubrik har också medelhög vikt men har ganska stor 

andel besökare som satt betyget 1-2. Andelen som angett betyget 1-2 ligger inom 

intervallet 16 - 47 %. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Sporthallen höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får 

betyget 3-5 av 88 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 3-5 av 91 %. 


Motorstadion - 75 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig alltid välkommen till Motorstadion 55 0 0 12 24 63 


2 Det är lätt att ta sig till och från Motorstadion 61 4 7 35 35 20 

3 Skyltningen till Motorstadion är bra 17 15 15 54 8 8 


5 Insläppen/entréerna fungerar bra 47 0 0 17 37 43 


6 Belysningen på parkeringen är bra 

4 67 33 0 0 0 

7 Säkerheten på Motorstadion känns bra 53 0 5 18 40 38 

8 Läktarna skärmar av ljudet på ett bra sätt 8 17 33 33 17 0 

9 Det är rent och snyggt på Motorstadion 24 0 0 17 61 17 

10 Det finns ett bra kioskutbud 24 0 22 22 44 11 


11 Högtalaranläggningen fungerar bra 59 7 9 20 36 25 

12 Belysningen runt arenan är bra 28 5 0 24 33 33 



Helheten 


16Totalt sett fungerar Motorstadion bra 1 4 21 52 20 


Kommentarer 


Bemötande 

Besökarna till Motorstadion känner sig i mycket hög grad välkomna. 


De flesta påståendena får höga betyg. "Det är lätt att ta sig till och från Motorstadion" har 

markerats som viktig av 61 % - den viktigaste frågan. Av dessa ger 90 % betyget 3-5. 


Frågan om "säkerhet" får hög vikt - 53 %. Betyget 4-5 ges av 78 %. "Läktarna skärmar av 

ljudet på ett bra sätt" har visserligen ingen hög vikt men observeras bör ändå att betyget 1- 

2 ges av hela 50 % av de som viktat. 


"Högtalaranläggningen fungerar bra" får hög vikt - 59 %. Av de som viktat ger 61 % 

betyget 4-5. 'Toaletternas standard är bra" viktas av 57 %. 54 % av dessa ger underbetyg 

d.v.s. betyget 1-2. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Motorstadion höga helhetsbetyg. Anläggningens standard - 95 % 

av de svarande ger betyget 3-5. Anläggningens funktion - 93 % ger betyget 3-5. 


Solsätters Ridanläggning - 88 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig alltid välkommen till ridanläggningen 63 0 0 9 24 67 


2 Det är lätt att ta sig till och från ridanläggningen 1 0 0 0 0 100 



5 Det finns alltid någon att fråga om man vill ha hjälp 84 0 0 15 45 41 



7 Säkerheten känns bra 86 0 1 5 33 59 

8 Det är rent och snyggt 6 0 0 20 40 40 

Verksamheten 

9 Föreningen har duktiga ledare 68 0 2 5 32 62 

lORidlektionerna är meningsfulla 59 0 0 10 27 62 

11 De hästar som finns fungerar bra 69 0 8 11 46 34 





15 Ridanläggningen underhålls på ett bra sätt 49 0 9 21 37 30 

Helheten 

16Totalt sett är ridanläggningens standard bra 0 0 9 39 52 

17Totalt sett fungerar ridanläggningen bra 0 0 6 38 56 


Kommentarer 


Bemötande 

Alla som tycker det är viktigt - 63 % av de svarande - tycker i mycket hög utsträckning att 

de är välkomna till ridanläggning. 


Besökarna anser generellt att tillgängligheten till ridanläggningen är bra. 84 % tycker det är 

viktigt att det alltid finns någon att fråga om man vill ha hjälp. Samtliga av dessa ger 

betyget 3-5. 


Frågan om säkerhet får hög vikt - 86 %. 92 % av dessa ger betyget 4-5. 

Verksamheten 

Frågor omkring verksamheten är viktiga och får dessutom mycket höga betyg. 


Frågor omkring standard och teknik är inte så viktiga frånsett anläggningens underhåll. 

Helheten 

Helhetsomdömena är genomgående mycket höga. 


Team Sportia Hallen - 46 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig alltid välkommen till Team Sportia Hallen 57 0 0 4 27 69 




4 Det är lätt att ta sig till och från Team Sportia Hallen 15 0 0 0 14 86 





8 Säkerheten i Team Sportia Hallen känns bra 70 3 6 25 28 38 

9 Det är rent och snyggt i Team Sportia Hallen 46 0 0 38 33 29 






Helheten 

14 Totalt sett är anläggningens standard bra 0 0 17 59 24 

15 Totalt sett fungerar Team Sportia Hallen bra 0 4 15 30 50 


Kommentarer 


Bemötande 

Besökarna känner sig i mycket hög grad välkomna. Vaktmästarfunktionen är inte så viktig 

men av de 20 % som anser att den är viktig ger 44 % betyget 1-2 


Tillgängligheten till hallen anses vara god. Det är relativt viktigt med bra öppettider. 

Merparten av besökarna anser att öppettiderna är bra. Påståendet "Tilldelningen av tider är 

bra" är också relativt viktigt. Värt att notera är de höga betygen. 90 % av de som tycker att 

tilldelningen av tider är viktigt ger betyget 3-5. 


"Säkerheten i Team Sportia Hallen känns bra" är den viktigaste frågan - 70 %. 91 % av dessa ger 

betyget 3-5. 


Frågor omkring standard och teknik är relativt viktiga. Team Sportia Hallens besökare ger 

anläggningen mycket goda omdömen - främst beträffande toaletter, omklädnings- och 

duschrum. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Team Sportia Hallen mycket höga helhetsbetyg. Anläggningens 

standard - 100 % av de svarande ger betyget 3-5. Anläggningens funktion - 95 % ger 

betyget 3-5. 


Tennishallen - 50 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig alltid välkommen till Tennishallen 28 0 7 29 21 43 

2 Kontakten med kansliet fungerar bra 30 0 7 27 13 53 


3 Bokningen av tider fungerar bra 76 3 0 16 32 50 

4 Det är lätt att ta sig till och från Tennishallen 0 0 0 0 0 0 


6 Det finns tillräckligt med banor 66 18 36 27 6 12 



8 Säkerheten i Tennishallen känns bra 44 0 32 41 18 9 

9 Det är rent och snyggt i Tennishallen 46 0 9 30 48 13 






14 Banornas standard är bra 68 6 15 32 29 18 

Helheten 


16Totalt sett fungerar Tennishallen bra 0 0 38 46 14 


Kommentarer 


Bemötande 

De allra flesta besökarna känner sig välkomna till Tennishallen. 


Den viktigaste frågan "Bokningen av tider fungerar bra" får höga betyg. Däremot får det 

viktiga påståendet "Det finns tillräckligt med banor" låga betyg. 54 % av de som anser 

frågan som viktig get betyget 1-2. 


"Säkerheten i Tennishallen känns bra" är en ganska viktig fråga - 44 %. 32 % av dessa ger 

betyget 1-2. 


Den viktigaste frågan när det gäller standard och teknik är banornas standard - 68 %. 2 av 

10 svarande ger banornas standard underkänt d.v.s. betyg 1-2. 

Helheten 

Utgår vi från betyg 3-5 får Tennishallen mycket höga helhetsbetyg. Anläggningens standard 

- 100 % av de svarande ger betyget 3-5. Anläggningens funktion - 98 % ger betyget 3-5. 

100 % av de som svarat på frågan. 


Z-parkens camping - 93 svar 

Betyg % 


1 Jag känner mig välkommen till campingen 38 0 3 11 20 63 

2 Bemötandet i receptionen är bra 52 0 4 17 27 48 


3 Det är lätt att ta sig till och från campingen 19 0 0 6 33 61 

4 Campingens prisnivå passar min familjs plånbok 40 3 0 16 27 51 

5 Det finns tillräckligt med alternativ till aktiviteter 6 0 0 67 33 0 

6 Det finns bra möjligheter att laga mat 13 0 33 25 17 8 

7 Det finns bra möjligheter att diska 44 2 12 27 29 29 

8 Det finns bra möjligheter att tvätta kläder m.m. 11 20 0 10 20 40 


9 Jag trivs på campingen 28 0 4 4 23 65 

lOJag känner mig trygg på campingen 42 0 3 5 21 69 

11 Det är lugn och ro på campingen 38 6 3 9 20 57 

12 Det är rent och snyggt på campingen 61 0 5 19 25 49 

Det finns bra möjligheter att umgås med andra 

13 campinggäster 2 0 0 0 0 100 


14 Kioskens standard är bra 10 0 0 44 22 22 



17 Lekplatsernas standard är bra 8 13 38 25 13 13 

Helheten 

18Totalt sett är campingens standard bra 0 10 22 47 18 

19Totalt sett fungerar campingen bra 0 2 12 51 32 


Kommentarer 


Bemötande 

Frågorna om bemötandet får mycket höga betyg. 


"Rent och snyggt" viktas högt - 61 % varav 74 % ger betyget 4-5. 


Bra möjlighet att laga mat får låg vikt men har stor andel med betyget 1-2 - hela 33 %. Bra 

möjlighet att tvätta kläder får låg vikt men 20 % som sätter betyget 1. Bra möjlighet att 

diska får ganska hög vikt - 44 % - varav 14 % ger betyget 1-2. 


Toaletternas standard får högsta vikten - 78 %. Av dessa sätter 29 % betyget 1-2. Samma 

betyg gäller för duschrummens standard som också har hög vikt - 73 %. Lekplatsernas 

standard är lågt viktad men hela 51 % sätter betyget 1-2. 

Helheten 

Z-parkens camping får relativt goda helhetsbetyg. Anläggningens standard får betyget 4-5 

av 65 % av de svarande. Anläggningens Funktion får betyget 4-5 av 83 % av de svarande. 

10 % d.v.s. var tionde gäst sätter betyget 2 för campingens standard. 


Bilaga 5 

Verksamhetsanalyser och jämförelser 

Kontant stöd via lokalt aktivitetsstöd 

Bidrag till föreningar via kommunens lokala aktivitetsstöd -ca 1 344 000 kr 

Föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet i Motala dominerades helt av idrott. Det 

kommunala lokala aktivitetsstödet utgår till åldersgruppen 7-20 år och är densamma 

som den åldersgrupp som får motsvarande statligt stöd. 

Av kommunens kontantbidrag 2010 på 1344 411 kronor gick 165 552 kronor eller 12 % 

till verksamhet utanför idrotten. Andelen stöd till andra föreningar än idrottsföreningar 

är trots allt större i Motala än i många andra kommuner. 

Bidrag till föreningar via det statliga lokala aktivitetsstödet- ca 2 202 000 kr 

I över femtio år har föreningslivet fått statliga bidrag till sin barn- och 

ungdomsverksamhet, först i form av fritidsgruppsbidrag och därefter som statligt lokalt 

aktivitetsstöd. Villkoren för att få detta stöd varierar mellan idrottsföreningar och övriga 

föreningar. 

Under det senaste decenniet har det statliga stödet - som hämtas från det överskott 

Svenska Spel redovisar - i det närmaste tredubblats. Det betyder att i de allra flesta 

kommuner är det statliga lokala aktivitetsstödet betydligt större än kommunens 

aktivitetsstöd. 

I Motala gav kommunen år 2010 omkring 1344 000 kronor i lokalt aktivitetsstöd till 

föreningslivets totala verksamhet. Av detta gick 88 % till idrottsföreningar. Det statliga 

stödet till idrottsföreningarnas verksamhet år 2010 i Motala för åldersgruppen 7-20 år 

var 2 202 000 kronor. 

Resultat utifrån verksamhetsstatistik 

Föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet i Motala 

För att få en bild av den barn- och ungdomsverksamhet som bedrivs inom fritidsområdet 

har vi använt oss av olika källor. Främst gäller det uppgifter om genomförd verksamhet 

bland de bidragsberättigade föreningarna inom idrottsområdet som hämtats från 

Riksidrottsförbundet och som bygger på de uppgifter som föreningarna själva lämnat. 

De största idrotterna i Motala 2010 

Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt "paraply" ett 70-tal olika specialidrotter. RF 

redovisar årligen verksamhetsvolymer för alla dessa idrotter. Uppgifterna baseras på de 

ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. 

Åldersgränserna för att få statligt lokalt aktivitetsstöd är 7-20 år. Via bearbetning av RF:s 

databaser går det att få fram totalsiffror för olika idrotter. I Motalas fall ger detta 

följande bild av de 15 största idrotterna i kommunen. Totalt sett har Motalas föreningar 

redovisat verksamhet till RF inom 29 olika idrotter. Uppgifterna om verksamhetsvolym 

nedan avser antal deltagartillfällen totalt för pojkar och flickor. Med deltagartillfällen 

menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 

deltagartillfällen. 

Utvärderingsringen

De största idrotterna i Motala år 2010 

Idrott Antal deltagartillfällen 

1 Fotboll 74 472 

2 Innebandy 22 070 

3 Ridsport 21185 


5 Simning 9 388 

6 Bandy 8 358 


8 Gymnastik 6 596 


10 Basket 5 681 


12 Karate 4 278 


14 Korpen 2 621 

15 Tennis 2 412 

Fotbollen är den klart största idrotten. Samma förhållande gäller i alla kommuner i landet. 

Innebandy, ridsport och ishockey finns på "5-i topp-listan" såväl i Motala som i landet som 

helhet Vad som skiljer Motala från andra kommuner är att simningen och bandyn är större än i 

många andra kommuner. Längre ner på listan än "normalt" hamnar handboll och basket. Unikt 

för Motala är att triathlon finns med på listan över stora idrotter. Uppskattningsvis genomförs 

30% av all triathlonverksamhet för åldersgruppen 7-20 år i Motala kommun. 

Jämställdhet 

Det förs ofta med all rätt en livlig diskussion om hur idrotten lyckas i sitt jämställdhetsarbete. 

För att belysa situationen i Motala har vi valt att redovisa vilka idrotter i kommunen som har 

den största verksamhetsvolymen för flickor respektive pojkar. I tabellerna visas också 

fördelningen procentuellt sett mellan könen. Efter tabellerna ges en sammanfattande bild av 

idrottens jämställdhet i Motala. 

De största flickidrotterna i Motala 2010 


% flickverksamhet 

av totala verksamheten 

1 Fotboll 20 501 28 

2 Ridsport 20 250 96 

3 Innebandy 6 829 31 

4 Simning 6 249 67 

5 Gymnastik 5 927 90 

6 Friidrott 4 364 74 

7 Handboll 3 546 70 

8 Basket 2 900 51 


10 Tennis 1145 47 

11 Korpen 1099 42 


13 Karate 792 19 


15 Bowling 479 50 

Utvärderingsringen

Som synes är fotbollen inte bara kommunens klart största idrott utan även den största 

flickidrotten. Det är vanligt i många kommuner att fotboll toppar listan över flickidrötter. 

Andelen flickfotboll av den totala fotbollsverksamheten är ungefär som i landet i övrigt 

28% i Motala mot 30% i den samlade riksstatistiken. 

De största pojkidrotterna i Motala 2010 


% pojkverksamhet 

av totala verksamheten 

1 Fotboll 53 971 72 

2 Innebandy 15 241 69 

3 Ishockey 13 233 93 

4 Bandy 8126 97 

5 Bordtennis 5 867 88 

6 Karate 3 486 81 

7 Simning 3 139 33 

8 Basket 2 781 49 

9 Mc och snöskoter 2 025 84 



12 Korpen 1522 58 


14 Tennis 1267 53 

15 Segling 1111 75 

Även bland pojkar i åldrarna 7-20 år dominerar fotbollen. Det är en situation som gäller i 

alla kommuner. Att ishockey och innebandy kommer därefter är också mycket vanligt 

Könsfördelningen inom alla idrotter i Motala 2010 

För att få en total bild av jämställdheten inom idrotten i kommunen redovisar vi 

situationen inom alla 29 idrotter som sökt och fått statligt stöd via Riksidrottsförbundet. 

Redovisningen sker i idrotternas inbördes storleksordning. 

Idrott 

Andel 

flickor % 

Andel 

pojkar % 


totalt 

Statligt 

Aktivitetsstöd kr 

Fotboll 28 72 74 472 789 024 

Innebandy 31 69 22 070 224 512 

Ridsport 96 4 21185 228 152 

Ishockey 7 93 14 233 140 776 

Simning 67 33 9 388 110 032 

Bandy 3 97 8 358 82 344 

Bordtennis 12 88 6 651 67 280 

Gymnastik 90 10 6 596 69 216 

Friidrott 74 26 5 873 69 920 

Basket 51 49 5 681 61040 

Handboll 70 30 5 087 57 232 

Karate 19 81 4 278 42 848 

Triathlon 53 47 3 633 37 608 

Korpen 42 58 2 621 32 136 

Tennis 47 53 2 412 41600 

Utvärderingsringen

Andel Andel Deltagartillfällen Statligt 

Idrott flickor % pojkar % totalt Aktivitetsstöd kr 

Mc och Snöskoter 16 84 2 402 22 264 

Segling 25 75 1487 16 768 

Brottning 23 77 1386 15 800 

Orientering 34 66 1382 17 304 

Golf 27 73 1300 13 560 

Bågskytte 30 70 1039 11936 

Bowling 50 50 965 11176 

Skyttesport 27 73 885 11872 

Sportdykning 12 88 757 9 304 

Skridsko 53 47 408 5 440 

Skidor 64 36 405 4 824 

Boxning 19 81 347 3 640 

Danssport 83 17 263 3 320 

Cykel 0 100 76 1040 

SUMMA 205 640 2 201 968 

Intressant att notera är att flickor står för en stor del av verksamheten i flera idrotter. 

Ridsport och gymnastik har av tradition alltid nästan helt dominerats av flickor men även inom 

simning, friidrott, handboll och basket är flickverksamheten störst. 

Största orsaken till att pojkar dominerar totalt sett inom idrotten beror på de största idrotternas - 

fotboll, ishockey och innebandy - "sneda" könsfördelning. 

Åldersgrupper som nås av föreningsverksamhet 

Idrottsverksamhetens fördelning på ålder och kön 

I Motala kommun fördelas barn- och ungdomsverksamheten enligt nedan: 

Deltagartillfällen för åldersgruppen över 21 år gäller utövare med funktionshinder. 

Ålder Antal deltagartillfällen %-andel flickor %-andel pojkar % av total verksamhet 

7-12 86 815 40 60 42 

13-16 74 187 39 61 36 

17-20 43 197 39 61 21 

21- 1441 55 45 1 

Summa 205 640 39 61 100 

Slutsats: 

Jämställdheten inom idrotten i Motala är ungefär som i Sverige som helhet. 

För all idrottsverksamhet i landet för åldrarna 7-20 år redovisar RF en könsfördelning med 60 % 

pojkverksamhet och 40 % flickverksamhet av den totala verksamheten. 

I Motala är andelen flickverksamhet 39 %. 

Utvärderingsringen

Beskrivningar på föreningsnivå 

Föreningar med största verksamheten 2010 

Förening 


totalt Flickor % Pojkar % 

Statligt 

aktivitetsstöd kronor 

Motala AIF Fotbollsklubb 17 873 13 87 181 416 

Solfjäderstadens Innebandyklubb 16 771 37 63 167 704 

Borens Idrottsklubb 16 463 35 65 173 360 

Motala AIF Hockeyklubb 14 233 7 93 140 776 

Motala Ryttarförening 13 956 96 4 131 008 

Borensbergs IF Fotbollsklubb 10 170 34 66 104 736 

Motala Simsällskap 9 388 67 33 110 032 

IFK Motala Bandyklubb 8 358 3 97 82 344 

LSW Idrottsförening 8 064 34 66 90 696 

Bollklubben Zeros 7 861 51 49 86 712 

Västers Bordtennisklubb 6 651 12 88 67 280 

IFK Motala Fotbollsklubb 5 929 14 86 61280 

Motala Allmänna IF 5 873 74 26 69 920 

Motala Basketklubb 5 681 51 49 61040 

Föreningar med största flickverksamheten 

Förening 


flickor 

Andel flickverksamhet 

av total verksamhet 

Motala Ryttarförening 13 461 96 

Motala Simsällskap 6 249 67 

Solfjäderstaden Innebandyklubb 6 219 37 

Borens Idrottsklubb 5 682 35 

Motala Allmänna IF 4 364 74 

Bollklubben Zeros 4 028 51 

Motala Handbollkamraters IF 3 546 70 

Borensbergs IF Fotbollklubb 3 428 34 

Borensbergs Gymnastikförening 3 207 83 

Motala Basketklubb 2 900 51 

Föreningen Nyckel Ryttarna 2 861 92 

Nykyrka Ridklubb 2 772 96 

LSW Idrottsförening 2 759 34 

Motala Gymnastikförening 2 720 100 

Motala AIF Fotbollsklubb 2 278 13 

Utvärderingsringen

Föreningar med största pojkverksamheten 

Förening 


pojkar 

Andel pojkverksamhet 

av total verksamhet 

Motala AIF Fotbollsklubb 15 595 87 

Motala AIF Hockeyklubb 13 233 93 


Solfjäderstaden Innebandyklubb 10 552 63 

IFK Motala Bandyklubb 8126 97 

Borensbergs IF Fotbollklubb 6 742 66 

Västers Bordtennisklubb 5 867 88 


IFK Motala Fotbollsklubb 5 090 86 

Borensberg Innebandy Club 4 689 88 

Bollklubben Zeros 3 833 49 

Motala Sport Karate 3 486 81 

Motala Simsällskap 3 139 33 

Motala Basketklubb 2 781 49 

SMK Motala MC-klubb 2 025 84 

Idrotter med störst verksamhet för åldersgruppenl7-20 år 

Flickor 

Idrott deltagartillfällen 

Fotboll 3 710 

Ridsport 3 027 

Triathlon 1624 

Simning 1607 

Handboll 1577 

Basket 1455 

Innebandy 1260 

Ishockey 565 

Idrott 

Föreningar med störst verksamhet för åldersgruppen 17-20 år 

Flickor 

Förening deltagar 

tillfällen 

Motala Simsällskap 1607 

Motala Handbollskamraters IF 1577 

Motala Basketklubb 1455 

Nykyrka Ridklubb 1432 

Borens Idrottsklubb 1310 

Solfjäderstadens Innebandyklubb 1234 

Motala Triathlonklubb 1056 

Motala Ryttarförening 1033 

Förändring över tid för vissa idrotter 

Pojkar 

deltagartillfällen 

Fotboll 10 937 

Ishockey 4 029 

Bandy 2 001 

Innebandy 2 001 


Segling 962 

Karate 878 

Korpen 692 

Förening 

Pojkar 

deltagar 

tillfällen 

Motala AIF Hockeyklubb 4 029 

Motala AIF Fotbollsklubb 3 286 

Borens Idrottsklubb 2 748 

IFK Motala Bandyklubb 2 001 

LSW Idrottsförening 1836 

Idrottssällskapet von Plåten 1722 

Solfjäderstadens Innebandyklubb 1448 

Motala Sport Karate 878 

Nedan redovisas omfattningen för några av de idrotter som finns i Motala kommun. Med 

deltagartillfällen menas att om t ex en förening genomför en träning med 10 deltagare vid ett tillfälle 

redovisas detta som 10 deltagartillfällen. 

Utvärderingsringen

Fotbollen är den i särklass största idrottsverksamheten i kommunen även om volymen 

minskat en del de senaste åren. Innebandyn har fördubblat sin verksamhet under den 

senaste sjuårsperioden och är nu kommunens näst största idrott. Bandyn tycks ha haft 

en topp i början av decenniet för att sedan kraftigt minskat, men haft en viss 

återhämtning de senaste åren. 

Uppgifterna är hämtade från Riksidrottsförbundet (RF) som har detaljerade uppgifter 

om såväl typ av idrott som åldrar och fördelningen pojkar - flickor. 

Det är alltså möjligt att få en detaljerad statistik ända ner på enskild föreningsnivå över t 

ex verksamhetsvolym och jämställdhet för alla idrottsföreningar i kommunen. 

Idrott Deltagartillfällen 

2002 2005 2008 2009 2010 

Fotboll 80 200 83 800 72 300 74 600 74 500 

Innebandy 10 300 17 000 20 500 22 000 22 100 

Ridsport 21300 19 200 22 800 20 700 21200 

Ishockey 12 800 16 900 12 500 13 800 14 200 

Simning 8 400 10 800 9 000 9 500 9 400 

Bandy 14 000 7 000 6 900 7 700 8 400 

Gymnastik 11300 10 300 7 700 6100 6 600 

Friidrott 4 300 1 600# 5 000 6100 5 900 

U innebär att föreningen/föreningarna missat att redovisa höstens eller vårens verksamhet till RF det året. 

Jämförelser - lokalt aktivitetsstöd 

I följande avsnitt kommer jämförelser utifrån det statliga lokala aktivitetsstödet till 

idrottsföreningar att jämföras mellan sju kommuner. Förutom Motala kommun 

redovisas uppgifter från Lidköpings kommun, Varbergs kommun, Vänersborgs kommun, 

Värmdö kommun, Sandvikens kommun och Skövde kommun. 

Deltagartillfällen 2010 enligt det statligt lokala aktivitetsstödet i sju kommuner. 

Antal 

invånare 

Deltagar 

tillfällen 

Tillfällen 

per invånare 

Motala 42000 205 640 4,9 

Lidköping 38600 235 208 6,1 

Var berg 58000 318 164 5,5 

Vänersborg 36900 167 910 4,6 

Värmdö 38300 255 059 6,7 

Sandviken 36900 185 764 5,0 

Skövde 51400 272 731 5,3 

Utvärderingsringen

De tre största idrotterna i sju kommuner 

enligt det statligt lokala aktivitetsstödet. 

Motala Alla % Flickor % Pojkar % 

Fotboll 36 Fotboll 25 Fotboll 43 

Innebandy 11 Ridsport 25 Innebandy 12 

Ridsport 10 Innebandy 8 Ishockey 11 

Lidköping Alla % Flickor % Pojkar % 


Handboll 11 Handboll 20 Innebandy 12 

Innebandy 10 Ridsport 11 Bandy 10 

Varberg Alla % Flickor % Pojkar % 


Innebandy 23 Innebandy 18 Innebandy 27 

Ridsport 6 Ridsport 13 Ishockey 5 

Vänersborg Alla % Flickor % Pojkar % 


Gymnastik 10 Gymnastik 20 Bandy 15 

Bandy 9 Handboll 12 Ishockey 13 

Värmdö Alla % Flickor % Pojkar % 

Fotboll 25 Ridsport 26 Fotboll 31 

Innebandy 16 Fotboll 17 Innebandy 20 

Ridsport 12 Gymnastik 14 Ishockey 17 

Sandviken Alla % Flickor % Pojkar % 

Fotboll 32 Ridsport 24 Fotboll 39 

Innebandy 25 Fotboll 22 Innebandy 27 

Ridsport 10 Innebandy 21 Bandy 9 

Skövde Alla % Flickor % Pojkar % 


Handboll 19 Handboll 20 Handboll 19 

Innebandy 8 Ridsport 12 Innebandy 11 

Utvärderingsringen

Jämförelser 2010 

deltagartillfällen statligt 

lokalt aktivitetsstöd för de 

12 största idrotterna 

Antal 

invånare 

Deltagar 

tillfällen 

| Motala 42000 205 640 

Lidköping 38600 235 208 

Varberg 58000 318164 

Vänersborg 36900 167 910 

i Värmdö 38300 255 059 

Sandviken 36900 185 764 

Skövde 51400 272 731 

Motala 

\ Fotboll 74472 


Ridsport 21185 

Ishockey 14233 

i Simning 

9388 

Bandy 8358 

| Bordtennis 6651 

Gymnastik 6596 

| Friidrott ~5873 

Basket 5681 

j Handboll ~5Ö87~ 

Karate 4278 

Lidköping Varberg Vänersborg 


Handboll 24908 Innebandy 74368 Gymnastik 16461 

Innebandy 23571 Ridsport 17373 Bandy 15453 

Bandy 15358 Simning 12723 Innebandy 14145 

Ishockey 11864 Handboll 12495 Ishockey 12981 

Tennis 11316 Gymnastik 10247 Tennis 10044 

Ridsport 10815 Karate 9907 Handboll 8057 

Friidrott 10523 Ishockey 9633 Ridsport 7761 

Brottning 4878 Friidrott 8247 Simning 5412 

Kanot 4224 Basket 6246 Friidrott 5060 

Gymnastik 3873 Tennis 5538 Boxning 3712 

Konståkning 3617 Skidor 5472 Golf 3153 

Värmdö Sandviken Skövde 


Innebandy 40290 Innebandy 46000 Handboll 51972 

Ridsport 29326 Ridsport 18909 Innebandy 22117 

Ishockey 25186 Bandy 12083 Ishockey 17419 

Tennis 19189 Skidor 6455 Ridsport 13877 

Gymnastik 17592 Ishockey 6185 Simning 9807 

Handboll 13670 Gymnastik 5836 Tennis 7961 

Skolidrott 6896 Basket 4259 Basket 6218 

Bandy 6409 Friidrott 4032 Friidrott 5603 

Simning 5623 Simning 3514 Taekwondo 4642 

Friidrott 4411 Badminton 2350 Budo-Kampsport 2942 

Basket 4332 Orientering 2092 Bowling 2553 

Utvärderingsringen

Jämförelser - Flickor 

Deltagartillfällen statligt 

lokalt aktivitetsstöd 2010 

Deltagar 

tillfällen 

Motala 81141 - 40 % 

Lidköping 96 490-41% 

Varberg 128 360-40% 

Vänersborg 66 861-40% 

Värmdö 110 332-43% 

Sandviken 74 068-40% 

Skövde 113 485-42% 

Lidköping 

Fotboll 30252 

Handboll 18945 


Friidrott 8188 


Tennis 3608 

Konståkning 3563 

Kanot 1678 

Simning 1506 

Bandy 1324 


Skyttesport 1197 

Värmdö 


Fotboll 18466 




Tennis 6897 

Simning 3268 

Skolidrott 3242 



Badminton 1103 

Karate 843 

Varberg 


Fotboll 20501 



Simning 6249 



Handboll 3546 

Basket 2900 


Tennis 1145 

Korpen 1099 

Ishockey 1000 

Fotboll 34999 




Simning 6899 


Handboll 5537 

Volleyboll 3519 

Basket 3152 

Karate 3083 

Tennis 1848 

Bandy 1705 

Sandviken 


Fotboll 16129 



Skidor 3076 


Basket 2406 

Ishockey 1890 

Bandy 1688 

Simning 1378 

Orientering 841 

Volleyboll 745 


Vänersborg 

Fotboll 15734 


Handboll 7953 

Ridsport 7604 

Tennis 4652 


Simning 3284 


Orientering 1409 


Brottning 775 

Golf 689 

Skövde 

Fotboll 38869 



Simning 7029 



Tennis 3923 

Basket 2664 


Taekwondo 2326 


Danssport 1291

Jämförelser - Pojkar 

deltagartillfällen statligt lokalt 

aktivitetsstöd 2010 

Deltagar 

tillfällen 

Motala 124 499 --60 % 

Lidköping 138 718--59 % 

Varberg 189 804 --60 % 

Vänersborg 101 049 --60 % 

Värmdö 144 727 --57 % 

Sandviken 111 696--60 % 

Skövde 159 246 --58 % 


Fotboll 53971 


Ishockey 13233 

Bandy 8126 

Bordtennis 5867 

Karate 3486 

Simning 3139 

Basket 2781 

Motorcykel-Snöskoter 2025 


Handboll 1541 

Korpen 1522 

Lidköping Varberg Vänersborg 


Innebandy 16204 Innebandy 51625 Bandy 15001 

Bandy 14034 Ishockey 9109 Ishockey 12881 

Ishockey 11864 Handboll 6958 Innebandy 10211 

Tennis 7708 Karate 6824 Tennis 5392 

Handboll 5963 Simning 5824 Boxning 3218 

Brottning 3898 Skidor 5260 Gymnastik 3215 

Budo-Kampsport 2782 Tennis 3690 Golf 2464 

Bordtennis 2629 Budo-Kampsport 3161 Simning 2128 

Basket 2606 Bandy 3100 Friidrott 1859 

Gymnastik 2562 Basket 3094 Badminton 1730 

Kanot 2546 Skyttesport 2688 Handikappidrott 1622 

Värmdö Sandviken Skövde 


Innebandy 29529 Innebandy 30342 Handboll 29606 

Ishockey 24888 Bandy 10395 Innebandy 17147 

Tennis 12292 Ishockey 4295 Ishockey 16594 

Bandy 6338 Skidor 3379 Tennis 4038 

Basket 3767 Simning 2136 Basket 3554 

Sko lid rott 3654 Basket 1853 Simning 2778 

Karate 2973 Badminton 1648 Taekwondo 2316 

Simning 2355 Friidrott 1462 Budo-Kampsport 2115 

Golf 2164 Motorcykel-Snöskoter 1287 Motorcykel-Snöskoter 1953 

Friidrott 1773 Golf 1256 Bowling 1683 

Gymnastik 1760 Orientering 1251 Brottning 1574 

Utvärderingsringen

Bilaga 6 

Kommunala subventioner och kostnadstäckning via driftbidrag 

I bilagan finns bl.a. uppgifter om kostnader, intäkter och subventioner för olika grupper av 

besökare/användare av de kommunala anläggningarna Motala Isstadion, Team Sportia Hallen, 

Motala Sporthall och Motala Simhall. Dessutom redovisas kostnadstäckningen via driftbidrag 

gällande anläggningskostnader för föreningar som driver anläggningar i egen regi. 

Subventioner i kommunala lokaler och anläggningar 

Motala Isstadion Kostnad 

Öppet 

timmar 

Kostnad 

per timme 

Bandybanan 3 773 000 2 002 1885 

Ishallen 3 773 000 2 668 1414 

Bandybanan 

Bokade 

timmar Intäkter Kostnad 

Subvention 

kronor procent 

Föreningar 717 82 700 1 351 545 1 268 845 94% 

Enskilda, företag m.fl. 8 6 400 15 080 8 680 58% 

Allmänhet 630 0 1187 550 1 187 550 100% 

Skolan 310 76 000 584 350 508 350 87% 

Totalt 1665 165100 3138525 2 973 425 95% 

Ishallen 

Bokade 


Subvention 


Föreningar 1451 298 062 2 051 714 1 753 652 87% 


Allmänheten 560 0 791 840 791 840 100% 

Skolan 327 76 000 462 378 386 378 84% 

Totalt 2 379 392 077 3 363 906 29 718 88% 

Team Sportia Hallen Kostnad 

Öppet 

timmar 

Kostnad 

per timme 

Bollplan 2 326 000 4 550 511 

Friidrottsanläggning 3 488 000 4 550 767 

Bollplan 

Bokade 


Subvention 


Föreningar 1149 102 700 587 139 484 439 83% 


Skolan 1358 0 693 938 693 938 100% 

Totalt 2 689 125 425 1 374 079 1 248 654 91% 

Utvärderingsringen

Bokade 

Subvention 

Friidrottsanläggning timmar Intäkter Kostnad kronor procent 

Föreningar 735 90 275 563 745 473 470 84% 


Allmänhet 106 0 81302 81 302 100% 

Skolan 1388 0 1 064 596 1 064 596 100% 

Totalt 2 381 98338 1826227 1 727889 95% 

Öppet Kostnad 

Motala Sporthall Kostnad timmar per timme 

A-hallen 3 144 500 4 550 691 

B-hallen 1 572 250 4 550 346 

Övriga hallar 1 572 250 4 550 346 

Bokade Subvention 

A-hallen timmar Intäkter Kostnad kronor procent 

Föreningar 2 148 213 200 1 484 268 1 271 068 86% 


Skolan 1600 500 000 1105 600 605 600 55% 

Totalt 3 808 722 230 2 631 328 1 909 098 73% 

Bokade Subvention 

B-hallen timmar Intäkter Kostnad kronor procent 

Föreningar 1594 80 210 551 524 471 314 85% 


Skolan 1600 248 000 553 600 305 600 55% 

Totalt 3 298 340 690 1141108 800 418 70% 

Simhallen Kostnad 

Öppet 

timmar 

Kostnad 

per timme 

*Ban- 

timmar 

Kostnad/ 

bantimme 

Simhallen 7 615 000 3 388 2 248 23 716 321 

•Beräkningen bygger på antalet bantimmar. 3 388 öppettimmar x 7 banor (6 banor + 

undervisningsbassäng) ger 23 716 bantimmar. 

Bokade 

bantimmar Intäkter Kostnad 

Subvention 


Föreningar 7176 129 475 2 303 496 2 174 021 94% 

Allmänhet m.fl 13888 2 282 500 4 458 048 2 175 548 51% 

Skolan 2652 469 000 851 292 382 292 45% 

Utvärderingsringen

Isstadion 

Bandy 

Isstadion 

Ishall 

Subventioner till föreningar 

Sammanfattande tabell 

Team Sportia 

Bollplan 

Team Sportia 

Friidrott 

Sporthallen 

A-hallen 

Sporthallen 

B-hallen 

Kostnad 

Öppet 

timmar 

Kostnad 

per tim 

Bokade tim 

föreningar 

Kostnad 


Intäkt 


Subvention 

kronor 

Subvention 

procent 

3 773 000 2002 1885 717 1 351 545 82 700 1 268 845 94% 

3 773 000 2668 1414 1451 2 051 714 298 062 1 753 652 85% 

2 326 000 4 550 511 1149 587 139 93 002 494 137 84% 

3 488 000 4 550 767 735 563 745 116 584 447 161 79% 

3 144 500 4 550 691 2 148 1 484 268 213 200 1 271 068 86% 

1 572 250 4 550 346 1594 551 524 80 210 471 314 85% 

Simhallen 7 615 000 3388 321* 7176* 2 303 496 129 475 2 174 021 94% 

•Beräkningen bygger på antalet bantimmar. 3 388 öppettimmar x 7 banor (6 banor + undervisningsbassäng) ger 23 716 

bantimmar. 

2010 kostade de kommunala anläggningarna 25 691750kronor. De tider föreningarna 

disponerade motsvarade ett värd av 8 893 431kronor. Intäkten från föreningarna i form av 

taxor och avgifter uppgick till 1013 233kronor. De kommunala idrottsanläggningarna 

genererade 2010 ett indirekt föreningsstöd om 7 880 198 kronor vilket motsvarar 89 % i 

kommunal subvention. 

Kostnadstäckning via bidrag för föreningar med egna anläggningar 

I en standardiserad blankett har 23 föreningar som driver anläggningar i egen regi redovisat 

sina årliga kostnader för anläggning. 

Den totala kostnaden för drift av dessa anläggningar uppgår enligt redovisningen till 

5 646 768 kronor. Kommunen har under 2011 betalt 1426 561 kr i driftbidrag till de 23 

föreningarna. Bidraget täcker i snitt 25 % av föreningarnas kostnader. Kostnadstäckningen via 

driftbidrag varierar dock mellan föreningarna - från 1 % till 73 %. 

Nedan redovisas följande: 

- Tabell som visar föreningens namn, anläggningens namn samt redovisad kostnad. 

- Tabell som visar kostnadstäckning via driftbidrag per anläggning. 

- Tabell som visar andelen värme- och elkostnader m.m. per anläggning. 

- Tabell som visar av föreningarna uppskattat antal personer i åldern 7 - 20 år som 

regelbundet använder anläggning. 

Utvärderingsringen

Tabell över redovisade kostnader. 

Förening Anläggning 

Redovisad 

kostnad - kr 

Borens Idrottsklubb Karlslunds Idrottsplats 413 800 

Borensbergs Ryttarförening Stall Svansäter, Borensberg 149 252 

Borensbergs Skyttegille Skjutbana, klubb- och skyttelokal 166 013 

Fornåsa IF Fornvalla, Fornåsa 161 800 

Fornåsa Tennisklubb Fornåsa tennisbana 11025 

Godegårds IF De Geervallen/Godegårds festplats 86 157 

Godegårds Skidklubb Klubbgården Krassbäck 106 092 

IFK Motala Fotboll Kamraternas IP 198 526 

Kristbergs IF Björkhagavallen 72 710 

LSW Idrottsförening Norra IP + Mossen 293 926 

Medevi IF Hjärnevallen IP 84 519 

Motala AIF Allians Idrottsparken 1 307 000 

Motala Segelsällskap Biskopsvägen 41 97 088 

Motala Tennisklubb Motala Tennishall 992 185 

Motala Vattenskidklubb Frännsjön 10 000 

Nykyrka ridklubb Nykyrka Ridklubb - ridhus 255 000 

Orienteringsklubben Motala Råtorp, Offerby 109 944 

SMK Motala Bil Klubblokal och banområde 473 000 

SMK Motala MC-klubb Motorstadion, Dunteberget 160 338 

Tjällmo Godegårds OK Tjällmo Godegårds OK 194 172 

Tjällmo IF Tjällmo IP 123 003 

Tjällmo Ridklubb Tjällmo Ridklubb - ridhus 83 129 

Österstads IF Östvalla 98 089 

Tabell som visar kostnadstäckning via driftbidrag. 

Redovisad Drift- Kostnads 

Förening kostnad bidrag täckning 

Borens Idrottsklubb 413800 139690 34% 

Borensbergs Ryttarförening 149252 9000 6% 

Borensbergs Skyttegille 166013 22720 14% 

Fornåsa IF 161800 48350 30% 

Fornåsa Tennisklubb 11025 3740 34% 

Godegårds IF 86157 36900 43% 

Godegårds Skidklubb 106092 28525 27% 

IFK Motala Fotboll 198526 75770 38% 

Kristbergs IF 72710 52770 73% 

LSW Idrottsförening 293926 137496 47% 


Summa 5 646 768

Medevi IF 84519 31530 37% 

Redovisad Drift- Kostnads 

Förening kostnad bidrag täckning 

Motala AIF Allians 1307000 550200 42% 

Motala Segelsällskap 97088 28625 29% 

Motala Tennisklubb 992185 12900 1% 

Motala Vattenskidklubb 10000 4300 43% 

Nykyrka ridklubb 255000 28550 11% 

Orienteringsklubben Motala 109944 9700 9% 

SMK Motala Bil 473000 30900 7% 

SMK Motala MC-klubb 160338 19350 12% 

Tjällmo Godegårds OK 194172 31275 16% 

Tjällmo IF 123003 42800 35% 

Tjällmo Ridklubb 83129 20000 24% 

Österstads IF 98089 61470 63% 

Summa 5646768 1426561 25% 

- De 23 föreningarns kostnader uppgår till drygt 5.6 miljoner kronor. 

- Kommunen betalade 2011 drygt 1,4 miljoner i form av driftbidrag. 

- Driftbidraget täcker i snitt 25 % av föreningarnas kostnader. 

- Kostnadstäckning varierar mellan föreningarna från 1 % till 73 %. 

- Om inte Motala Tennishall som drivs av Motala Tennisklubb tas med i 

sammanställningen täcker driftbidraget 30 % av föreningarnas kostnader. 

Tabell som visar andelen värme- och elkostnader m.m. 

Förening 

Redovisad 

kostnad 

Varav bl.a. 

värme, el 

Värme, el 

Borens Idrottsklubb 413800 150000 36% 

Borensbergs Ryttarförening 149252 46779 31% 

Borensbergs Skyttegille 166013 23389 14% 

FornåsaIF 161800 45000 28% 

Fornåsa Tennisklubb 11025 2025 18% 

Godegårds IF 86157 55086 64% 

Godegårds Skidklubb 106092 44058 42% 

IFK Motala Fotboll 198526 82807 42% 

Kristbergs IF 72710 39360 54% 

LSW Idrottsförening 293926 181008 62% 

Medevi IF 84519 42047 50% 

Motala AIF Allians 1307000 760000 58% 

Motala Segelsällskap 97088 64500 66% 

Motala Tennisklubb 992185 278022 28% 

Motala Vattenskidklubb 10000 0 0% 

Nykyrka ridklubb 255000 100000 39% 

Orienteringsklubben Motala 109944 24033 22% 


%

Redovisad Varav bl.a. Värme, el 

Förening kostnad värme, el % 

SMK Motala Bil 473000 90000 19% 

SMK Motala MC-klubb 160338 6997 4% 

Tjällmo Godegårds OK 194172 94905 49% 

Tjällmo IF 123003 64891 53% 

Tjällmo Ridklubb 83129 23114 28% 

Österstads IF 98089 49950 51% 

5646768 2267971 40% 

öreningarnas värme- och elkostnader m.m. uppgår till nästan 2.3 miljoner 

kronor vilket utgör 40 % av de totala kostnaderna. 

ör tre föreningar överstiger andelen värme- och elkostnader m.m. 60 % 

Tabell som visar av föreningarna uppskattat antal personer i 

åldern 7 - 20 år som regelbundet använder anläggning. 

Alla Flickor Pojkar 

Förening 7-20 år 7-20 år 7-20 år 


Borensbergs Ryttarförening 16 16 12 

Borensbergs Skyttegille 30 8 19 

Fornåsa IF 131 50 70 

Fornåsa Tennisklubb 40 7 27 

Godegårds IF 36 21 26 

Godegårds Skidklubb 80 40 40 

IFK Motala Fotboll 108 18 72 

Kristbergs IF 25 10 10 


Medevi IF 39 0 18 

Motala AIF Allians 362 137 166 

Motala Segelsällskap 45 20 23 

Motala Tennisklubb 161 73 93 

Motala Vattenskidklubb 16 2 8 

Nykyrka ridklubb 45 40 36 

Orienteringsklubben Motala 23 7 12 

SMK Motala Bil 70 25 35 

SMK Motala MC-klubb 106 31 40 

Tjällmo Godegårds OK 30 15 13 

Tjällmo IF 59 30 8 

Utvärderingsringen

Tjällmo Ridklubb 35 28 22 

Österstads IF 61 15 20 

Summa 2067 818 1070 

- Totalt är det drygt 2000 ungdomar i åldern 7 - 20 år som regelbundet deltar i 

aktiviteter på de 23 idrottsanläggningarna som föreningarna driver i egen regi. Av 

dessa är 60 % pojkar och 40 % flickor. 

- Antalet ungdomar som regelbundet använder anläggningarna varierar mellan 

föreningarna. Sju föreningar har fler än 100 regelbundet aktiva ungdomar. Fem 

föreningar har 30 eller färre ungdomar som regelbundet använder anläggningen. 

Solsätters Ridanläggning - Motala Ryttarförening 

Förutom de 23 föreningar som ingår i tabellerna ovan har även Motala Ryttarförening 

redovisat sina kostnader för Solsätters Ridanläggning. Föreningen betalar en 

nyttjanderättsavgift motsvarande 120 000 kr per år till kommunen. Kommunen betalar 

hyra, fjärrvärme och el för anläggningen motsvarande 1500 000 kr per år. 

Subventioner och kostnadstäckning för ridanläggningen kan redovisas så här: 

Kommunen 

Fjärrvärme, el och hyra 1500000 kr 

Driftbidrag 10000 kr 

Summa kommunala kostnader 1510000 kr 

Föreningens avgift till kommunen 120000 kr 

Kommunal subvention - kr 1390000 kr 

Kommunal subvention - % 92% 

Föreningen 

Kostnader för anläggningen 215000 kr 

Driftbidrag 10000 kr 

Kostnadstäckning 5% 

Anläggningen 

Fjärrvärme, el och hyra 1500000 kr 

Föreningens kostnader 215000 kr 

Summa kostnader 1715000 kr 

Kommunal kostnadstäckning - kr 1510000 kr 

Kommunal kostnadstäckning - % 88% 

Utvärderingsringen

Bilaga 7 

Legala förutsättningar för 

alternativa driftformer av idrottsanläggningar 

Lägesbeskrivning för ägande- och driftformer 

vid idrottsanläggningar i landet 

Sverige är vid en internationell jämförelse välförsett med idrottsanläggningar. 

Sammantaget finns det omkring 35 000 idrottsanläggningar i vårt land. Trots de 

kommunalekonomiska kriserna på 1990- och 2000- talen har antalet anläggningar ständigt 

ökat. Idag finns det närmare 500 simhallar, över 300 ishallar, ett 70-tal konstisbanor för 

bandy, över 1500 fullstora sporthallar och därutöver mängder med små gymnastiksalar. 

Lägg därtill 4000 gräsfotbollsplaner för 11-mannaspel och snart 300 fullstora 

konstgräsplaner. 

Utvecklingen har gått från att föreningslivet från början byggde och drev anläggningar till 

ett kommunalt ansvar för tillkomst och drift. En viss återgång till ökat anläggningsansvar för 

föreningslivet har skett under den senaste 15-årsperioden. 

Av tradition har föreningslivet främst haft ansvaret för mindre anläggningar som 

fotbollsplaner, mindre idrottsplatser och skjutbanor. Större anläggningar som simhallar, 

sporthallar, ishallar och större idrottsplatser har ägts och drivits av kommunerna. 

Idrottsföreningarna är i någon form engagerade i ägande och drift vid ca hälften av landets 

35 000 anläggningar. De förändringar som skett de senaste åren är ett ökat föreningsansvar 

vid specialanläggningar, något som var mer ovanligt tidigare 

Vissa anläggningar har av tradition alltid haft föreningslivet - och även i viss mån privata 

företag - som huvudansvariga. Det är främst anläggningar som vänder sig till individuella 

utövare och vuxna som golfbanor, ridanläggningar och rackethallar. 

När det gäller ägande och drift av anläggningar är det alltså kommunerna och 

idrottsföreningarna som är de helt dominerande aktörerna. Genom ett tätt samarbete och 

en bra dialog har man oftast funnit en uppgiftsfördelning som passat i den egna 

kommunen. Föreningsdrift av anläggningar är vanligt i alla kommuner liksom olika former 

av bianddrift där föreningslivet tar över ansvar för delar av anläggningarnas drift och 

skötsel. 

Privata entreprenörer förekommer men har inte tillkommit numerärt eller ökat i någon 

större omfattning. Detta kan bero på det inte finns så många anläggningstyper som har 

någon betydande intäktspotential och därmed kanske inte är så intressanta för en 

entreprenör. De första driftentreprenaderna upphandlades i mitten på 1990-talet. Idag 

drivs ett 40-tal kommunala simhallar på entreprenad och antalet kommer sannolikt att öka 

eftersom intresset för alternativ drift via entreprenörer tycks öka i många kommuner. 

Entreprenörer finns också vid ett antal övriga anläggningstyper som t ex ishallar, 

idrottsplatser, sporthallar och friluftsanläggningar. En del av det vi idag kallar för 

föreningsdrift vid olika idrottsanläggningar är säkert också att betrakta som entreprenader 

vid en närmare granskning. 

När det gäller simhallar är endast ett fåtal privata aktörer för närvarande etablerade eller 

verkar ha intresse för en riksomfattande verksamhet. Av det 40-tal hallar som idag drivs på 

entreprenad har ett företag (Medley AB) mer än hälften av kontrakten. Ytterligare ett par 

företag (bl.a. Nautilus) har ambitioner att driva och i vissa fall även äga anläggningar på 

olika platser i landet. I övrigt är den vanligaste situationen att den privata entreprenören 

Utvärderingsringen

endast driver enstaka anläggningar i ett begränsat geografiskt område. Ett undantag kan 

var Södermanland där en entreprenör driver ett antal anläggningar i Nyköping med omnejd. 

Det har även förekommit t ex i Tyresö att den lokala simklubben deltagit i och vunnit en 

upphandling i konkurrens med privata företag och som entreprenör tagit över driften av 

simhallen. Tyresö planerar nu en större nybyggnation och den gamla simhallen läggs ned. 

Vid samtal med ett antal entreprenörer och kommuner bekräftas det ökade intresset för 

frågor som rör alternativ drift. Man menar att en orsak kan vara minskade ekonomiska 

ramar i kommunerna. 

Vad är möjligt och inte möjligt att lägga ut på en extern producent 

Kompetensenlig verksamhet - ett krav 

En grundläggande förutsättning för att kunna anlita en privat utförare är att kommunen har 

stöd i lag för att driva den verksamhet som är aktuell att lägga ut. Verksamheten måste vara 

förenlig med den allmänna kompetens som följer av 2 kap. kommunallagen eller den 

särskilda kompetens som följer av speciallagstiftning. 

Kommunallagen innehåller därutöver ett antal principer som begränsar handlingsutrymmet 

särskilt i fråga om utformning av taxor och avgifter i fakultativ verksamhet. 

Likställighetsprincipen innebär att kommuner skall behandla sina medlemmar lika om det 

inte finns sakliga skäl för något annat. Särbehandling av enskilda eller grupper av 

kommunmedlemmar får inte ske på annat än objektiv grund. Enligt 8 kap. 3 b § 

kommunallagen får kommunerna ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de 

tillhandahåller. Enligt 8 kap 3 c § kommunallagen får inte högre avgifter tas ut än som 

svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller 

(självkostnaden). 

Självkostnadsprincipen skyddar kommunmedlemmarna mot risken för 

monopolprissättning. 

Obligatoriskt kärnområde ska skötas av kommunen 

Om den yttre ramen för vad som är möjligt att lämna ut på externa utförare avgränsas av 

kommunallagen och speciallagstiftning som rör kommunerna, kan den inre ramen sägas 

vara begränsad av det som kan kallas för det obligatoriska kärnområdet, dvs. det som 

kommunen oundgängligen måste besluta om och/eller sköta i egen regi och med egen 

personal. Det obligatoriska kärnområdet består av: 

1. Kommunal normgivning, t.ex. antagande av taxor eller utfärdande av andra generella 

föreskrifter. 

2. Myndighetsutövning om det saknas lagstöd för att låta uppgiften bedrivas av enskild. 

Exempel på myndighetsutövning är beslut om utlämnande av allmänna handlingar, 

bidrag till föreningar och företag om kommunen är skyldig att utge bidraget enligt 

grunder som anges i lag (bidrag till fristående skolor). 

3. Obligatorisk egenregiverksamhet: det kommunala skolväsendet inkl. grundskola, 

gymnasium och sko I hälsovård, räddningstjänst och civilförsvar.

När det gäller en idrottsanläggning och verksamheten där är punkt 1 tillämplig dvs 

fastställande av taxor och avgifter är det som kommunen ska besluta om. 

Bidragsgivning 

Kommunala beslut om stöd till företag och föreningar räknas inte som 

myndighetsutövning men är likafullt uppgifter som inte kan överlämnas till privata 

rättssubjekt att ta ansvar för. Motiveringen till det är att kommunen inte kan avhända sig 

bestämmanderätten över hur kommunala skattemedel anslås och används. Inom kultur- 

och fritidssektorn kan kommunen t.ex. inte överlämna fördelning av föreningsbidragen till 

föreningarna själva. 

Avgifter inom det frivilliga området 

Beslut om avgifter för enskilda som tas ut med stöd av speciallagstiftning (offentligrättsliga 

avgifter), t.ex. avgifter inom äldreomsorgen och barnomsorgen, anses utgöra 

myndighetsutövning. Sådana avgifter kan aldrig överlämnas till externa utförare att fatta 

beslut om. 

Inom den frivilliga sektorn tas avgifter ut med stöd av 8 kap. 3 b § kommunallagen. 

Bestämmandet av avgifterna är visserligen inte fråga om myndighetsutövning, men vissa 

avgifter är av sådan karaktär att kommunen inte torde kunna helt och hållet överlämna 

beslut om avgiftssättningen till privata rättssubjekt, eftersom ett sådant beslut utgör 

kommunal normgivning. Detta är fallet om en kommunal anläggning uppförts och bekostats 

med skattemedel. 

Det är skillnad mellan avgifter som uttas som täckningsbidrag för ianspråktagande av 

kommunala tjänster och avgifter som utgör marknadsmässiga ersättningar för upplåtelser 

av kommunal egendom. Den förstnämnda kategorin av avgifter förutsätter att den 

kommunala tjänsten är mer eller mindre subventionerad, vilket är fallet t.ex. ifråga om 

simhallsavgifter. Om verksamheten skall drivas på entreprenad för kommunens räkning är 

kommunen skyldig att åtminstone behålla kontrollen över principerna för avgiftssättningen, 

eftersom det är fråga om normgivning. Däremot kan en entreprenör ges full frihet att själv 

prissätta tilläggstjänster i en simhall som exklusiva bastubad, massage etc. 

Beskrivning av olika alternativa driftformer som är möjliga eller inte 

möjliga för en idrottsanläggning 

Traditionellt ägande och drift i kommunal regi 

Den vanligaste formen för ägande och drift av idrottsanläggningar är traditionell kommunal 

verksamhet i egen regi. Kommunen står för finansiering och drift och är arbetsgivare för 

personalen. Kommunen har fullt ansvar för verksamheten och besökarnas säkerhet. För 

verksamheten svarar alltid en kommunal nämnd och förvaltning. Resurser för 

verksamheten beslutas årligen i kommunens budget. 

Intraprenader 

Intraprenad föreligger när en kommunalt anställd personalgrupp driver en kommunal 

verksamhet på samma eller näst intill samma villkor som en privat producent. 

Verksamheten bedrivs nästan alltid i anläggningar som ägs av kommunen. Många menar att 

en intraprenad uppstår då egenregin har deltagit med ett internt bud och den 

upphandlande myndigheten efter en konkurrensneutral utvärdering har kommit fram till 

att det interna budet är det bästa och billigaste budet. Intraprenad är egentligen ingen 

alternativ driftform utan är en form av egenregi med marknadsmässiga inslag.

Intraprenaden utgör definitionsmässigt kommunal verksamhet och styrs inte av andra 

regler än de som gäller för traditionell kommunal förvaltning. 

Avknoppningar 

När en personalgrupp inom fritidsområdet vill "knoppa av" och i t ex i ett eget bolag driva 

verksamheten är det i regel inte möjligt för kommunen att teckna avtal med "avknopparna" 

utan föregående upphandlingsförfarande. "Avknopparna" kommer, bortsett från olika 

former av begränsat avknoppningsstöd, att betraktas som vilken entreprenör som helst. 

Om kommunen ser det som angeläget att stödja personalgrupper som vill ta över en 

verksam het finns möjligheter till detta. Inför en kommande konkurrensutsättning kan 

personalgruppen erbjudas t ex utbildning och visst konsultstöd. 

Driftentreprenad 

Med entreprenad menas ett åtagande att mot ersättning självständigt utföra ett arbete för 

en uppdragsgivares (beställares) räkning. Entreprenörens åtagande kan även omfatta att 

köpa in materiel och varor samt utrustning och anordningar som behövs för att utföra 

arbetet. I dåvarande kommunförbundets handbok i konkurrensutsättning "Kommunala 

driftentreprenader" definieras begreppet driftentreprenad som "ett åtagande att varaktigt 

utföra en eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet, vars resultat har en 

självständig funktion". Verksamheten utförs på uppdrag av kommunen och med 

kommunen som huvudman. Med en kommunal (drift) entreprenad avses enligt 

Konkurrenskommittén att en kommun anlitar en extern producent för en viss uppgift som 

annars skulle ha utförts i egen regi. Enligt Konkurrenskommittén kännetecknas den 

kommunala entreprenaden av att kommunen 

• I egenskap av huvudman har kvar det fulla ansvaret för verksamheten, 

• Fastställer kvantitativa och kvalitativa mål för verksamheten, 

• Prioriterar insatserna samt beslutar om vilka som skall få del av tjänsterna och i 

vilken omfattning, 

• Fastställer avgifterna för den kommunala servicen om verksamheten är 

avgiftsbelagd, 

• Upphandlar tjänsterna enligt gällande upphandlingsregler, 

• Följer upp och kontrollerar verksamheten. 

Ett 40-tal simhallar i landet drivs av entreprenörer. Även vid ett antal ishallar, sporthallar, 

idrottsplatser och andra idrottsanläggningar förekommer entreprenaddrift. 

Föreningsdrift - bidragsfinansierad enskild verksamhet 

Begreppet "föreningsdrift" används ofta som ett samlingsbegrepp för bidragsfinansierad 

enskild verksamhet som utförs av frivilligorganisationer. Den juridiska organisationsformen 

kan skifta. Med begreppet "föreningsdrift" avses en enskild verksamhet som drivs av en 

enskild huvudmans medlemmar i huvudsak för egen räkning oftast med stöd av kommunala 

bidrag eller subventioner. 

När en förening äger och driver en idrottsanläggning med kommunalt stöd är det fråga om 

en enskild verksamhet. Att stödet till föreningen ligger inom kommunens kompetens 

förändrar inte saken. När en förening tagit över driften av en kommunalt ägd 

idrottsanläggning är det som regel fråga om enskild verksamhet om anläggningen till 

övervägande delen nyttjas av föreningens medlemmar. Övertagandet sker som regel 

genom att föreningen disponerar anläggningen genom ett hyresavtal eller ett arrendeavtal.

Verksamheten har initierats av medlemmarna själva och deltagande i verksamheten 

förutsätter som regel medlemskap i föreningen. 

Att driva verksamheten vid en t ex en simhall i föreningsdrift är mycket svårt att kombinera 

med gällande upphandlingslagstiftning då det i princip alltid innebär att utföra ett uppdrag 

åt kommunen. Vid några hallar i landet förekommer vad man kallar föreningsdrift men det 

är då uteslutande små anläggningar som drivs av "badets vänner" och som i huvudsak 

används av föreningens medlemmar. Föreningsdrift av kommunalt ägda anläggningar är 

vanligast vid mindre anläggningar som idrottsplatser och fotbollsplaner på mindre orter, 

skjutbanor etc. Ridanläggningar är ett exempel på en större anläggningstyp som ofta drivs 

av föreningar och där verksamheten då är starkt kopplad till föreningens medlemmar. 

Gränsen mellan entreprenad och föreningsdrift 

Gränsen mellan entreprenad och föreningsdrift kan vara svår att slå fast i det enskilda fallet. 

En förening som utför ett arbete på uppdrag av kommunen skall betraktas som entreprenör 

om det är uppdragsförhållandet som vid en sammanlagd bedömning dominerar i den 

rättsliga relationen mellan parterna. För uppdraget får föreningen en ersättning för utförd 

arbetsprestation. 

Anknytningen till föreningens kärnverksamhet kan vara mer eller mindre stark. Uppdraget 

går dock inte i första hand ut på att tillgodose medlemmarnas eget behov av den 

verksamhet som bedrivs. En förening som driver en simhall eller en sporthall på 

entreprenad förutsätts även ge service till andra föreningar, skolor, förskolor och 

allmänheten. 

När en förening driver en kommunal verksamhet på uppdrag av kommunen (entreprenad) 

är det således inte fråga om föreningsdrift i egentlig mening. 

När föreligger en driftentreprenad? 

Den rättsliga relationen mellan parterna domineras vid en samlad bedömning av ett 

uppdragsförhållande om: 

• Kommunen står för merparten av kostnaderna. 

• Kommunen var initiativtagare till att anläggningen byggdes, 

• Tillgodoser ett icke oväsentligt kommunalt behov 

• Föreningen bedriver rörelse (självständighet, varaktighet, vinstsyfte) 

• Kommunen utövar ett betydande mått av styrning: kommunen bestämmer om 

målgrupper, tidfördelning, principer för taxor och avgifter, öppettider, 

kvalitetskrav, servicenivå, bemanning och lokalisering 

• Skriftligt avtal (kontrakt) mellan kommunen och föreningen 

• Föreningen får ersättning för utförd prestation 

Konsekvenser: 

Verksamheten skall upphandlas enligt LOU (alternativt upphandling av tjänstekoncession). 

Uppgifter som innefattar normgivning eller myndighetsutövning får inte överlämnas till 

entreprenörer (fastställa principer för taxor och avgifter och avstängning). Kommunen har 

det juridiska ansvaret gentemot användare och besökare till anläggningen. 

När föreligger föreningsdrift? 

Den rättsliga relationen mellan parterna domineras vid en samlad bedömning av att 

föreningen på eget initiativ och med egna krafter driver en anläggning och kommunen 

ensam bestämmer om villkoren för bidraget och dess storlek. Detta gäller om:

• Föreningen står för merparten av kostnaderna, 

• Föreningen var initiativtagare till verksamheten, 

• Driften av anläggningen tillgodoser huvudsakligen föreningsmedlemmarnas behov 

av tillgång till anläggningen, 

• Föreningen bedriver inte rörelse (självständighet, varaktighet, vinstsyfte), 

• Föreningen utövar ett betydande mått av styrning: Föreningen bestämmer om 

målgrupper, tidfördelning, principer för taxor och avgifter, öppettider, 

kvalitetskrav, servicenivå, bemanning och lokalisering, 

• Inget skriftligt avtal (kontrakt) mellan kommunen och föreningen 

• Föreningen får inte ersättning för utförd prestation 

• Kommunen bestämmer ensidigt bidragets storlek och villkoren för det 

Konsekvenser: 

Verksamheten behöver inte upphandlas enligt LOU. Någon normgivning eller 

myndighetsutövning förekommer inte vilket medför att föreningen bestämmer om avgifter, 

avstängning etc. Föreningen har det juridiska ansvaret gentemot användare och besökare 

till anläggningen. 

Blandformer är vanliga 

Det tillhör sällsyntheterna att samverkan mellan en kommun och en förening kan hänföras 

till en "ren" entreprenad eller en "ren" föreningsdrift. I praktiken förekommer blandformer 

med betydande inslag av frivilligt arbete i såväl driftentreprenaden som i bidragsfinansierad 

enskild verksamhet. Inte sällan sluts avtal om bidrag vilket inte är tillåtet enligt 

kommunallagen. Kommunala bidrag beslutas exklusivt av den ansvariga nämnden och söks 

vanligtvis för ett år i taget på en speciell blankett. 

Upplåtelse av en idrottsanläggning är undantaget från upphandlingsskyldighet. Om avtalet 

innehåller krav på att föreningen skall utföra omfattande tjänster för kommunens räkning 

och även andra än föreningens medlemmar har tillgång till anläggningen kan avtalet 

komma att betraktas upphandlingspliktigt. Detta är fallet om det är uppdragsförhållandet 

som vid en samlad bedömning dominerar i den rättsliga relationen mellan parterna. En 

sådan bedömning kräver samma slags analys som vid gränsdragningen mellan uppdrag och 

bidrag. Ett avtal mellan kommunen och en förening kan utgöra såväl ett upplåtelseavtal 

som ett entreprenadavtal vilket beror på att såväl jordbalken som LOU är tvingande och 

förutsätter genomsyn vid tolkningen dvs. det har ingen betydelse vad parterna har kommit 

överens om att rubricera avtalet. Om avtalet innefattar ett hyresförhållande, dvs. genom 

avtalet upplåts ett hus eller del av ett hus till nyttjande mot ersättning, ska hyresreglerna 

tillämpas. Upphandlingslagstiftningen ska tillämpas om föreningens ansvar för 

anläggningens drift, skötsel, reparation och underhåll går utöver vad som är normalt för en 

hyresgäst i motsvarande situation och avtalet även i övrigt konstituerar ett 

uppdragsförhållande. 

Offentligt, privat, partnerskap - OPP 

Med offentligt, privat, partnerskap avses en ägande och driftform som bygger på ett 

samarbete mellan kommunen och ett företag och/eller förening. Samarbetsformen har 

vuxit fram i USA och Storbritannien som ett alternativ till entreprenadformen och främst 

inom bygg- och anläggningsområdet. Tanken är att kommunens kostnader för stora 

anläggningar kan minska och att anläggningar kommer till stånd som annars inte skulle ha 

byggts.

När det gäller idrottsanläggningar är partnerskapets intressenter i regel en kommun, ett 

företag och en förening. Utmärkande är oftast att anläggningen ägs av ett företag eller en 

förening. I vissa fall är även kommunen delägare. Finansieringen sker inte primärt med 

kommunala medel. Kommunen står dock i allmänhet för en väsentlig del av kostnaderna 

genom långsiktiga hyresavtal eller avtal som innefattar driftbidrag. Privata intressenter tar 

ofta en större del av riskerna för ett projekt genom att de även tar på sig att driva 

anläggningar under längre tid. 

Det finns en utbredd missuppfattning om att partnerskapslösningar inte omfattas av de 

regler som gäller för annan kommunal verksamhet, till exempel upphandlingslagstiftning, 

reglerna om statsstöd och kommunallagen. I vilken mån dessa regler skall tillämpas beror 

på hur partnerskapet utformas 

Några kommentarer omkring hyra 

Hyra eller uppdrag 

Hyra av en befintlig idrottsanläggning är som ovan redovisats undantaget från 

upphandlingsskyldighet. Om hyresavtalet innehåller krav på att hyresgästen skall utföra 

omfattande tjänster för kommunens räkning och även andra än föreningens medlemmar 

har tillgång till anläggningen kan avtalet komma att betraktas upphandlingspliktigt. Detta är 

fallet om det är uppdragsförhållandet som vid en samlad bedömning dominerar i den 

rättsliga relationen mellan parterna. En sådan bedömning kräver alltså samma slags analys 

som vid gränsdragningen mellan uppdrag och bidrag. Ett avtal mellan kommunen och en 

förening kan utgöra såväl ett hyresavtal som ett entreprenadavtal vilket beror på att såväl 

hyreslagen som LOU är tvingande och förutsätter genomsyn vid tolkningen dvs. det har som 

tidigare sagts ingen betydelse vad parterna har kommit överens om att rubricera avtalet. 

Om avtalet innefattar ett hyresförhållande, dvs. genom avtalet upplåts ett hus eller del av 

ett hus till nyttjande mot ersättning, är hyresreglerna tillämpliga. Upphandlingsreglerna ska 

tillämpas om föreningens ansvar för anläggningens drift, skötsel, reparation och underhåll 

går utöver vad som är normalt för en hyresgäst i motsvarande situation och avtalet även i 

övrigt tyder på ett uppdragsförhållande. 

Det har förekommit att en förening via ett avtal som rubricerats som ett hyresavtal 

ansvarat för driften vid en stor simhall i en av Stockholms kranskommuner. Detta ansågs 

inte vara lagenligt och verksamheten drivs numera av en entreprenör efter att ett 

traditionellt upphandlingsförfarande genomförts. 

När föreligger kommunalt huvudmannaskap? 

Driftentreprenad 

Det kommunala huvudmannaskapet innebär att när en entreprenör ges i uppdrag att 

ombesörja driften av en kommunal verksamhet är det fortfarande fråga om en kommunal 

verksamhet i förhållande till kommunmedlemmarna/användarna. Kommunen ansvarar i 

egenskap av huvudman för verksamhetens innehåll. Kommunen ansvarar även enligt 3 kap. 

19 § kommunallagen för kontroll och uppföljning av att entreprenören verkligen fullföljer 

sitt åtagande enligt kontraktsvillkoren. Kommunen skall också enligt 3 kap. 19 § 

kommunallagen beakta intresset av att genom kontraktet tillförsäkras information som gör 

det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Enligt 6 kap. 7 § 

kommunallagen skall den ansvariga nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet 

med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för 

verksamheten. Nämnden skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt 

tillfredsställande sätt.

Föreningsdrift -bidragsfinansierad enskild verksamhet 

Bidragsfinansierad enskild verksam het fö re ligger när en kommun lämnar bidrag till 

föreningar som bedriver egen verksamhet utan något uppdrag från kommunen. 

Bidragsfinansierad enskild verksamhet föreligger även när en kommun subventionerar t.ex. 

föreningar genom att upplåta lokaler till ringa eller ingen ersättning. I dessa fall är 

kommunen som regel inte huvudman för verksamheten, eftersom den inte bedrivs på 

uppdrag av kommunen. Verksamheten är inte kommunal även om bidraget eller 

subventionen är förenligt med kommunallagen. 

Konsekvenser av bibehållet huvudmannaskap 

Vid entreprenad behåller kommunen huvudmannaskapet för verksamheten. Det bibehållna 

kommunala huvudmannaskapet innebär att kommunen tar befattning med verksamheten i 

alla frågor som inte hör till den löpande driften. Verksamheten är alltjämt en kommunal 

angelägenhet. Kommunen beslutar om verksamhetens mål, inriktning, uppföljning och 

utvärdering, eventuella kompletterande insatser samt sådana uppgifter som kommunen 

inte kan överlämna till den externa producenten att fatta beslut om, t.ex. taxor och 

avgifter. Kommunen har det primära juridiska ansvaret gentemot dem som använder sig av 

den externa producentens tjänster. Kommunens juridiska ansvar gentemot brukarna, t.ex. 

besökarna i en simhall som drivs av en entreprenör för kommunens räkning, kan inte 

upphöra genom en bestämmelse i entreprenadavtalet. Det kvarstående ansvaret bygger på 

att entreprenören fullgör en kommunal verksamhet för kommunens räkning. Om 

kommunen varit oaktsam vid valet av entreprenör skall brukarna inte komma i ett sämre 

läge än om verksamheten drivs i kommunens regi. 

Kommunen kan även i egenskap av fastighetsägare ha ett ansvar för att fastigheten är i 

sådant skick att brukarna inte kommer till skada. 

När föreningar kompletterar offentlig verksamhet på så sätt att t.ex. öppethållandet i en 

simhall eller ishall förlängs genom att föreningens medlemmar utför arbete som normalt 

utförs av anställda tjänstemän, bör uppmärksammas att kommunens arbetsmiljöansvar 

enligt arbetsmiljölagen kvarstår. Detta innebär att kommunens arbetsmiljöansvarige är 

skyldig att se till att föreningens medlemmar informeras om eventuella skaderisker och 

skyddsutrustning. 

Entreprenören ansvarar gentemot kommunen för att åtagandet fullföljs. Entreprenören är 

vidare ansvarig för skada som han eller hans anställda vållar kommunen eller brukarna. 

Om entreprenören kommer på obestånd eller av annan anledning tvingas att upphöra med 

verksamheten har kommunen, när det gäller fakultativ verksamhet, bortsett från 

folkbibliotek, inte någon juridisk skyldighet att återta och driva verksamheten vidare. 

Däremot kan det vara praktiskt och politiskt omöjligt att stänga en fritidsanläggning. 

Villkor vid överlämnande av förvaltningsuppgifter till entreprenörer 

I kommunal verksamhet som bedrivs i traditionell förvaltningsform har huvudmannen både 

formella och informella möjligheter att forma verksamheten mot bakgrund av antagna mål 

och riktlinjer samt medborgarnas krav på service och behov av skydd för sina 

medborgerliga rättigheter. 

När en förvaltningsuppgift överlämnas till ett av kommunen bildat privaträtts ligt organ är 

det formella inflytandet begränsat. I t.ex. aktiebolagslagen förutsätts ägaren utöva sitt 

inflytande på bolagsstämman. Möjligheterna att utöva ett informellt inflytande i kraft av 

ägandet är dock betydande. Genom att kommunallagen ålägger fullmäktige att föreskriva 

villkor för överlämnande av förvaltningsuppgift till kommunala företag formaliseras

inflytandet och skillnaden mellan drift i förvaltningsform och drift genom vissa slags 

privaträttsliga organ minskar. 

När kommunen anlitar ett icke-kommunalt privaträttsligt organ (entreprenör) saknas såväl 

den formella som den informella påverkansmöjligheten av organet som sådant. Det 

kommunala inflytandet över verksamheten beror uteslutande av kommunens förmåga att 

påverka utformningen av entreprenadkontraktet och däri intagna möjligheter till 

uppföljning av givna kravspecifikationer. 

Om en kommunal förvaltning kan tillåtas arbeta med allmänna inriktningsmål eller 

effektmål (målstyrning), måste entreprenören ges tydliga och avgränsade uppgifter. 

Entreprenörens strävan är och måste vara att (åtminstone på sikt) driva en lönsam rörelse 

och kan inte förutsättas ta några andra än affärsmässiga hänsyn. Entreprenören är 

kommunens motpart i en kommersiell avtalsrelation. 

Den kommunala styrningen bör dock inte vara så snäv eller detaljerad att entreprenören 

saknar utrymme för rationaliseringar med bibehållen eller förbättrad kvalitet. Att styra in 

entreprenörerna i ett hörn så att verksamheten och organisationen skall kopiera 

kommunens tidigare verksamhet kan hota att förstöra själva idén med entreprenadformen. 

Det kan dessutom ifrågasättas om kommunen har rättslig kompetens att reglera detta. 

Entreprenörernas inre angelägenheter bör därför lämnas utanför avtalsreglering. 

Detsamma gäller hur eventuella effektivitetsvinster skall få disponeras. 

Kontraktet är vid sidan av associationsrättslig och stiftelserättslig lagstiftning som regel de 

enda normer som gäller i verksamheten sedan den överlämnats till entreprenören. Inom 

vissa specialreglerade områden, t.ex. enskilda hem för vård eller boende, finns dock 

bestämmelser som tar sikte på enskilt bedriven verksamhet. 

Den kommunala nämnd som är ansvarig för verksamheten (beställaren) är skyldig att 

kontrollera att de villkor som intagits i kontraktet med entreprenören följs. Kontrollen kan 

utformas på olika sätt beroende på vilken verksamhet det gäller. I verksamheter där 

kvalitetskrav inte kan bedömas utifrån en okulär besiktning kan kommunen komplettera 

uppföljningen med intervjuer och enkäter. 

För att säkerställa att entreprenaden utförs kontraktsenligt bör uppföljningen kopplas till 

någon form av kvalitetssäkringssystem. Utformningen av ett sådant system kan variera. Om 

entreprenören skall ges ett ekonomiskt incitament för att uppfylla de uppställda 

kvalitetskraven krävs "mätinstrument" vars tillförlitlighet är så stor att mätresultaten kan 

accepteras av såväl kommun som entreprenör. 

Brukarnas villkor 

Konflikter mellan olika intressen vid entreprenaddrift 

När det gäller idrottsanläggningar och kanske framförallt simhallar kan konflikter uppstå 

mellan en privat entreprenörs vinstintresse och de simklubbar eller andra föreningar som 

bedriver sin verksamhet i anläggningen. Det kan vara handikapporganisationer och 

föreningar med inriktning mot vissa etniska grupper som har speciella önskemål för sin 

verksamhet. När kommunen tidigare drivit anläggningen har föreningen vanligtvis haft stor 

frihet att bedriva inkomstbringande verksamhet. Överskottet har kunnat användas i 

föreningens ordinarie verksamhet. Det kan i en simhall handla om simskoleverksamhet, 

plask och lek för små barn, tävlings- och lägerverksamhet. I vissa fall har föreningen också 

haft rätt att bedriva kaféverksamhet, sälja badkläder, handdukar m.m.

En privat entreprenör som vill lägga ett konkurrenskraftigt anbud på verksamhetsdriften av 

en simhall kalkylerar med intäkter såväl från "torra aktiviteter", som från babysim, 

simskola, vattengympa och andra kommersiella kringverksamheter. Om inte kommunen är 

tydlig med vilka intäktsbegränsningar som finns för entreprenören och vilka träningstider 

som skall gälla för simklubben uppstår lätt konflikter. Samma gäller de taxe- och 

avgiftsnivåer som ska tillämpas för föreningslivets tränings- och tävlingsverksamhet. 

Generellt kan sägas att konflikter mellan kommersiella intäktskrav och föreningslivets 

traditionella verksamhet inte bara finns vid simhallsdrift utan kan uppstå även när det gäller 

drift av andra idrottsanläggningar. 

Dialog mellan kommun och föreningsliv viktig när ägande- och driftformer 

förändras 

När alternativa driftformer diskuteras i en kommun handlar det oftast om att en 

verksamhet som tidigare drivits av kommunen med egen anställd personal i framtiden ska 

utföras av någon annan t ex ett privat företag. När en kommun överväger att ändra ägande- 

och driftformen för en kommunal idrottsanläggning finns en avgörande skillnad gentemot 

andra kommunala sektorer. Merparten av den idrottsliga verksamhet som sker i 

anläggningen genomförs inte av kommunalt anställda utan av ideellt arbetande 

föreningsledare. Kommunen har tillhandahållit lokalen och sett till att den varit 

ändamålsenlig. Ofta har föreningarna som ovan nämnts "fått" sidoinkomstervia reklam och 

försäljning i anläggningarna. Anledningen till detta är att det funnits en politisk vilja att 

stödja en föreningsverksamhet som ansetts mycket värdefull för kommunen. 

Om alternativa driftformer diskuteras är det något som i hög grad kan komma att påverka 

föreningarna och den verksamhet de bedriver. Tillgången till tider i anläggningen, 

ekonomiska villkor som avgifter och sidoinkomster och framtida påverkansmöjligheter är 

viktiga frågor för de som använder anläggningarna. Men det är också viktiga frågor för den 

nya aktör som ska driva anläggningen. Eftersom det är kommunen som beslutar om en 

alternativ driftform ska införas och vad denna i så fall ska omfatta krävs en hel del 

förberedelser för att resultatet ska bli lyckat. 

Det är därför viktigt att kommunen innan t ex en upphandling startar har en tät dialog om 

sådana frågor med de föreningar som berörs av den förändrade driftformen. Detta gäller 

även vid samverkansprojekt och partnerskapslösningar. Redan vid diskussionen om vad 

inom en kultur- och fritidsnämnds verksamhetsområde som kan bli föremål för 

konkurrensutsättning och alternativa driftformer bör idrottens roll politiskt läggas fast i t ex 

en plan för marknadsanvändning. 

Politisk styrning och möjlighet till påverkan 

När kommunen väljer en annan driftform och anlitar en entreprenör måste denne ges 

tydliga och avgränsade uppgifter. Det kommunala inflytandet över verksamheten beror 

uteslutande av kommunens förmåga att påverka utformningen av entreprenadkontraktet 

och de möjligheter till uppföljning av givna krav som omfattas av avtalet. För att säkerställa 

att entreprenaden utförs kontraktsenligt bör uppföljningen kopplas till någon form av 

kvalitetssäkringssystem. Detta är också ett sätt för kommunen att ha en kontinuerlig och 

bra kontakt med entreprenören under uppdragstiden. 

Som tidigare nämnts måste ett förfrågningsunderlag tydligt reglera vad som gäller för 

anläggningen med avseende på taxor och avgifter, minimiöppettider, kvalitetskrav och

tidsutrymme för målgrupper som skolan och föreningslivet. De skillnader som finns mellan 

drift i kommunal och privat regi kommenteras summariskt nedan. 

Politiskt förarbete nödvändigt vid byte av driftform 

I ett läge där kommunen överväger att pröva en alternativ driftform är det viktigt att innan 

arbetet med förfrågningsunderlag påbörjas och upphandlingen inleds ta politisk ställning till 

ett antal frågor. Det kan gälla frågor som rör principer för övertagande av personal, lokaler 

och inventarier. En annan viktig fråga är om kommunen ska vara med och lägga ett internt 

bud. Om så är fallet måste kommunen ta ställning till hur ett sådant bud ska värderas, hur t 

ex overheadkostnader i form av tillgång till kommunens interna administration och service 

ska beräknas. Vidare bör man vara på det klara med de kvalitetsmål som ska sättas upp för 

verksamheten, det brukarinflytande man önskar ska finnas och den tillgång till tider olika 

brukargrupper ska garanteras i anläggningen. När det t ex gäller en simhall som är en av de 

få anläggningar där allmänheten är en stor besöksgrupp kan det vara extra viktigt att 

politiskt ta ställning till deras tillgång till hallen och verksamhetens prissättning. En simhall 

kommer säkerligen oavsett driftform alltid att kräva en viss skattefinansiering och det kan 

därför kännas angeläget för kommuninnevånarna att få tillgång till anläggningen till ett 

rimligt pris. Självklart måste också samråd med de föreningar som använder anläggningen 

och fackliga företrädare komma in i ett tidigt skede. 

Allra helst bör det politiska förarbetet utmynna i någon form av gemensamt kommunalt 

konkurrensprogram som vägledning för förvaltningarnas arbete med alternativa 

driftformer. 

Skillnader mellan kommunal och privat drift 

När en kommunal verksamhet förs över i privaträttslig form dvs till ett företag eller en 

förening uppstår skillnader inom ett antal områden. Här ges några exempel: 

Laglighetsprövningen försvinner och beslut kan ej överklagas. 

Offentlighetsprincipen gäller inte, däremot kan kommunen i avtal tillförsäkra sig 

information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i verksamheten. 

Kommunens inflytande påverkas på så sätt att entreprenören inte behöver rätta sig efter 

andra direktiv från de förtroendevalda än vad som framgår av avtalet med kommunen. 

Meddelarfriheten och yttrandefriheten kan begränsas i avtal mellan entreprenören och 

hans anställda. 

Lagarna om offentlig upphandling gäller inte för privata företag och föreningar. 

Snabbare och smidigare beslutsvägar genom att beslutsprocessen inte är så formaliserad 

som i en kommun. 

Färre kompetensbegränsningar. Ett privat företag eller en förening kan erbjuda tjänster vid 

sidan av sitt kontrakt med kommunen på områden och i en omfattning som en kommun 

inte kan utföra. 

Ett privat företag och en förening kan försättas i konkurs. 

Konkurrensfrågor 

Konkurrensfrågor har främst diskuterats och från företagshåll kritiserats när det gäller 

simhallar. Verksamheten i en simhall består inte bara av aktiviteter kopplade till de olika 

bassänger som finns i anläggningen. Vad som utvecklats de senaste decennierna är så 

kallade torra aktiviteter i form av gym, solarier och serverings- och försäljningsverksamhet. 

Dessa typer av sidoverksamheter härtill och från diskuterats ur ett konkurrensperspektiv. 

Sveriges kommuner och landstings jurister har alltid hävdat att dessa aktiviteter ryms inom 

den kommunala kompetensen och att verksamheter med naturlig anknytning till en simhall

är något kommunerna kan och får driva i egen regi. Men man menar att den prissättning 

som tillämpas inte får utgöra en otillbörlig konkurrens gentemot privat näringsverksamhet i 

kommunen. I en del kommuner har man politiskt tagit den ställningen att t ex gym inte ska 

drivas av kommunen även om verksamheten är juridiskt korrekt. 

Vad händer med personalen? 

Vad händer med personal vid byte av driftform 

Vid en övergång till driftentreprenad eller föreningsdrift aktualiseras tillämpning av reglerna 

om verksamhetsövergång i 6 b § lagen om anställningsskydd (LAS). För att kunna avgöra om 

reglerna i 6 b § LAS är tillämpliga måste man första ta ställning till om det är fråga om en 

verksamhetsövergång i lagens mening. För detta krävs en bedömning om det föreligger 

identitet mellan den verksamhet som överlåtaren bedrev och den verksamhet som 

förvärvaren övertagit och bedriver. Något rättsligt samband mellan den som har drivit en 

verksamhet och en ny arbetsgivare som tar över verksamheten behöver inte finnas. EG- 

domstolen har uppställt följande kriterier som skall tas med i bedömningen. 

1. Arten av företag eller verksamhet 

2. Om företagets materiella tillgångar som byggnader och lösöre har övertagits eller inte. 

3. Värdet av immateriella tillgångarvid överlåtelsetidpunkten. 

4. Om majoriteten av de anställda har övertagits eller inte. 

5. Om kunderna har övertagits eller inte. 

6. Graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen. 

7.1 förekommande fall den tidsperiod som verksamheten legat nere. 

Det skall göras en samlad bedömning av alla förhållanden kring övergången. Det skall vara 

en stabilt organiserad ekonomisk enhet, "a going concern", som går över till en ny 

arbetsgivare. Den ekonomiska enhetens identitet följer även av andra omständigheter 

såsom dess personal, arbetsledning, organisation av arbetet, driftmetoder och i 

förekommande fall, det driftkapital som enheten förfogar över. Enbart den omständigheten 

att arbetsuppgiften som sådan gått över medför inte att det är fråga om övergång av 

verksamhet. EG-domstolen har i ett flertal domar uttalat att direktivet kan vara tillämpligt 

även vid entreprenader. Såväl vid återgång av verksamhet från entreprenör som vid byte av 

entreprenör har direktivet ansetts tillämpligt. Det avgörande är om det föreligger identitet 

mellan verksamheterna. 

Anställningsförhållandena övergår automatiskt 

Om det är fråga om en verksamhetsövergång övergår anställningsavtalen automatiskt till 

förvärvaren. Eftersom anställningsavtalen övergår automatiskt till förvärvaren vid en 

verksamhetsövergång finns det inga formella regler om hur detta skall gå till praktiskt. En 

arbetstagare har dock möjlighet att motsätta sig att anställningsförhållandet går över till 

den nye arbetsgivaren. Medarbetaren skall inom skälig tid från det han blivit underrättad 

om övergången uppge om han vill utnyttja sin rätt att stanna kvar. Om en arbetstagare 

väljer att stanna kvar hos överlåtaren (i detta fall kommunen) kan det uppstå arbetsbrist 

hos denne. 

Verksamhetsövergång inte saklig grund för uppsägning 

I 7 § LAS stadgas att en sådan verksamhetsövergång som avses i 6b § LAS inte i sig utgör 

saklig grund för uppsägning. Förbudet hindrar inte uppsägningar som sker av ekonomiska, 

tekniska eller organisatoriska skäl. Om övertalighet uppstår som direkt kan härledas till 

överlåtelsen, dvs. är en direkt följd av övergången och förvärvarens önskemål, har 

överlåtaren enligt 7§ LAS inte möjlighet att säga upp arbetstagare i sin verksamhet.

Övertalighet 

Om egenregiverksamheten minskar finns risk för övertalighet oavsett vilken driftform som 

kommer att bli aktuell. I vissa fall kommer också verksamhet helt att försvinna. Om en 

anställd väljer att stanna kvar hos kommunen eller återkommer från en beviljad 

tjänstledighet kan arbetsbrist uppstå. Då kommer alla inom en förvaltning eller hela 

kommunen att beröras genom de regler som följer av lagar och avtal. Kostnader för 

eventuell övertalighet kan alltså uppstå om en alternativ driftform väljs. 

Ansvarsfrågor 

Skadeståndsansvar vid entreprenadförhållanden 

Huvudregeln är att kommunen är ansvarig för skadeståndskrav till följd av skada som vållats 

av en entreprenör som driver en verksamhet. Även om kommunen är primärt 

skadeståndsskyldig mot den som skadats är entreprenören (om han eller hans anställda 

varit vållande) skyldig att utge ersättning till kommunen för det skadestånd som betalats till 

den skadelidande. 

När en kommun anlitar en extern producent för att få en kommunal uppgift utförd ändras 

inte kommunens juridiska ansvar gentemot de individer som tar i anspråk den externa 

producentens tjänster. Den enskildes rättsställning försämras således inte till följd av att 

driften lagts ut på entreprenad. Om däremot en simklubb bedriver träning och tävling i 

samma anläggning är föreningen och inte kommunen ansvarig om skada uppkommer till 

följd av simklubbens vållande. 

Kommun- och företagsförsäkringar 

Till skydd för sin egendom kan såväl en kommun som en extern producent teckna 

egendomsförsäkring. Från denna utgår ersättning då försäkringstagarens fasta egendom, 

t.ex. tomt eller byggnader, eller lös egendom, t.ex. inventarier, skadas. I 

entreprenadsammanhang är det som regel enklast om vardera parten håller sin respektive 

egendom försäkrad. I vissa fall kan det emellertid innebära ekonomiska fördelar om 

byggnadens ägare även håller inventarierna försäkrade mot t.ex. brand. Merkostnaden för 

inventarietillägget kan vara mycket marginellt för byggnadens ägare medan en särskild 

inventarieförsäkring kan bli dyr. Dessa förhållanden får utredas för varje enskild 

entreprenad. 

I en kommunförsäkring eller företagsförsäkring finns flera olika typer av försäkringsskydd 

som erbjuds i ett och samma paket. Den kombinerade företagsförsäkringen innehåller 

förutom egendomsförsäkring även följdskadeförsäkring (avbrottsförsäkring), 

ansvarsförsäkring och förmögenhetsförsäkring. 

Ansvar för drift, skötsel och underhåll 

När en idrottsanläggning skall drivas av någon annan än kommunen är det viktigt att 

komma överens om vilken part som skall stå för och bekosta anläggningens drift, skötsel 

och underhåll. Uppdelningen mellan kommunen, en entreprenör eller en förening brukar 

framgå av en s.k. gränsdragningslista. Exempel på områden som bör finnas med i en 

gränsdragningslista för till exempel en simhall är följande. 

Driftkostnader: personal, el, va, värme, städ och försäkring, förbrukningsmateriel, tillsyn av 

maskiner och inventarier, administration för uthyrning och schemaläggning, snöröjning och 

sändning.

Löpande underhåll: kontinuerliga underhållsinsatser som behövs för att de ursprungliga 

egenskaperna och funktionerna skall bevaras som till exempel reparationer av skador, 

klottersanering inomhus och utomhus, justering av dörrar, fönster, kranar, duschar, 

toaletter, lamparmaturer, bänkar och rensning av avlopp. 

Periodiskt underhåll: återkommande periodiska underhållsinsatser för att bibehålla 

objektets funktion och tekniska standard. Kan förutses och planeras. 

Akut underhåll: Underhållsinsatser som inte kan förutses som till exempel inbrott, 

skadegörelse, glaskross och liknande skador, funktionsfel som stopp i avlopp, dörrstängare, 

handledare och räcken som lossnat, maskin- och motorhaveri. 

Investering: Värdehöjande åtgärd av byggnad, teknisk installation, maskin, inventarie- eller 

verksamhetsutrustning. 

Service: Årlig översyn, kontroll och eventuella åtgärder av till exempel reningsanläggning. 

Detta kan ske via separata serviceavtal. 

Ekonomi 

Vad är då konsekvenserna av alternativa driftformer ur ett ekonomiskt perspektiv? Som 

framgått av tidigare delar i detta material är en sådan bedömning beroende av en mängd 

faktorer. Vad som talar för att en entreprenaddrift skulle medföra lägre kostnader för 

kommunen är t ex att en entreprenör har ett större utrymme att genomföra 

sidoverksamhet utan att få kritik för illojal konkurrens. 

Vad som i huvudsak kommer att styra en entreprenörs intresse för att lämna ett anbud och 

nivån på detta anbud är de krav kommunen ställer i sin anbudsförfrågan. Om kommunen 

kräver stort utrymme för skolan och föreningslivet både vad gäller tider och ensamrätt till 

aktiviteter får detta naturligtvis konsekvenser på entreprenörens behov av ersättning från 

kommunen. 

Det tycks som att de flesta kommuner som valt entreprenadlösningar i stort sett är nöjda 

med det ekonomiska utfall upphandlingarna gett. Några mer djupgående analyser och 

undersökningar av de ekonomiska effekterna av entreprenadlösningar vid t ex simhallar har 

inte genomförts vad vi känner till. Enstaka kommuner som t ex Linköping med lång 

erfarenhet av entreprenaddrift menar att besparingar för kommunen har skett. 

En svårighet som lyfts fram från annat håll är att kommunerna efter ett antal år saknar 

jämförelsematerial för vad en drift i kommunal regi skulle kosta. 

Om kommunen genomför en upphandling och upptäcker att inkomna anbud innebär ökade 

kostnader i jämförelse med den kommunala driften kan upphandlingen avbrytas och 

verksamheten fortsätter i kommunal regi. 

När det gäller föreningsdrift kan konstateras att den i allmänhet har lägre kostnader än om 

kommunen skulle sköta driften i egen regi. Detta är ju naturligt eftersom tillgången till en 

"egen" anläggning som disponeras av föreningen gör det lättare att engagera frivilligkrafter 

till olika arbetsuppgifter. 

Här blir snarare uppgiften för kommunen att inte av besparingsskäl lockas att lägga 

bidragsnivån så lågt att föreningen inte klarar av sin uppgift. Risken är då stor att såväl 

anläggningens standard och föreningsverksamheten påverkas negativt. Sådana exempel är 

inte ovanliga. 

Beträffande partnerskapslösningar är bilden än mer oklar. Det positiva är att en 

partnerskapslösning kan tillföra nya kompetenser och ett ökat gemensamt ansvar eftersom

samverkan oftast inte slutar när anläggningen färdigställts utan fortsätter sedan 

anläggningen tagits i drift. Detta kan leda till ett ökat intresse hos t ex ett byggföretag att 

kommande driftkostnader som viktiga. I allmänhet kan nog sägas att ett 

partnerskapsprojekt förutsätter ett långsiktigt kommunalt engagemang och därigenom 

också en stor del av risktagandet.

Underlag för framtagande av idéprogram för Motala kommuns ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?