Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun

Lysekils kommun i korthet 

Resultat 1,3 mnkr 

Resultat enligt balanskrav -5,8 mnkr 

Balansomslutning 679,1 mnkr 

Investeringar 51,2 mnkr 

Pensionsskuld 429,7 mnkr 

Soliditet 32,0% 

Antal anställda 1 537 

Antal invånare 14 659 

Årsredovisning 2008

Innehållsförteckning 

Kommentar och organisation 

04 » Politisk organisation 

05 » Kommunal snabbfakta 

06 » VISION 2015 – Mål och kvalitetsarbete 

08 » God ekonomisk hushållning 

09 » Intäkter och fördelning av skattekronor 

10 » Politikerkommentarer 

12 » Kommunchefskommentar 

Förvaltningsberättelse 

14 » Omvärldsanalys 

17 » Ekonomisk översikt 

21 » Resultaträkning och kassafl ödesanalys 

22 » Balansräkning 

23 » Noter 

26 » Driftredovisning 

28 » Investeringsredovisning 

30 » Personalredovisning 

34 » Miljöredovisning 

35 » Benchmarking – Norra Bohuslän 

40 » Intressanta händelser och milstolpar 2008 

Välfärdsredovisning 

42 » Välfärdsredovisning 

Årsredovisning 2008 

Nämndsredovisning 

52 » Kommungemensam verksamhet 

54 » Utvecklingsenheten 

56 » Räddningstjänsten 

58 » Hamnen 

60 » Fastighetsenheten 

62 » Miljö- och byggnadsnämnden 

64 » Bildningsnämnden 

69 » Lysekils och Sotenäs gymnasienämnd 

74 » Vuxenutbildningsnämnden 

76 » Socialnämnden 

Sammanställd redovisning 

82 » Sammanställd redovisning för 

Lysekils kommun med dotterbolag 

83 » Ekonomisk översikt och resultaträkning 


85 » Noter 

Lysekils kommun – Bolag 

88 » Lysekils Stadshus AB 

89 » Kolholmarna AB 

89 » Lysekils Hamn AB 

89 » Lysekils Stuveri AB 

89 » Havets Hus i Lysekil AB 

90 » Leva i Lysekil AB 

91 » Lysekilsbostäder AB 

92 » RAMBO AB 

92 » Stångholmen AB 

Övrigt 

94 » Redovisningsprinciper 

95 » Revisionsberättelse 

96 » Kommunstyrelsens ledamöter 

97 » Kommunchefens ledningsgrupp 

99 » Begreppsförklaringar 

Syfte 

Årsredovisningens främsta syfte är att ge en översiktlig information om kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. 

Den skall kunna användas som ett beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen. 

Målgrupp 

Årsredovisningen vänder sig till kommunens politiker, kommuninvånare samt externa intressenter som har intresse att följa utvecklingen 

av Lysekils kommuns verksamhet och ekonomi.

Kommentar och 

organisation 

04 » Politisk organisation 

05 » Kommunal snabbfakta 

06 » VISION 2015 – Mål och kvalitetsarbete 

08 » God ekonomisk hushållning 

09 » Intäkter och fördelning 

av skattekronor 

10 » Politikerkommentarer 

12 » Kommunchefskommentar

4 

LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008 

KOMMENTAR OCH ORGANISATION 

Politisk organisation 2008 

LYSEKILS STADSHUS AB 

HAVETS HUS I LYSEKIL AB 

LYSEKILSBOSTÄDER AB 

LEVA I LYSEKIL AB 

LYSEKILS HAMN AB 

KOLHOLMARNA AB 

LYSEKILS STUVERI AB 

STÅNGHOLMEN AB 

DELÄGDA BOLAG 

RAMBO AB 

VÄSTTRAFIK AB 

FYRSTADS FLYGPLATS AB 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

KOMMUNSTYRELSE 

TILLIKA: 

ARBETSLÖSHETSNÄMND 

KRISLEDNINGSNÄMND 

INKÖPSNÄMND 

RÄDDNINGSNÄMND 

HAMNSTYRELSE 

ARKIVMYNDIGHET 

KOMMUNREVISION 

VALBEREDNING 

ÖVERFÖRMYNDARE 

BILDNINGSNÄMND 

GYMNASIENÄMND 

MILJÖ- & BYGGNADSNÄMND 

SOCIALNÄMND 

VALNÄMND 

VUXENUTBILDNINGSNÄMND

Kommunal snabbfakta 

VERKSAMHETEN I SAMMANDRAG 

PROCENT OCH MANDATFÖRTECKNING 

I KOMMUNFULLMÄKTIGEVALET 2006 

Parti Röstetal Procent Mandat 

Moderata samlingspartiet 1 243 13,5 6 

Arbetarpartiet Socialdemokraterna 3 759 40,9 17 

Folkpartiet liberalerna 2 001 21,8 9 

Centerpartiet 356 3,9 2 

Vänsterpartiet 70 0,8 - 

Miljöpartiet de gröna 419 4,6 2 

Kommunistiska partiet 525 5,7 2 

Kristdemokraterna 254 2,8 1 

Lysekilspartiet.nu 425 4,6 2 

Övriga partier 129 1,4 0 

9 181 100,0 41 



2008 2007 2006 2005 2004 2003 

Antal invånare 14 659 14 633 14 631 14 657 14 767 14 798 

Kommunal utdebitering 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 

Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 655,7 615,3 587,7 541,5 554,0 531,0 

Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) 656,0 632,3 613,3 581,3 548,8 539,8 

Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare (kr) 44 752 43 213 41 920 39 660 37 161 37 083 

Förändring av eget kapital (mnkr) 1,3 80,5 18,5 31,4 -11,8 -6,9 

Anläggningstillgångar (mnkr) 617 587 507 517 518 515 

Anläggningstillgångar per invånare (kr) 42 120 40 101 34 620 35 239 35 058 34 829 

Eget kapital (mnkr) 217,4 216,2 135,8 117,3 86,0 97,6 

Eget kapital per invånare (kr) 14 831 14 771 9 281 8 010 5 820 6 594 

Soliditet (%) 32,0 31,9 22,9 19,2 14,9 17,0 

Total låneskuld (mnkr) 283,8 261,1 255,8 297,0 315,8 321,4 

Låneskuld per invånare (kr) 19 360 17 842 17 144 20 263 21 345 21 719 

Antal anställda 1 537 1 589 1 603 1 548 1 541 1 561 

VALDELTAGANDE OCH ANTAL RÖSTBERÄTTIGADE 

2006 2002 

Valdeltagande (%) 79,5 79,8 

Antal röstberättigade 11 785 11 705 

ARVODEN OCH ANTAL FÖRTROENDEVALDA 

2008 2007 2006 

Summa arvoden och ersättningar till 

förtroendevalda, mnkr 4,2 4,3 4,2 

Antal förtroendevalda 156 144 156 

varav män 89 83 96 

varav kvinnor 67 61 60 

5

6 



VISION 2015 – mål och kvalitetsarbete 

Ett hållbart samhälle skall tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers 

behov. Alla beslut skall utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga 

konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Lysekils närhet till Västerhavet har präglat kommunens 

historia och identitet och kommer i högsta grad att också påverka framtiden. Havet är den 

främsta tillgången för Lysekils kommun och avsikten är att arbeta för att förstärka kommunens 

marina profi l. 

Vision och strategi 

Vår vision 

Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar 

varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro. Det framtida samhället i Lysekil skall bygga på: 

» En positiv dialog mellan medborgare, företag och kommunen. 

» Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. 

» Ett rikt kulturliv. 

» Goda möjligheter till utbildning. 

» God kommunal service. 

» En god tillgång till attraktivt boende. 

» En hälsosam miljö. 

VISION 2015 – mål och kvalitetsarbete 

»Som ett led i fortlöpande arbetet med att förverkliga VISION 2015 

påbörjades under 2007 ett mål- och kvalitetsarbete. Strukturen i detta 

arbete omfattar såväl strategiska utvecklingsområden som precisering 

av förvaltningsövergripande och nämndsvisa mål.«

Kommunens övergripande mål 

Nedan följer lägesangivelser och analys för de övergripande målen. 

God kommunal service 

Arbetet med att skapa en serviceenhet i kommunhuset 

har kommit långt. Serviceenheten inkluderar också en 

gemensam registratur för hela kommunen. Avsikten är att kunna 

utveckla serviceenheten till ett medborgarkontor. Utbildning 

kring gott bemötande och det svåra samtalet har genomförts för 

prioriterade målgrupper. 

Ökade öppettider har införts både i kommunhuset och på 

biblioteket. Speciell tid har avsatts varje vecka för företagarbesök. 

Delar av kommunledningskontoret utlokaliserades under 

en dag till Skaftö Folkets Hus. 

Vissa kallelser samt protokoll från samtliga nämnder kan nu 

läsas på kommunens hemsida. 

Uppföljning av de kvantitativa målen inom det strategiska 

utvecklingsområdet kommunal service kommer att ske under år 

2009 via bl a SCB:s medborgarundersökning. 

Lysekil – en trygg kommun med 

goda möjligheter att påverka 

Ett fl ertal aktiviteter har under året genomförts för att 

fl er skall uppleva delaktighet i och förbättrade möjligheter 

till påverkan av kommunens utveckling. Dialogmöten har 

genomförts i Lysekil, Brastad och på Skaftö. ”Öppet Hus” har 

anordnats i stadshuset. Kommunfullmäktige har gett möjligheter 

för nämnder och styrelser att hålla offentliga sammanträden. 

Under året har socialnämnden och miljö- och byggandsnämnden 

beslutat om att införa detta. En ny informations- och kommunikationsplan 

har antagits under året. Socialnämnden har börjat 

använda sig av fokusgrupper i sin verksamhetsutveckling. 

Omarbetningen av kommunens hemsida har påbörjats där bl a 

olika möjligheter till dialog med medborgarna skall prövas. 

Inom folkhälsan har folkhälsorådets arbetsformer förändrats 

för att kunna ge bättre stöd i folkhälsoarbetet. Lokala ledningsgruppen 

(LLG) har fått en nystart med regelbundna avstämningsmöten 

med kommunstyrelsens ledningsutskott. Dessa nya 

arbetsformer är ett led i att ytterligare kraftsamla för att minska 

problematiken kring unga vuxna samt att skapa möjligheter för 

långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa att fi nna nya arbetsmöjligheter. 

Utvecklingen inom folkhälsoområdet i övrigt framgår av 

välfärdsredovisningen. 

Positiv och utvecklande arbetsmiljö 



Arbetet med att ta fram ett personalpolitiskt program 

avslutades under våren och programmet har gett stöd för 

det fortsatta arbetet med bl a introduktion, kompetensutveckling 

och friskvård. En första gemensam introduktionsutbildning för 

nyanställda genomfördes under hösten. Utbildning har också 

genomförts om det reviderade samverkansavtalet. 

Hälsan hos kommunens anställda har förbättrats under året 

och både den korta och den långa sjukfrånvaron har minskat. 

Sjukfrånvaron har mellan åren 2007 och 2008 minskat från 

8,4 procent till 6,95 procent. 

Under hösten 2008 genomfördes för första gången en medarbetarenkät 

inom kommunens organisation. 

Lysekil – en inspirerande och 

nytänkande framtidskommun 

Maritim vecka har genomförts med tema sol, vind och 

vatten. Veckan fylldes av föredrag och ett fl ertal aktiviteter. 

Arbetet med att etablera Lysekil som ett Maritimt centrum 

har intensifi erats. 

Samverkan Norra Bohuslän inleddes med ett stormöte i 

Lysekil i slutet av augusti och resulterade i ett fl ertal förslag om 

framtida samverkan. 

Under hösten arrangerades för första gången en kulturvecka 

där ca 50 olika arrangörer deltog. Föreslås bli ett återkommande 

arrangemang. 

Lysekil – lärande kommun är ett treårigt utvecklingsarbete 

som påbörjats under året och drivs i samarbete med professor 

Tom Tiller från Tromsö Universitet. Utvecklingsarbetet tar sin 

utgångspunkt i aktionslärande, där centrala moment är att förena 

teori och praktik liksom frågeställningar av karaktären: Vad gör 

vi? Vad lär vi av detta? Hur blir vi kontinuerligt bättre? 

Lysekil – en miljömedveten kommun 

Miljöarbetet i kommunen har intensifi erats. Förslag till 

miljöpolicy och miljöledningssystem har utarbetats. 

Miljöledningssystemet inkluderar ett förslag till intern miljöcertifi 

ering. Miljöombud har utsetts i samtliga förvaltningar. 

Utbildningar har påbörjats. 

Inom ramen för ett Fyrbodalssamarbete har miljöbilar 

erbjudits samtliga anställda. 

Arbetet med att utarbeta en energiplan har slutförts under 

året. Under hösten genomfördes en energivecka riktad mot 

allmänheten. 

Långsiktig stabil ekonomi 

Se avsnittet – ”God ekonomisk hushållning”. 

7

8 



God ekonomisk hushållning 

– långsiktig stabil ekonomi 

Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall innehålla en utvärdering om målen för god ekonomisk 

hushållning har uppnåtts. Kravet fi nns med i kommunallagen sedan 2005. Begreppet innebär 

bl a att kommunens tillgångar skall vårdas och underhållas samt att medel som erhålles vid försäljning 

av anläggningstillgångar inte används för löpande behov. Det räcker inte med att intäkterna 

överstiger kostnaderna för att kravet om god ekonomisk hushållning skall uppnås. Ett positivt 

resultat krävs för att klara reinvesteringsbehov, infl ation, kommande pensionsutbetalningar och 

oförutsedda kostnader. Ett positivt resultat innebär även att kommunens skattekollektiv via 

kommunalskatten fi nansierar respektive års verksamhet, vilket får anses vara ett rättvisekrav. 

Av kommunallagen och ur förarbetena framgår att fi nansiella 

mål samt riktlinjer och mål för verksamheten som har betydelse 

för god ekonomisk hushållning skall anges. Finansiella mål 

behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamheten. 

Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att få en 

koppling mellan ekonomi och verksamhet. Att bedöma hur väl 

kommunen levt upp till god ekonomisk hushållning handlar om 

respekten och acceptansen av att leva upp till fastställda mål. 

Från 2007 års budget fi nns för Lysekil kommun såväl övergripande 

som nämndsvis preciserade mål. Att utarbeta nämnds- 

och förvaltningsspecifi ka preciserade mål som är utvärderingsbara 

ingår i kommunens utvecklingsarbete där målprocessen 

successivt kan utvecklas och förfi nas. Detta avsnitt syftar till 

att ge en bild av hur kommunfullmäktiges mål för ekonomi och 

personal har uppfyllts. 

I respektive nämnds verksamhetsberättelse redovisas respektive 

nämnds måluppfyllelse. 

Lysekils kommun har ej levt upp till målet för god ekonomisk hushållning 

Mål och måluppfyllelse 

EKONOMISKA OCH FINANSIELLA MÅL 

» Kommunens ekonomiska resultat skall uppgå till två procent av 

skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. 

» Kommunens låneskuld skall nettoamorteras. 

» Den kommunala utdebiteringen skall vara oförändrad 

22,49 kr per skattekrona. 

» Nettoinkomster vid försäljningar skall oavkortat gå till att amortera 

av på kommunens låneskuld. 

Årets resultat enligt balanskravet uppgick till minus 5,8 mnkr 

exklusive reavinster på fastighetsförsäljningar. Detta innebar att 

kommunen ej nådde varken de ekonomiska eller fi nansiella 

målen. Låneskulden uppgår till 284 mnkr (leasingfi nasiering 

medräknad) detta innebar en ökning med 9 mnkr. Kommunens 

utdebitering har varit oförändrad 22,49 kr per skattekrona. 

Måluppfyllelsen för de ekonomiska och fi nansiella målen år 

2008 har inte uppnåtts. Vi har ej levt upp till målet för god 

ekonomisk hushållning. Åtgärdsplan kommer att upprättas. 

Årets resultat enligt balanskravet uppgick till minus 5,8 mnkr exklusive reavinster på fastighetsförsäljningar. 

Detta innebar att kommunen ej nådde varken de ekonomiska eller fi nansiella målen. Låneskulden uppgår 

till 284 mnkr (leasingfi nasiering medräknad) detta innebar en ökning med 23 mnkr. Måluppfyllelsen för de 

ekonomiska och fi nansiella målen år 2008 har inte uppnåtts.

Intäkter och fördelning av skattekronor 

Intäkter som kommunen har för att kunna fi nansiera kommunens verksamheter. 

Politisk verksamhet 

och gemensam 

administration (4,4 kr) 

Bildningsnämnd, kultur, 

bibliotek samt fritidsverksamhet 

(3,5 kr) 

Intäkter för utbildning av elever 

på gymnasiet och i vuxenutbildningen 

m m (7,6%) 

Finansiella intäkter (1,3%) 

Gator och vägar, offentlig 

belysning, parker, m m teknisk 

verksamhet (3,3 kr) 

Övriga intäkter 

– försäljning m m (3,4%) 

Pensionskostnader (4,7 kr) 

Kollektivtrafi k (1,8 kr) 

Gymnasieutbildning (8,8 kr) 

Räntor på lån (1,7 kr) 

Kommunalskatt och 

skatteutjämning (71,9%) 

Hyror (2,5%) 

Räddningstjänst (1,6 kr) 

Bildningsnämnd, grundskola 

och förskola (26,8 kr) 

Vuxenutbildning (1,5 kr) 



Avgifter – barn- och äldreomsorg, 

hyror, hamnavgifter etc (5,3%) 

Fastighetsavgift (2,2%) 

Bidrag, huvudsakligen 

statsbidrag (5,8%) 

Fördelning av kommunens kostnader utifrån varje hundralapp som betalas i kommunalskatt. 

Socialnämnd, äldreomsorg, 

handikappomsorg, individ och 

familjeomsorg (40,3 kr) 

Miljö- och byggnadsnämnd 

(1,2 kr) 

Hamnverksamhet 

(0,4 kr) 

9

10 



Kommunstyrelsens ordförande: Roland Karlsson (FP) 

»Jag hoppas och skall arbeta för att vi skall nå större enighet i politiken. Lysekils kommun har 

stora förutsättningar att även i den rådande konjunkturen åstadkomma en positiv utveckling. 

Låt oss tillsammans ta tillvara på möjligheterna och arbete för att bygga vårt framtida Lysekil!« 

Världsekonomi i kris – slår hårt på Lysekils kommun! 

De glädjande positiva resultaten som presenterats i årsredovisningarna de tre senaste åren, 

har förändrats. När konjunkturen viker och världsekonomin närmast går in i en djup depression 

påverkade det skatteunderlaget otroligt snabbt. Det visar på nödvändigheten av att ha goda 

marginaler i budgeten. Tyvärr har vi inte lyckats leva upp till kommunfullmäktiges mål för år 

2008 med ett plus på två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 

Lysekils kommun redovisar ett plusresultat på 1,3 mnkr, varav 

7,1 mnkr utgörs av reavinster på fastigheter. Enligt balanskravet 

skall reavinster avräknas, vilket innebär ett resultat på minus 

5,8 mnkr. I jämförelse med budget för 2008 är resultatet minus 

10,1 mkr. 

Avvikelsen jämfört med budget beror till största delen av 

minskade skatteintäkter med 7,1 mnkr samt uteblivna försäljningsintäkter 

för tomter med 5,5 mnkr, bl a p g a rådande 

fi nanskris. Utöver detta kan nämnas, att kostnaden till Västtrafi k 

för kollektivtrafi ken ökat med 1,2 mnkr i jämförelse med budget. 

Nettoinvesteringarna under år 2008 uppgick till 51,2 mnkr. 

Sjukfrånvaron fortsätter att minska och de insatser som görs 

ger ett mycket gott resultat. 

Socialförvaltningen har fått ökade kostnader inom LSS och 

äldreomsorgen vilket ger avvikelse mot budget på 4,5 mnkr. Våra 

kostnader för LSS ligger på ca 4 500 kr/inv, vilket kan jämföras 

med Tanum som har kostnader på 3 000 kr/inv. Kommunstyrelsen 

och socialnämnden har fått ett gemensamt uppdrag av kommunfullmäktige 

att genomlysa socialförvaltningens verksamheter. 

Både grundskolan och gymnasieskolan har fått topplacering i 

utvärderingar som är gjorda på riksnivå – det är vi mycket stolta 

över! Arbetet med att förverkliga omstruktureringen av skolans 

lokaler i Lysekils tätort har fortsatt under 2008. 

Samarbetet med näringslivet har utvecklats ytterligare under 

2008, bl a har ett gemensamt projekt mellan näringslivscentrum 

och kommunen startat med syfte att öka kunskapen för eleverna 

om entreprenörskap och företagande. Vi har också haft nära 

samarbete med näringslivet för att åtgärda de områden som 

Lysekils kommun får kritik för i Svenskt näringslivs årliga enkät. 

En rad företagsbesök har gjorts under året. Under 2009 skall 

vi ytterligare öka antalet företagsbesök. 

Seabased AB har startat sin verksamhet i mindre skala i ett av 

kommunens ägda magasin vid Kolholmarna. Lysekils kommun 

har varit engagerad via kontakter med näringsdepartementet, 

försvarsstaben och sjöfartsverket för att Seabased skall få 

tillstånd till att uppföra en referensanläggning på cirka 2 000 

vågkraftverk utanför Lysekil eller Sotenäs. Det har resulterat i 

positiva besked. Arbetet med etableringen fortsätter. 

Under 2008 har 57 bostadsrätter blivit infl yttningsklara i Norra 

Hamnen. Etapp 1 på Torvemyr med nio tomter är under försälj- 

ning. Tyvärr har den ekonomiska krisen orsakat att försäljningen 

har bromsats upp. Spjösviks detaljplan är antagen men överklagad. 

Lysekils kommun kommer att fortsätta arbetet för att få 

god tillgång till boenden och möjligheter för företagsetableringar. 

Syftet är att nå visionens mål om 15 500 invånare år 2015. 

Vi har under 2008 startat arbetet med att utveckla dialogen med 

medborgare: ”Lysekil till er tjänst”, möten i alla kommundelar, 

öppet Hus i för allmänheten, drop-in för företagare, öppna 

sammanträden i nämnderna, försök med mobilt kontor, kommunfullmäktigemöte 

i Grundsund, fokusgrupper näringsliv samt vård 

och omsorg, äldreomsorgsmässa, kallelser och protokoll på nätet, 

företagsbesök, ökat öppethållande reception och växel, fortsatt 

uppbyggnad av serviceenhet, ökat öppethållande på biblioteket, 

utbildning och kvalitetssäkring av bemötande och service. 

I oktober gick startskottet för Lysekils satsning ”Lysekil en 

lärande kommun.” På sikt kommer hela organisationen, samtliga 

medarbetare och många medborgare i Lysekils kommun att 

engageras i ett gemensamt utvecklingsarbete under tre år. Syftet 

är att tillsammans förverkliga visionen för Lysekils kommun. 

”Politiskt har vi i en mycket stor enighet de tre senaste åren, 

arbetat för Lysekils kommuns bästa i varje fråga. Det ligger 

också till grund för det som skall göras under 2008”– citat från 

2007 års årsredovisning. Tyvärr kan jag konstatera att vi inte har 

lyckats leva upp till den målsättningen. Jag hoppas och skall 

arbeta för att vi skall nå större enighet i politiken. Lysekils 

kommun har stora förutsättningar att även i den rådande 

konjekturen kunna åstadkomma en positiv utveckling. 

Låt oss tillsammans ta tillvara på möjligheterna och arbete för 

att bygga vårt framtida Lysekil! Vi skall skapa förutsättningar för 

fl er företag, fl er arbetsplatser, nya bostäder, så att fl er människor 

stannar kvar eller väljer att fl ytta till Lysekils kommun. 

Alla anställda skall ha ett stort och varmt tack för det fi na 

arbete man uträttat under 2008. Ett tack vill jag också rikta till 

alla förtroendevalda, föreningsliv och näringsliv som engagerat 

har arbetat för Lysekils kommun. 

Lysekil i april 2009 

Roland Karlsson 

Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande: Jan-Olof Johansson (S) 



»Vi kan se att lågkonjunkturen även har påverkat Lysekil. Den redan svaga ekonomin försämrades 

ytterligare av de minskade skatteintäkterna. Å andra sidan kan ett kreativt näringsliv, en bra 

skola och fl era positiva krafter bland våra anställda skapa en god utveckling i kommunen.« 

Viktigt med hög kvalitet på omsorg och utbildning 

Planer för framtiden har i hög grad präglat kommunens arbete under det gångna året. Nya 

områden för företag och bostäder har arbetats fram. Kreativa idéer i näringsliv och kommun 

har utvecklats vilka kan skapa nya arbetstillfällen i framtiden. Nu är det dags att låta omsorg 

och utbildning visa vägen till ett framtida Lysekil. 

Samtidigt med den kraftiga konjunkturnedgången i världen kan 

vi också se hur ekonomin i Lysekils kommun försämrats. 2007 

års resultat, som var något bättre än budget, byttes under 2008 

till ett resultat sämre än budget. Kommunen redovisar ett 

plusresultat på strax över 1 miljon kronor. När reavinster 

avräknats slutar det ekonomiska resultatet med ett minus på 

cirka 6 miljoner kronor. Det innebär att resultatets avvikelse 

mot budget uppgår till mer än 10 miljoner kronor. Möjligheter 

till effektivisering och nedskärning av kostnader måste därför 

undersökas i alla delar av kommunen. 

Resultatförsämringen kan till stor del hänvisas till att kommunens 

skatteintäkter minskat kraftigt. Att vända den ekonomiska 

nedgången och stärka befolkningsutvecklingen är en nödvändighet 

för att klara våra långsiktiga åtaganden, inte minst inom 

omsorg och utbildning. Att skapa goda möjligheter för företag 

att få tillgång till industrimark och etablera sig i kommunen är 

avgörande för att skapa fl er arbetstillfällen. I takt med att detta 

sker behöver också områden för boenden öppnas upp så att fl er 

människor väljer att bo och arbeta i Lysekil. 

Omsorgen om våra äldre såväl som handikappomsorgen 

kommer att vara i behov att betydande resurser. Antalet äldre 

invånare i vår kommun kommer att öka de närmaste åren. 

Behovet av att kunna möta upp detta med att erbjuda äldreboenden 

av god kvalitet är viktigt liksom möjligheten att kunna 

erbjuda äldreboenden i alla kommundelar. Då allt fl er äldre 

väljer att bo hemma så länge som möjligt, bör vi erbjuda en 

service av god kvalitet även för våra äldre invånare med eget 

boende. Lysekilsbostäders arbete med att skapa fl er seniorboenden 

utgör en viktig insats för att möta de kommande behoven. 

Inom utbildningsområdet har Lysekils kommun under de 

senaste åren placerat sig högt i de mätningar som gjorts där man 

jämför skolors resultat över hela Sverige. Grundskolan har 

jämförelsevis en stor andel elever som gått ut med godkända 

betyg. Gullmarsgymnasiet har en jämförelsevis stor andel elever 

som går vidare till högre utbildning. Båda nämnderna har också 

klarat 2008 med ett ekonomiskt resultat som är bättre än budget. 

Vuxenutbildningen har en negativ avvikelse mot budget, vilket 

till stor del kan förklaras av dess ansvar för arbetslivsenheten 

och ett växande elevantal. Vuxenutbildningen har under året 

bedrivit en omfattande uppdragsutbildning för näringslivet. 

En framsynt vuxenutbildning med nära koppling till gymnasieskolan 

har varit ett framgångskoncept och även inspirerat andra 

kommuner. 

För att möta den arbetslöshet som kommer i lågkonjunkturens 

fotspår utgör kommunens arbetslivsenhet en viktig resurs. De 

statliga medlen för att möta dessa behov har beskurits rejält, 

varför det är upp till kommunen att ta krafttag och erbjuda 

insatser för att skapa en väg till sysselsättning och nya arbetstillfällen. 

Med invigningen av våra två vindkraftverk i somras, sätter vi 

Lysekil på kartan som en av Sveriges mer miljövänliga kommuner. 

Vindkraftverken i Humlekärr utgör det första steget mot att 

producera lika mycket el från förnyelsebara energikällor som 

kunderna i LEVA förbrukar. 

Arbetet med att etablera en tillverkning av vågkraftverk i 

Lysekil har intensifi erats under året. Nästa steg i processen är att 

kunna skapa en fullskalig anläggning i form av en vågkraftverkspark 

inom vårt område. Det ser nu ut som att en sådan park ska 

kunna skapas i vattnen utanför Smögen. Glädjande och viktigt 

för det fortsatta arbetet är att Sotenäs kommun har ställt sig 

positiva till etableringen av en sådan anläggning. 

Med 2008 bakom oss kan vi se att lågkonjunkturen även 

har påverkat Lysekil. Den redan svaga ekonomin försämrades 

ytterligare av de minskade skatteintäkterna. Å andra sidan kan 

ett kreativt näringsliv, en bra skola och fl era positiva krafter 

bland våra anställda skapa en god utveckling i kommunen. 

Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda i kommunen och 

de kommunala bolagen, förtroendevalda inom politiken samt 

näringsliv och föreningar för era insatser i Lysekils kommun. 


Jan-Olof Johansson 

Oppositionsråd 

11

12 



Kommunchef: Lena Fischer 

»Jag hoppas på ett alltmer utvecklat samspel mellan medborgare, politik och förvaltning. På så 

sätt kan vi skapa förståelse för de strukturförändringar och prioriteringar som är nödvändiga 

inte minst för en ekonomi i balans.« 

Visionen ger avtryck i det dagliga arbetet 

Politikerna i kommunfullmäktige har antagit en vision för 2015 och kommungemensamma 

mål för samtliga förvaltningar. Dessa beslut har under 2008 haft stor betydelse för ledning och 

utformning av verksamheternas utveckling ur ett medborgarperspektiv. Det personalpolitiska 

programmet har under året varit vägledande för utvecklingen inom personalområdet. 

Lysekils kommun har sedan en lång följd av år en svag ekonomi. Därför är det synnerligen 

angeläget med tydlig inriktning i kommunens förändrings- och utvecklingsarbete. 

Dialog med våra medborgare 

Medborgarundersökningen våren 2007 gav både politiker och 

tjänstemän viktig information om vad som behöver förbättras. 

Vi har därför på olika sätt försökt förbättra dialogen med 

medborgarna. Under 2008 har vi besökt olika kommundelar för 

att presentera och diskutera aktuella samhällsfrågor. Samtliga 

delårsboende i kommunen har tillfrågats om hur de ser på 

kommunen. Glädjande är att en tredjedel av de som besvarat 

enkäten kan tänka sig att fl ytta permanent till kommunen. 

För att bidra till ökad insyn, delaktighet och påverkansmöjligheter 

har vi skapat en serviceenhet. Den kan snabbt ge upplysningar 

och råd i frågor som är vanligt förekommande och som 

inte kräver ytterligare utredning. Vi har startat en mobil handläggargrupp 

som besöker kommundelarna och öppnat för ”företagar 

– drop in” varje tisdag eftermiddag. Handlingar i aktuella 

ärenden kan studeras på kommunens hemsida. Kommunfullmäktige 

har också beslutat att nämnder kan hålla för allmänheten 

öppna möten. Samrådsgrupper med allmänheten har också 

skapats för att ge viktig kunskap till nämnders och förvaltningars 

arbete. En översyn av vår hemsida pågår. I kombination med 

telefonservice och god service för besökare hoppas vi nu bättre 

motsvara allmänhetens önskemål om effektivt bemötande. Under 

2009 kommer vi att utöka medborgardialogen ytterligare bl a 

genom vår webb. Ungdomar och äldre bjuds in som rådgivare. 

Lysekil – en lärande kommun 

Lysekils befolkning har under en rad av år haft de högsta 

ohälsotalen i Västra Götaland. Ett sådant allvarligt tillstånd 

kräver ett långsiktigt och målmedvetet utvecklingsarbete. Vi 

startade därför i augusti 2008 ett samarbete med Tromsö Universitet 

och professor Tom Tiller för att under tre år förena teori och 

praktik i samtliga kommunala verksamheters förbättringsarbete. 

Detta skall leda till nytta, mening och delaktighet för medborgaren. 

Erfarenheter och resultat dokumenteras av forskare och 

kommer att rapporteras fortlöpande. 

Under 2008 togs fl era viktiga steg mot hållbar utveckling och 

nytänkande. Invigningen av vindkraftverken Elving och Elvira 

och starten av företaget Seabased´s tillverkning av vågkraftverk 

var avstamp för ett nytt skede i Lysekils industrihistoria. 

”Sol, vind och vatten” är temat för vår kunskapsspridning för 

förnyelsebar energi, där temaveckan och politikerdebatten i juli 

vid sidan av Västerhavsveckan och allmänhetens energidagar i 

oktober var några av årets höjdpunkter. 

Vår första lokala kulturvecka med ett femtiotal medverkande 

genomfördes i september och rönte stor uppskattning. 

I medborgarundersökningen fi ck Lysekils kommun låga betyg 

för sin miljömedvetenhet. Ett miljöprogram har därför utarbetats 

för de kommunala verksamheterna. För kommunen som helhet 

förbereds miljömål och aktiviteter för att nå dessa. 

Ett program för våra medarbetare 

I april 2008 antogs ett personalpolitiskt program. Åtgärderna 

startade omgående. En medarbetarenkät bland samtliga anställda 

och ett introduktionsprogram för cirka hundra nyanställda har 

genomförts. Flertalet av de anställda är nöjda med sin anställning 

i kommunen och känner yrkesstolthet. Introduktionsutbildningen 

fi ck positiva omdömen och kommer nu att genomföras regelbundet. 

Under hösten har arbetet intensifi erats för att erbjuda 

dem som önskar heltidsanställning eller ökad sysselsättningsgrad. 

Sjukfrånvaron har sjunkit mer än vad målen för 2008 angav! 

Steg för steg vill vi som arbetar i Lysekils kommun bli allt 

bättre i vår service. Det är vår förhoppning att våra medborgare 

ser tydliga tecken på detta. 

Tack till alla medarbetare för goda arbetsinsatser under 2008 

och tack för viktiga synpunkter på vårt arbete från alla er som vi 

är till för! Jag hoppas på ett alltmer utvecklat samspel mellan 

medborgare, politik och förvaltning. På så sätt kan vi skapa 

förståelse för de strukturförändringar och prioriteringar som är 

nödvändiga inte minst för en ekonomi i balans. 


Lena Fischer 

Kommunchef



Förvaltningsberättelse 

14 » Omvärldsanalys 

17 » Ekonomisk översikt 

21 » Resultaträkning och 

kassafl ödesanalys 


23 » Noter 

26 » Driftredovisning 

28 » Investeringsredovisning 

30 » Personalredovisning 

34 » Miljöredovisning 

35 » Benchmarking – Norra Bohuslän 

40 » Intressanta händelser 

och milstolpar 2008 

13

14 


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Omvärldsanalys 

Den globala konjunkturnedgången och fi nanskrisen 

får stora effekter på den reala ekonomin 

i Sverige. BNP sjunker med närmare en procent 

2009 och konjunkturnedgången fortsätter 

2010. Regeringen förutsätts föreslå ytterligare 

fi nanspolitiska åtgärder och Riksbanken tros 

sänka reporäntan ytterligare. Trots den expansiva 

ekonomiska politik bottnar konjunkturen 

först i slutet av 2010. Arbetslösheten ökar kraftigt under de kommande två åren och antalet 

syssel satta minskar med ca 200 000 personer. Sysselsättningen har minskat betydligt de senaste 

månaderna och företagens planer pekar mot fortsatt kraftiga nedskärningar. 

Den samhällsekonomiska utvecklingen 

Det samhällsekonomiska läget har under senaste året förändrats 

ovanligt snabbt från överhettning till vikande tillväxt och 

sysselsättning. Ekonomiska prognoser har därigenom tenderat 

att bli inaktuella kort efter att de presenterats. 

Efter ett par år med starkt skatteunderlagstillväxt beräknas 

tillväxten minska kraftigt. Förutsättningarna för kommunerna 

att uppnå goda ekonomiska resultat minskar drastiskt. Skatteunderlaget 

2008 har justerats ned till följd av att löneökningarna 

väntas bli mindre än tidigare gjorda prognoser. Prog nosen för 

2009–2011 har också reviderats ned beroende framför allt på att 

arbetsmarknadsutsikterna ser mycket dystra ut samt att bromsen i 

allmänna pensionssystemet förutsätts vara i kraft dessa år, vilket 

håller tillbaka pensionsinkomsterna. 

I kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och 

fi nansiella mål kan även en marginal för oförutsedda händelser 

tolkas in. Ju större den ekonomiska osäkerheten i omvärlden är, 

desto större behöver den marginalen vara. I nuläget, när nedåtriskerna 

klart överväger, måste arbetet med effektiviseringar och 

rationaliseringar intensifi eras. 

Västsverige har drabbats hårt av ökade varsel senaste tiden. 

Framförallt är det bilindustrin som har p g a av minskad försäljning 

aviserat stora personalnedgångar, detta har medfört att 

många underleverantörer har följt med i spåren. 

Även i Lysekil kommer antalet arbetstillfällen att minska som 

en effekt av lågkonjunkturen, bl a har varsel lagts på Husqvarna 

och Nord West. Också i kommunen kommer personalneddragningar 

att ske genom erbjudande av förtida pensionsavgångar i 

årsgrupperna födda 1944 till 1946. 

Befolkning – ännu ett år med positivt fl yttnetto 

Lysekils invånarantal uppgick vid årsskiftet till 14 659 vilket är 

en ökning med 26 personer jämfört med föregående år. Under 

2008 föddes 135 barn vilket är fem fl er än 2007 och antalet 

avlidna personer var 195, födelsenettot blev därmed ett underskott 

om 60 personer. Födelsenettot har varit negativt under en 

lång följd av år vilket beror på kommunens åldersstruktur med 

många äldre samt relativt färre i yrkesverksamma åldrarna 20– 

65 år. Rörligheten har varit högre under 2008 än under 2007. 

Antalet infl yttade 2008 var 746 personer och antalet utfl yttade 

var 661 personer vilket innebär ett positivt fl yttnetto med 85 

personer. Under 2000-talet har fl yttnettot varje år, med något 

undantag, varit positivt. 

BEFOLKNING 1992–2008 [PERSONER] 

16 000 

15 800 

15 600 

15 400 

15 200 

15 000 

14 800 

14 600 

14 400 

14 200 

14 000 

14 659 

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 

Efter ett par år 

med starkt skatteunderlagstillväxt 

beräknas tillväxten 

minska kraftigt. 

Förutsättningarna för 

kommunerna att uppnå 

goda ekonomiska resultat 

minskar drastiskt. Skatteunderlaget 2008 har justerats ned till följd av 

att löneökningarna väntas bli mindre än tidigare gjorda prognoser.

Bostadsmarknad – ökat bostadsbyggande 

Kommunens planeringsarbete har varit intensivt för att få 

fram detaljplaner för såväl bostäder som industri områden. 

Sammanlagt beräknas för perioden 2008 till 2012 att detaljplaner 

för 660 bostäder komma att färdigställas, motsvarande 

i genomsnitt ca 130 bostäder per år. 

Bostadsbyggandet och exploateringen av mark för villabebyggelse 

har också tagit fart vilket medfört att senare års 

bristsituation nu successivt ser ut att kunna avhjälpas. Bl a har 

bristen på lämpliga lägenheter för äldreboenden hämmat 

omsättningen av äldre villor. Kommunens bostadsbolag har 

genom hissinstallationer anpassat ett större antal lägenheter för 

äldre hyresgäster vilket successivt beräknas få positiva effekter i 

form av en ökad omsättning på villamarknaden. Bostadsbolaget 

planerar dessutom för byggnation av ca 30 lägenheter för 

äldreboende vid Järnvägsgatans servicehus med byggstart under 

år 2010. När denna byggnation är färdigställd beräknas tillgången 

i högre utsträckning kunna motsvara nuvarande efterfrågan. I 

ett längre perspektiv, beroende på kommunens befolkningsstruktur, 

bedöms dock att efterfrågan av äldreboende kommer att öka 

varför ytterligare byggnationer är angeläget. Avseende lägenheter 

för ungdomar med önskemål om lägre hyror och enklare 

standard bedöms, att det för närvarande, i de äldre delarna av 

bostadsbeståndet i Lysekils tätort, fi nns en tillgång som motsvarar 

efterfrågan. Vad som generellt sett efterfrågas, är centralt 

belägna lägenheter med hiss. 

I Bansvik vid Norra Hamnen i Lysekil har totalt 48 lägenheter 

färdigställts varav infl yttning skett i fl ertalet under 2008. Härutöver 

fi nns elva villatomter färdigställda för bebyggelse. Vid Torpet 

har färdigställs 22 småhustomter där bebyggelse har påbörjats 

under 2008. Vid Vattentornet har detaljplan med 23 tomter 

fastställts men någon exploatering har ännu inte kommit till stånd. 

Ett intensivt arbete pågår för att ta fram ytterligare bostadsområden. 

I Torvemyr på Skaftö färdigställdes nio småhustomter 

i en första etapp år 2008. I en andra och tredje etapp kommer 

ytterligare 28 respektive 30 småhustomter att färdigställas. 

Försäljning och bebyggelse av etapp 2 och 3 beräknas ske under 

perioden från år 2011 till år 2013 och framåt. Även i Tronebacksområdet 

beräknas totalt ca 40–50 småhustomter samt 

tomter för tolv bostadslägenheter vara färdigställda år 2010. 

I Spjösvik vid norra Grundsund planeras för ca 40–50 tomter 

för såväl villor, grupphus som lägenheter. Detaljplanen är dock 

överklagad vilket innebär att försäljning och byggnation tidigast 

kan påbörjas 2010. 

Kommunens bostadsbolag projekterar 34 lägenheter vid 

Skolberget i södra Grundsund. Även här har detaljplanen 

överklagats vilket innebär byggstart tidigast under 2010. 

När planerade tomter färdigställts kommer efterfrågetrycket 

att i högre utsträckning att kunna tillgodoses vilket också 

kommer att medföra förbättrade möjligheter till en positiv 

befolkningsutveckling. 

Utvecklingen med att kapitalstarka köpare omvandlar åretruntvillor 

till sommarbostäder tenderar att fortsätta. På sikt leder 

detta till en infl yttning då en del sommarbostäder konverteras 

till permanentboende bl a i samband med de sommarboendes 

pensionsavgångar. 

Fler arbetslösa 



Kommunens planeringsarbete har varit intensivt under senare år 

för att få fram detaljplaner för såväl bostäder som industriområden. 

Sammanlagt beräknas för perioden 2008 till 2012 att detaljplaner 

för 660 bostäder komma att färdigställas vilket motsvarar ca 130 

bostäder per år. 

Arbetsmarknad – arbetslösheten ökar 

Vid årets slut var 314 personer arbetslösa vilket är 97 fl er än 

förra året. Härutöver var 98 personer sysselsatta i konjunkturberoende 

program vilket var fem fl er än föregående år. 

Högskolecentrumet och arbetslivsenheten får i lågkonjunkturens 

spår en allt större betydelse. Utbildning av anställda som 

riskerar arbetslöshet medverkar till att tillgodose det lokala 

näringslivet med efterfrågade specialutbildningar. Detta underlättar 

också för såväl arbetssökande att få arbete som för 

nyetablerade och befi ntliga företag att kunna rekrytera personal 

med efterfrågad kunskap och kompetens. 

Arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten kommer att 

kräva fortsatt stora insatser. Ett antal projekt med denna inriktning 

pågår i samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen. 

»Vid årets slut var 314 personer arbetslösa vilket 

är 97 fl er än förra året. Härutöver var 98 personer 

sysselsatta i konjunkturberoende program vilket 

var fem fl er än föregående år.« 

Näringsliv – utveckling av ett marint centrum 

Närheten till havet är en av kommunens stora tillgångar och 

konkurrensfördelar. Etableringen av högskolecentrum i Norra 

Hamnen, Sven Lovens centrum för marina vetenskaper 

(f d forsknings stationerna Kristineberg och Klubban), Havsfi 

skelaboratoriet, segeltävlingen Lysekils Womens match race, 

föreningen Laurins tändkulemotormuseum, havsakvariet Havets 

Hus, musselakademin, dykskolor är alla exempel på verksamheter 

som lockar besökare till kommunen samt genererar 

sysselsättningstillfällen. 

15

16 



Etableringen av Seabased AB under 2008 med tillverkning av 

vågkraftverk medverkar till att ytterligare öka intresset för och 

profi lera Lysekil som marint centrum. 

Även Preemraff är beroende av havet då transporterna till och 

från raffi naderiet huvudsakligen sker sjövägen. Preemraff´s 

planering för ytterligare utbyggnader är p g a konjunkturläget 

tills vidare lagda på is. Förhoppningsvis återupptas dock 

planeringen för utbyggnad när konjunkturen vänder. Detta är i 

sådant fall välkommet då raffi naderiet är en viktig motor för det 

lokala näringslivet. 

En brist som så snabbt som möjligt måste åtgärdas är tillgången 

på lämplig mark och tomter för industrietableringar. 

Idag fi nns enbart ett fåtal tomter tillgängliga. Planering pågår 

för nya industriområden i Djupedal på Lysehalvön, Grönskult 

på Skaftö samt i Hallinden. 

Infrastruktur – goda IT- och telekommunikationer 

samt förbättring vägnätet 

Kommunens geografi ska läge längst ute på en halvö är såväl en 

nackdel som en fördel ur kommunikationssynpunkt. Läget är 

en strategisk fördel med bra förutsättningar för såväl handelshamnen, 

fritidsbåts- och friluftslivet i havsmiljö och övriga 

marinanknutna verksamheter. 

Ur pendlingssynpunkt innebär färjekommunikationen över 

Gullmarsfjorden en nackdel. Förutsättningarna att pendla 

kommer lyckligtvis under de närmaste åren att ytterligare 

förbättras. Vägnätet i Fyrstad skall rustas upp och E6-an 

kommer inom de närmaste åren att få motorvägsstandard även 

mot Oslo. 

Inom IT-området har skett en kraftig standardförbättring de 

senaste åren genom bredbandsutbyggnaden i norra Bohuslän. 

Goda IT- kommunikationer skapar bättre förutsättningar för såväl 

enskilda som företag och organisationer att dels kunna arbeta 

hemifrån dels etablera sig i Lysekil. I princip har samtliga företag 

och hushåll idag möjlighet att ansluta till bredbandsförbindelse. 

Risk och känslighetsanalys – förändringar i 

befolkningsunderlaget påverkar kostnaderna 

En kommun påverkas av händelser såväl genom egna beslut 

som av faktorer utom kommunens kontroll. Ett sätt att tydliggöra 

effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys 

som visar hur olika förändringar påverkar kommunens 

ekonomi. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som 

påverkar kommunens ekonomiska resultat. 

FAKTORER SOM PÅVERKAR KOMMUNENS RESULTAT [MNKR] 

Händelse/förändring Kostnad/Intäkt 

Löneökning med 1% + 5,3 mnkr 

Ränteförändring med 1% +/- 3,0 mnkr 

Förändring av socialbidragen med 10% +/- 1,2 mnkr 

Infl ation, prisökning 1% på varor och tjänster + 2,5 mnkr 

Bruttokostnadsförändring med 1% +/- 9,0 mnkr 

Förändring av skatteunderlaget med 1% +/- 6,6 mnkr 

Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 25,1 mnkr 

Befolkningsförändring +/- 100 personer 

genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna 

exklusive generella statsbidrag +/- 4,0 mnkr 

Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget 

avseende elevantal respektive antalet äldre en mycket stor 

betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är framför allt svårt att 

snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till 

minskande behov. För att ha en beredskap och ett bra planeringsunderlag 

för att anpassa verksamheterna till förändringarna 

görs årligen befolkningsprognoser. 

Ett verksamhetsområde som under senare år ökat kraftigt i 

kostnader är verksamheten enligt lagen om stöd och service till 

funktionshindrade, LSS. Från år 2005 till 2008 ökade kostnaderna 

med 18,9 mkr medan underlaget för LSS-utjämning 

endast ökade med 5,7 mnkr. Detta innebär ett negativ utfall om 

13,2 mnkr. Då LSS är en rättighetslagstiftning har en enskild 

kommun ytterst små möjligheter att påverka kostnadsutvecklingen. 

Att kostnadsökning inte kompenseras av utjämningsbidraget 

beror dels på eftersläpning i regleringen samt att det 

fi nns tak för hur mycket bidrag som utgår per individ oavsett 

kostnaderna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, anser att 

staten bör ta över det ekonomiska ansvaret för LSS eftersom 

staten beslutat om reformen. 

En fi nansiell riskanalys avseende kommunens ekonomi 

kan göras utifrån nedanstående övergripande perspektiv: 

» Det fi nansiella resultatet uppfyller inte målet om en stabil 

ekonomi. 

» Kapacitetsutvecklingen som speglas i bl a soliditeten. 

Kommunens låga soliditet visar på en svaghet att kunna klara 

ekonomiska påfrestningar. 

» Riskförhållanden speglas av stora borgens- och pensionsåtaganden 

samt hög utdebitering 

» Kontrollperspektivet som kan utläsas av följsamheten mot 

budget samt hur fi nansiella målsättningar och planer följs. 

Under de senaste åren har kommunen upprätthållit en god 

kostnadskontroll. 

En sammanfattande fi nansiell riskbedömning visar att den goda 

kontroll och följsamhet som förevarit under senare år har 

försämrats. Det svaga resultatet och negativa budgetavvikelser 

visar på att budgeten inte innehåller tillräckliga marginaler. 

Detta har tydliggjorts av den globala fi nanskrisen som medför 

ökad arbetslöshet och lägre löneökningar vilket medför att 

skatteintäkterna nu inte ser ut att räcka till för att uppnå ett 

tillfredsställande positivt resultat. 

Mot bakgrund av kapacitetsutvecklingen och riskförhållanden 

där kommunen har negativ soliditet samt stora borgens- och 

pensionsåtaganden visar detta på att det måste till ett långsiktigt 

strategiskt arbete för att kommunen på sikt skall kunna konsolidera 

den ekonomiska ställningen. 

Sammanfattande fi nansiell riskbedömning 

»Den goda kontroll och följsamhet som förevarit 

under senare år har försämrats. Det svaga resultatet 

och negativa budgetavvikelser visar på att 

budgeten inte innehåller tillräckliga marginaler.«

Kostnader 2008 

»Verksamhetens kostnader ökade med 55,1 

mnkr under 2008 jämfört med föregående år. 

Avskrivningarna uppgick till 22,7 mnkr vilket är 

0,7 mnkr högre än föregående år.« 

700 

650 

600 

550 

500 



Ekonomisk översikt 

Kommunernas ekonomi och redovisning regleras av kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. 

Lagarnas syfte är att den fi nansiella redovisningen skall kunna förmedla en rättvisande 

bild av ställning och resultat. Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk 

hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att det skall råda balans mellan inkomster och utgifter 

sett över tiden samt att förmögenheten skall värdesäkras mellan generationerna. Den kommunala 

redovisningslagen reglerar det s k balanskravet vilket betyder att intäkterna skall vara större än 

kostnaderna. Lagarna har kommit till för att kommunernas ekonomi inte skall urholkas. 

Resultat, förändring av eget kapital 

Målsättningen har de senaste åren varit att det genomsnittliga 

driftbudgetöverskottet skulle uppgå till två procent av skatteintäkter 

och kommunalekonomisk utjämning. 

Budgeten för år 2008, som fastställdes av kommunfullmäktige 

i december 2007, innebar ett resultat om 11,4 mnkr. 

Årets resultat blev 1,3 mnkr inklusive realisationsvinster vid 

fastighetsförsäljningar, vilka uppgick till 7,1 mnkr. Finansnetto 

har givit ett överskott om 1,4 mnkr beroende på minskade 

kostnadsräntor, högre ränteintäkter och högre avkastning från de 

kommunala bolagen. Pensionskostnader ger ett överskott mot 

budget med 3,2 mnkr. Skatteintäkterna för året är 7,1 mnkr lägre 

än budget. 

Resultatmässigt innebär 2008 att det övergripande ekonomiska 

målet om ett överskott om två procent, motsvarande tolv mnkr, 

inte har uppnåtts. 

Balanskravet 

Balanskravet, som regleras i den kommunala redovisningslagen, 

är knutet till kommunens resultaträkning och formuleras så att 

intäkterna skall vara större än kostnaderna. Realisationsintäkter 

skall borträknas. 

BALANSKRAVSUTREDNING 2008 [MNKR] 

Resultat 1,3 

Avgår realisationsvinst vid försäljning av fastigheter -7,1 

Resultat efter realisationsvinster -5,8 

Resultatet för år 2008 efter eliminering av realisationsvinster 

är -5,8 mnkr, vilket betyder att balanskravet inte uppfylls. 

Förslag till åtgärdsplan kommer att föreläggas kommunfullmäktige 

under våren 2009. 

Intäkter och kostnader 

Kommunens viktigaste inkomstkällor är kommunalskatten och 

de generella statsbidragen. Kommunen erhåller dessutom vissa 

specialdestinerade statsbidrag, intäkter för de tjänster som 

produceras samt ränteintäkter. Kommunalskatten och de 

generella statsbidragen står för drygt 74 procent av intäkterna 

medan verksamhetens intäkter står för ca 24 procent och 

fi nansiella intäkter för knappt två procent. 

Den 1 januari 2008 övergick VA- och avfallsverksamheterna 

till de kommunala bolagen Leva i Lysekil AB respektive RAMBO 

AB. Detta har medfört att både intäkter och kostnader har 

minskat. De sammanlagda intäkterna, kostnaderna och avskrivningarna 

för dessa verksamheter under 2007 var 55,1 mnkr, 55,0 

mnkr respektive 6,8 mnkr. Hänsyn har tagits till detta i kommentarerna 

till förändringen av verksamhetens intäkter och kostnader 

samt avskrivningar. 

Verksamhetens intäkter ökade med 4,6 mnkr under 2008. 

Skatteintäkterna ökade med 24,8 mnkr medan de generella 

statsbidragen minskade 5,8 mnkr. Den statliga fastighetsskatten 

på bostäder har avskaffas och ersatts av en kommunal fastighetsavgift 

från år 2008. Det innebär att varje kommuns generella 

statsbidrag, via den så kallade regleringsavgiften, minskar med 

exakt samma belopp (1 316 kronor per invånare) som kommunen 

tillförs i fastighetsavgift. Avgiften indexeras genom att 

knytas till inkomstbasbeloppets förändring. 

Verksamhetens kostnader ökade med 55,1 mnkr under 2008 

jämfört med föregående år. Av dessa stod personalkostnaderna 

för 19,3 mnkr. Till detta kommer anlitande av tjänster från 

bemanningsföretag med ca 0,7 mnkr. Personalkostnaderna står 

för den största andelen av verksamhetens kostnader, 62,3 

procent. Motsvarande andel 2007 var 61,8 procent. 

SKATTEINTÄKTERS OCH GENERELLA STATS- 

BIDRAGS UTVECKLING 2003–2008 [MNKR] 

656,0 Mnkr 

03 04 05 06 07 08 

17

18 



Avskrivningarna uppgick till 23,4 mnkr vilket är 0,7 mnkr 

högre än föregående år. 

Verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter 

och generella statsbidrag visar hur stor del av de totala skatteintäkterna 

som använts för att fi nansiera nämndernas verksamhet. 

Om andelen överstiger 100 procent innebär det att skatteintäkterna 

inte räcker till att fi nansiera den löpande verksamheten. 

Under 2008 låg denna andel 100 procent vilket är en försämring 

om 2,3 procentenheter jämfört med 2007. I nettokostnaderna 

ingår av- och nedskrivningar samt pensionskostnader. 

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADSANDEL AV SKATTE- 

INTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG 2003–2008 [%] 

105% 

100% 

95% 

90% 

03 04 05 06 07 08 

100% 

Pensionskostnader 

Kommunens kostnader för pensioner består av två delar. Dels 

årets nyintjänande dels utbetalning av t o m 1997-12-31 upparbetade 

pensionsåtagande. Kostnaderna för de båda delarna 

kommer att belasta kommunen parallellt fram t o m 2050-talet 

då de sista utbetalningarna av pensioner upparbetade t o m 

1997-12-31 beräknas ske. 

Pensionskostnader för år 2008 uppgick till 33,8 mnkr vilket 

är 0,6 mnkr lägre än föregående år. Kostnaden för den individuella 

delen uppgick till 20,1 mnkr inklusive löneskatt. Pensionsutbetalningar 

enligt tidigare gällande avtal uppgick till 11,3 

mnkr inklusive löneskatt. Finansiella kostnader p g a uppräkning 

av pensionsskulden för åren 1998–99, med statslåneräntan, 

uppgick till 0,6 mnkr. Pensionsförpliktelser som inte upptagits i 

balansräkningen uppgår till 429,7 mnkr inklusive löneskatt. 

Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och generella 

statsbidrag uppgick till 5,2 procent vilket är en minskning med 

0,1 procentenhet jämfört med 2007. 

För att hantera upparbetade pensionsåtagande och inte öka 

skulden med nya pensionsavsättningar har kommunfullmäktige 

beslutat om följande strategier. 2007 inlöstes den individuella 

pensionsförpliktelsen upparbetad under åren 1998–99. 2008 

tecknades en försäkringslösning avseende förmånsbaserad 

pension, FÅP, samt för efterlevandepensioner. Fr o m 2009 är 

beslutat att årligen budgetera och avsätta medel för att kunna 

ianspråktas för att minska den puckel som successivt beräknas 

komma under 2020 och 2030-talet. 

Utnyttjad internkredit 

Anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångarnas värde ökade med 30,6 mnkr under 

2008 jämfört med år 2007. Under året gjordes investeringar för 

51,2 mnkr. Avskrivningar uppgick till 23,4 mnkr. 

I samband med bolagiseringen av VA-verksamheten såldes 

VA-anläggningar till Leva i Lysekil AB till ett värde av 

85,0 mnkr. Dessutom såldes byggnaden där Havets Hus har 

sin verksamhet till Havets Hus i Lysekil AB till ett värde av 

9,5 mnkr. Det bokförda värdet på de materiella anläggningstillgångarna 

uppgick till 395,6 mnkr vid årsskiftet vilket är en 

minskning med 69,9 mnkr. 

INVESTERINGAR 2003–2008 [MNKR] 

60 

55 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

51,2 Mnkr 

03 04 05 06 07 08 

Kortfristiga fordringar 

Värdet på de kortfristiga fordringarna ökade med 11,3 mnkr 

under år 2008 och uppgick vid året slut till 55,6 mnkr. Av 

fordringarna avser 14,2 mnkr kundfordringar, 7,3 mnkr fordran 

på slutavräkning på skatteintäkter och 20,0 mnkr förutbetalda 

kostnader och upplupna intäkter. 

Likvida medel 

Lysekils kommun och koncernbolagen i Lysekils Stadshus AB har 

ett gemensamt koncernkonto. Hela likviditeten på koncernkontot 

redovisas som likviditet i kommunens balansräkning. Bolagen och 

kommunen har en internkredit på koncernkontot som kan omfördelas 

för att klara tillfälliga likviditetsbehov. Vid årsskiftet 

utnyttjade kommunen internkrediten 15,6 mnkr och Leva i Lysekil 

AB 0,3 mnkr medan Lysekilsbostäder AB och Havets Hus i 

Lysekil AB hade ett positivt saldo på 18,6 respektive 4,2 mnkr. 

Kommunen och bolagen har dessutom en gemensam extern 

kredit på koncernkontot om 60,0 mnkr. Denna kredit var inte 

utnyttjad vid bokslutstillfället. 

Avsättningar 

Under året har avsättningarna minskat med 13,6 mnkr. Detta 

beror på reglering av löneskatt för den under 2007 utbetalade 

upparbetade individuella pensionen för åren 1998–99. Kommunen 

har dessutom beslutat om en försäkringslösning avseende 

den förmånsbaserade ålderspensionen där utbetalning har skett 

under året. 

»Vid årsskiftet utnyttjade kommunen internkrediten 15,6 mnkr och Leva i Lysekil AB 0,3 mnkr medan Lysekilsbostäder 

AB och Havets Hus i Lysekil AB hade ett positivt saldo på 18,6 respektive 4,2 mnkr«

För framtida återställande av Siviks avfallsanläggning fi nns 

avsatt 6,2 mnkr. Anläggningen beräknas användas som avfallsdeponi 

i ytterligare 15–20 år. Därefter måste den avslutas och 

återställas. RAMBO AB har upprättat en plan för återställandet. 

Totalkostnaden för återställandet beräknas till 15–20 mnkr. Som 

en följd av att RAMBO AB från år 2008 övertog hanteringen av 

avfallsverksamheten har bolaget i sitt bokslut för 2008 reserverat 

drygt en mnkr för återställandet. Återställningen kommer att ske 

etappvis och för de närmaste fem åren beräknas kostnaden att 

uppgå till mellan två och tre mnkr. 

Låneskuld 

Nyupplåning under året uppgick till 22,7 mnkr och totala skulden 

uppgick till 283,8 mnkr. Genomsnittsräntan på låneportföljen 

uppgick till 4,2 procent. Hela låneskulden var upptagen i svensk 

valuta. Beslutad ej verkställd upplåning uppgick till 29,6 mnkr 

och avser av fullmäktige beslutad fi nansiering av investeringar i 

kompletteringsbudgeten. 

LÅNESKULD 2003–2008 [MNKR] 

350 

330 

310 

290 

270 

250 

230 

283,8 Mnkr 

03 04 05 06 07 08 

Eget kapital 

Det egna kapitalet förbättrades under år 2008 med 1,3 mnkr och 

uppgår till 217,4 mnkr. Av det egna kapitalet har anläggningskapitalet, 

skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga 

skulder, ökat med 21,8 mnkr, och rörelsekapitalet, 

skillnaden mellan kortfristiga fordringar och skulder, har 

minskat 20,2 mnkr. 

Inräknat den pensionsskuld om 429,7 mnkr som upparbetats 

före 1998 och som enligt gällande lagstiftning inte skall ingå i 

kommunernas balansräkning är det egna kapitalet negativt 

och uppgår till -212,3 mnkr. 

EGET KAPITAL 2003–2008 [MNKR] 

240 

220 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

217,4 Mnkr 

03 04 05 06 07 08 

Nya lån 2008 

SOLIDITET [%] 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 



Nyupplåning under året uppgick till 22,7 mnkr 

och totala skulden uppgick till 283,8 mnkr. 

Soliditet 

Soliditeten, som visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga, 

är förhållandet mellan det egna kapitalet och tillgångarna. 

Vid bedömning av soliditeten är trendutvecklingen på några års 

sikt viktigare än att betrakta ett enstaka år. De negativa resultaten 

under större delen av 1990-talet och 2000-talet medförde 

att soliditet sjönk kraftigt. Vid årsskiftet var soliditeten 32,0 

procent, vilket är en marginell förbättring med 0,1 procentenheter 

jämfört med 2007. Soliditeten inklusive kommunens 

samtliga pensionsåtaganden uppgår till –31,3 procent vilket är 

en försämring med 0,3 procentenheter från föregående år. 

03 04 05 06 07 08 

BORGENSÅTAGANDE 2003–2008 [MNKR] 

600 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

03 04 05 06 07 08 

32,0% 

Borgensåtagande och ansvarsförbindelser 

Kommunens samlade borgensåtagande uppgick till 540,5 mnkr 

vilket är en ökning med 35,2 mnkr från föregående år. Kommunen 

har ökat sitt borgensåtagande gentemot Leva i Lysekil AB 

med 35,4 mnkr beroende på fi nansiering av vindkraftsbyggnationen. 

Kommunens skuld till de anställda för pensioner inarbetade 

före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 

425,4 mnkr inklusive löneskatt. Härutöver tillkommer 4,3 mnkr 

för pensionsutfästelser till förtroendevalda. 

540,5 Mnkr 

19

20 



Lysekils kommun har i augusti 2006 ingått en solidarisk 

borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s 

samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2008- 

12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande 

borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har 

ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun 

vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. 

Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell 

grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i 

Kommuninvest. Lysekils kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 

en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,3 procent. 

Åren som kommer 

Ett av förvaltningsberättelsens syfte är att beskriva kommunens 

ekonomiska ställning och resultat samt utveckling i ett fl erårsperspektiv. 

Utifrån en analys av ställning och resultat, måluppfyllelse 

och utveckling kan identifi ering av problem göras och 

vid behov åtgärdsplaner upprättas. 

Mot bakgrund av ovanstående faktorer fi nns nedanstående 

problem som är väsentliga att lyfta fram. 

PROBLEM AV VÄSENTLIG KARAKTÄR 

Resultatet 

Det årliga resultatet skall uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. 

För att möta framtida behov, framför allt för att klara såväl kommande 

pensionsutbetalningar, amorteringar på lån och service till ökande äldregrupper, 

måste resultatet bidraga till att skapa en buffert för kommande 

ekonomiska påfrestningar. 

Budgetföljsamheten och måluppfyllelse inom driftsverksamheten 

Det har funnits strukturella obalanser mellan budgetanslag, volymer och 

verksamhetsmål. Uppföljningen måste förbättras och utvecklas. 

Soliditeten 

Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har i år inte stärkts efter årets 

svaga resultat. Inräknas kommunens totala pensionsförpliktelser i balansräkning 

har kommunen en negativ soliditet. För att minska den ekonomiska 

risken och därmed stärka den långsiktiga betalningsberedskapen bör 

soliditeten förstärkas och uppgå till genomsnittet för Sveriges kommuner. 

Årets resultat om 1,3 mnkr, exklusive reavinster -5,8 mnkr 

enligt balanskravet, uppfyller inte det mål, som kommunen har 

om minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, 

och måste stärkas under kommande år. Det budgeterade resultatet 

för år 2008 enligt kommunallagens balanskrav uppgår till 

1,3 mnkr vilket innebär en alldeles för snäv marginal för att 

klara eventuella oplanerade kostnader. De första prognoserna för 

år 2009 pekar också på att balans kravet ej kan uppfyllas om inte 

åtgärder vidtas. 

Kommunens långsiktiga mål är ett resultat på tre procent av 

skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarande ca 20 mnkr. 

Kraftfulla åtgärder måste vidtas om målsättningen skall kunna 

uppnås. Åtgärder som kommer att bli aktuella är fortsatt 

omstrukturering och renodling av kommunens verksamheter för 

att nå samordningsvinster inom kommunen och i samverkan 

med andra kommuner. 

Ytterligare åtgärder: Erbjudande om avtalspension till de 

anställda som är födda 1944–1946. Översyn av samtliga vikarier 

och uppkomna vakanser. Översyn av lokalbehov, effektivare och 

restriktivare upphandling/inköp av varor och tjänster. Ovanstående 

exempel i kombination med den planering som sker för att 

öka innevånarantalet i kommunen är nödvändiga för att kommunen 

skall klara kommande åtaganden på ett tillfredsställande sätt. 

Balanskravet uppnås inte… 

»Årets resultat, exklusive reavinster -5,8 mnkr, 

uppfyller inte det mål, som kommunen har 

om minst två procent av skatteintäkter och 

generella statsbidrag, och måste stärkas under 

kommande år. Kommunens långsiktiga mål är 

ett resultat på tre procent av skatteintäkter och 

generella statsbidrag motsvarande ca 20 mnkr. 

Kraftfulla åtgärder måste vidtas om målsättningen 

skall kunna uppnås.«



Resultaträkning och kassafl ödesanalys 2008 

RESULTATRÄKNING 

Belopp i mnkr Not 2008 2007 2006 

Verksamhetens intäkter 1 216,4 262,8 251,5 

Verksamhetens kostnader 2 -848,7 -848,6 -809,4 

Avskrivningar 3 -23,4 -29,5 -29,9 

Verksamhetens nettokostnader -655,7 -615,3 -587,7 

Skatteintäkter 4 554,8 533,2 508,5 

Generella statsbidrag 4 101,2 99,1 104,9 

Finansiella intäkter 5 11,8 4,8 4,3 

Finansiella kostnader 6 -12,3 -10,9 -11,4 

Resultat efter skatteintäkter och fi nansnetto -0,2 10,9 18,5 

Extraordinära poster 7 1,5 69,6 - 

Förändring av eget kapital 1,3 80,5 18,5 

KASSAFLÖDESANALYS 


Den löpande verksamheten 

Årets resultat 1,3 80,5 18,5 

Justering för av- och nedskrivningar 3 23,4 29,5 29,9 

Förändring av avsättningar 8 -13,6 -17,1 6,4 

Reavinst (-)/ reaförlust (+) -9,2 0,2 - 

Medel från verksamheten före 

förändring av rörelsekapital 1,8 93,0 54,8 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -11,3 -4,3 -5,5 

Ökning/minskning förråd och varulager 0,4 2,3 0,9 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -9,9 18,6 -10,8 

Medel från verksamheten -19,0 109,7 39,4 

Investeringsverksamheteten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -51,2 -38,3 -26,6 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 106,6 0,5 0,4 

Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar - -9,7 - 

Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster 0,4 - 0,1 

Medel från investeringsverksamheten 55,8 -47,4 -26,2 

Finansieringsverksamheten 

Nyupptagna lån 20 22,7 5,3 - 

Amortering av skuld 20 - - -35,0 

Ökning av långfristiga fordringar 10 -100,5 -110,8 - 

Minskning av långfristiga fordringar 10 - 48,1 6,3 

Medel från fi nansieringsverksamheten -77,8 -57,4 -28,7 

Årets kassafl öde -41,0 4,9 -15,5 

Likvida medel från årets början 44,3 39,4 54,9 

Likvida medel vid årets slut 3,3 44,3 39,4 

21

22 



Balansräkning 2008 

BALANSRÄKNING 



Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 324,8 413,2 409,6 

Pågående investeringar 12 44,8 23,9 11,9 

Maskiner och inventarier 13 26,1 28,4 26,4 

Finansiella tillgångar 14 221,8 121,3 58,7 

Summa anläggningstillgångar 617,4 586,8 506,5 

Förråd och exploateringsfastigheter 15 2,8 3,2 5,5 

Kortfristiga fordringar 16 55,6 44,3 40,0 

Kassa och bank 17 3,3 44,3 39,4 

Summa omsättningstillgångar 61,7 91,8 84,8 

Summa tillgångar 679,1 678,6 591,4 

Eget kapital och skulder 

Ingående eget kapital 18 216,2 135,7 117,3 

Årets förändring 1,3 80,5 18,5 

Summa eget kapital 217,4 216,2 135,8 

Avsättningar 19 18,5 32,1 49,2 

Långfristiga skulder 20 283,8 261,1 255,8 

Kortfristiga skulder 21 159,4 169,3 150,6 

Summa avsättningar och skulder 461,7 462,5 455,7 

Summa eget kapital och skulder 679,1 678,6 591,5 

Ansvarsförbindelser 

Borgensförbindelser 22 540,5 505,3 439,8 

Förvaltade stiftelsers tillgångar 6,2 7,7 7,9 

Pensionsförpliktelser 23 429,7 426,5 356,8

Noter 2008 

NOT 1 | VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Statsbidrag 50,9 53,2 57,1 

Barnomsorgsavgifter 7,1 6,5 6,3 

Äldreomsorgsavgifter 14,8 12,9 12,1 

VA-avgifter - 28,1 29,7 

Renhållningsavgifter - 23,1 20,6 

Hyror 22,1 22,1 19,8 

Hamnavgifter 24,9 23,5 24,1 

Försäljning av verksamhet 27,2 29,2 28,4 

Försäljning 3,9 3,6 4,0 

Försäljning av anläggningstillgångar - 0,8 1,8 

Sotenäs andel av gymnasienämnden 36,7 34,0 30,7 

Övrigt 28,7 25,8 16,9 

Summa 216,4 262,8 251,5 

NOT 2 | VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Personalkostnader 528,6 516,3 493,4 

Material 63,2 72,9 62,7 

Hyror 35,5 32,5 29,5 

Transporter och resor 5,2 5,6 9,5 

Försäkring, div skatter och avgifter 9,9 8,4 7,7 

Köp av verksamhet 89,8 100,7 94,0 

Data- och telekommunikation 12,8 14,1 11,5 

Övriga främmande tjänster 11,6 14,7 21,7 

Bidrag 38,6 35,3 33,6 

Pensionskostnader 33,9 33,5 10,3 

Övrigt 19,6 14,6 35,5 

Summa 848,7 848,6 809,4 

NOT 3 | AVSKRIVNINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Inventarier 4,2 4,7 5,2 

Fastigheter 17,7 24,6 24,1 

Nedskrivningar 1,5 0,2 0,6 

Summa 23,4 29,5 29,9 

NOT 4 | SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Preliminära skatteintäkter 559,4 526,6 502,2 

Slutavräkning -1,0 -1,7 3,1 

Preliminär slutavräkning -3,5 8,3 3,2 

Summa kommunalskatteintäkter 554,8 533,2 508,5 

Generella statsbidrag 

Inkomstutjämningsbidrag/avgift 91,8 85,3 92,3 

Kommunal fastighetsavgift 19,2 - - 

Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -1,9 1,8 2,1 

Regleringsbidrag/avgift -6,7 13,4 -0,3 

Generellt sysselsättningsstöd - - 9,5 

LSS-utjämning -1,2 -1,4 1,3 

Summa generella statsbidrag 101,2 99,1 104,9 

NOT 5 | FINANSIELLA INTÄKTER 

NOT 6 | FINANSIELLA KOSTNADER 



Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Utdelning aktier 0,1 1,8 1,4 

Återbetalning av aktieägartillskott LBAB - 1,2 1,3 

Ränteintäkter 0,7 1,3 1,5 

Ränteintäkter kommunala bolag 9,7 - - 

Ränteintäkter kundfordringar - 0,1 0,1 

Borgensavgifter 1,3 0,4 - 

Summa fi nansiella intäkter 11,8 4,8 4,3 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Räntekostnader 11,7 10,3 10,1 

Finansiella kostnader pensionsskuld 0,6 0,6 1,3 

Summa fi nansiella kostnader 12,3 10,9 11,4 

NOT 7 | EXTRA ORDINÄRA INTÄKTER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Försäljning av kommunala bolag 

till Lysekils Stadshus AB - 110,7 - 

./. bokfört värde 1,5 -41,1 - 

Summa extra ordinära intäkter 1,5 69,6 - 

NOT 8 | FÖRÄNDRING AV AVSÄTTNINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Ianspråktagen avsättning -13,6 -22,7 -1,6 

Avsättning pensionskuld - 2,9 6,1 

Avsättning Sivik - 2,7 1,9 

Summa förändring avsättningar -13,6 -17,1 6,4 

NOT 9 | FÖRSÄLJNING ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Gunnesbo 2,0 - - 

Parkförskolan 2,8 - - 

Valbogatan 7 0,5 - - 

Kyrkogatan 7 0,5 - - 

Fridhem 4,0 - - 

Leva 85,0 - - 

Havets Hus 9,5 - - 

Övrigt 2,3 0,5 0,4 

Summa 106,6 0,5 0,4 

23

24 



NOT 10 | ÖKNING OCH MINSKNING 

AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Försäljning aktier Havets Hus i Lysekil AB - 4 - 

Försäljning aktier Lysekils Energi AB - 29 - 

Försäljning aktier Lysekilsbostäder AB - 8,1 - 

Förvärv aktier Lysekils Stadshus AB - -0,1 - 

Andelar Kommuninvest i Sverige AB - - -0,7 

Reservfondskapital Lysekils Energi AB - 7 7 

Revers Lysekils Stadshus AB 6,1 - - 

Revers Leva i Lysekil AB 85 -110,7 - 

Revers Havets Hus i Lysekil AB 9,4 - - 

Summa 100,5 -62,7 6,3 

NOT 11 | MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Markreserv 12,1 11,4 11,3 

Verksamhetsfastigheter 179,1 205,9 194 

Fastigheter för affärsdrivande verksamhet 51,8 111,2 118,6 

Publika fastigheter 78,6 81 81,7 

Fastigheter för annan verksamhet 3,2 3,7 4 

Summa 324,8 413,2 409,6 

Anskaffningsvärde 600,1 772,2 745,1 

Ackumulerade avskrivningar -275,3 -359 -335,5 

Bokfört värde 324,8 413,2 409,6 

NOT 12 | PÅGÅENDE INVESTERINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Stångenässkolan, om- och tillbyggnad 8,5 4,5 3,7 

Kommunhuset, ombyggnad 4,0 7,9 0,8 

Norra Hamnen exploatering 10,4 - - 

Norra Hamnen småbåtshamn 1,6 - - 

Torvemyr exploatering 9,6 - - 

Exploatering övrigt 4,0 0,8 - 

Konstgräs Kronberg- och Stångenäsvallerna 0,3 - - 

GCM-väg Volvo-Dalskogen 1,2 1,1 - 

Övrigt 5,2 9,5 7,4 

Summa 44,8 23,9 11,9 

NOT 13 | MASKINER OCH INVENTARIER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Maskiner 11,0 12,6 12,7 

Bilar 0,9 1,4 1,5 

Inventarier 14,2 14,4 12,1 

Summa 26,1 28,4 26,4 

Anskaffningsvärde 68,7 74,4 82,1 

Ackumulerade avskrivningar -42,6 -46 -55,8 

Bokfört värde 26,1 28,4 26,4 

Operativ leasing 

Betalda leasingavgifter tkr 7 765 7 366 7 062 

Leasingobjekt upp till 15 basbelopp redovisas som operationell leasing. 

NOT 14 | FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Aktier 

Västtrafi k AB 1,0 1,0 1,0 

Leva i Lysekil AB - - 29,0 

RAMBO AB 1,0 1,0 1,0 

Lysekils Bostäder AB, not 22 - - 4,1 

Havets Hus i Lysekil AB - - 4,0 

Lysekils Stadshus AB 0,1 0,1 - 

Övriga aktier - - 0,1 

Andelar - - - 

HSB kvarteret Mollen 0,3 0,3 0,3 

Kommuninvest 0,7 0,7 0,7 

Övriga andelar - 0,1 0,1 

Långfristiga fordringar 


Leva i Lysekil AB 92,0 7,0 14,0 

Havets Hus i Lysekil AB 9,5 - - 

Övriga långfristiga fordringar 0,4 0,4 4,4 

Summa 221,8 121,3 58,7 

NOT 15 | FÖRRÅD OCH EXPLOATERINGSFASTIGHETER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Tekniska förvaltningen - 0,4 1,3 

Exploateringsfastigheter 2,8 2,8 4,2 

Summa 2,8 3,2 5,5 

NOT 16 | KORTFRISTIGA FORDRINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kundfordringar 14,2 16,1 16,8 

Fordringar hos kommunägda företag 6,5 - 0,9 

Kommunalskatt och generella statsbidrag 7,3 9,8 3,2 

Momsfordran 7,1 4,2 6,3 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20,0 12,5 12,4 

Övrigt 0,5 1,7 0,4 

Summa 55,6 44,3 40,0 

NOT 17 | KASSA OCH BANK 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Plusgiro, Nordea 3,3 44,3 39,4 

varav: 

Lysekils Stadshus AB 0,3 - - 

Leva i Lysekil AB -0,3 -4,3 -9,4 

Lysekilsbostäder AB 18,6 14,0 5,6 

Havets Hus i Lysekil AB 4,2 4,5 3,6 

Privata medel 0,3 0,3 0,2 

Summa 3,3 44,3 39,4 

NOT 18 | EGET KAPITAL 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Ingående eget kapital 216,2 135,8 117,3 

Årets förändring 1,3 80,5 18,5 

Utgående eget kapital 217,4 216,2 135,8

NOT 19 | AVSÄTTNINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Pensionsskuld 8,7 16,4 36,8 

Löneskatt 3,6 9,5 8,9 

Återställande av soptippar 6,2 6,2 3,5 

Summa 18,5 32,1 49,2 

NOT 20 | LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Föreningssparbanken/SPINTAB/Swedbank 28 - 30,2 

SBAB 6,3 16,2 16,5 

Handelsbanken/Stadshypotek - - 8,4 

Nordea 110 120 139,6 

LBAB - - - 

Riksförsäkringsverket - - - 

SEB - - - 

Kommuninvest 130,2 115,2 61 

SEB fi nansiell leasing 9,3 9,7 - 

Summa långfristiga lån 283,8 261,1 255,8 

Långfristiga lånen förfaller till räntejustering enligt följande: 

Rörligt 150,1 54,7% - 

2009 - - - 

2010 65,4 23,8% - 

2011 40,1 14,6% - 

2012 18,9 6,9% - 

Summa 274,5 100,0% - 

NOT 21 | KORTFRISTIGA SKULDER 

NOT 23 | PENSIONSFÖRPLIKTELSER 



Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Leverantörsskulder 23,1 30,2 30,4 

Semesterlöneskuld 34,8 35,4 34,4 

Okompenserad övertid 4,3 4,6 4,8 

Pensioner individuell del inkl löneskatt 21,0 19,6 17,8 

Upplupna löner december 7,3 8,7 7,5 

Upplupna sociala avgifter december, 

källskatt december 19,0 20,8 18,8 

Förutbetalda skatteintäkter 3,5 - 1,9 

Moms - - 2,6 

Avvecklingskostnader bostäder - 0,8 0,9 

Övriga interimskulder 8,0 -2,3 4,2 

Upplupna räntekostnader 1,3 1,3 1,2 

Upplupna kostnader och förinbetalda intäkter 5,6 12,2 4,3 

Ej realiserade bidrag 8,7 8,9 6,5 

Lokalt investeringsprogram - 9,9 11,8 

Kommunens skuld i koncernvalutakontot 22,8 14,3 - 

Övrigt - - 3,5 

Summa 159,4 169,3 150,6 

NOT 22 | BORGENSFÖRBINDELSER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunägda bolag 536,4 491,5 425,3 

Förlustansvar egna hem 1,2 1,6 2,2 

Bostadsrättsföreningar 2,4 2,4 2,4 

Övriga 9,8 9,8 9,9 

Summa 540,5 505,3 439,8 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Anställda 425,3 421,7 351,7 

Förtroendevalda 4,3 4,7 5,1 

Summa 429,7 426,5 356,8 

25

26 



Driftredovisning 2008 

Kommunen redovisar ett svagt positivt resultat, 1,3 mnkr, för år 2008. Resultatet är 10,1 mnkr 

sämre än budget. I resultatet ingår realisationsvinst vid försäljning av fastigheter om 7,1 mnkr. 

Kommunens resultat enligt balanskravet blir därmed negativt (-5,8 mnkr). 

Den skattefi nansierade verksamheten redovisar jämfört med 

budget ett negativt resultat om 2,9 mnkr. Gemensam kommunadministration 

redovisar ett budgetunderskott om 0,6 mnkr 

främst beroende på ökade kostnader för kollektivtrafi ken. Den 

nyinrättade utvecklingsenheten och miljö- och byggnadsnämnden 

redovisar bägge budgetunderskott om 2,0 mnkr respektive 

0,3 mnkr bl a för ökade kostnader för överklaganden och tvister. 

Fastighetsenheten och räddningstjänsten redovisar överskott mot 

budget med 0,5 mnkr respektive 0,7 mnkr. Fastighetsenheten har 

inte utfört planerat underhåll i den utsträckning som budgeterats. 

Räddningstjänsten har sålt en räddningsbåt vilket bidrog till det 

positiva överskottet. 

Bildningsnämnden och gymnasienämnden redovisar överskott 

mot budget med 4,4 mnkr respektive 1,0 mnkr medan vuxenutbildningsnämnden 

redovisar en negativ avvikelse mot budget 

med 2,1 mnkr. Inom bildningsnämnden beror det positiva 

resultatet huvudsakligen på personalneddragningar som en följd 

av att elevantalet sjunker. Gymnasienämndens budgetavvikelse 

på 1,0 mnkr beror främst på lägre interkommunala ersättningar i 

och med att kommunens egna elever i allt större utsträckning 

väljer Gullmarsgymnasiet. Vuxenutbildningen redovisar under- 

»Årets resultat uppgår till 1,3 mnkr. 

I resultatet ingår realisationsvinst vid 

försäljning av fastigheter om 7,1 mnkr .« 

skott med 2,1 mnkr bl a beroende av utökat antal Sfi -elever. 

Socialnämndens negativa budgetavvikelse om 4,5 mnkr beror på 

volymökningar främst inom Lss-verksamheten. 

Den enda affärsdrivande verksamheten som kommunen har 

kvar sedan bolagisering är hamnverksamheten. Den redovisar ett 

budgetöverskott på 0,1 mnkr främst beroende av kajhyra för ett 

långvarigt fartygsombyggnadsprojekt. 

Kostnader för pensioner redovisar också ett överskott mot 

budget med 3,2 mnkr beroende av att antalet anställda har 

sjunkit under året. Fastighetsförsäljningar och exploateringsverksamheten 

har inte inbringat de intäkter som budgeterats. 

Tillsammans bidrar de med budgetunderskott om 7,8 mnkr. 

Försäljningen av aktierna i Lysekils Stuveri AB gav en realisationsvinst 

om 0,7 mnkr. 

Skatteintäkter och generella statsbidrag redovisar -7,1 mnkr 

jämfört med budget. Finansiella poster ger tillsammans ett 

budgetöverskott om 0,5 mnkr. Överskottet beror framför allt 

på ej budgeterade borgensavgifter från de kommunala bolagen. 

Extraordinära intäkter om 1,5 mnkr är ersättning för VAkollektivets 

ackumulerade underskott fram till 31 december 

2007 som återbetalats från Leva i Lysekil AB.

DRIFTREDOVISNING 



Tkr Budget Redovisning Budgetavvikelse 

Netto Intäkter Kostnad Netto Netto 

Gemensam kommunadministration -38 053 19 491 -58 214 -38 724 -671 

Kommunrevision -625 64 -598 -534 91 

Utvecklingsenheten 25 538 6 662 -34 162 -27 500 -1 962 

Fastighetsenheten -3 132 67 760 -70 420 -2 660 472 

Räddningstjänsten -12 519 2 221 -14 073 -11 852 667 

Miljö- och byggnadsnämnden -8 431 5 716 -14 419 -8 703 -272 

Bildningsnämnden -224 609 29 510 -249 715 -220 205 4 404 

Gymnasienämnden -64 671 54 450 -118 143 -63 693 978 

Vuxenutbildningen -9 129 8 749 -19 993 -11 244 -2 115 

Socialnämnden -288 483 72 473 -365 469 -292 996 -4 513 

Summa skattefi nansierad verksamhet -675 190 267 094 -945 206 -678 112 -2 922 

Hamnen -2 745 25 203 -27 833 -2 630 115 

Summa taxefi nansierad verksamhet -2 745 25 203 -27 833 -2 630 115 

Summa nämndsverksamhet -677 935 292 297 -973 039 -680 742 -2 807 

Pensionskostnader -37 000 - -33 819 -33 819 3 181 

Förändring semesterlöneskuld 

och jour och beredskap -1 500 - -790 -790 710 

Personalomkostnader 29 000 32 737 -1 235 31 502 2 502 

Fastighetsskatt och försäkringar -1 700 - -1 717 -1 717 -17 

Havets Hus/LEVA - 94 429 -94 429 - - 

Reavinst fastighetsförsäljningar 10 000 9 820 -2 732 7 088 -2 912 

Finansiell reavinst - 760 -42 717 717 

Exploateringsverksamhet 6 300 2 190 -772 1 418 -4 882 

Momsbidrag vid köp av verksamhet 2 000 2 322 - 2 322 322 

Kapitalkostnad* 43 500 39 067 - 39 067 -4 433 

Avskrivningar -23 500 - -22 224 -22 224 1 276 

Försäkringsersättning och BKN - 2 035 -378 1 657 1 657 

Övrigt - 757 -1 019 -263 -263 

Summa verksamhet -650 835 476 412 -1 132 196 -655 784 -4 949 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 643 900 646 640 -9 837 636 804 -7 096 

Fastighetsavgift 19 200 19 222 - 19 222 22 

Finansiella intäkter 800 709 - 709 -91 

Borgensavgifter - 1 329 - 1 329 1 329 

Utdelning - 115 - 115 115 

Finansiella intäkter koncernbolag 8 300 9 687 - 9 687 1 387 

Finansiella kostnader -10 000 - -12 284 -12 284 -2 284 

Summa efter fi nansiering 11 365 1 154 115 -1 154 317 -202 -11 567 

Extraoridinära poster - 1 459 - 1 459 1 459 

Total 11 365 1 155 574 -1 154 317 1 257 -10 108 

*Förvaltningarnas avskrivning och internränta. 

27

28 



Investeringsredovisning 2008 

I årsbudgeten för 2008 beslutades om en investeringsbudget om 46,6 mnkr. Kompletteringsbudgeten 

för 2008 omfattade 36,0 mnkr, vilket innebar att kommunen hade en sammanlagd 

investeringsbudget för 2008 på 82,6 mnkr. Nettoinvesteringarna 2008 uppgick till 51,2 mnkr 

och för 2007 var investeringarna 38,3 mnkr. 

Hamnen 

Hamnens största investering under året var inom handelshamnen, 

2,9 mnkr, vilket avsåg ombyggnad av ett hamnmagasin 

för att inrymma vågkraftstillverkning. Magasinet hyrs ut till 

företaget. Vidare har investeringar gjorts i småbåtshamnen i 

Norra Hamnen för att utöka antalet båtplatser. Det fi nns trots 

denna investering fortfarande en stor efterfrågan på båtplatser. 

Kommunhuset 

Ombyggnation av kommunhuset slutfördes i december och 

investeringen innebar dels installation av ventilation och 

dels en ombyggnation vilket medför bättre arbetsmiljö för 

personalen samt mer ändamålsenliga och uppfräschade lokaler. 

Totalt investerades 11,5 mnkr varav 3,8 mnkr under 2008. 

För att få en funktionell krisledningscentral har 3,8 mnkr 

investerats under 2008. Kommunen kommer att få ett investeringsbidrag 

från Krisberedskapsmyndigheten, vilket täcker en 

del av investeringen. 

Exploatering 

Utvecklingsenheten har genomfört exploatering av nio bostadstomter 

på Torvemyr 1 vid Grundsund. Av dessa har en tomt 

sålts under året. Projektering av industritomter på Grönskult på 

Skaftö påbörjades under året. Vidare har kommunen upphandlat 

Investeringar 2008 

»Under 2008 uppgick kommunens nettoinvesteringar 

till 51,2 mnkr av en sammanlagd 

investeringsbudget på 82,6 mnkr. 

stora entreprenadarbeten för att skapa en strandpromenad, ny 

gata samt gång- och cykelväg i Norra Hamnen, totalt investerades 

för 9,7 mnkr 2008. 

Försäljningar 

Under året har kommunen bolagiserat delar av sin verksamhet 

och sålt anläggningstillgångar till de nybildade bolagen för en 

summa som motsvarar det bokförda värdet på anläggningstillgångarna. 

Den totala försäljningssumman var 94,4 mnkr. 

Kommunen har även sålt fastigheter till ett försäljningspris 

på 9,8 mnkr. 

DE STÖRSTA INVESTERINGARNA UNDER 2008 HAR VARIT: 

Objekt Mnkr 

» Norra Hamnen, exploatering 9,7 

» Torvemyr 1, nio tomter 8,9 

» Stångenässkolan, om- och tillbyggnad 3,9 

» Kommunhuset, ombyggnad ventilation 3,8 

» Kommunhus, krisledningscentral 3,8 

» Isolering av hamnmagasin 6 2,9 

» Norra Hamnen, småbåtshamn 1,6 

» Trafi ksäkerhet och parkering 1,0 

» Renovering stödboende, Ekgatan 12 1,0

INVESTERINGSREDOVISNING 



Tkr Budget 2008 Investering 2008 Total budget Total investering 

Maskiner och inventarier 4 990 3 496 - 3 950 

IT-investeringar 1 926 1 769 - 1 769 

Byggnationer 

Kommunhuset, ombyggnad av ventilation 3 781 3 798 13 390 11 521 

Gullmarsstrand, offentlig toalett 586 584 900 898 

Gullmarsskolan, handikappanpassning 252 252 252 252 

Renovering, stödbo Ekgatan 12 1 000 1 000 1 000 1 000 

Kallbadhus, renovering etapp 1 300 300 300 300 

Räddningstjänsten, vagnhall skiljevägg 617 848 2 100 2 331 

Övriga byggnationer 385 276 276 

Summa byggnationer 6 921 7 058 15 842 16 378 

Mark 

Dona 1:31 Ks 43/08 - 700 - 700 

Summa mark - 700 - 700 

Gatuinvesteringar 

Grundsund brandstation parkering - - 800 819 

Verkstadsgatan, skyddsräcke och GCM-väg 166 9 500 90 

Valbogatan, trafi ksäkerhet 28 - - 33 

Summa gatuinvesteringar 194 9 1 300 942 

Exploatering 

Torvemyr del av 750 750 - 750 

Summa exploatering 750 750 - 750 

Hamninvesteringar 

Hamnsäkerhet, Isps 500 229 - 229 

Hamnen, miljöprövning 33 35 - 603 

Grundsund, brygga småbåtshamn 400 588 - 588 

Hamnmagasin 6, isolering 2 400 2946 - 2946 

Övriga hamninvesteringar 200 - - 

Summa hamninvesteringar 3 533 3 798 - 4 366 

Pågående investeringar 

Inventarier och maskiner 1 024 628 - 628 

IT-investeringar 263 85 - 322 

GCM-väg (Volvo-Dalskog 2) 440 52 1 558 1 169 

GC-väg Landsvägsgatan 3 000 180 3 000 180 

GC-väg Lyse 2 000 13 2 000 13 

Övriga investeringar trafi ksäkerhet och parkering 2 133 1 033 2 133 1 607 

Kommunhus, krisledningscentral 2 443 3 790 3 965 4 047 

Ombyggnation, kök skolor 6 530 212 6 530 212 

Ombyggnation, kök Stångenäs- och Lysekilshemmet 1 000 - 1 000 - 

Konstgräs, Kronbergs- och Stångenäsvallen 5 750 293 5 750 293 

Stångenässkolan, om- tillbyggn, fritid 12 251 3 923 13 145 8 472 

Norra Hamnen, exploatering 11 500 9 735 11 500 10 368 

Norra Hamnen, småbåtshamn 2 649 1 584 9 600 1 584 

Torvemyr, exploatering 8 250 8 883 9 000 9 590 

Spjösvik, exploatering 500 127 500 616 

Dalskogen 3, exploatering 1 000 271 1 000 531 

Övriga pågående investeringar 3 605 2 802 5 045 5 164 

Summa pågående investeringar 64 338 33 611 - 44 796 

Summa nettoinvesteringar 82 652 51 191 - - 

29

30 



Personalredovisning 

Under 2008 har ett personalpolitiskt program antagits, fortsatta insatser har prioriterats för 

att minska sjukfrånvaron, övergripande handlingsplaner för bättre hälsa och en nystart av 

ledarutvecklingsprogrammet har genomförts. Det personalpolitiska programmet kommer 

även under 2009 att utvecklas för att främja en god arbetsmiljö. Under 2008 togs beslut 

om att samtliga arbetsplatser skall ha tillgång till datorer i avsikt att öka informationen, 

kommunikationen och delaktigheten i verksamheterna. 

Lärande kommun – Ett treårigt utvecklingsarbete 

Ett utvecklingsarbete har startats upp i samarbete med professor 

Tom Tiller från Tromsö Universitet. Utvecklingsarbetet tar sin 

utgångspunkt i aktionslärande, där centrala moment är att förena 

teori och praktik liksom frågeställningar av karaktären: Vad gör 

vi? Vad lär vi av detta? Hur blir vi kontinuerligt bättre? 

Syftet är att förverkliga Vision 2015 – Det goda samhället – 

och bli en organisation i medborgarnas tjänst. Vi utgår ifrån och 

arbetar med att stärka det goda för att bli starka, trygga och 

professionella i våra uppgifter för Lysekils kommun. 

Lärande kommun syftar även till att stärka individens ansvar i 

organisationen. ”Lärande kommun” ingår som ett delprojekt i 

”Det goda samhället”. Där byggs ett ”Deltageri” och ett ”Refl ektorium” 

i syfte att involvera anställda i utvecklingsarbetet. 

Utgångspunkten/förhållningssättet i de aktiviteter som sker 

inom ramen för Lysekil som lärande kommun är att fokusera på 

och stärka det goda. Genom ”Lärande kommun” tillkommer 

inga nya arbetsuppgifter. Det handlar snarare om ett förhållningssätt, 

både till sig själv och till andra. 

Genom ”Lärande kommun” skapas ökad trivsel och utveckling 

för medarbetare och medborgare i Lysekil. Genom att sätta 

fokus på ett värdesättande perspektiv skapas trygghet och tillit i 

alla led. På sikt kommer hela organisationen och samtliga 

medarbetare i Lysekils kommun att engageras. 

Personal- och lönekostnader 

Personalkostnaderna uppgick till 528,6 mnkr vilket utgjorde 

62,3 procent av Lysekils kommuns kostnader för 2008. 

Ålder 

Medelåldern för Lysekils kommuns medarbetare var 43,9 år, 

2008. 

Antal anställda 

I årsredovisningen redovisas tillsvidareanställda och visstidsanställda. 

I redovisningen ingår inte deltidsanställda brandmän. 

Antalet anställda den 1 november 2008 uppgick till 1 537. 

Av dessa var 179 visstidsanställda. Vid jämförelse med 2007 

kan konstateras att visstidsanställda minskat med elva personer 

och tillsvidareanställda minskat med 41 personer. 

ANTAL ANSTÄLLDA 

2008 2007 2006 

Tillsvidareanställda 1 358 1 399 1 395 

Visstidsanställda 179 190 208 

Totalt 1 537 1 589 1 603 

Av 1 537 månadsanställda var 83,5 procent kvinnor och 16,5 

procent män att jämföras med 2007 där 82 procent var kvinnor 

och 18 procent var män. Främsta anledningen till denna förändring 

härör från bolagisering av tekniska förvaltningen där 

merparten av de som gick till LEVA i Lysekil var män. 

ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING 

Män Kvinnor Totalt 

Kanslienheten 3 6 9 

Personalenheten 3 5 8 

Ekonomienheten 1 5 6 

Utvecklingsenheten 4 6 10 

Serviceenheten 2 11 13 

Överförmynderi - 2 2 

IT-enheten 9 3 12 

Fastighetsenheten 12 49 61 

Miljö- och bygg 11 10 21 

Bildningsförvaltningen 69 419 488 

Gymnasiet 53 67 120 

Vuxenutbildningen 13 22 35 

Socialförvaltningen 51 675 726 

Hamnförvaltningen 17 2 19 

Räddningstjänsten 6 1 7 

TOTALT 253 1 284 1 537 

Lärande kommun – med syfte att förverkliga Vision 2015 och bli en organisation i medborgarnas tjänst 

»Ett treårigt utvecklingsarbete har startats upp i samarbete med professor Tom Tiller från Tromsö Universitet. 

Utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i aktionslärande, där centrala moment är att förena teori och praktik 

liksom frågeställningar av karaktären: Vad gör vi? Vad lär vi av detta? Hur blir vi kontinuerligt bättre?«

Arbetsmiljö och hälsa 

Redovisning av sjukfrånvaro sker med sju nyckeltal och den 

totala frånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda 

ordinarie arbetstid. Med ordinarie arbetstid avses den arbetstid 

som regleras i gällande kollektivavtal. Statistiken av sjukfrånvaro 

bygger på samtliga anställda som har arbetat för Lysekils 

kommun under året, fastanställda, visstidsanställda etc. 

SJUKFRÅNVARO [%] 

2008 2007 2006 

Total sjukfrånvaro 7,0 8,4 9,3 

Sjukfrånvaro kvinnor 8,0 9,5 11 

Sjukfrånvaro män 2,8 4,4 3,3 

Sjukfrånvaro –29 år 4,2 3,8 3,1 

Sjukfrånvaro 30–49 år 7,1 8,7 10,5 

Sjukfrånvaro 50 – äldre 7,6 9,3 9,8 

Sjukfrånvaro > 60 dagar 

(av den totala sjukfrånvaron) 69,5 72,8 75,4 

Kommunens totala sjukfrånvaro uppgick under 2008 till 7,0 

procent, vilket är en minskning med 1,4 procent i jämförelse 

med 2007. Största delen av sjukfrånvaron utgörs dock av 

långtidssjukskrivna som erhållit varaktig sjukersättning eller 

tidsbegränsad sjukersättning. 

Socialförvaltningen har sänkt sin sjukfrånvaro från 2007 med 

1,6 procent till 9,1 procentenheter 2008. Den åldersgrupp som 

har högst sjukfrånvaro inom socialförvaltningen är de som är 

50 år och äldre, med en sjukfrånvaro på 11,6 procentenheter 

Orsaken till den goda trenden inom socialförvaltningen är, 

förutom de ovannämnda förändringarna för sjukersättningar, 

satsningar på förebyggande arbete och friskvård. Hälsocoacher 

har utbildats i syfte är att förmedla kunskap i det hälsofrämjande 

arbetet samt att stimulera arbetskamrater till en hälsosammare 

livsstil. Andra orsaker har bl a varit fortsatt fokus och målmedvetenhet 

hos arbetsledare gällande de anställdas sjukfrånvaro 

och dess orsaker, tidiga handlingsplaner avseende rehabilitering 

och hälsa, insatser på såväl individ- som organisationsnivå. 

Städsektionen som tidigare ingick i tekniska förvaltningen 

hade en sjukfrånvaro vid årets slut på 8,6 procent vilket är en 

förändring från 2007 då tekniska förvaltningen hade en sjukfrånvaro 

på 11,8 procentenheter, en positiv förbättring på 3,2 

procent. Även inom fastighet och städ har man haft en målmedvetenhet 

hos arbetsledare gällande anställdas sjukfrånvaro och 

dess orsaker. 

Lägsta sjukfrånvaron i kommunen hade Räddningstjänsten 

med 0,1 procent. 

SJUKFRÅNVARO UTVECKLING 2006–2008 [%] 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Kvinnor 

Totalt 

Män 

2006 2007 2008 



I det personal politiska programmet hade kommunen som mål 

att under 2008 öka hälsan och trivseln för medarbetarna i Lysekils 

kommun. Livsstilskurser erbjöds för samtliga anställda och det 

genomfördes en hälsocoachutbildning – nu fi nns 54 verksamma 

hälsocoacher i koncernen som stimulerar arbetskamraterna till en 

hälsosammare livsstil. 

Hälsa 

Lysekils kommun skall ha fokus på hälsofrämjande insatser för 

att de anställda ska trivas och utvecklas för ett hållbart arbetsliv. 

Kommunen skall arbeta med hälsa på olika nivåer och arbetet 

skall bedrivas dels övergripande, dels på grupp- och individnivå. 

I det personalpolitiska programmet hade kommunen som mål 

att under 2008 öka hälsan och trivseln för medarbetarna i 

Lysekils kommun. Livsstilskurser erbjöds för samtliga anställda 

och det genomfördes även en hälsocoachutbildning. Vilket 

innebär att 54 hälsocoacher är verksamma i hela kommunen. 

Hälsocoachernas uppgift är bl a att stimulera sina arbetskamrater 

till en hälsosammare livsstil. De kallas till personalenheten i 

nätverksträffar som ger möjlighet till kunskapspåfyllnad och 

refl ektion. 

Friskvårdspolicy och handlingsplan reviderades under 2008 

och en plan för utveckling av det hälsofrämjande arbetet påbörjades 

innan årets slut, vilken skall arbetas vidare med under 2009. 

Trivselfrågor 

Alla som arbetar inom kommunen skall uppleva arbetsglädje, 

trivas med sina arbetsuppgifter och känna yrkesstolthet. Genom 

att visa respekt för varandra, ta ett aktivt ansvar för utveckling 

och samverka över förvaltningsgränserna sätts medborgarnas 

behov i centrum. 

Syftet med trivselfrågor är bl a att kommunen skall ses som 

en attraktiv arbetsplats där arbetstagarna känner glädje och 

stolthet över att ha Lysekils kommun som sin arbetsgivare. 

31

32 



Nöjd medarbetarenkät 

Enligt det personalpolitiska programmet genomfördes en ”Nöjd 

medarbetarenkät” under hösten 2008. Enkäten var webbaserad 

vilket inte har genomförts tidigare i övergripande undersökningar 

för personalen. Svarsfrekvensen var dock blygsam. 

Endast 43 procent svarade. 

Av de som svarade på enkäten kan nämnas att 81 procent 

instämmer helt och i hög grad att de upplever arbetsglädje på 

arbetsplatsen och 62 procent av de svarande instämmer helt eller 

instämmer i hög grad att de upplever att arbetsgivaren arbetar 

för en bättre hälsa och ökad trivsel. 62 procent av de svarande 

upplever att de har i låg grad eller inte alls tid för refl ektion eller 

återhämtning i sitt arbete. Enkäten visade även att fortlöpande 

information över viktiga beslut och händelser behöver förbättras. 

Resultatet av enkäten skall nu bli föremål för dialog ute på 

arbetsplatserna 

Introduktionsprogram – Lysekils kommun 

En god introduktion ger förutsättningar för bättre arbetstrivsel, 

mindre personalomsättning samt möjlighet att bibehålla en hög 

kvalitet i verksamheten. 

Personalenheten ansvarade för att nya medarbetare i Lysekils 

kommun 2008 erbjöds kommunövergripande introduktion. 

Detta skedde hösten 2008. Politiker och kommunchef samt 

förvaltningschefer medverkade. Introduktionsprogrammet 

varade i två dagar och över 100 nyanställda anmälde sig. 

Utvärderingen visade på mycket goda resultat, och ett behov 

av en övergripande information och kunskap om politisk styrd 

organisation. 

Företagshälsovård 

I maj 2008 tecknade Lysekils kommun avtal med en ny företagshälsovård, 

Hälsobolaget Lysekil. 

Rutiner och riktlinjer beträffande hur insatser av företagshälsovården 

för Lysekils kommun skall tillämpas antogs 

under 2008. 

Ledarskapsutbildning 

Ledarskapsutbildning i arbetsrätt genomfördes under hösten 

2008 för att öka kompetensen och tryggheten som arbetsledare 

och chef i Lysekils kommun. Vidare har ledarskapsdagar 

anordnats med temat ”Utvecklingssamtal och lönesamtal”. 

I det personalpolitiska programmet beslutades bl a att öka 

kompetensen för arbetsledare och chefer beträffande lön/ 

belöning. I samband med ledarskaputbildningen i arbetsrätt 

ingick även denna kunskap. 

Kompetensutveckling och rekryteringsbehov 

Under de kommande fem åren kommer kommunen att behöva 

nyrekrytera ca 200 arbetstagare. Av dessa är 58 inom vård och 

omsorg och 68 inom undervisningsområdet. 

Rehabilitering 

I samband med förändringarna i sjukförsäkringslagen som 

trädde i kraft under 2008, tecknade Lysekils kommun samverkansavtal 

med försäkringskassan för att öka kontinuiteten och 

tryggheten för anställda, ledare och fackliga organisationer. 

Det ska leda till bättre rehabiliteringsarbete och minskad 

sjukfrånvaro samt tidig återgång till arbete. 

Några arbetsplatser fi ck också möjlighet att delta i ett sjukfrånvaroprogram, 

”God hälsa – Friska medarbetare”. Syftet var 

att arbeta med tidiga signaler, tidig kontakt och tidiga åtgärder 

för en god rehabilitering och återgång tillbaka till arbetsplatsen. 

Personalvårdsronder, med stöd från personalenheten och 

företagshälsovården, var en del i programmet. 

Under de kommande fem åren kommer kommunen att behöva nyrekrytera 

ca 200 arbetstagare. Av dessa är 58 inom vård och omsorg 

och 68 inom undervisningsområdet.

Jämställdhet och mångfald 

Jämställdhet ger kvalitet i relationerna och präglar både arbetsplatser 

och service. Jämställdhet är en angelägenhet för alla 

oavsett var i organisationen man befi nner sig. Varje ledares 

och medarbetares eget förhållningssätt är betydelsefullt. 

Inom Lysekils kommun arbetar människor med vitt skilda 

bakgrunder, erfarenheter och livsstilar. En heterogen sammansättning 

av människor bidrar till ett bättre arbete och bättre 

resultat än en grupp där alla är lika varandra. Varandras olikheter 

skall därför inte bara respekteras utan varje medarbetares 

unika kompetens och erfarenhet skall också tillvaratas och 

uppskattas. Görs detta, blir Lysekils kommun en ännu bättre 

kommun att arbeta och leva i. 

Under hösten 2008 påbörjades arbetet med en Jämställd- och 

Mångfaldsplan. Samtidigt tillkom en ny diskrimineringslag i 

Sverige som blev antagen den 1 januari 2009, vilket gjorde att 

det påbörjade arbetet avbröts tills den nya diskrimineringslagen 

trädde i kraft. Det innebär att en diskrimineringspolicy med 

underrubriker som jämställdhet, mångfald, sexuella trakasserier, 

kränkande särbehandling kommer att arbetas fram under 2009. 

Diskrimineringspolicyn skall förankras ute i verksamheterna 

under 2009 och vara ett levande förhållningssätt och innehålla 

handlingsplaner. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet. Det handlar 

om att skapa en god arbetsmiljö utifrån varje arbetsplats egna 

förutsättningar och behov. Strategiskt arbete på organisationsnivå 

är en förutsättning för att samordna resurser och insatser på 

ett effektiv och professionellt sätt. Arbetsmiljöarbetet skall vara 

strukturerat och alla arbetsplatser har även ett gemensamt 

ansvar. Arbetsplatsträffarna är ett viktigt forum för dialog om 

det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön. 

Samverkan enligt FAS 05 

Dialogverktyg – ”FAS Arbetsliv” som är en samling dialogstödjande 

övningar för chefer och medarbetare, implementerades på 

några utvalda arbetsplatser under 2008. Under 2009 kommer det 

fortsatta arbetet med ”FAS Arbetsliv” att fortskrida. Planering 

av samverkan och genomförande av utbildning kommer att 

genomföras under 2009. 



Årets viktiga händelser 

Förutom introduktionsdagarna för över 100 nyanställda, 

medarbetarenkäten och ledarskapsutbildningen i arbetsrätt, 

utvecklingssamtal och lönesamtal kan nämnas arbetet med den 

nya sjukförsäkringslagen som delar av viktiga händelser. 

I och med tillkomsten av den nya sjukförsäkringslagen 

tecknade Lysekils kommun och Försäkringskassan ett samarbetsavtal 

i syfte att skapa en god och effektiv rehabilitering för 

alla medarbetare samt att minska sjukfrånvaron i kommunen. 

Under 2008 fanns 54 hälsocoacher, utbildande för att inspirera 

sina medarbetare när det gäller friskvård och bättre hälsa i 

arbetsgruppen och att tillsammans med chef och arbetskamrater 

aktivt arbeta för en god hälsa på arbetsplatsen. Livsstilskurserna 

som genomfördes under 2008 har upplevts positivt. 


» Beskriva generationsväxlingen och hur den skall hanteras. 

» Lärande kommun – VISION 2015. Projektet Lärande 

kommun fortsätter att förankras ute i våra verksamheter. 

» Samverkan kommer att stå på programmet för 2009, med bl a 

utbildningsprogram. 

» Revidering av friskvårdspolicyn pågår och kommer att var 

klar inför januari 2010. 

Över 100 nyanställda introducerades… 

»Personalenheten ansvarade för att nya 

medarbetare i Lysekils kommun 2008 erbjöds 

kommunövergripande introduktion. Politiker, 

kommunchef samt förvaltningschefer medverkade 

under introduktionsprogrammet 

som varade i 2 dagar. Utvärderingen visade 

på mycket goda resultat, och ett behov av en 

övergripande information och kunskap om 

politisk styrd organisation.« 

33

34 



Miljöredovisning 

Miljö är ett av de strategiska utvecklingsområdena för Lysekils kommun. Under 2008 har 

arbete pågått med att ta fram en struktur för ett miljöledningssystem för de kommunala 

verksamheterna. De första stegen mot en intern certifi ering har tagits. 

Miljöpolicy 

Ett förslag till miljöpolicy för Lysekils kommun har tagits fram 

under 2008. Miljöpolicyn fastställs av kommunfullmäktige. 

Miljöpolicy för Lysekils kommun 

Lysekils kommun ska i varje verksamhet främja en god livsmiljö 

för barn, unga och vuxna och ha ett hållbart samhälle som 

mål. Miljömålen ska utgöra grunden för arbetet. De förtroendevalda 

och de anställda i kommunen har ett gemensamt ansvar 

för denna strävan. 

LYSEKILS KOMMUN SKA: 

» Utbilda och uppmuntra förtroendevalda, anställda och kommuninvånare, så 

att de blir goda föredömen och visar framtidstro i arbetet för ett ekologiskt 

hållbart samhälle. 

» Vara omvärldsorienterad och stimulera till nya idéer. 

» Ta hänsyn till miljö- och naturresursfrågor vid beslut och samhällsplanering. 

» Samverka och samråda om miljöfrågor med företag, organisationer och 

kommuninvånare. 

» Använda energi och råvaror på ett effektivt sätt och sträva efter att öka 

användningen av förnybara resurser. 

» Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster. 

» Öppet redovisa sin miljöpåverkan. 

» Återkommande revidera de interna miljömålen för att ständigt förbättra 

miljöarbetet. 

Lysekils kommun ska i varje verksamhet främja en god livsmiljö 

för barn, unga och vuxna och ha ett hållbart samhälle som mål. 

Kommunen skall använda energi och råvaror på ett effektivt sätt 

och sträva efter att öka användningen av förnybara resurser. 

Intern miljöcertifi ering 

Under året har ett förslag tagits fram på miljökriterier som ska 

uppfyllas för att nå en intern miljöcertifi ering. Arbetet har 

bedrivits i en arbetsgrupp med tjänstemän från kommunens alla 

förvaltningar. 

FÖRSLAG TILL MILJÖKRITERIER 

Förslag till miljökriterier Utfall 

Miljöutredning Miljöutredningar påbörjades på 

alla förvaltningar. 

Miljöansvarig person/miljöstrateg Någon tjänst som miljöstrateg har 

ännu inte inrättats. Ansvarig person 

tillsvidare är miljö- och stadsbyggnadschefen. 

Miljöorganisation Miljösamordnare har utsetts 

på alla förvaltningar. 

Miljöpolicy Förslag till miljöpolicy 

utarbetades under 2008. 

Miljömål – 

Miljöplan/uppföljning – 

Miljöutbildning Studiebesök (heldag) i Lidköpings 

kommun: 9 personer. 

Miljöutbildning (halvdag): 62 personer 

(miljösamordnare och -ombud). 

Intern miljörevision Målsättning: 2010 

Miljöutredning 

En miljöutredning av de kommunala verksamheterna inleddes 

under senhösten 2008. Den ska ligga till grund för interna miljömål 

som kan komplettera och förtydliga de tidigare fastställda 

verksamhetsmålen. 

Fortsatt arbete 2009 

» Miljöpolicy kommuniceras till alla i verksamheten. 

» Kriterier för intern miljöcertifi ering fastställs. 

» Organisations- , ansvars- och resursfrågor utreds. 

» Miljöutredning fortsätter och fördjupas. 

» Interna miljömål fastställs och kopplas till verksamhetsmålen, 

mål i avfallsplanen, energiplanen, naturvårdsplanen 

samt lokala miljökvalitetsmål. 

» Åtgärdsplan för att uppnå miljömålen fastställs. 

» Miljömål och åtgärdsplan kommuniceras.

Benchmarking Norra Bohuslän 

Kommunerna i Norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs 

och Strömstad, bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. 

Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara 

likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska 

leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. 

BEFOLKNINGSUTVECKLING 2003–2008 [ANTAL INVÅNARE] 

16000 

15000 

14000 

13000 

12000 

11000 

10000 

9000 

8000 

RESULTAT [TKR] 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

UTDEBITERING 2008 [KR] 

Kommun kronor 

Lysekil 22,49 

Tanum 21,99 

Munkedal 22,76 

Sotenäs 21,74 

Strömstad 21,99 


2006 2007 2008 

KOSTNADSUTVECKLING [%] 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 


2006 2007 2008 



Befolkning 

Kommunerna i Norra Bohuslän är ungefär lika stora och 

därmed i många avseende lätta att jämföra med varandra. 

Lysekil är störst av kommunerna med sina dryga 14 600 

invånare medan Sotenäs är minst med drygt 9 000 invånare. 

Strömstad och i viss mån Tanum har haft en positiv befolkningsutveckling 

de senaste åren medan övriga kommuner har haft en 

vikande befolkningsutveckling. Under 2008 ökade Tanum, 

Strömstad och Lysekil sin befolkning medan Munkedal och 

Sotenäs fortsatte att tappa invånare. Regionen Norra Bohuslän 

har tappat ca 700 invånare den senaste tioårsperioden. 

Finansiella jämförelser 

Utdebitering 

Samtliga kommuner i Norra Bohuslän har en hög utdebitering 

jämfört med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och 

Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. 

Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebitering den senaste 

femårsperioden. Alla kommunerna höll utdebiteringen oförändrad 

under 2008. 

Resultat 

Alla fem kommunerna har redovisat positiva resultat de senaste 

åren. Strömstad redovisar ett bättre resultat 2008 än 2007 medan 

övriga kommuner har en vikande resultatutveckling. Över den 

senaste treårsperioden har Tanum det sammantaget bästa 

resultatet. Kommungruppens resultat ligger över genomsnittet 

för kommunerna i Västra Götaland. 

Kostnadsutveckling 

För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs 

att ha kontroll över kostnadsutvecklingen och att inte kostnaderna 

ökar snabbare än intäkterna. Strömstad som haft den 

högsta kostnadsutvecklingen av kommunerna i Norra Bohuslän 

ökade sin nettokostnad med endast 1,7 procent, vilket var 

betydligt lägre än vad skatteintäkterna ökade. Övriga kommuners 

negativa utveckling med en alltför hög kostnadsutveckling 

fortsatte under 2008. Lysekil redovisade en kostnadsökning på 

6,8 procent. 

35

36 



SOLIDITET [%] 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

-40 

-50 


2006 2007 2008 

KOSTNAD PER VISTELSETIMME [KR] 

Kommun Förskola Fritidshem Familjedaghem 

Lysekil 196 156 257 

Tanum 209 153 193 

Munkedal 193 104 240 

Sotenäs 238 146 253 

Strömstad 214 - 248 

KOSTNAD PER ELEV I GRUNDSKOLA [KR] 

85000 

80000 

75000 

70000 

65000 

60000 

55000 


TRIVSEL I SKOLAN 

4 

3 

2 

1 

2006 2007 2008 

LÄRAR- OCH ELEVASSISTENTTÄTHET/100 ELEVER 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 


2006 2007 2008 


4=Instämmer helt 1=Instämmer inte alls 

0 

Vet vad som krävs för att få visst betyg Jag trivs i skolan 

Soliditet 

Kommunernas långsiktiga fi nansiella styrka, soliditeten, skiljer 

sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har 

negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan 

Strömstad och Sotenäs tillhör de kommuner i Västra Götaland 

som har högst soliditet. Goda resultat de senaste åren har 

förbättrat soliditeten i kommunerna. Förändrat beräkningssätt 

avseende pensionsskulden innebar att värdet på pensionsskulden 

ökade kraftigt under 2007 vilket medfört att alla fem kommunerna 

redovisar försämrad soliditet under 2007. Lysekils soliditet 

försämrades med 0,3 procentenhet 2008 till -31,3 procent. 

Barnomsorg 

Kostnad per vistelsetimme 

Kommungruppen redovisar i stort sett en likvärdig resursfördelning 

till de olika barnomsorgsverksamheterna. Inom förskolan 

motsvarar denna resurs cirka tre tjänster per 17 barn. De stora 

skillnaderna i kostnad per vistelsetimme beror främst på att 

antalet placeringstimmar per barn i genomsnitt varierar mycket 

mellan kommunerna. Den genomsnittliga placeringstiden inom 

förskolan varierar mellan 31,1 i Strömstad och 26,9 timmar per 

barn i Sotenäs. Sotenäs kommun redovisar den högsta kostnaden 

inom förskolan med 238 kronor per timme. Inom fritidshemmen 

redovisar Lysekil den högsta kostnaden med 156 kronor per 

timme och Munkedal den lägsta med 104 kronor. Lysekils 

kommun har under många år haft samlad skoldag vilket ger en 

låg genomsnittlig placeringstid per barn. Skillnaden i placeringstid 

är även inom denna verksamhet stor med 17,3 timme 

i Munkedal respektive 12,7 timme i Lysekil. 

Grundskola 

Bruttokostnad per elev 

Jämfört med kommungruppen redovisar Lysekils kommun lägst 

kostnad även under verksamhetsåret 2008. Kostnadsökningen 

mellan 2007 och 2008 ligger över genomsnittet för kommungruppen. 

Lokalkostnaderna har ökat med drygt 12 procent för 

grundskolan jämfört med föregående år men Lysekils kommun 

redovisar totalt låga lokalkostnader vilket bl a förklaras av att 

kostnaderna för gymnastiksalarna inte ligger under grundskolans 

ansvarsområde. Personalkostnaden för undervisningspersonal 

är den enskilt största kostnadsposten inom grundskolan. 

Antalet tjänster varierar mycket mellan kommunerna. 

Lysekil och Strömstad redovisar en betydligt lägre lärartäthet än 

övriga tre kommuner. Munkedal och Sotenäs, som tidigare hade 

den högsta lärartäthet, har minskat lärartätheten under 2008. 

Gemensam enkät grundskolan åk 9 

För att mäta kvaliteten görs fortlöpande mätningar av trygghet, 

trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden i skolan. 

Mätningen har gjorts som en enkätundersökning i årskurs 9. 

Detta är tredje året som samma enkät används. Jämfört med 

tidigare års resultat är skillnaderna små och kommunerna som 

helhet redovisar goda resultat i enkäten. Eleverna vet i stor 

utsträckning vad som krävs för ett visst betyg och eleverna trivs 

i skolan. För Lysekil ökar värdet för trivseln i skolan och värdet 

för om eleven vet vad som krävs för att få ett visst betyg sänks 

något mot föregående år.

Gymnasiebehörighet 

För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i 

ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen intill visar 

hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. 

Under 2008 har andelen behöriga till gymnasiet sjunkit, på 

riksnivå och för kommunerna i Norra Bohuslän. Strömstad och 

Lysekil ligger nu under riksnivån. Lysekil har tidigare utmärkt 

sig genom hög behörighet. Under det senaste året har det varit 

många elever som fl yttat till Sverige vilket i hög grad påverkar 

resultatet. Dessa elever står för närmare 40 procent av de elever 

som inte fått betyg i ett eller fl era ämnen och samtidigt för ca 55 

procent av de missade betygen. Sotenäs är den kommun som 

redovisar högst värde med 91 procent. 

Omsorgsverksamhet 

Äldreomsorg 

De fem kommunerna i Norra Bohuslän har höga kostnader för 

äldreomsorg. Munkedal har den högsta nettokostnaden och 

Strömstad den lägsta för 2008. Samtliga kommuner förutom 

Sotenäs ökar nettokostnaden per invånare 80 år eller äldre 

jämfört med 2007. Lysekils höga nettokostnad förklaras främst 

av ökad personaltäthet i de särskilda boendena och ökat antal 

boendeplatser för vårdtagare. Fr o m 2008 ingår även kostnader 

för bostadsanpassning inom ramen för äldreomsorgen i Lysekils 

kommun. 

Hemtjänsttagarna är överlag nöjda med hemtjänsten och mest 

nöjda är de i Strömstad och Tanum. Ett sätt att mäta verksamhetens 

effektivitet är att mäta hur stor andel av den totala tiden 

som de anställda lägger hos de äldre. Här varierar tiden kraftigt. 

Lysekils kommun ligger här högst medan Strömstad ligger lägst. 

Något samband mellan tiden hos vårdtagaren och nöjd hemtjänsttagarindex 

kan dock inte utläsas. 

Lysekil och Munkedal har högre kostnader för individ- och 

familjeomsorg än övriga kommuner. 

Individ- och familjeomsorg 

Lysekils kommun har höga kostnader för individ- och familjeomsorgen. 

Kostnaderna är högre än kommunerna i jämförelsen. 

Under 2009 ska SKL (Sveriges kommuner och landsting) göra 

en genomlysning av hela ifo-verksamheten för att ge svar på vad 

detta beror på. Kommunen har överlag höga ohälsotal vilket 

troligen även påverkar individ- och familjeomsorgen. 

Höga kostnader för individ- och familjeomsorgen 

»Lysekils kommun har höga kostnader för 

individ- och familje omsorgen. Under 2009 ska 

SKL (Sveriges kommuner och landsting) göra 

en genomlysning av hela ifo-verksamheten för 

att ge svar på vad detta beror på. Kommunen 

har överlag höga ohälsotal vilket troligen även 

påverkar individ- och familjeomsorgen.« 

GYMNASIEBEHÖRIGHET [%] 

NÖJD HEMTJÄNSTTAGAR INDEX [%] 

90 

85 

80 

75 

70 

77% 

Lysekil 

84% 



ÄLDRE/HANDIKAPPOMSORG – NETTOKOSTNAD/INV 80-W [KR] 

180000 

170000 

160000 

150000 

140000 

130000 


2006 2007 2008 

82% 

2008 2007 2006 

Lysekil 88,2 95,6 92,8 

Tanum 89,5 91,9 90,1 

Munkedal 92,6 89,7 88,9 

Sotenäs 91,0 95,7 88,9 

Strömstad 87,2 93,0 86,3 

EFFEKTIVITETSMÅTT – HEMTJÄNST 

81% 

84% 

Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad 

Höga kostnader Bra kvalitet 

Låga kostnader 

Sotenäs 

51 

49 

Tanum 

250 000 200 000 

47 

45 

43 

Snitt 

150 000 100 000 

41 

39 

37 

Strömstad 

Munkedal 

35 Lysekil 

IFO – NETTOKOSTNAD/INV 0-W ÅR [KR] 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 


2006 2007 2008 

37

38 



VA-TAXA [KR] 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

KOSTNAD SKOLLOKALER [KR/M 2 ] 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 


UPPVÄRMNING – SKOL/OMSORGSFASTIGHETER [%] 

El (Direktverkande) 

El (Värmepump)) 

2006 2007 2008 

KOSTNAD OMSORGSLOKALER [KR/M 2 ] 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 


2006 2007 2008 

TILLSKOTTSVATTEN/KILOMETER SPILLVATTENLEDNING [M 3 ] 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

42,5% 

Lysekil 

Rikssnitt 22,5 

18,8% 


2006 2007 2008 

Olja 

22,6% 

Fjärrvärme 

26,6% 

Fast bränsle 

14,6% 

Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad 

6 2 23 Lysekil 

69 

5 44 1 Tanum 

Munkedal 

42 8 

14 6 24 Munkedal 

56 

6 48 Sotenäs 32 14 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

VA-verksamhet 

VA-taxa 

Alla fem kommuner i Norra Bohuslän har höga taxor för vatten 

och avlopp. Tanum sänkte sin taxa den 1 januari 2007 men har 

fortfarande bland de högsta VA-taxorna i hela landet. Samtliga 

kommuner i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka 

alla kostnader förverksamheten. 

Produktion 

Nyckeltalet anger tillskottsvatten i kubikmeter per kilometer 

spillvattenledning. En lågt tal indikerar ett bra avloppsledningsnät 

med lite inläckage av regnvatten. Tanums och Strömstad har 

de bästa värdena i kommungruppen och ligger under det 

genomsnittliga värdet för alla kommuner i riket vilket också 

Munkedal gör. Inläckaget är betydande i Lysekils kommun. 

Kommunen arbetar aktivt med att separera ledningsnätet och 

därmed minska tillskottsvattnet. 

Fastighetsförvaltning 

I årets kostnader för skollokalerna är det främst underhållskostnaderna 

som varierar, medan drift- och kapitalkostnader närmar 

sig varandra. Tanum har fortfarande den lägsta kostnaden när 

det gäller skollokaler, men har också den största kostnadsökningen. 

Halva kostnadsökningen beror på ökade kostnader för el 

trots att elförbrukningen minskat jämfört med 2007. Kostnadsökningen 

beror på kraftigt höjda elpriser. Resterande del av 

kostnadsökningen beror påökat underhåll och ökade avskrivningar. 

Skillnaden i kostnader för omsorgslokaler beror främst på 

skillnader i kapitalkostnader. Skillnaden i kapitalkostnad för 

omsorgslokalerna, 300 kronor per kvadratmeter, speglar åldersstrukturen 

i fastighetsbeståndet. 

Uppvärmningssätt skol- och omsorgslokaler 

Oljeberoendet minskar i alla kommuner. Kommunerna satsarfrämst 

på värmepumpar och fjärrvärme, men även fastbränsleanläggningar 

har en ökning över tiden. 

Inläckage av regnvatten i avloppsledningsnätet… 

»Tanum, Strömstad och Munkedal ligger under 

det genomsnittliga värdet för alla kommuner i 

riket med inläckage av regnvatten i avloppsledningsnätet. 

Inläckaget är betydande i Lysekils 

kommun och kommunen arbetar aktivt med 

att separera ledningsnätet och därmed minska 

tillskottsvattnet.«

Personal 

Samtliga kommuner redovisar sjunkande sjukfrånvaro för de två 

senaste åren. Lysekils och Sotenäs sjukfrånvaro är väsentligt 

högre än övriga kommuners sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvarons 

andel av den totala sjukfrånvaron har sjunkit men uppgår 

fortfarande tilldrygt 60 procent. Tanums sjukfrånvaro ökade 

kraftigt under början av 2000-talet. Sedan 2003 har sjukfrånvaron 

minskat varje år och uppgår nu till 5,3 procent. 

Att kunna erbjuda önskad tjänstgöringsgrad är en angelägen 

jämställdhetsfråga eftersom det främst är inom kvinnodominerade 

yrkesområden som ofrivilligt deltidsarbete förekommer. 

Flera av kommunerna arbetar aktivt med att höja kvinnors 

sysselsättningsgrader. Lysekil och Strömstad har högst andel 

heltidsanställda kvinnor. Diagrammet visar hur kvinnors 

tjänstgöringsgradfördelar sig i kommunerna. 

SYSSELSÄTTNINGSGRAD – KVINNOR [%] 



Heltid Deltid (75–99%) Deltid (0–74%) 

Lysekil 

Tanum 

Munkedal 

Sotenäs 

Strömstad 

41,7 

42,0 

47,0 

53,2 

67,2 

27,1 19,7 

32,0 26,3 

33,8 24,2 

37,0 16,0 

20,1 12,7 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

TOTAL SJUKFRÅNVARO OCH ANDEL LÅNGTIDSFRÅNVARO [%] 

Kommun 2008 2007 2006 

Total Långtids i % Total Långtids i % Total Långtids i % 

sjukfrånvaro av total sjukfrånvaro av total sjukfrånvaro av total 

Lysekil 7,0% 69,5% 8,4% 72,8% 9,1% 75,8% 

Tanum 5,3% 59,0% 6,4% 63,7% 6,9% 66,7% 

Munkedal 5,8% 69,6% 6,3% 62,1% 7,0% 70,0% 

Sotenäs 6,9% 62,8% 6,6% 61,7% 7,0% 65,3% 

Strömstad 5,0% 61,4% 5,6% 64,8% 7,2% 69,4% 

Antalet sjuktimmar i relation till överenskommen arbetstid, uttryckt i%. Mätperioden avser 1 jan till 31 dec och gäller all personal, både tillsvidare- och visstidsanställda. 

Kommunala jämförelser – Västsverige 

Kommunforskning i Västsverige (KFI) utför årligen jämförande 

analyser av kommunerna i Västra Götaland och i Sverige. 

Jämförelsen utgår från en fi nansiell profi l, vars uppgift är att 

jämföra fi nansiella nyckeltal och sammanfattande fi nansiella 

perspektiv mellan kommunerna i länet och riket. Jämförelsen 

fokuserar på att analysera var kommunerna befi nner sig 

fi nansiellt samt hur de har utvecklas i förhållande till varandra. 

Av senast tillgängliga jämförelse framgår att Lysekil under 

senare år har resultatmässigt utvecklats starkare än genomsnittet 

bland kommunerna i Västra Götaland. Detta i kombination med 

en kontrollerad investeringsvolym har bidragit till en förbättrad 

soliditet och en förstärkning av kommunens fi nansiella tillgångar 

i balansräkningen. 

Kommunen har dock fortfarande en fi nansiell handlingsberedskap 

som är klart svagare än den genomsnittliga 

kommunen i Västra Götaland. Detta belyses av att skattesatsen 

är hög i förhållande till övriga kommuner i länet. Härutöver är 

solidi teten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt 

samt de fi nansiella nettotillgångarna är klart sämre än 

genomsnittet i Västra Götaland. 

Av KFI´s avslutande kommentarer i jämförelsen framgår att 

kommunen bör upprätthålla en nettokostnadsandel av skatteintäkterna 

som understiger 98 procent samtidigt som investeringsvolym 

måste hållas på en balanserad nivå. Detta förutsätter en 

fortsatt aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de 

ökade verksamhetsbehoven. En frågeställning som också måste 

följas med vaksamhet är hur pensionsförpliktelserna kommer 

att påverka det framtida fi nansiella handlingsutrymmet. 

FINANSIELL JÄMFÖRELSEMODELL VÄSTSVERIGE [2007] 

Genomsnittligt 

resultat – 3 år 

Kontroll 

Resultat 

före extra 

ord. poster 

Skattefin. av 

investeringar 

Budgetföljsamhet 

Lång sikt, 

kapacitet 

5 

4 

3 

2 

1 

Kort sikt, 

beredskap 

Skattesats 

Kassa 

likviditet 

Soliditet 

Risk 

Finansiella 

nettotillgångar 

Modellen visar ingen absolut sanning då jämförelser är ett komplext område och alla 

aspekter inte kan vägas in. Utifrån en ambition att skapa en bild av var Lysekils kommun 

befi nner sig i en jämförelse med andra kommuner samt spegla kommunens fi nansiella läge 

utgör ändå jämförelsen ett värdefullt komplement till övrig information som utgångspunkt 

för avvägning och prioriteringar av hur tillgängliga ekonomiska resurser skall disponeras. 

39

40 



Intressanta händelser och milstolpar 2008 

» Havets Hus nomineras till Stora Turismpriset 

» Lysekils lokala kulturvecka 

» Energi och Miljödagarna arrangeras för första gången 

» Vindkraftverken Elving och Elvira invigs 

» Temadag ”Sol, Vind och Vatten” – förnybar energi 

och hållbar utveckling i fokus 

» Informationsmöten i kommundelarna 

» Tennisturneringen – Lysekils Classics of Champions 

» Tävlingen “Världens starkaste man” hålls i Lysekil 

» Lysekils Women´s Match arrangeras för fjärde gången 

och skall få VM-status 2009 

» Företagsevenemang ”Lysekil Mitt i Världen” 

» Invigning Lysekils Stadshus med öppet hus 

för allmänheten 

» Musselfestival 

» Tändkulemotorns dag 

» Konstbiennal i Lysekils stadspark 

» Påbörjar 3-årigt projekt med temat 

”Lysekil som lärande kommun” 

» Regionavtal ger jobb på Lysekils Sjukhus 

» Handelshamnsverksamheten övergår till 

kommunal bolagsform 

» Beslut om byggande av ny gymnasieskola 

på Rinkenäs 

» Vågkraftsföretaget Seabased AB 

etablerar sig i Lysekil 

» Hotell Vann och Gullmarsstrand hotell 

och konferens byggs om till moderna 

konferens- och SPA-anläggningar




42 » Välfärdsredovisning 

41

42 


VÄLFÄRDSREDOVISNING 


Lysekils folkhälsa och välfärd påverkas av såväl individuella 

som strukturella faktorer. Kommunens vision om ett 

levande samhälle året runt är nära relaterad till 

såväl folkhälsa och välfärd vilket förtydligar 

kommunens olika förvaltningars gemensamma 

ansvar. Under 2008 bildades en ny organisation för folk hälsoarbetet 

i Lysekil och det tidigare tvärsektoriella folkhälsorådet 

ombildades till ett politiskt råd. Det Folkhälsopolitiska rådet 

beslutar om övergripande mål och riktlinjer för folkhälsoarbetet 

i kommunen. När det gäller strategisk planering av folkhälsoarbetet 

har styrgruppen, det vill säga kommunchef och förvaltningscheferna, 

en betydelsefull roll. Samverkan sker vidare ut i vårt 

lokala folkhälsonätverk ”Samverkan folkhälsa” där såväl 

kommunala aktörer som primärvård och tandvård 

bevakar sina respektive målgruppers livsvillkor men 

också kan bistå med kunskap och behovsinventering in i folkhälsoorganisationen. 

Folkhälsosamordnarens uppgift är främst att vara en resurs för kommunens nämnder 

och förvaltningar när det gäller folkhälsoutveckling och bistå med kunskapsunderlag, 

omvärldsbevakning och kommunövergripande samordning. 

En god hälsa på lika villkor hos hela befolkningen 

Lysekils årliga välfärdsredovisning är en bred beskrivning av 

kommunbefolkningens levnadsvillkor ur ett välfärdsperspektiv. 

Redovisningen består av ett antal basindikatorer där utvecklingen 

följs år från år. Basindikatorerna kompletteras med 

resultat från olika aktuella undersökningar. I fokus för välfärdsredovisningen 

fi nns strävan efter den goda hälsan men också en 

jämlik hälsa för hela befolkningen. Därför är det eftersträvansvärt 

att ge möjligheter till jämförelser så väl över tid och 

geografi skt som åldersmässigt och ur ett genusperspektiv. 

Välfärdsredovisningen ska bidra till goda beslutsunderlag för 

politikernas prioriteringar och stimulera till en bred diskussion 

om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. 

Det kan också vara ett verktyg för att mäta i vilken utsträckning 

kommunens mål har uppnåtts. 

Den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål; att 

skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika 

villkor hos hela befolkningen, är även målet för folkhälsoarbetet 

på kommunnivå. 

Den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål 1 

Den nationella folkhälsopolitikens målområden, bestämningsfaktorer 

och indikatorer ger vetenskapligt underlag och skapar 

en ram för Lysekils lokala välfärdsredovisning. De första sex 

målområdena handlar om förhållanden i samhället och omgivningen 

som i första hand påverkas genom opinionsbildning och 

politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor 

som individen själv kan påverka men där den sociala miljön ofta 

spelar en mycket stor roll. 

NATIONELLA MÅLOMRÅDEN 

[1] Delaktighet och infl ytande i samhället 

[2] Ekonomiska och sociala förutsättningar 

[3] Barns och ungas uppväxtvillkor 

[4] Hälsa i arbetslivet 

[5] Miljöer och produkter 

[6] Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

[7] Skydd mot smittspridning 

[8] Sexualitet och reproduktiv hälsa 

[9] Fysisk aktivitet 

[10] Matvanor och livsmedel 

[11] Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 

Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos hela befolkningen, är även målet 

för folkhälsoarbetet på kommunnivå.

2008 års välfärdsbokslut publiceras i april 

Den välfärdsredovisning som presenteras i årsredovisningen 

följer upp några av de områden som 

särskilt stått i fokus under 2008. Barn och unga 

har varit en prioriterad målgrupp under året 

varför de fl esta indikatorerna också speglar 

barn och ungas livsvillkor. 

Folkhälsorådet har prioriterat följande områden: 

» Trygga och goda uppväxtvillkor 

» En ökad hälsa i vuxenlivet/arbetslivet 

» Förebyggande och hälsofrämjande insatser 

på äldre dagar 

» Ökad fysisk aktivitet 

» En trygg och hälsosam miljö 

Befolkning 

Befolkningen i Lysekils kommun ökade under 2008 med 

26 invånare från 14 633 till 14 659 personer. Under året föddes 

135 barn jämfört med 130 barn 2007. 195 personer avled vilket 

innebär ett födelseunderskott på 60 personer. Födelseunderskottet 

kompenserades av ett positivt fl yttnetto. Under 2008 

fl yttade 746 personer till Lysekil och 661 personer fl yttade från 

Lysekil. Det ger ett positivt fl yttnetto på 85 personer. 

Befolkningsutvecklingen i Lysekil har, i motsats till regionen, 

varit negativ och antalet invånare har sedan 1998 minskat med 

tre procent. Den största minskningen är inom barn- och ungdomsgruppen 

(-13%) medan antal personer över 65 år har ökat. 

Detta visar att kommunens befolkning tenderar att bli äldre. 

ÅLDERSFÖRDELNING 2008 [%] 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

Lysekil 

N Bohuslän 

VG-regionen 

0% 

0–6 år 

Källa: SCB 

7–18 år 19–25 år 26–64 år 65–79 år 80– år 

FÖRÄNDRING AV ANTAL INVÅNARE 2008 VS 1998 [%] 

15% 

10% 

5% 

0% 

-5% 

-10% 

-15% 

Källa: SCB 

Lysekil N Bohuslän VG-regionen 

0–19 år 20–64 år 65– år TOTALT 



Barn och ungdom 

Andelen barn och unga i åldersgruppen 0–18 år är lägre i 

Lysekils kommun (20,4%) än i regionen (22,2%) men samma 

som övriga Norra Bohuslän (20,4%). 

Seniorer 

Allt fl er blir allt äldre, en utveckling som ser ut att fortsätta tack 

vare bättre levnadsförhållanden, sundare livsstil och en effektivare 

sjukvård. 7,1% (1 040 personer) av Lysekils befolkning är 

över 80 år. Andelen är högre än både Norra Bohusläns (6,8%) 

och regionens värde (5,3%). Även andelen äldre 65–79 år är 

högre i Lysekil än i regionen. 

Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och i åldersgruppen 

80+ fi nns det betydligt fl er kvinnor än män. Eftersom kvinnor 

oftare än män bor ensamma i hög ålder blir de i större utsträckning 

beroende av hjälp från anhöriga utanför hushållet eller från 

äldreomsorgen. Andelen äldre med utländsk bakgrund beräknas 

också öka. 

Utrikes födda, 2007 

Andelen utrikes födda i Lysekil är låg jämfört med regionen – 

knappt 8,5 procent av kommunens invånare är födda utomlands. 

Av dem är hälften födda utanför EU27 2 och Norden. 

FÖDDA UTRIKES, 2007 [%] 

14% 

12% 

10% 

8% 

6% 

4% 

2% 

0% 

Källa: SCB 


Norden EU27, ej Norden Övriga världen 

TOTALT 

Medellivslängd 

Medellivslängden är det genomsnittliga antal år som en person 

förväntas leva om nuvarande mönster i dödlighet består 3 . 

Den förväntade medellivslängden för kvinnor i Lysekil har 

sjunkit något medan männens medellivslängd har ökat marginellt. 

Både kvinnor och män i Lysekil har dock en högre 

förväntad medellivslängd än övriga Norra Bohuslän och riket. 

MEDELLIVSLÄNGD 2002–2006 [ÅR] 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

83,0 81,9 82,6 

78,6 78,2 78,2 

0 

Kvinnor Män 

Källa: Statens Folkhälsoinstitut. 

Lysekil 

N Bohuslän 

Riket 

43

44 



[Nationellt målområde 1] 

Delaktighet och infl ytande i samhället 

Delaktighet och infl ytande i samhället är en av de mest grundläggande 

förutsättningarna för folkhälsan. Brist på infl ytande 

och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett 

starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever 

att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen 

av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle 

tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att 

vara delaktiga och ha infl ytande. Rätten till delaktighet och 

infl ytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, 

funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder 4 . 

ANTAL MEDBORGARFÖRSLAG 2004–2008 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Lysekils kommun, registraturen. 

Antalet medborgarförslag har ökat de senaste två åren vilket 

delvis kan förklaras med att det första året på mandatperioden 

med en ny majoritet ökar intresset för den kommunala politiken. 

Jämställdhet 

Jämställda samhällen och samhällen med låga klyftor mellan 

människor har generellt sett en bättre utveckling och tillväxt. 

Skillnaderna i hälsa mellan kvinnor och män är stora, vilket 

man kan se så väl nationellt som regionalt och lokalt. Dessa 

skill nader kan inte enbart förklaras av biologiska faktorer utan 

sammanhänger även med sociala och kulturella skillnader. 

Även strukturella förhållanden i samhället medför att villkoren 

ser olika ut för kvinnor och män, t ex på arbetsplatsen, i familjelivet 

och i deltagande i sociala aktiviteter 4 . 

Föräldrar i Lysekil fördelar sina föräldradagar som Västra 

Götaland och riket i genomsnitt. Jämfört med övriga kommuner 

i Norra Bohuslän tar männen i Lysekil och Orust ut något fl er 

dagar. Trenden visar en ökning av männens uttag av föräldrapenning 

i Lysekil. 

Trenden i Lysekil följer övriga riket och visar en ökning av männens 

uttag av föräldrapenning. 

UTTAG AV FÖRÄLDRADAGAR [%] 

Källa: Försäkringskassan. 

Föreningssammankomster 

34 föreningar fi ck under 2008 aktivitetsstöd. Av dessa är 30 

idrottsföreningar. Denna statistik omfattar inte pensionärsföreningar, 

kulturföreningar eller andra intresseföreningar. 

Sedan 2005 har antalet föreningssammankomster sjunkit 

successivt. Om en kommun har lika många föreningssammankomster 

som invånare bedöms kommunen vara mycket föreningsaktiv. 

Nedgången av antalet föreningssammankomster kan 

tolkas som att färre unga i dag ägnar sig åt fysisk aktivitet och 

idrott jämfört med tidigare. Det är viktigt att slå vakt om 

föreningarnas möjligheter att utöva sina verksamheter, framför 

allt när det gäller tillgänglighet och ekonomiska förutsättningar. 

Föreningslivet bidrar till en ökad fysisk aktivitet bland befolkningen 

men ger också ett utökat socialt nätverk. 

FÖRENINGSSAMMANKOMSTER 

2008 2007 2006 2005 2004 

Idrottsföreningar 11 871 12 677 12 869 12 894 12 290 

Övriga föreningar 401 165 392 379 368 

Totalt antal 

sammankomster 12 272 12 842 13 261 13 273 12 658 

Källa: Bildningsförvaltningen. Fritid i Lysekils kommun. 

Att fundera över 

» Det fi nns skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Hur ser t ex möjligheten till en meningsfull fritid 

för funktionshindrade ut? 

» Hur arbetar Lysekils kommun för att öka delaktighet och infl ytande i samhället? 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Kvinnor 

Män 

2001 2003 2005 2007


Ekonomiska och sociala förutsättningar 

Ekonomiska och sociala förutsättningar är en av de mest 

grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det fi nns 

tydliga samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle 

präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, 

jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social 

otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder 

till ökad ojämlikhet i hälsa 4 . 

Utbildning 

Utbildning är en skyddsfaktor för en positiv hälsoutveckling. 

Utbildningsnivå, täthet i det sociala nätverket och en aktiv fritid 

samvarierar ofta. 

Utbildningsnivån i Lysekil är lägre än riket både för kvinnor 

och män. Kvinnor i Lysekil utbildar sig i högre grad än män 

vilket stämmer överens med riket. I grannkommunerna (Norra 

Bohuslän) har utbildningsnivån ökat mellan 2006–2007 medan 

den stagnerat i Lysekil. Lysekil har i dag en något högre andel 

med eftergymnasial utbildning än övriga Norra Bohuslän även 

om skillnaderna minskat. 

EFTERGYMNASIAL UTBILDNING – ANDEL AV BEFOLKNINGEN I 

ÅLDERN 25–64 ÅR MELLAN 2005–2007 [%] 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

Källa: SCB 

Lysekil Riket ♀ 

♂ 

♀ 

♂ 

2005 2006 2007 

Inkomst 

Låginkomstgränsen är den sammanräknade inkomst under 

vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Höginkomstgränsen 

defi nieras som den sammanräknade inkomst över 

vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Det är en 

betydligt större andel män än kvinnor som har höga inkomster i 

Lysekil. Det är dock färre män och kvinnor i Lysekil med låga 

inkomster jämfört med regionen och riket. 

Unga personer som har fl yttat hemifrån har generellt sett en 

sämre ekonomi än andra grupper. Dessutom har unga kvinnor 

fl er ekonomiska svårigheter än unga män. Även unga vuxna 

som är födda utomlands är en grupp som ofta har det sämre 

ekonomiskt än andra 5 . 


HÖG/LÅGINKOMSTTAGARE 2005 [%] 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Källa: Statens folkhälsoinstitut. 



Lysekil N Bohuslän 

Riket 

Män Kvinnor Män Kvinnor 

Höga inkomster Låga inkomster 

Arbetslöshet 

Arbete är en viktig förutsättning för hälsan inte minst för att du 

får en ekonomiskt större trygghet. Bland de långa sjukfallen, 

60 dagar och längre, var år 2007 andelen arbetslösa 26% 

(jmfr. Kommunanställda 29%, privatanställda 32%) 6 . 

Arbetslösheten i Lysekil har under de senaste åren legat lägre 

än riket och så var fallet även under 2008. Under slutet av 2008 

ökar arbetslösheten något vilket kan förklaras av att lågkonjunkturen 

börjar sätta spår. Detta märks tydligare i åldersgruppen 

18–24 år. 

ARBETSLÖSA OCH PERSONER I KONJUNKTUR- 

BEROENDE PROGRAM UNDER 2008 [16–64 ÅR] 

4% 

3% 

2% 

1% 

0% 

Lysekil Riket 

Arbetslösa 

Arbetslösa i program 

Jan Feb Mars April Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Källa: Arbetsmarknadsverket. 

ARBETSLÖSA UNGDOMAR OCH UNGDOMAR I 

KONJUNKTURBEROENDE PROGRAM UNDER 2008 [18–24 ÅR] 

8% 

7% 

6% 

5% 

4% 

3% 

2% 

Lysekil Riket 

Arbetslösa ungdomar 

1% 

0% 

Jan Feb Mars April Maj 

Arbetslösa ungdomar i program 

Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Källa: Arbetsmarknadsverket. 

» Hur kan vi stärka förutsättningarna för dem som blir drabbade av lågkonjunkturen i vår kommun? 

45

46 




Barn och ungas uppväxtvillkor 

Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan 

under hela livet. Genom insatser som påverkar familjeförhållanden 

och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa 

främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Föräldrastöd 

är en prioriterad fråga både nationellt, regionalt och lokalt. 

Genom att ge föräldrar stöd under föräldraskapet kan barns 

fysiska och psykiska hälsa främjas 4 . 

Hälsotillstånd 

Det är färre fl ickor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd 

som mycket bra 

ALLMÄNTILLSTÅND HOS ELEVER 

I ÅK 7–9 SAMT GYMNASIET [%] 

Mycket bra Ganska bra Någorlunda 

Ganska dåligt Mycket dåligt 

Alla åk 7–9 

Flickor åk 7 

Pojkar åk 7 

Alla Åk 1–3 Gymnasiet 

Flickor Åk 1–3 Gymnasiet 

Pojkar Åk 1–3 Gymnasiet 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

Källa: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Lysekil. 

Skolförhållanden 

Skolsituationen är betydelsefull för elevernas välbefi nnande. 

Relationen till lärare, skolpersonal och kamrater är särskilt 

viktiga. Enligt LUPP-undersökningen 7 som genomfördes 2007 

vet vi att omkring 1–2 i varje klass upplever att de utsatts för 

mobbning. 

Andelen behöriga till gymnasiet minskar… 


TRIVSEL I SKOLAN [BRA ELLER MYCKET BRA] 

2008 2005 2003 

Flickor åk 9 67% 82% 66% 

Pojkar åk 9 73% 75% 75% 

Flickor åk 2 gymnasium 82% i.u. 81% 

Pojkar åk 2 gymnasium 79% i.u. 88% 

Källa: Drogvaneundersökning 2007. 

Motivation och intresse för skolan varierar över åren. Skoltrivseln 

ökar dock på gymnasiet vilket kan tolkas som att man 

valt inriktning och i större utsträckning läser det man är intresserad 

av. Det fi nns en svag trend att fl ickor under högstadieåren 

trivs något sämre med livet i stort vilket man kan se till exempel 

på att det under samtliga år i årskurs nio var fl er fl ickor än 

pojkar som skolkade. Under gymnasietiden är resultaten 

omvända, det är fl er pojkar än fl ickor som skolkar. 

ELEVER I ÅK 9 SOM ÄR BEHÖRIGA TILL GYMNASIET [%] 

100% 

95% 

90% 

85% 

80% 

Källa: Skolverket. 

Lysekil Riket 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Gymnasiebehörighet innebär lägst betyget godkänt i de tre 

basämnena svenska, engelska och matematik. 2008 har andelen 

behöriga till gymnasiet minskat, på riksnivå och i samtliga 

kommuner i Norra Bohuslän. Lysekil, som tidigare legat i topp, 

har för första gången på många år färre behöriga elever till 

gymnasieskolan än riket. 

»Gymnasiebehörighet innebär lägst betyget godkänt i de tre basämnena svenska, engelska och matematik. 

2008 har andelen behöriga till gymnasiet minskat, på riksnivå och i samtliga kommuner i norra Bohuslän. 

Lysekil, som tidigare legat i topp, har för första gången på många år färre behöriga elever till gymnasie - 

s kolan än riket.« 

» Det fi nns skillnader i hälsa mellan kön vilket syns redan i skolåren. Vilka faktorer styr dessa skillnader och 

hur kan vi arbeta för att utjämna skillnaderna?


Hälsa i arbetslivet 

Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte 

bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i 

ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är 

även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten 

för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras 

mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra 

under ett helt arbetsliv 4 . 

Ohälsotalet 

Ohälsotalet går sakta nedåt och är 2008 lägre än på fl era år. Det 

är främst kvinnors ohälsotal som gått ner men även männens är 

2008 lägre än tidigare år. Lysekils ohälsotal är dock fortfarande 

höga. 

OHÄLSOTAL [%] 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

2004 2005 2006 2007 2008 


Lysekil (Samtliga) 

Riket (Samtliga 

Lysekil (Kvinnor) 

Lysekil (Män) 

Sjuk och aktivitetsersättningarna har minskat sedan 2007 

både när det gäller de ej tidsbegränsade och de tidsbegränsade. 

Lysekil har en hög andel ej tidsbegränsade sjuk och aktivitetsersättningar 

(tidigare förtidspension/sjukpension). 

Den nya politiken med stramare regler kring sjukförsäkring 

kan naturligtvis vara en bidragande orsak till att ohälsotalen nu 

sjunker. 

ANTAL PERSONER MED SJUK- OCH AKTIVETSERSÄTTNING 

I LYSEKIL (FÖRUT KALLAT FÖRTIDSPENSION/SJUKBIDRAG) 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 


Ej tidsbegränsade 

Tidsbegränsade 

2004 2005 2006 2007 2008 


» Bland de långa sjukfallen, 60 dagar och längre, 

var år 2007 andelen arbetslösa 26% (jmfr. kommunanställda 

29%, privatanställda 32%). 



Minskade sjuk och aktivitetsersättningar 

Den nya politiken med stramare regler kring 

sjukförsäkring kan naturligtvis vara en bidragande 

orsak till att ohälsotalen nu sjunker. 

[Nationellt målområde 5] Miljöer och produkter 

Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar 

vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det 

handlar om så väl utomhusmiljöer och produkter som inomhus- 

och närmiljö (buller) men även säkra miljöer och produkter ur 

ett skadeperspektiv inkluderas i detta målområde 4 . 

Höftledsfrakturer 

Personskador utgör ett av de största hälsoproblemen bland 

äldre människor i Sverige. Idag omkommer drygt 1 800 äldre 

människor och cirka 50 000 vårdas på sjukhus per år till följd av 

olycksfall. Det naturliga åldrandet medför vissa förändringar av 

såväl fysiska som psykiska funktioner. Detta tillsammans med 

en försämring av hörsel och syn samt andra sjukdomstillstånd 

medför en nedsättning av den fysiska prestationsförmågan och 

ökar risken för skador. Förändringar i skelettet (benskörhet eller 

osteoporos) bidrar i stor utsträckning till att skadorna blir 

allvarligare med ökad ålder 8 . 

Antalet patienter med diagnos höftfraktur tycks ha ökat något 

mellan 2007 och 2008. 2007 var siffrorna dock låga. 2008 

inträffade 9 höftledsfrakturer bland äldre i kommunala boenden 

(jmf. 6 st. 2007). 

ANTAL PERSONER I LYSEKIL MED 

DIAGNOS HÖFTLEDSFRAKTUR 

60 

55 

50 

45 

40 

35 

30 

Källa: VG-region. 

2005 2006 2007 2008 


» Är Lysekil tillgänglighetsanpassat på ett 

tillfredställande sätt? 

» Är Lysekils skolvägar säkra och trygga? 

47

48 




Sexualitet och reproduktiv hälsa 

Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för 

individens upplevelse av hälsa och välbefi nnande och samhället 

måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, 

familjeplanering och mödrahälsovård. 

Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella 

och informella strukturer och jämställdhetsfrågor måste 

vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för trygg och säker 

sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Människor med 

funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som 

kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Detsamma 

gäller även för människor med annan etnisk bakgrund 4 . 

Medelålder vid första barnets födelse 

Kvinnor i Lysekil är i dag i genomsnitt 28 år när de föder sitt 

första barn. Riket och regionen ligger något högre. För kommuner 

i samma storlek som Lysekil är medelåldern något lägre. 

Sedan 1989 har medelåldern för första barnets födelse stigit 

med ungefär tre år. Fertiliteten sjunker med stigande ålder och 

det fi nns en viss risk att de som väntar allt för länge med att 

skaffa barn kan få svårigheter med att bli gravida. 

Klamydia 

Klamydian har ökat markant i Lysekil de senaste åren vilket är 

ett tecken på att allt för många har oskyddat sex. År 2005 

testades 28 positivt för klamydia och mellan 2005 och 2006 

skedde en kraftig ökning. Antal tagna prover har varit ungefär 

detsamma under samtliga år trots att uppgifter saknas för 2006 

och 2007. Det innebär en risk för framtida fertilitet om man 

får klamydia som kvinna varför det är mycket angeläget att 

problemet uppmärksammas. I Lysekil samarbetar ungdomsmottagningen 

med skolorna för att nå ut till eleverna med 

information om sex och samlevnad. Skolorna arbetar också 

i sin samlevnadsundervisning/livskunskap frågorna. Det krävs 

dock ett större fokus på sex och samlevnadsfrågor. 

ANTAL POSITIVA KLAMYDIAPROVER 2005–2008 [%] 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

n=i.u. n=i.u. n=490 n=483 

2005 2006 2007 2008 

Källa: Ungdomsmottagningen i Lysekil. 


» Enligt studier av unga vuxnas hälsa saknar unga 

människor i dag dialog med vuxenvärlden. 

» HIV och andra könssjukdomar ökar nationellt. 

[Nationellt målområde 9 och 10] 

Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel 

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. 

Det nationella målet för de samlade insatserna inom detta 

område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar 

för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska 

främst ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk 

aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, mer fysisk 

aktivitet under fritiden och att äldre, långtidssjukskrivna och 

funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion. I dag 

rekommenderas minst 30 minuters måttligt intensiv fysisk 

aktivitet dagligen för allmän hälsa och välbefi nnande 4 . 

I barndomen grundläggs de levnadsvanor du troligtvis 

kommer att behålla i livet. Regelbunden fysisk aktivitet och 

goda matvanor är viktigt för att bibehålla en god hälsa. Det ger 

också bättre förutsättningar att orka med skola och läxor. Vi är 

generellt mer stillasittande i dag vilket också speglar sig i våra 

barns vanor. Tv och datorer lockar till mer stillasittande för 

såväl vuxna som barn. Därför är det särskilt viktigt att måna om 

goda förutsättningar för fysisk aktivitet och bra matvanor men 

också ge föräldrar stöd och medvetenhet om vikten av goda 

levnadsvanor. 

ÖVERVIKT HOS BARNEN I TIOÅRSÅLDERN [%] 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Totalt 

Övervikt 

Fetma 

06/07 07/08 

Källa: Skolhälsovården i Lysekil. 

BMI (Body mass index) är det sätt som allmänt används för 

att räkna fram kroppsvikt i förhållande till längd och på så sätt 

kunna avgöra om man har övervikt eller undervikt. Som 

övervikt för barn som är tio år räknas BMI över 19,86 för fl ickor 

och 19,84 för pojkar, fetma över BMI 24,11 för fl ickor och 

24,00 för pojkar. Det kan förekomma individuella variationer till 

exempel när barnet har en tidig fysisk utveckling, men måttet 

anses ändå relativt tillförlitligt. Övervikt hos barn i tioårsåldern 

är på riksnivå mellan 20–25%. I Lysekil var andelen barn med 

övervikt och eller fetma 19,8% under föregående läsår vilket är 

lägre än riksgenomsnitt. Året dessförinnan var andelen nästan 

30% vilket är avsevärt högre än riksnivån. Statistiken varierar 

således kraftigt de två senaste åren. Skolhälsovården arbetar 

bland annat genom sina hälsosamtal för att stötta barn och 

föräldrar där behov fi nns men det är ändå viktigt att samhället 

till exempel genom skola, föreningsliv och föräldrastödsinsatser 

arbetar aktivt för att minska andelen övervikt och fetma bland 

barn.

KARIESFRIA BEHANDLADE BARN 

OCH UNGDOMAR UNDER 2007 [%] 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Källa: VG-region. 



Regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor är viktigt för att bibehålla en god hälsa. Det ger också bättre förutsättningar att orka med 

skola och läxor. Vi är generellt mer stillasittande i dag vilket också speglar sig i våra barns vanor. Tv och datorer lockar till mer stillasittande 

för såväl vuxna som barn. Därför är det särskilt viktigt att måna om goda förutsättningar för fysisk aktivitet och bra matvanor men också ge 

föräldrar stöd och medvetenhet om vikten av goda levnadsvanor. 

Uppnått målen i idrott och hälsa åk 9 

Målen för ämnet idrott och hälsa handlar primärt om att utveckla 

sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utveckla en positiv 

självbild. Ämnet skall vidare ge kunskap om vad som främjar 

hälsan och stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden 

fysisk aktivitet och att ta ansvar för den egna hälsan 9 . 

Det är fl er pojkar än fl ickor som uppnår målen i idrott och 

hälsa vilket också stämmer väl med hur det ser ut i riket. Andelen 

elever som uppnått målen i Lysekil skiljer sig inte nämnvärt med 

riket över år. Möjligtvis kan skönjas att elever i Lysekil över en 

treårsperiod uppnår målen i högre grad än elever i riket. 

Det är också viktigt att se sambanden mellan utbudet av 

föreningsliv för alla och olika fysiska förutsättningar i samhället 

för fysisk aktivitet. Omkring hälften av våra ungdomar i Lysekil 

(åk 7 – åk 3 gymnasiet) uppgav att de var aktiva i en idrottsförening 

7 . Därmed är det viktigt att resterande hälft får förutsättningar 

för fysisk aktivitet till exempel genom idrottslektioner. 

GODKÄNT I IDROTT OCH HÄLSA [%] 

2008 2007 

Riket 92,9 92,8 

Strömstad 88,8 96,2 

Tanum 94,2 94,8 

Munkedal 94,5 95,5 

Sotenäs 96,7 100 

Lysekil 91,6 94,5 

Källa: Skolverket. 

Skollunch 

I Benchmarkingsuppdraget för V8 kommunerna (där ingår även 

Orust, Dals Ed och Färgelanda) görs sedan 2006 en enkätundersökning 

bland eleverna i årskurs 9. En av frågorna är om man 

äter lunch i skolan. Svarsalternativen är på en skala i fyra steg. 

En etta har tolkats som att man aldrig äter och en fyra som att 

man äter varje dag. I Lysekil har andelen som äter skollunch 

ökat mycket under de senaste tre åren. 

Kariesförekomst 

Barn och unga i Lysekil har en generellt sett bättre tandhälsa än 

genomsnittet för Norra Bohuslän och regionen. Detta är tydligast 

i åldersgrupperna 3, 6 och 16 år där andelen kariesfria barn är 

högre än både Norra Bohuslän och regionens genomsnitt. 


3 år 6 år 12 år 16 år 19 år 3–19 år 


» Hur kan Lysekil stärka förutsättningarna för fysisk aktivitet för barn och unga, för vuxna och för äldre? 

49

50 



Välfärdssammanfattning 2008 

» Den förväntade medellivslängden i Lysekil var högre än 

övriga norra Bohuslän och riket. 

» Den totala arbetslösheten (årsmedeltal) i Lysekil var lägre 

än i riket under 2008. 

» Ohälsotalet i Lysekil sjönk under 2008 och var lägre än på 

fl era år. 

» Männen i Lysekil ökade sin andel av uttagna föräldrapenningdagar. 

» Andelen brott var lägre i Lysekil än övriga regionen. 

» Andelen unga (åk 9) som åt lunch i skolan ökade. 

» Barn och unga i Lysekil hade generellt sett en god tandhälsa 

jämfört med övriga regionen. 

Att refl ektera över 

» Ohälsotalet var fortfarande mycket högt 

» Arbetslösheten bland unga 18–24 år var under 2008 högre 

än i riket. 

» I slutet på 2008 ökade arbetslösheten i Lysekil och var i 

december högre än i riket. 

» Andelen elever i åk 9 som var behöriga till gymnasiet 

minskade under 2008. 

» Antalet föreningssammankomster minskade under 2008. 

» Andelen elever som uppnått godkänt i idrott och hälsa 

minskade. 

» Antalet positiva klamydiaprover ökade från 41 till 66. 

Välkommen att ta del av hela välfärdsbokslutet på 

www.lysekil.se. 

Fotnoter 

1) Regeringens prop. 2007/08:110. 

2) Sedan 1 januari 2007 har EU 27 medlemsländer: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, 

Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg, Litauen, Malta, Nederländerna, 

Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, 

Ungern och Österrike. 

3) Statens folkhälsoinstitut. Kommunala basfakta. 

Folkhälsorådets insatser 2008 

Folkhälsopolitiska rådets verksamhetsplan 2008 har 

betonat barn och ungas hälsa, det drogförebyggande 

arbetet samt äldres hälsa. Här presenteras i korthet några 

av de insatser som folkhälsorådet stöttat eller initierat till 

under 2008: 

» En stor satsning på livskunskap i skolan har gjorts. 

Gullmarsgymnasiet och Stångenässkolan har startat 

upp ämnet livskunskap i skolan. 

» Föräldrastödsarbete på Gullmarsskolan. ÖPP är ett 

föräldrastödsprogram som bl a syftar till att skjuta upp 

alkohol debuten. 

» Föreläsningar om föräldraskap har genomförts i samverkan 

med Svenska kyrkan. 

» Utbildning i DISA-metoden har genomförts i samverkan 

med övriga kommuner i Norra Bohuslän. DISA-metoden 

är en evidensbaserad metod som syftar till att stärka unga 

fl ickor och motverka depression. 

» Seniormässa i Brastad har genomförts i samverkan med 

lokala pensionärs- och frivilligorganisationer. 

» Ett kvinnofridsnätverk startades upp. Nätverkets syfte är 

att utveckla det lokala arbetet med kvinnofrid så att utsatta 

kvinnor skall kunna få hjälp. 

» Stöttat kommunens nyuppstartade frivilligarbete i Lysekil. 

» Genomfört ett rådslag med inbjudna från skola, socialtjänst, 

primärvård, föreningsliv m fl . Rådslaget är grunden i det 

drogpolitiska program som upprättats. 

4) Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsans målområden. 

5) Folkhälsopolitisk rapport 2005. 

6) Försäkringskassans sjukfallskartläggning 2007 

7) Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Lysekil 2007. 

8) Räddningsverket. 

9) Skolverket.



Nämndsredovisning 

52 » Kommungemensam verksamhet 

54 » Utvecklingsenheten 

56 » Räddningstjänsten 

58 » Hamnen 

60 » Fastighetsenheten 

62 » Miljö- och byggnadsnämnden 

64 » Bildningsnämnden 

69 » Lysekils och Sotenäs gymnasienämnd 

74 » Vuxenutbildningsnämnden 

76 » Socialnämnden 

51

52 


NÄMNDSREDOVISNING 

Ordförande: Roland Karlsson (FP) 

1:e vice ordförande: Mats Karlsson (M) 

2:e vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (S) 

t o m juni. Jan-Olof Johansson (S) fr o m december 

Kommungemensam verksamhet 

– Kommunstyrelsen m fl 

Kommunledningsorganisation har under året fortsatt arbetet med omstrukturering och effektivisering 

av kommunens verksamheter och organisation med bl a utredning inför beslut om 

bolagisering av handelshamnsverksamheten. Arbete med att vidareutveckla kommunens måloch 

kvalitetsarbete har pågått under året. Som ett led i att fördjupa dialogen med och öka 

servicen till kommuninvånarna har lokala informationsmöten ordnats i de olika kommun delarna 

samt förberedelse gjorts för införande av ett medborgarkontor med en serviceenhet i stadshuset. 

Verksamhetsbeskrivning 

Under kommungemensam verksamhet redovisas de politiska 

organen kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd, 

valberedning, överförmynderi och revision. Under denna rubrik 

redovisas också kommunstyrelsens förvaltningsorganisation 

med dess olika enheter. Vidare redovisas inom området kostnader 

för bl a näringslivsutveckling och kollektivtrafi k. 

Årets resultat 

Nettokostnaderna för 2008 uppgick till 39,3 mnkr. Totalt 

redo visar de olika verksamheterna inom gemensam kommunadministration 

ett nettounderskott mot budget om 0,7 mnkr. 

Större underskott redovisas inom kollektivtrafi k/Västtrafi k 

med 1,5 mnkr. 

EKONOMISKT RESULTAT* 

Tkr 2008 

Verksamhetens intäkter 19 555 

Verksamhetens kostnader -57 411 

Kapitalkostnader -1 402 

Verksamhetens nettokostnad -39 258 

Budgetanslag netto 38 678 

Budgetavvikelse -580 

Andel av kommunens nettokostnad (%) 6,0 

NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR* 

Tkr 2008 

Nettoinvesteringar 2 020 

Anläggningstillgångar bokfört värde 3 747 


En väsentlig del av kommunstyrelsens och kommunledningens 

arbete har varit inriktat på att utveckla kommunen i enlighet 

med Vision 2015. En viktig del i detta har varit arbetet med att 

ta fram detaljplaner för boende och verksamheter för att på detta 

sätt stärka kommunens utveckling. Åtgärder och planer för att 

förbättra och stärka kontakterna med näringslivet har också 

vidtagits. 

Arbetet med att omstrukturera och renodla kommunens 

verksamheter har varit omfattande. Under hösten togs beslut om 

att överföra handelshamnsverksamheten till ett nybildat bolag, 

Lysekils Hamn AB, där verksamheten samordnats med verksamheten 

i Lysekils Stuveri AB. Lysekils Stadshus AB har under 

året köpt samtliga aktier i Lysekils Stuveri AB. Samtidigt 

bildades ett infrastrukturbolag, Kolholmarna AB, med uppgift 

att äga kajer och magasin samt ansvara för infrastrukturella 

frågor i Lysekils handelshamn och angränsande områden. 

Under hösten togs beslut om att överföra handelshamnsverksamheten 

till ett nybildat bolag där verksamheten samordnats med 

verksamheten i Lysekils Stuveri AB. Samtidigt bildades ett infrastrukturbolag 

med uppgift att äga kajer och magasin samt ansvara för 

infrastrukturella frågor i och kring Lysekils handelshamn.

Av större utredningar kan nämnas en översyn av drift och 

skötsel av kommunens städ- och fastighetsförvaltning pågått 

med inriktning att genomföra en bolagisering av kommunens 

verksamhetsfastigheter. Vissa återstående utredningstekniska 

delar återstår innan ett slutligt beslut i ärendet kan tas. 

Lokala dialogmöten har anordnats i Lysekil, Brastad och 

Grundsund som ett led i att uppfylla intentionerna i kommunens 

informations- och kommunikationsplan. Under hösten anordnades 

”Öppet hus” i det ombyggda stadshuset. 

För att kunna ge en bättre extern och intern service har 

kommunens olika serviceenheter varit föremål för översyn. Som 

en följd av detta har förvaltningarnas registratorsfunktioner samt 

kommunens IT-personal samordnats i en kommungemensam 

servicefunktion. Samordningen är ett led i tillskapandet av en 

central servicefunktion inkluderande växel, IT, post/intendentur, 

registreringsfunktion, faktura/kravverksamhet, kassa/redovisnings- 

samt löneadministration. 

Vid ombyggnationen av stadshuset har lokalerna anpassats 

med inriktning att på sikt tillskapa ett medborgarkontor där 

kommuninvånarna skall kunna få hjälp med information 

och service rörande olika kommunala frågor och tjänster. 

Beslut har tagits om ett nytt personalpolitiskt program. 

I enlighet med programmet har följande områden prioriterats 

under året – friskvård, kompetensutveckling, ledarskapsfrågor, 

introduktionsutbildning samt generationsväxling. 

Samarbetet med kommunerna Munkedal, Sotenäs, Strömstad 

och Tanum i Norra Bohuslän vidareutvecklas i olika konstellationer. 

Samarbetet gäller såväl näringslivsutveckling och utveckling 

av besöksnäringen som kustzons- och landsbygdsplanering 

i samarbete med länsstyrelsen. Härutöver utreds och prövas 

samarbete inom ytterligare ett antal verksamhetsområden. 

VERKSAMHETSKOSTNADER* 

2008 

Kollektivtrafi k 

Nettokostnad -13 470 


Budgetavvikelse -1 492 

Revision 

Nettokostnad -584 

Budgetanslag netto 625 

Budgetavvikelse 41 

Överförmyndare 




Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige 




Kommunledningskontoren och serviceenhet 




I lågkonjunkturens spår… 

PERSONAL* 



»Arbetet inom näringslivsverksamheten måste 

inriktas mot att skapa bra förutsättningar för 

företagande och etableringar för att på detta 

sätt kunna åstadkomma fl er arbetstillfällen.« 


Den pågående djupa lågkonjunkturen med vikande skatteintäkter 

kommer att sätta sin prägel på de kommande åren. 

Utmaningen att få balans i kommunens ekonomi och att använda 

givna resurser så effektivt som möjligt kommer att ha högsta 

prioritet. En utveckling av kommunens mål- och kvalitetsarbete 

samt en fördjupad dialog och samverkan mellan kommunens 

olika förvaltningar och bolag är delar i detta arbete. Samarbetsmöjligheter 

med våra grannkommuner skall också prövas. 

I lågkonjunkturens spår kan man befara en ökad arbetslöshet. 

Arbetet inom näringslivsverksamheten måste därför inriktas mot 

att skapa bra förutsättningar för företagande och etableringar för 

att på detta sätt kunna åstadkomma fl er arbetstillfällen. Fortsatta 

åtgärder för att stärka kommunens attraktionskraft som samhälle 

att leva och verka i skall genomföras. Den fysiska planeringen 

med framtagande av attraktiva bostadsområden samt marknadsföring 

av bostads- och industriområden är viktiga komponenter i 

detta arbete. Profi leringen av Lysekil som marint centrum skall 

fortsätta. 

Arbetet med att uppnå en förbättrad hälsa för kommunens 

personal kommer fortsatt att vara av stor vikt. Ledarutveckling 

och arbetsmiljöfrågor är viktiga komponenter i detta arbete. 

Generationsfrågan med kommande pensionsavgångar och 

åtföljande behov av att rekrytera personal kommer att innebära 

ökade arbetsinsatser. För att kunna behålla och rekrytera 

personal med rätt kompetens och erfarenhet måste kommunen i 

ökad utsträckning erbjuda kompetensutveckling och möjligheter 

att påverka det egna arbetet samt arbetstidens omfattning och 

förläggning. Det personalpolitiska programmet med årliga 

prioriteringar kommer att vara ett stöd i detta arbete. 

2008 

Antal anställda 50 

varav män 18 

varav kvinnor 32 

Personalkostnad, tkr 23 563 

Personalkostnad i procent av 

verksamhetens bruttokostnad 40,1 

*Jämförbara data för åren 2006 och 2007 ej angivna p g a att omstruktureringar snedvrider jämförel- 

53

54 







Förvaltningschef: Olof Österberg 

Utvecklingsenheten 

Utvecklingsenheten är nyinrättad fr o m 2008. Till enheten har överförts och samordnats 

näringslivs-, exploaterings- och folkhälsofrågorna samt inrättats en beställarfunktion för tekniska 

verksamheter för gata, park- och naturvård. Prioriterade mål under året har varit att förbättra 

näringslivsklimatet samt tillskapa fl er områden för industrietableringar och bostadsbebyggelse. 


I enheten ingår funktioner för näringslivs-, exploaterings- och 

folkhälsofrågor samt beställarfunktion för tekniska verksam heter 

för gata, park- och naturvård, inkluderande ansvar för offent lig 

belysning, parkeringsfrågor samt bidrag till enskilda vägar. 

Inrättandet av enheten motiverades av kommunens ambition 

att prioritera näringslivsfrågor som ett led i att förverkliga 

Vision 2015 – att kommunen skall vara ett levande samhälle året 

runt. Till enheten överfördes ansvaret för exploateringsverksamheten 

samt den tekniska beställarfunktionen för kommunens 

tekniska verksamheter i samband med att dessa bolagiserades. 

I samverkan med externa aktörer samordnar näringslivsfunktionen 

även olika projekt med delfi nansiering från EU. 


Enhetens totala nettokostnad uppgår till 27,5 mnkr innebärande 

en negativ budgetavvikelse om 2,0 mnkr. Resultatet beror till 

största delen på kostnader för juridiska konsultationer 0,5 mnkr, 

ökade informationsinsatser till näringslivet och medborgarna 

0,5 mnkr, databas för lokala trafi kföreskrifter 0,4 mnkr p g a 

tvingande lagstiftning samt lägre parkeringsintäkter än 

budge terat 0,3 mnkr. 

EKONOMISKT RESULTAT* 

Tkr 2008 

Verksamhetens intäkter 6 662 

Verksamhetens kostnader -27 582 

Kapitalkostnad -6 580 

Verksamhetens nettokostnad -27 500 



Andel av kommunens nettokostnad (%) 4,2 

NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR* 

Tkr 2008 

Nettoinvesteringar 23 030 

Anläggningstillgångar bokfört värde 96 047 


Målsättningar under året har varit att uppnå ett förbättrat 

näringslivsklimat samt ta fram och sälja mark för såväl bostadsbebyggelse 

som för industriändamål. 

Det kan konstateras att arbetet med att förbättra näringslivsinsatserna 

har gett resultat. Av Svenskt Näringslivs undersökning 

om näringslivsklimatet i kommunen framgår att kommunen 

förbättrat sina positioner inom samtliga mätområden. 

Inom exploateringsområdet har målet att ta fram ytterligare 

mark och tomter uppnåtts. Den globala fi nanskrisen och lågkonjunkturen 

har dock medfört att försäljningen av framtagna 

tomter för bostadsbebyggelse inte motsvarat målsättningen. 

Avseende folkhälsoarbetet indikerar välfärdsbokslutet att 

folkhälsoarbetet ger resultat. Bl a har ohälsotalet minskat. Mer 

detaljerad redovisning om resultatet från folkhälsoarbetet 

framgår i årsredovisningens avsnitt om Välfärdsredovisning. 

En omfattade arbete har bedrivits med att åstadkomma en ny 

strandpromenad i Norra Hamnen. Entreprenadarbeten har 

upphandlats och påbörjats för att byggnation av ny småbåtshamn, 

strandpromenaden, ny gata samt gång- och cykelväg.

Högsta prioritet… 

»Arbetet att ta fram ytterligare markområden 

för näringslivsetableringar och bostadsbyggande 

har fortsatt högsta prioritet.« 


Inom näringslivsområdet har många olika aktiviteter förekommit 

i form av företagsbesök, seminarier, informationsträffar, 

företagsriktade nyhetsbrev, workshops och andra arrangemang. 

Vissa av arrangemangen har genomförts i samarbete med 

Näringslivscentrum. Enheten har varit organisationer och privata 

företag behjälplig med att söka bidrag för specifi ka insatser. 

Enheten har också medverkat till att starta upp arbetet med en 

s k lokal utvecklingsplan (LUP) i Brastad. Många företagskontakter 

som sökt information har lotsats vidare såväl internt som 

externt. Bl a kan nämnas företaget Seabased AB som etablerat 

sig i södra hamnen för att påbörja produktion av kommersiella 

vågkraftverk. Vidare har en pilotanläggning för odling av torsk 

erhållit bidragsmedel och projektet kommer att realiseras under 

2009. 

Enheten har också varit involverad i ”Västerhavsveckan” – ett 

publikt arrangemang med utställningar och föreläsningar under 

sommaren med syfte att öka kunskapen om havet och dess 

möjligheter. Under året har arbetats med projektet ”Maritimt 

center Lysekil” som syftar till att skapa ett bättre samarbete 

mellan den marina forskningen, näringslivet och kommunen kring 

marina frågor för att profi lera Lysekil som en stad vid havet. 

Mark- och exploatering har tagit fram nio bostadstomter på 

Torvemyr vid Grundsund. Projektering av industritomter på 

Grönskult på Skaftö har påbörjades. De i stort sett sista tillgängliga 

industritomter i Lysekil har sålt vilket inneburit nya 

företagsetableringar. 

Ett omfattade arbete har bedrivits med att åstadkomma en 

ny strandpromenad i Norra Hamnen. Entreprenadarbeten har 

upphandlats och påbörjats för att byggnation av ny småbåtshamn, 

strandpromenaden, ny gata samt gång- och cykelväg. En 

del andra arbeten har genomförts i Norra Hamnen, som rivning 

av gamla fi skhallen samt färdigställande av badhus/badplats vid 

den nya småbåtsbryggan. 

Arbetet med kommunens avfallsplan har fastställts av 

kommun fullmäktige. Därutöver har arbetet med kommunens 

naturvårdsplan fortsatt med målsättning att denna skall antas av 

kommunfullmäktige under 2009. 

Projektet Interreg KASK ”Skagerack – ett hav av möjligheter”, 

ett samarbetsprojekt mellan Sverige, Norge och Danmark, 

bifölls dessvärre inte av berörda myndigheter inom EU. 

Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet har gett resultat 

PERSONAL* 

RESULTAT PER VERKSAMHET* 



2008 


varav män 5 


Personalkostnad, tkr 3 396 

Personalkostand i procent av 


Tkr 2008 

Folkhälsoarbete 




Näringsliv 




Mark- och exploateringsverksamhet 

Nettokostnad -343 



Väghållning, parker, naturvård, offentlig 

belysning m m teknisk verksamhet 




*Jämförbara data för åren 2006 och 2007 ej angivna p g a att omstruktureringar snedvrider jämförelserna. 


Som ett led i att förverkliga VISION 2015 kommer även 

kommande år fortsatt fokus att riktas på näringslivsfrågorna för 

att stödja det lokal näringslivet samt profi lera kommunen som 

marint centrum och som besöksort. God draghjälp har kommunen 

i detta arbete efter ombyggnationen av hotellen VANN, 

f d Lingatan samt Gullmarstrand till moderna och attraktiva 

konferens- och SPA-anläggningar. 

På exploateringssidan har arbetet att ta fram ytterligare 

markområden för näringslivsetableringar och bostadsbyggande 

fortsatt högsta prioritet. Härutöver kommer en inventering att 

ske med syfte att söka förtäta bebyggelsen i tätorterna där så är 

lämpligt och möjligt. 

Avseende de tekniska funktionerna kommer förberedelse att 

ske för upphandling av teknisk service av gatu- och parkverksamheten 

etc. 

Folkhälsofrågorna kommer att överförs till personalenheten 

för att nå en bättre samordning med kommunens personalsociala 

funktioner. Genom utveckling av friskvården och andra förebyggande 

aktiviteter skall målen om en förbättrad folkhälsa och 

minskad sjukfrånvaro uppnås samtidigt som ett trivsammare 

samhälle utvecklas. 

»Av Svenskt Näringslivs undersökning om näringslivsklimatet i kommunen framgår att kommunen förbättrat 

sina positioner inom samtliga mätområden.« 

55

56 







Förvaltningschef: Lars-Inge Einarsson 

Räddningstjänsten 

Den mycket torra våren gjorde att utomhusbränder ökade. Även anlagda bränder i fordon 

och containers fortsatte att öka. Bemanningen minskade p g a svårigheter att nyrekrytera 

deltidsbrandmän. 


Räddningsnämndens verksamhetsområden omfattar räddningstjänstverksamhet 

i samverkan med Munkedal och Sotenäs 

kommuner. Verksamheten regleras enligt lagen om skydd mot 

olyckor, förordning, lagen om brandfarlig vara, kommunernas 

Handlingsprogram samt genom samverkansavtal mellan Lysekil 

Munkedal Sotenäs kommuner. Övergripande kan verksamheten 

indelas i tre områden: Räddningstjänstdistrikt Lysekil Munkedal 

Sotenäs. Kommunstyrelsen i Lysekil är suverän i sitt beslutsfattande 

över räddningstjänstdistrikt Lysekil. Räddningstjänsten 

handhar sedan 2008 även kommunens interna bilvårdsenhet. 


Årets resultat visar på ett överskott om 667 tkr. Det positiva 

resultatet beror på försäljning av brandbåten som inbringade 

313 tkr. Vidare har bemanningen minskat och vissa tjänster 

varit vakanta. Bemanningen har minskat p g a svårigheten att 

rekrytera deltidsbrandmän. 

Räddningstjänstens resultat 2008 

»Årets resultat visar på ett överskott om 667 tkr, 

vilket beror på försäljning av brandbåten som 

inbringade 313 tkr.« 

Lions har skänkt två defi bilatorer till räddningstjänsten. 

EKONOMISKT RESULTAT 

Tkr 2008 2007 2006 

Verksamhetens intäkter 2 221 1 001 1 077 

Verksamhetens kostnader -12 767 -11 681 -11 744 

Kapitalkostnad -1 306 -1 223 -1 470 

Verksamhetens nettokostnad -11 852 -11 903 -12 137 

Budgetanslag netto 12 519 11 945 11 417 

Budgetavvikelse 667 42 -720 

Andel av kommunens nettokostnad (%) 1,8 1,9 2,1 


Verksamheten har bedrivits i enlighet med gällande lagstiftning 

som reglerar räddningstjänstens verksamhet och därtill även 

handlingsprogrammets mål. 

Elever har fått brandskyddsutbildning. Företag i kommunen 

har fått utbildning i brandskydd, hetarbete och hjärt-lungräddning. 

Egen personal har lokalt utbildats enligt plan. 

Byggnadsnämndens ärenden har behandlats på remiss. Andra 

besiktningar har utförts avseende ny- och ombyggnad, förvaring 

av brandfarlig vara samt polisiära tillstånd etc. 

Råd och anvisningar i brandskyddsfrågor har angivits 

skriftligt och muntligt till allmänheten, myndigheter m m. 

26 tillsyner har utförts under året. 80 objekt omfattas av 

kravet på att lämna in skriftlig redogörelse av brandskyddet till 

kommunen. Av dessa har 29 fått påminnelse om att lämna in 

dessa till kommunen. 

Räddningstjänsten använder så långt det idag går ”bra 

miljövals produkter” i verksamheten allt från avfettningsmedel 

vid fordonstvätt till skumvätskor för brandsläckning. Vid varje 

större insats skall räddningsledaren göra en bedömning om 

riskerna för miljöskada, och vidta åtgärder därefter. Räddningstjänsten 

deltar också i kommunens övergripande arbete med att 

ta fram ett miljöledningssystem. 

Utbildningsinsatser 

»Elever har fått brandskyddsutbildning. Företag 

i kommunen har fått utbildning i brandskydd, 

hetarbete och hjärt-lungräddning.«



Brand ej i byggnad ökade, från 39 år 2007 till 45 år 2008. Orsaken till detta var den mycket torra våren med fl era större bränder i öppen 

vegetation – de mest resurskrävande inträffade på Skaftö. 

Årets viktigaste händelser 

Insatserna vid trafi kolyckor år 2008 var 23 vilket är ungefär 

detsamma som 2007. 

Brand i byggnad har ökat i år från 17 år 2007 till 21 år 2008. 

Konsekvenserna efter bränder i byggnad har dock varit mindre 

än föregående år. 

Brand ej i byggnad ökade, från 39 år 2007 till 45 år 2008. 

Orsaken till detta var den mycket torra våren. De största och 

mest resurskrävande bränderna inträffade på Skaftö. 

Bränder i fordon och containers ökar, fl ertalet av dessa 

bränder är anlagda med uppsåt. 

Automatlarm ej brand har minskat från 48 år 2007 till 45 år 

2008. Sjukvårdslarm med avtal s k IVPA larm har ökat från 39 

år 2007 till 59 år 2008. 

Lions har skänkt två defi bilatorer till räddningstjänsten. 

NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Tkr 2008 2007 2006 

Nettoinvesteringar 1 250 1 623 275 

Anläggningstillgångar bokfört värde 8 853 7 063 7 750 


Att aktivt arbeta för att utveckla samverkan med andra 

kommuner, samt myndigheter/förvaltningar inom kommun, 

andra organisationer, samt inom regionen. Detta för att ständigt 

söka nya vägar för att använda resurserna på ett optimalt sätt. 

Räddningstjänsten skall arbeta för att utveckla organisationen 

så att den i större utsträckning styrs utifrån människors behov 

och önskemål. 

Tillgodose personalens behov av fortbildning och kompetensutveckling 

för att kunna möta de ökande kraven från medborgarna 

och omvärlden. Samt i dialog mellan arbetsgivare, anställda och 

fackliga organisationer utveckla goda relationer för bästa 

arbetsmiljö och resultat. 

DE MEST FREKVENTA LARMEN 

2008 2007 2006 

Brand i byggnad 21 17 15 

Brand ej i byggnad 45 39 34 

Automatiska larm ej brand 45 48 53 

Trafi kolycka 23 24 23 

IVPA larm 59 39 51 

57

58 



Hamnen 

Under året fattades beslut om att förvärva stuveribolaget samt att hamnförvaltningens direkta 

hamnverksamhet och stuveriet skall sammanföras i ett gemensamt hamnbolag. Det beslöts 

också att ett infrastrukturbolag skall bildas. Godsomsättningen har varit svag i hamnen under 

det gångna året. I småbåtshamnarna har antalet platser ökat något. 


Inom Hamnförvaltningen har det mesta av kommunens marina 

verksamheter varit samlade. Handelshamnen, som i fortsättningen 

kommer att drivas i bolagsform tillsammans med stuveriverksamheten, 

svarar för alla hamnanläggningar och driver 

dessutom kranarna. Småbåtshamnarna omfattar ett tiotal 

båthamnar med sammanlagt 2 250 båtplatser samt därtill bl a 

gästhamnar och båtuppläggning. Rederiet bedriver båttrafi ken 

på Skaftö. Hamnen sköter också vissa andra marina frågor som 

t ex en del farleder och sjömärkningar. 


Handelshamnen 

Inom sjöfarten liksom inom andra branscher går utvecklingen 

mot större enheter och ökande specialisering. Konventionell 

sjöfart med relativt små fartyg – det område som hamnen 

huvudsakligen verkar inom – är ett utsatt segment där svårigheterna 

att bibehålla godsvolymerna och att hitta kompensation 

för förlorade kvantiteter är påtagliga. 

Under året minskade såväl gods- som fartygstrafi ken. Minskningen 

har inneburit ett intäktsbortfall vilket dock kompenserats 

av ökade magasinshyror, ett långvarigt fartygsombyggnadsprojekt 

och relativt förmånliga taxejusteringar. Kostnaderna har kunnat 

hållas nere dels genom att inga större haverier inträffat på kranar 

och annan utrustning och dels genom mycket stor återhållsamhet 

vad gäller underhållet. Handelshamnens nettokostnad har kunnat 

begränsas till ca 0,8 mnkr mot budgeterat ca 2,1 mnkr. 






Förvaltningschef: Olle Samuelsson 

Tkr 2008 2007 2006 



Kapitalkostnader -5 174 -4 603 -4 961 



Budgetavvikelse 115 -805 1 619 


Småbåtshamnarna 

Småbåtshamnarna har fått vidkännas kraftiga intäktsbortfall 

dels på grund av förseningar i Norra Hamnen och dels på grund 

av en kraftig nedgång i antalet gästande båtar – något som 

drabbat fl ertalet kommuner längs kusten. Sammanlagt uppgår 

intäktsbortfallet till ca 0,3 mnkr. Hamnarna har drabbats av 

stormskador och andra oplanerade händelser vilket tyngt 

kostnadssidan med ca 0,3 mnkr. Särskilt gästhamnarna belastas 

oproportionerligt hårt av kostnader för toalett- och serviceanläggningar. 

Kostnaderna för bara gästhamnarna uppgick till 

ca 0,5 mnkr för sådana anläggningar under 2008. Åtminstone 

hälften av detta belopp kan anses utgöra kostnad för offentliga 

toaletter och är inte specifi kt en kostnad för gästhamnar. 

Rederiet 

Kostnaderna för drift och underhåll har ökat avsevärt under året. 

Mest dramatisk har prisutvecklingen varit för bunkeroljan för 

vilken årskostnaden är ca 0,5 mnkr högre än budgeterat. Bunkerkostnaderna 

har i huvudsak kompenserats genom ett bunkertillägg. 

Övriga kostnadsökningar har emellertid inte kompenserats 

av de indexuppräkningar som avtalet med Västtrafi k stipulerar. 

GODSOMSÄTTNING [TUSENTALS TON] 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08

RESULTAT PER VERKSAMHET 

Tkr 2008 2007 2006 

Handelshamnen 

Intäkter 10 964 10 559 11 579 

Kostnader -11 735 -12 278 -13 446 

Nettoresultat -771 -1 719 -1 867 


Budgetavvikelse 1 369 181 313 


Intäkter 6 516 6 006 5 455 

Kostnader -7 461 -6 760 -4 949 

Nettoresultat -945 -754 506 

Budgetanslag netto - 500 -364 

Budgetavvikelse -945 -254 142 

Rederiet 

Intäkter 7 691 7 019 7 047 

Kostnader -7 996 -7 452 -6 279 

Nettoresultat -305 -433 768 

Budgetanslag netto - - 40 


Måluppfyllelse 

Årets resultat för förvaltningen i sin helhet ligger inom ramen 

för vad som budgeterats. Detta innebär dock inte det övergripande 

målet att nå en ekonomi i balans har uppnåtts. 

Förberedelserna för en utökning av markytorna för hamn- och 

industriändamål har tagit ett steg framåt genom att Hamnen har 

fått både vattendom och detaljplan som medger en omfattande 

utfyllnad i havet söder om Grötörev. 

På Skaftö har båtplatsantalet ökat något genom en utbyggnad 

av bryggorna i Grundsund. 

Under året har hela hamnverksamheten varit föremål för 

tillståndsprövning enligt Miljöbalken och har erhållit sitt så 

kallade miljötillstånd. Alla miljöaspekter – emissioner, buller 

mm – har redovisats och prövats. De villkor som har meddelats 

för tillståndet att bedriva hamnverksamhet avser främst framtida 

utbyte av maskiner. I miljösammanhang kan det vara intressant 

att konstatera att hamnen lämnar mera positiva än negativa 

bidrag till miljön genom att hamnen tar emot stora mängder 

avfall från fartygen. Bl a levererar fartygen årligen nästan 

1 000 ton spillolja, som hamnen tar emot och sänder vidare 

för destruktion. 


Etableringen av Seabased AB:s verksamhet kan få stor betydelse 

inte bara inom hamnen utan för hela kommunen. Årets största 

investering i handelshamnen, 2,9 mnkr, avsåg ombyggnad av 

ett hamnmagasin för att inrymma vågkraftstillverkningen. 

Magasinet hyrs ut till företaget. 

De numera gällande kraven på hamn- och sjöfartsskydd har 

nödvändiggjort att större delen av hamnområdena har inhägnats 

med staket och att de inte längre är tillgängliga för allmänheten. 

I Norra Hamnen är alla de fl ytande anläggningarna färdigställda. 

Årets investeringar där uppgår till ca 1,6 mnkr. I Grundsund 

har ett 50-tal båtplatser anlagts innebärande en investering om 

ca 0,6 mnkr. 

PERSONAL 




Handelshamnen 

För de båda bolagen Lysekils Hamn AB och Kolholmarna AB, 

till vilka handelshamnsverksamheterna fl yttats, kommer utvecklingen 

av den planerade tillverkningen av vågkraftverk att få den 

största betydelse. Projektet är inte bara ett industriprojekt utan i 

högsta grad också ett hamnprojekt. Om det slår väl ut kommer 

sjöfarten över hamnen att vitaliseras och få en väsentligen ny 

inriktning. 


På småbåtssidan förestår under 2009 färdigställande av den nya 

anläggningen i Norra Hamnen. En träbrygga längs stranden 

inom hamnen, servicebyggnad, sjöbodar är i huvudsak vad som 

skall göras det närmaste året. 

Kolholmehamnen är i mycket dåligt skick och kommer att 

byggas om i sin helhet under 2009. Ombyggnaden innebär också 

en utökning av antalet platser i hamnen. 

Det mödosamma arbetet att fi nna nya områden för utbyggnader 

av småbåtshamnar fortsätter. Förtätningar och utbyggnader av 

befi ntliga hamnar har bäst förutsättningar att vinna acceptans 

medan rena nyetableringar av hamnar ”seglar i motvind”. 

Ett annat lika angeläget område för de kommande åren är att 

förbättra standarden och ordningen i befi ntliga hamnar. 

Rederiet 

Avgörande för rederiet är Västtrafi ks upphandling för en ny 

trafi kperiod, vilken förmodligen kommer att slutföras under 

våren 2009. 

2008 2007 2006 

Antal anställda 19 17 17 



Personalkostnad, tkr 9 053 8 532 8 382 


verksamhetens bruttokostnad 39,9 31,4 33,1 


Tkr 2008 2007 2006 

Nettoinvesteringar 5 382 8 582 1 376 


NYCKELTAL 

2008 2007 2006 

Antal anlöpande fartyg 188 253 306 

Godsomsättning (ton) 310 000 350 000 429 000 

Fasta båtplatser 2 250 2 200 2 070 

Gästbåtar 8 077 9 220 9 016 

59

60 



Fastighetsenheten 

Under året har en fastighetsutredning gjorts som syftar till att på sikt effektivisera förvaltningen 

av de kommunala fastigheterna. Kommunens avtal med Bostadskreditnämnden har uppfyllts 

genom att de avställda fastigheterna på Fridhem har sålts. Avveckling har påbörjats av fastigheter 

som ej används i de kommunala verksamheterna. 


Fastighetsenheten ansvarar för drift och underhåll av kommunens 

verksamhetsfastigheter såsom skolor, förskolor, äldreboende, 

idrottshallar, administrativa lokaler samt vissa offentliga 

byggnader. Fastighetsenheten ansvarar även för investeringsprojekt 

vid om- och nybyggnation av kommunens fastigheter. 

På fastighetsenheten fi nns en städavdelning som har till uppgift 

att utföra städning hos kommunens verksamheter. 


Fastighetsenheten redovisar ett positivt resultat om 0,5 mnkr. 

Intäkterna är i nivå med budget och kostnadssidan visar på ett 

positivt resultat med 0,7 mnkr. Tidigare investeringar om 

2,3 mnkr som inte har lett till avslutade investeringar har 

kostnadsförts. Driftkostnader samt kostnader för akut underhåll 

har blivit högre än planerat och har kompenserats med att allt 

planerat underhåll inte har utförts. 

Städavdelningen redovisar ett underskott på 0,1 mnkr främst 

beroende av att kommunals löneökningar blev högre än beräknat. 

För att klara nettoresultatet har stor återhållsamhet gällt för 

städmaterial samt att extrastädningar gett mer intäkter. 

Avställda fastigheter på Fridhem har avvecklats under året. 

Hyres intäkterna har varit lägre än tidigare år eftersom det 

funnits begränsning i uthyrningsmöjligheterna. Förutom de 

avställda fastigheterna på Fridhem har även Parkskolan, 

Slätte gården samt Hemvärnsgården sålts under året och 

inbringat en samman lagd realisationsvinst på 7,1 mnkr. 

Renodling av fastigheter 





Förvaltningschef: Susanne Kristensson 

»En renodling av kommunens fastighetsbestånd 

har påbörjats genom försäljning av fastigheter 

som ej används i den kommunala verksamheten. 

Fastigheter som sålts under året är Gunnesbo, 

Parkskolan, Slättegården samt Hemvärnsgården.« 


Tkr 2008 2007 2006 



Kapitalkostnad -19 165 -18 851 -18 882 






Tkr 2008 2007 2006 




Fastighetsenhetens mål är att förvalta kommunens fastigheter 

på ett kostnadseffektivt sätt och på sikt få hög kvalitet inom 

fastighetsbeståndet. Året har präglats av fastighetsutredningen 

där policy, drift- och åtgärdsplaner för det framtida arbetet tagits 

fram. Detta är grunden för att arbetet med fastigheterna i 

framtiden skall bedrivas på ett effektivt sätt. Nytt arbetssätt för 

driftarbetet och det planerade underhållet kommer att sjösättas 

under kommande år. I avvaktan på framtagna åtgärdsplaner 

har det under året inte utförts planerat underhåll upp till 

beräknad nivå. 

PERSONAL 

2008 


varav män 12 


Personalkostnad i tkr 19 311 



*Jämförelseuppgifter för föregående år saknas p g a organisationsförändring.

Under 2009 kommer åtgärder att genomföras för att minska energiförbrukningen 

och avveckla oljeberoendet i de kommunala fastigheterna. 

Ändrad hyrespolicy kommer att skapa incitament för hyresgästerna 

att påverka förbrukningen av el, vatten och fjärrvärme. 


Under året har gjorts en fastighetsutredning med syfte att 

klargöra ekonomiska, tekniska och juridiska förutsättningar för 

bildande av ett kommunalt bolag för ägande och förvaltning av 

kommunens verksamhetsfastigheter. Utredningen har även 

resulterat i reviderad hyrespolicy, driftplaner för fastigheterna, 

åtgärdsplan för eftersatt underhåll samt förändrat/effektiviserat 

arbetssätt för fastighetsteknikerna. 

Kommunens avtal med Bostadskreditnämnden har uppfyllts 

genom att de avställda fastigheterna på Fridhem har sålts. En 

renodling av kommunens fastighetsbestånd har påbörjats genom 

försäljning av fastigheter som inte används i den kommunala 

verksamheten. 

Under året har ombyggnation av stadshuset slutförts vilket 

inneburit förbättrad ventilation samt uppfräschning av lokalerna. 

I kommunhuset har en krisledningscentral färdigställts med 

delfi nansiering från Krisledningsmyndigheten. 

F d gymnastiksalen i Stångenässkolan har byggts om till 

fritidsgård som ersättning för den 2006 nedbrunna fritidsgården 

(3,9 mkr). För att tillgodose behovet av offentlig toalett i Fiskebäckskil 

har en byggnad uppförts vid Gullmarsstrand. 

Effektiv fastighetsdrift 

»Året har präglats av fastighetsutredningen där 

policy, drift- och åtgärdsplaner tagits fram för 

att i framtiden förvalta fastigheterna på ett så 

effektivt sätt som möjligt.« 

NYCKELTAL 




Under 2009 skall beslut tas om fastighetsenhetens organisationsform. 

I kommunens fastigheter har konstaterats ett eftersatt underhåll 

på 60 mnkr . Under 2009 påbörjas arbetet för att under en 

5-årsperiod åtgärda detta. Arbetet med att avveckla fastigheter 

som ej används i kommunens verksamheter fortgår vilket 

kommer att innebära ytterligare försäljningar. 

Åtgärder för att avveckla oljeberoendet och att minska 

energiförbrukningen i de kommunala fastigheterna kommer att 

påbörjas under 2009. Ändrad hyrespolicy kommer att skapa 

incitament för hyresgästerna att påverka förbrukningen av el, 

vatten och fjärrvärme. 

Planer fi nns att påbörja ombyggnation och renovering av 

Stångenässkolan. I projektet i ingår även utbyte av nuvarande 

uppvärmningssystem, olja, till bergvärme. Projektet beräknas 

sträcka sig över åren 2009 och 2010. 

2008 2007 2006 

Fastighetsförvaltning 

Total bruttoarea (m 2 ) 113 458 115 356 115 508 

Varav 

Verksamhetsfastigheter 84 440 85 940 86 189 

Övriga fastigheter 14 114 14 512 14 415 

Avställda fastigheter 14 904 14 904 14 904 

Bruttokostnad (kr/m 2 ) 

Verksamhetsfastigheter 564 519 498 

– varav akut underhåll 35 34 29 

– varav planerat underhåll 39 36 31 

Övriga fastigheter 244 220 226 

– varav akut underhåll 23 20 28 

Städ 

Städyta (m 2 ) 50 065 53 210 51 304 

Kostnad/m 2 268 248 238 

BRUTTOYTOR [M 2 ] 

120000 

110000 

100000 

90000 

80000 

70000 

60000 

50000 

40000 

BRUTTOKOSTNAD VERKSAMHETSFASTIGHETER [KR/M 2 ] 

600 

575 

550 

525 

500 

475 

450 

425 

400 

Verksamhetsfastigheter 

Städyta 

2006 2007 2008 

2006 2007 2008 

61

62 



Ordförande: Yngve Larsson (FP) 

Vice ordförande: Torbjörn Stensson (S) 

Förvaltningschef: Johan Bengtsson 

Miljö- och byggnadsnämnden 

Det gångna året har nämnden arbetat med att göra Lysekil till en mer miljömedveten kommun. 

Av 25 pågående detaljplaner har nio antagits vilket möjliggör att cirka 150 bostäder kommer 

att kunna bebyggas under dess genomförandetid. 


Miljö- och byggnadsnämnden är en förvaltningsmyndighet med 

ansvar för kommunens verksamhet som gäller miljö, bygglov, 

planering och GIS, karta samt mätningstjänster. Ärenden av 

övergripande natur eller av principiell karaktär, planärenden och 

förhandsbesked samt miljöärenden av större vikt beslutas av 

nämnden. I övriga ärenden tas beslut enligt ny delegationsordning 

som det beslutades om under 2008. 


Till följd av stora oförväntade kostnader redovisade den samlade 

verksamheten ett underskott på 0,3 mnkr. Graden av avgiftsfi 

nansiering fortsättar att minska, beroende på minskade intäkter 

för bygglov och miljötillsyn. För 2008 var avgifts fi nansieringsgraden 

40 procent jämfört med 41 procent 2007. 


Tkr 2008 2007 2006 



Kapitalkostnad -420 -344 -227 





PERSONAL 

2008 2007 2006 


Varav män 11 10 11 

Varav kvinnor 10 12 9 

Personalkostnad i tkr 9 767 9 934 8 925 



Miljö- och byggnadsnämndens resultat 2008 

»Till följd av stora oförväntade kostnader 

redovisade den samlade verksamheten ett 

underskott på 0,3 mnkr« 


Badvattenkvaliteten på de 79 prover som tagits på strandbaden 

har varit god, ett prov på bassängbad har varit tjänligt med 

anmärkning. 

Under första delen av året fortsatte arbetet med omgodkännande 

av befi ntliga anläggningar i enlighet med LIVSFS 

2005:20. Under 2008 har 26 anläggningar godkänts och tre 

registrerats. Detta har fått till följd att det bara återstår nio 

anläggningar att omgodkänna under 2009 varefter detta arbete 

kan avslutas. 

Under 2008 gjordes 103 besök ute på verksamheterna i 

Lysekils kommun. De fl esta av dessa var så kallade revisioner, 

där så väl egenkontrollprogram som livsmedelslokaler kontrollerades. 

Uppföljningsarbetet gällande radon har fortsatt under 

2008 – dock inte i den omfattning som borde ha gjorts. Fram 

till hösten 2008 har ca 3 740 mätningar utförts i bostäder. 

Under år 2008 har totalt 107 beslut om inrättande och 

ändring av enskilda avloppsanläggningar och torrtoaletter 

lämnats – motsvarande antal 2007 var 65. 

Totalt har 38 djurskyddstillsyner inspekterats under året. 

Dessa tillsyner köps av Uddevalla kommun. Fr o m 2009 tar 

Länsstyrelsen över ansvaret för djurskyddstillsynen. 

En ”Behovsutredning och tillsynsplan” har tagits fram för 

miljöenhetens verksamhet vilket var ett krav från länsstyrelsen 

att det skulle tas fram under 2008. 

Handläggningstiden för bygglovsärenden är fortfarande för 

lång. Genom översyn av rutiner samt ny delegationsordning 

skall därför bygglovsprocessen kvalitetssäkras under 2009. 

Under 2008 har arbete pågått med ca 25 detaljplaner. Nio 

detaljplaner har antagits vilket har bidragit till att ca 150 bostäder 

kommer att kunna bebyggas under dessa detal jplaners genomförandetid. 

Plantillstånd fi nns för ytterligare ca 35 detaljplaner.

Minskad bygglovsverksamhet 

»Trycket på bygglovsverksamheten är tydligt 

avhängigt konjunkturen, vilket under de senaste 

åren varit tydligt.« 

Årets viktiga händelse 

Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen deltog med och i 

aktiviteter under ”Lysekil Women´s Match” i somras. Allmänheten 

erbjöds bussresor till aktuella planområden för att visa var 

det pågår detaljplanering samt var den kommande bebyggelsen 

kommer att ske. 

Under oktober månad var det en vecka med olika informationsdagar 

om hållbar utveckling riktade till företag och till 

allmänheten som förvaltningen var med att anordna. 

Det går sedan 2008 att läsa och ta till sig mycket information 

gällande bygglov samt bygganmälan på www.lysekil.se under 

”bygglovsguiden”. 


Efter att konjunkturen varit mycket hög de senaste åren ser vi 

en generellt vikande konjunktur ett tag framöver. Trycket på 

bygglovsverksamheten är tydligt avhängigt konjunkturen, vilket 

under de senaste åren varit tydligt. 

Detaljplanering av områden för bostäder, centrumområden 

och verksamheter kommer att fortgå i oförminskad omfattning. 

Ett av dessa områden är det så kallade Norra hamnstranden som 

innefattar planer på bebyggelse för boende samt hotell och så ett 

industriplaneringsprojekt i Hallinden. 

NYCKELTAL 




Tkr 2008 2007 2006 


Anläggningstillgångar bokfört värde tkr 1 580 999 663 

2008 2007 2006 

Bygglov 

Diarieförda ärenden 

Ansökan om bygglov 364 350 410 

Ansökan om förhandsbesked 35 45 43 

Bygganmälan 294 270 161 

Brandfarlig vara 8 10 5 

Summa diarieförda ärenden 701 675 619 

Behandlade ärenden 

Beviljade bygglov 324 301 366 

Beslut om förhandsbesked 15 21 20 

Beslut om kontrollplaner 287 229 231 

Avslag 9 12 11 

Tillstånd brandfarlig vara 3 9 7 

Avskrivna ärenden 45 60 21 

Summa behandlade ärenden 683 632 656 

Plan 

Pågående detaljplaner 25 30 24 

Antagna detaljplaner 9 5 4 

Mät 

Utsättning 29 24 31 

Nybyggnadskartor 29 20 30 

Förrättningar 6 7 10 

Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen deltog med och i aktiviteter under ”Lysekil Women´s Match” i somras. Allmän heten erbjöds bussresor 

till aktuella planområden för att visa var det pågår detaljplanering samt var den kommande bebyggelsen kommer att ske. Nio detaljplaner har 

antagits vilket innebär att cirka 150 bostäder kommer att kunna bebyggas under planernas genomförandetid. Detaljplanering av områden för 

bostäder, centrumområden och verksamheter kommer att fortgå i oförminskad omfattning. 

63

64 



Ordförande: Mats Karlsson (M) 

Vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (S) 

Förvaltningschef: Kent Javette 

Bildningsnämnden 

I Sveriges Kommuner och Landstings mätinstrument ”öppna jämförelser”, visar det sig att 

Lysekil har mycket goda resultat utifrån sina förutsättningar gällande skolan. Nämnden har 

fortsatt arbetat med översyn av verksamheterna. En genomlysning av Gullmarsborg har skett 

under året vilket kommer att leda till förändringar kommande år. Lysekils första lokala kulturvecka 

anordnades under hösten med en mängd aktiviteter och arrangemang. 


Bildningsnämndens ansvarsområden är barnomsorg, grundskola, 

musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet. 

Bildningsnämndens resultat 2008 

»Nämnden visar ett positivt resultat om 4,4 mnkr.« 


Bildningsnämnden uppvisar ett positivt resultat om 4,4 mnkr. 

Redovisningen har justerats vad avser intäkter i form av riktade 

statsbidrag (år 2006) för att åstadkomma en tydligare jämförelse 

mellan åren. Nämnden har under året arbetat hårt med att hålla 

budget och kommunens övergripande mål bättre än budget. 

Intäkterna har ökat med 1,4 mnkr jämfört med år 2007 vilket 

främst beror på ökade barnomsorgsavgifter 0,5 mnkr, olika driftbidrag 

från staten samt ökad försäljning av verksamhet. Verksamhetens 

kostnader har ökat med 6,5 mnkr jämfört med år 

2007. Huvuddelen av kostnadsökningen kan hänföras till ökade 

personalkostnader på grund av löneökningar 5,9 mnkr. En 

organisationsförändring, då anställda har överförts från kommunstyrelsen 

till nämnden har påverkat kostnader med 0,9 mnkr och 

intäkter med 0,5 mnkr. Ökade livsmedelskostnader med 1,2 mnkr 

jämfört med år 2007 beror både på volym- och prisökning. 

Livsmedelspriset för en elevlunch har ökat från 9,24 kr till 

10,16 kr, en ökning med tio procent. Lokalkostnader inkl media 

har ökat med knappt elva procent mot föregående år. 

I stora drag beror det positiva resultatet på ökade intäkter, ej 

utnyttjat fortbildningsanslag för nämnden totalt med 1,4 mnkr, 

vakanshållning till viss del av tjänster samt återhållsamhet. 

Efterfrågan av barnomsorgsverksamhet är stort. Antalet 

placerade barn är något högre än föregående år och placeringstiden 

per vecka har ökat både inom förskola och skolbarnsomsorg. 

Förskoleverksamheten bidrar med 0,4 mnkr till årets 

resultat vilket i huvudsak beror på återhållsamhet med vikarier 

och ej nyttjat fortbildningsanslag. Under verksamhetsåret har en 

förskoleavdelning i centrala Lysekil stängts och ny avdelning 

har öppnats i befi ntliga lokaler, i Bergs skola, vilket medför 

något lägre lokalkostnader för nämnden. 

Elevantalet inom skolan har minskat och nämnden arbetar 

fortlöpande med att anpassa verksamheten utifrån behovet. 

Personalkostnaderna har ökat med 2,9 mnkr vilket motsvarar 1,7 

procent. Om man bortser från löneökningen för 2008 och ovan 

nämnd organisationsändring har personalkostnaden minskat 

med 2,3 procent jämfört med föregående år, för nämnden totalt. 

Förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg ger tillsammans 

ett överskott om 2,6 mnkr. Överskottet beror bland annat 

på att medel till fortbildning ej nyttjats fullt ut, högre bidrag från 

migrationsverket än budgeterat och statsbidrag till fortbildning. 

Intäkter för intern försäljning och tillfälliga lokalupplåtelser har 

ökat. Återhållsamhet med övriga kostnader och vikarier med 

lägre lön än ordinarie personal bidrar i hög grad till överskottet. 

Lägre interkommunal ersättning och lokalkostnader bidrar till 

särskolans positiva resultat. Stödanordningar går back vilket 

främst beror på ökade kostnader för skolskjutsar -0,3 mnkr. 

Skolmåltider ger ett positivt resultat på grund av ökad försäljning. 

Kultur, Musikskola och Biblioteksverksamheten har under 

året fått en ny chef och överskottet från dessa verksamheter 

beror på vakanshållning av tjänster till viss del under året. Trots 

ökade intäkter går Gullmarsborg back 0,3 mnkr vilket i huvudsak 

beror på tidigare nämnd organisationsförändring och ej 

uppfyllt sparbeting. Fritidsgårdar ger ett överskott på grund av 

återhållsamhet och vakanshållning av tjänster. 


Tkr 2008 2007 2006 



Kapitalkostnader -1 249 -1 372 -2 390 



Budgetavvikelse 4 404 2 911 4 308 

Andel av kommunens nettokostnad, (%) 33,6 35,0 35,4

RESULTAT PER VERKSAMHET 

Tkr 2008 2007 2006 

Förskoleverksamhet* 

Nettokostnad 56 118 54 390 51 521 


Budgetavvikelse 414 690 876 

Grundskola/Förskoleklass/Skolbarnsomsorg* 

Nettokostnad 119 012 118 029 118 466 



Särskola 

Nettokostnad 7 151 7 066 6 739 



Bibliotek 

Nettokostnad 6 039 5 934 5 842 


Budgetavvikelse 105 -60 37 

Fritid 

Nettokostnad 17 415 16 154 15 937 



Kultur 

Nettokostnad 2 093 2 021 1 664 


Budgetavvikelse 49 -19 8 

Musikskola 

Nettokostnad 3 886 3 758 3 178 



Stödanordningar 

Nettokostnad 12 341 11 243 11 479 


Budgetavvikelse -63 376 367 

Bik, gemensam 

Nettokostnad 6 975 7 014 6 299 



Barnomsorgsavgifter 

Intäkt 10 825 10 384 10 177 



* Barnomsorgsintäkter fi nns ej med i redovisningen per verksamhet. 


Tkr 2008 2007 2006 

Nettoinvesteringar 1 469 1 004 372 

Anläggningstillgångar bokfört värde tkr 5 159 4 711 4 917 

PERSONAL 

2008 2007 2006 









Verksamhetens kostnader har ökat med 6,5 mnkr jämfört med år 

2007 – huvuddelen av dessa kostnadsökningar är ökade personalkostnader 

i p g a löneökningar. 


Inom bildningsnämnden har de politiska målen varit inriktning 

för all verksamhet. 

När det gäller ekonomi är målet bättre än budget. Ett tydligt 

budskap om återhållsamhet har kommunicerats kontinuerligt 

under året. Översyn av kostnader och återhållsamhet har lett till 

att målet, bättre än budget, har uppnåtts i stort sett för samtliga 

enheter och nämnden totalt. Nämnden vill här särskilt framhålla 

chefernas och personalens goda insatser. 

Gällande målet inspirerande och nytänkande har det förekommit 

seminarier med fokus på framtidsfrågor. I bildningsnämndens 

ledningsgrupp har ”goda exempel” lyfts fram. Det har förekommit 

nätverk med andra kommuner vilket inspirerat till 

nytänkande. Lysekil har ett samarbete med åtta andra kommuner, 

Sotenäs, Tanum, Dals-Ed, Strömstad Färgelanda, Munkedal 

och Orust, s k V8-kommunerna. Inom denna samverkan förekommer 

bl a kollegial utvärdering, då kollegor i en annan 

kommun speglar och ger feedback på verksamheten. Under 2008 

gjordes en kollegial utvärdering i ett arbetslag på Gullmarsskolan. 

För att nå en god folkhälsa, uppleva känslan av delaktighet 

och strävan efter det goda livet har ett specifi kt stöd för barn och 

ungdomar i riskzonen påbörjats som ett förvaltningsövergripande 

samarbete mellan bildnings- och socialförvaltningen. För ökad 

delaktighet och strävan efter det goda livet, avsätts i skolan, tid 

för livsåskådningsfrågor av olika slag samt fortlöpande elev- 

och föräldrasamverkan. Översyn och förbättring av elevhälsan 

har påbörjats. 

Skolmåltidernas matråd fungerar bra, det fi nns ett stort 

engagemang bland eleverna. Elevernas synpunkter är väldigt 

viktiga att ta på allvar samt att de ser att skolmåltiderna kan 

förändras utifrån deras önskemål. Eleverna har haft en önskevecka 

på matsedeln 2008 som de själva fått bestämma, detta 

uppskattades mycket. 

65

66 



Förvaltningsövergripande samarbete 

»För att nå en god folkhälsa, uppleva känslan 

av delaktighet och strävan efter det goda livet 

har ett specifi kt stöd för barn och ungdomar i 

riskzonen påbörjats som ett förvaltningsövergripande 

samarbete mellan bildnings- och 

socialförvaltningen.« 

Bildningsnämnden har en tydlig policy när det gäller målet 

gott bemötande. Likabehandlingsplaner fi nns på alla förskolor 

och skolor och det fi nns också resurspersoner på enheterna som 

stödjer arbetet med att alla skall uppleva ett gott bemötande. 

Planerna är ett levande dokument och en gemensam policy som 

bygger på ett systemteoretiskt förhållningssätt. Alla nyanställda 

får introduktionsutbildning i ämnet. 

Tydlig information om verksamheten till kommunens hemsida 

är under bearbetning och varje enhet arbetar på att informera om 

öppettider och kontaktpersoner för att tillmötesgå målet, god 

tillgänglighet. 

Det har visat sig i enkätundersökningar att målet att ha nöjda 

föräldrar i förskolan är ett mål som väl uppfylls. Nämnden har 

givit förutsättningar för att tillgodose behovet av barnomsorgsplatser. 

En brukarundersökning gjordes på kommunens sim- och 

ishall, Gullmarsborg. Undersökningen visade på goda resultat 

när det gäller bemötande, 97,2 procent är nöjda eller mycket 

nöjda med personalens bemötande och när det gäller öppettiderna 

är 84,7 procent nöjda eller mycket nöjda. 

Även biblioteken har under året gjort en brukarundersökning, 

svaren ger en grund för framtagandet av en handlingsplan för 

verksamheten. Undersökning ger genomgående ett högt betyg åt 

biblioteken, 5,5 av 7 möjliga. Högst betyg får frågan om service 

(6,5). Många svarande har också valt att kommentera personalens 

bemötande och ger dem mycket positiva omdömen. För 

övrigt verkar låntagarna vara nöjda med bibliotekens samlade 

utbud (5,4), aktualitet (5,2) och samlad tillgänglighet (5,4). 

När det gäller miljöarbetet har bildningsnämndens egen 

”certifi ering”, ”Grön skola/förskola” tilldelats alla skolor och 

förskolor. Det fi nns miljöombud på varje arbetsenhet. Miljöombuden 

träffas två gånger per år för samordning, kompetensutbildning 

och vidareutveckling av nämndens miljöarbete. 

Minskad energianvändning, ökad miljömedvetenhet, minskad 

pappersförbrukning och ökad användning av digital teknik är ett 

ständigt pågående arbete. Bildningsnämndens mål för inköp av 

Lysekils goda resultat… 

ekologiska råvaror var 2008, 8 procent. Utfallet för skolmål tiderna 

blev 7,6 procent mot föregående års 6,4 procent och förskolornas 

andel av ekologiska livsmedelsinköp var 20,9 procent. 

Hälsocoacher har utbildats för att stödja och uppmuntra personal 

till friskvård. Andra friskvårdsinsatser som subventionerade 

motionskort på Gullmarsborg, motionslotteri, personalgympa har 

förekommit för att öka de anställdas hälsa och trivsel. 

När det gäller kompetens och livslångt lärande är målet att 

även satsa på de elever som presterar bra, skapa trygghet och 

delaktighet för eleverna samt att öka meritvärdespoängen och 

läskunskapen. Under året har en mycket stor andel av eleverna i 

årskurs 9 klarat godkänt eller mer i svenska på de nationella 

proven. Resultatet sjunker dock jämfört med tidigare år. I 

engelska når en stor andel elever godkänt eller mer och när det 

gäller matematik har resultatet ökat jämfört med tidigare år. 

Betygsvärdet i åk 9 har minskat från tidigare år och meritvärdespoängen 

har också minskat från 218 poäng 2007 till 212 

poäng i år. Målet att öka meritvärdet har därmed inte uppnåtts. 

Elevernas behörighet till gymnasiet har sjunkit från 95,6 procent 

2007 till 88,2 procent 2008. 

Verksamheten har utsett ett språkombud och två matematikutvecklare 

som samordnar och stödjer kompetensen inom dessa 

ämnesområden. 

Gullmarsborg har kontinuerlig simundervisning för alla 

6-åringar i kommunen Detta leder till en god simkunnighet, 

89 procent av barnen i åk 3 kan simma 200 m på djupt vatten 

varav 50 meter är ryggsim. Deltagandet i Gullmarsborgs 

lägerverksamhet, som arrangeras under sommaren, har ökat 

från tidigare år. 

Nämndens arbete med genomlysning av samtliga verksamheter, 

som startade år 2004, är nu genomförd och 2009 börjar 

genomlysningen om från början, för ständig förbättring. Arbetet 

med att nå goda resultat, så effektivt som möjligt visar sig bl a 

i Sveriges Kommuner och Landstings mätinstrument ”öppna 

jämförelser” 2008 (utifrån läsåret 2006/2007). Med hänsyn tagit 

till de förutsättningar som fi nns i respektive kommun rankas 

Lysekils kommun som åtta av Sveriges kommuner gällande 

genomsnittligt meritvärde för elever i åk 9 och som 14 i landet 

gällande de elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Vid 

jämförelser av genomsnittlig nettokostnad per elev under åren 

2002–2006 rankas kommunen som 38:a i landet. 

Lysekils goda resultat genom åren har medfört att man 

inbjudits till skolriksdagen för att dela med sig av sina 

erfarenheter. 

»Lysekils kommun rankas som åtta av Sveriges kommuner gällande genomsnittligt meritvärde för elever i åk 9 

och som 14 i landet gällande de elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Vid jämförelser av genomsnittlig 

nettokostnad per elev under åren 2002–2006 rankas kommunen som 38:a i landet. Lysekils goda resultat genom 

åren har medfört att man inbjudits till skolriksdagen för att dela med sig av sina erfarenheter.«


En gemensam mall för kvalitetsredovisning inkl ekonomisk 

redovisning har arbetats fram. 

Med hjälp av Skolverkets lärarfortbildningsbidrag har fyra 

lärare studerat på Högskolan, spanska, svenska som andra språk 

och speciallärare. Lysekil har tillsammans med Munkedals och 

Orusts kommuner, med hjälp av Göteborgs universitet, anordnat 

en utbildning i Aktionsforskning där nio lärare har deltagit. 

Kronbergsskola och Skaftö skolas lärare har haft föreläsning av 

Lena Boström i Lärstilar, elevers olika sätt att lära. All pedagogisk 

personal inom grundskolan har genomgått en utbildning i 

Offentlighet och sekretess. Förskolans personal har haft fortbildning 

i ämnena ”Kvalitet i förskolan” och pedagogiks dokumentation 

och IUP (individuell utvecklingsplan). Introduktionsutbildning 

i Språkeri & språkera har genomförts. I samarbete med 

Tanums kommun har rektorer och kulturchef deltagit i utbildningen 

”Kvalitetstänkande skola”, föreläsare Margareta Eriksson. 

Datautbildning i Praktiska IT och Mediekompetens, PIM, 

har påbörjats för lärarna under året och kommer att fortsätta 

under 2009. 

Bildningsnämnden har uppmärksammats av SKL, Sveriges 

Kommuner och Landsting, för att Lysekil har åstadkommit goda 

resultat och betygsvärden i jämförelse med övriga kommuner i 

riket under fl era år. 

Bildningsförvaltningen har under ett halvår delat förvaltningschef 

med Munkedals kommun. 

Bildningsnämnden har på befi ntliga tjänster anställt två nya 

rektorer för förskolan samt en kulturchef som ansvarar för 

kulturen, biblioteket och musikskolan. 



Konstnär Graham Stacy med skulptur ”Trädgårdsmästare”. 

Fotograf Ingrid Sandberg. 

Under sommaren genomfördes en konstbiennal där elva skulptörer gavs möjlighet att ställa ut i stadsparken och presentera sina konstverk. 

Varje vecka under sommaren genomfördes guidade visningar av utställningen. 

Skolverket har infört nya mål i åk 3. Vidare under 2009 införs 

nationella prov i svenska, svenska som andra språk och matematik 

i år 3. Det kommer även att kompletteras med nationella prov 

i de naturorienterade ämnena fysik, kemi, och biologi i år 9. 

Skolverket har också beslutat att eleverna skall få skriftliga 

omdömen i alla ämnen. En arbetsgrupp har arbetat fram en 

gemensam mall som kan användas i kommunen och rektor 

ansvarar för hur de skriftliga omdömena skall se ut. 

Musikskolan har medverkat i en rad olika evenemang under 

året såsom lunch- och kvällskonserter, barnmusical, orkestersamverkan 

med Orust och Färgelandas musikskolor med 

dithörande konserter och lägerverksamhet, dansshower samt 

medverkan i grundskolornas avslutningar. 

Allmänkulturella området har under året arbetat fram en 

kulturplan, ett politiskt styrdokument för kulturverksamheten i 

kommunen. Under sommaren genomfördes en konstbiennal där 

elva skulptörer gavs möjlighet att ställa ut i stads parken. Biennalen 

inleddes med en invigning där konstnärerna gavs möjlighet 

att presentera sina konstverk. Varje vecka under sommaren 

genomfördes guidade visningar av utställningen. 

Mellan den 27 september och 5 oktober genomfördes Lysekils 

första Lokala Kulturvecka. Evenemanget baserades på lokala 

kulturföreningar och organisationer. En stor mängd aktiviteter 

och utställningar förekom runt om i kommunen. 

Av bibliotekets många arrangemang märks bl a Världsbokdagen, 

Bokens Dag och frukostseminarier utanför Vikarvets 

museum under sommaren. 

67

68 




» Kostenheten kommer att vara piloter i kommunens 

utvärdering av politiska målet god kommunal service 

och bemötande. 

» Ny kostorganisation träder i kraft. 

» En arbetsgrupp kommer att tillsättas som kommer att se över 

undervisningen i engelska. 

» Implementering av nationella prov i åk 3 kommer att ske 

samt i de naturorienterade ämnena åk 9. 

» Arbetet med skriftliga omdömen i alla ämnen fortskrider. 

» Kultur- och fritidsverksamheten kommer att ses över, 

omorganisation av Gullmarsborg. 

» En ny lokalstruktur för grundskolan i centrala Lysekil i och 

med en ny gymnasieskola. 

» Förslag om allmän förskola för treåringar medför att fl er barn 

får rätt till avgiftsfri allmän förskola om minst 525 timmar 

om året. 

» Ett förslag om barnomsorgspeng skall ge ökad valfrihet inom 

barnomsorgen. 

KULTURSATSNING [NETTOKOSTNAD I KR/INVÅNARE] 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

2006 2007 2008 

NYCKELTAL 

2008 2007 2006 

Skolmåltider 

Livsmedelskostnad/portion (kr) 10,16 9,24 9,04 

Andel ekologiska livsmedelsinköp (%) 7,6 6,4 1,4 

Grundskola/Förskoleklass inkl samlad skoldag 

Antal elever 1 588 1 642 1 698 

Nettokostnad/elev (kr) 68 221 65 588 63 250 

Skolbarnsomsorg 6–12 år 

Antalet placerade barn 426 412 392 

Genomsnittlig placeringstid/vecka (tim) 12,8 12,6 12,4 

Nettokostnad/barn, kr 33 045 32 374 37 004 

Särskola 

Antal elever 25 33 33 

Nettokostnad/elev (kr) 286 023 214 115 204 228 

Förskola 1–5 år 

Totalt antal placerade barn i förskola 533 515 484 

– varav barn i kommunal förskola 498 483 468 

– varav barn i enskild förskola 35 32 16 


Nettokostnad/barn (kr) 97 412 97 231 96 213 

Familjedaghem 1–5 år 

Antalet placerade barn 48 55 64 


Nettokostnad/barn (kr) 87 439 78 474 76 921 

Musikskola 

Elever i egen undervisning 442 443 464 

Biblioteksverksamheten 

Utlåning (antal) 101 701 106 018 104 705 

Lysekils stadsbibliotek (antal besök) 76 558 77 408 74 328 

Utlåning/invånare 6,95 7,23 7,16 

Aktivitetsstöd ungdomsföreningar, 

Antal sammankomster 

Idrottsföreningar 11 871 12 677 12 869 

Övriga 401 165 392 

Totalt 12 272 12 842 13 261 

Lägerverksamhet 

Lägerdeltagare 3 164 3 067 4 208 

Gästnätter 10 466 9 039 11 737 

Kultur 

Satsning nettokostnad i kr/invånare 143 131 114

Ordförande: Ragnhild Selstam (M) Sotenäs kommun 

Vice ordförande: Katharina Laurén (M) Lysekils kommun 

Förvaltningschef: Roland Mattsson 

Lysekil och Sotenäs Gymnasienämnd 



Gymnasienämnden har genom ett samarbete med Industrikommittén och Fyrbodals Gymnasieskola 

under verksamhetsåret startat och certifi erats som Teknik College. Samarbetet med 

Kungliga Vetenskapsakademien och Sven Lovén centrum för marina vetenskaper (Kristinebergs 

forskningsstation) har ytterligare utvecklats för att ge eleverna bra förutsättningar till kvalifi cerade 

studier i ett nationellt forskningscentrum. Utveckling av ett maritimt centrum har påbörjats 

utifrån ett ”tripple helix” koncept där skola, näringsliv och forskning samverkar. Nämnden har 

på uppdrag av Lysekils kommun tagit fram upphandlingsunderlag enligt lagen om offentlig 

upphandling (LOU) för nya gymnasie lokaler i anslutning till högskolecentrum i Norra Hamnen. 


Gymnasienämnden är en gemensam nämnd för Lysekil och 

Sotenäs kommuner. Nämnden ansvarar för ungdomsgymnasiet 

och gymnasiesärskolan i de två kommunerna och är organiserad 

i två skolenheter, Gullmarsgymnasiet i Lysekil och individuellt 

program i Sotenäs. 

Gymnasienämnden erbjuder 10 nationella program, på 

Gullmarsgymnasiet, varav ett är riksrekryterande naturvetenskapligt 

program med inriktning marinbiologi. Dessutom 

erbjuds individuellt program i Sotenäs och Lysekil, idrottsgymnasium 

(fotboll, handboll, ishockey, konståkning, golf) samt 

gymnasiesärskolans individuella program. 

Samverkansavtal med Fyrbodal fi nns för de nationella 

program som inte erbjuds i Lysekil. 


Nämnden redovisar ett positivt resultat på 1 541 mnkr fördelat 

på Lysekil 978 tkr och Sotenäs 563 tkr. 

Orsaken till det positiva resultatet är att fl er elever från 

Lysekil och Sotenäs har valt Gullmarsgymnasiet framför extern 

utbildningsort (28). Även inom Gymnasiesärskolan har fl er 

elever valt Gullmarsgymnasiet. 

Snittkostnad per utbildningsplats i den egna kommunen är ca 

10% lägre än kostnad på extern utbildningsort. Det marinbiologiska 

programmet minskade med 10 elever HT 2008 jämfört 

med planerat antal i budget. Nämndens egna verksamheter i 

Lysekil och Sotenäs har på grund av det förändrade elevantalet 

anpassat sin organisation. 

Snittkostnad per utbildningsplats 

»Kostnaden i den egna kommunen är ca 10 procent 

lägre än kostnad på extern utbildningsort.« 

Gymnasienämndens resultat 2008 

»Nämnden redovisar ett positivt resultat på 

1 541 mnkr fördelat på Lysekil 978 tkr och 

Sotenäs 563 tkr.« 


Tkr 2008 2007 2006 



Kapitalkostnad -907 -973 -1 036 






Tkr 2008 2007 2006 

Nettoinvesteringar 350 423 504 

Anläggningstillgångar bokfört värde 2764 3 150 3 544 

ANTAL ELEVER 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

På Gullmarsgymnasiet 

Till annan kommun 

Från annan kommun 

2006 2007 2008 

69

70 




Målet för Gymnasienämnden är att skapa och säkra en god miljö 

för ungdomars mognad och lärande. Lärandet skall ha fokus på 

det livslånga lärandet baserat på skolans värdegrund. Gullmarsgymnasiet 

skall vara den ledande gymnasieskolan i regionen 

med kvalitetssäkrade utbildningar inom teknik, service, samhäll- 

och naturvetenskap. Nämnden har under året arbetat med 

Lysekils kommuns sex övergripande mål samt skolplanens mål. 

Ekonomi 

Gymnasiet har utvecklat en ny modell för resursfördelning, 

förbättrat inköpsrutiner, infört regelbunden resultatredovisning 

till all personal samt utvecklat effektivare ekonomistyrning. 

Redovisar ett positivt resultat för 2008 – bättre än budget. 

Miljö 

Nya miljövänliga skrivare och kopiatorer har anskaffats, 

policy/rutinlista för minskad energianvändning har upprättats. 

93 procent av skolans elever har nått minst G i naturkunskap A 

och har därmed kunskaper om ekologisk hållbar utveckling. 

Nytänkande och omvärldsorientering 

Gullmarsgymnasiet har utvecklat regional samverkan kring 

teknik- och omvårdnadscollege. Skolan har startat projekt kring 

entreprenörskap tillsammans med näringslivscentrum i Lysekil 

och utvecklat en profi l för Hållbar utveckling på samhällsprogrammet. 

Tillsammans med Vuxenutbildningsnämnden och 

Kultur och Fritid genomfördes Lysekils Maritima vecka med 

tema Sol – Vind – Vatten. 

Minskad sjukfrånvaro 

»För att minska ohälsotalen hos personalen 

har nämnden genomfört hälsoprofi ler, bedrivit 

organiserad friskvård på arbetstid, förbättrat 

arbetsmiljön m m. Sjukfrånvaron har därmed 

minskat från 5,2 till 5,0 procent.« 

Folkhälsa och delaktighet 

En ny likabehandlingsplan är framtagen som strävar mot en skola 

fri från främlingsfi entlighet, mobbning och andra trakasserier. 

En kurs i levnadskunskap har startats för alla elever i åk 1 

och 2. Kursen tar upp värdegrundsfrågor och ANT. Under året 

har samtliga klassföreståndare för åk 1 genomgått en omfattande 

fortbildning i dessa frågor. 

Elevernas infl ytande har ökat genom tydligare rutiner kring 

klassråd, elevråd och skolkonferens. Representant från elevrådet 

och skolkonferensen deltar i gymnasienämndens möten. Rektorerna 

deltar regelbundet på elevrådets stormöten. Utveckling av 

gymnasienämndens verksamheter sker fortlöpande på studiedagar, 

arbetsplatsträffar, skolkonferens och yrkesråd vilket 

bidrar till att öka elevernas och personalens delaktighet. 

För att minska ohälsotalen hos personalen har nämnden 

genomfört hälsoprofi ler, bedrivit organiserad friskvård på 

arbetstid, förbättrat arbetsmiljön m m. Sjukfrånvaron har 

därmed minskat från 5,2 till 5,0 procent. 

Kommunal service 

Målet är professionellt bemötande med hög tillgänglighet. 

Åtgärder genomförda – utökade öppet tider och ansvarsområden 

för receptionen samt utvecklat kommunikationsplattform mellan 

elev och lärare. 

Enligt Sverigeskommuner och landstings (SKL) senaste 

jämförelse mellan gymnasieskolor i Sverige så ligger Gullmarsgymnasiet 

på index eller över på de tre områdena – genomströmning, 

betyg och avgångselever med behörighet till högskolan. 

Organisations- och kompetensutveckling 

Verksamhetsåret 2008 har nämnden genomfört kompetensutveckling 

inom följande områden: utbildning kring/om värdegrunds 

frågor, skoljuridik för pedagoger, läsförståelse samt kollegiehandledning 

inom ramen för det kommunövergripande projektet 

”Lysekil en lärande kommun”. Vidare har översyn av den 

administrativa organisationen mellan gymnasiet och vuxenutbildningen 

påbörjats. 

Skolplanens mål 

Nämnden har under 2008 fokuserat på skolplanens fem utvecklingsområden 

– kvalitet i utbildningen, infl ytande, samarbete, 

internationalisering, livskvalitet och miljöansvar. Speciell 

uppmärksamhet har riktats på områdena betyg, elevhälsa, 

systematiskt arbetsmiljöarbete, värdegrundsarbete och likabehandlingsplanen. 

I skolplanen ingår en utvecklingsplan med nio mål som skall 

uppnås. Av dessa har åtta mål uppnåtts. Målet att 95 procent av 

eleverna fullföljer sin utbildning inom fyra år har inte nåtts. 

solvindvatten 

solvindvatten 

lysekil | 29 juli 

Förnybar energi och 

hållbar utveckling 

Presentation av solenergi, 

vågkraft och vindkraft i 

Havsbadsparken (11.00–18.00). 

Debatt i Stadsparken (17.30–19.00) 

där riksdagspolitiker och sakkunniga 

diskuterar: 

– Hållbar utveckling idag och imorgon 

– Nya energikällor 

– Klimatpåverkan 

– Hur välja rätt fordon och färdsätt? 

Medverkande riksdagspolitiker och sakkunniga: Magnus Andersson (c), 

Lars Tysklind (fp), Rosita Runegrund (kd), Ola Sundell (m), Tina Ehn (mp), 

Carina Ohlsson (s), Wivi-Anne Johansson (v), Billy Johansson (sakkunnig), 

Stefan Edman (sakkunnig). Moderator: Erika Bjerström (Journalist SVT) 

Gymnasienämnden, Vuxenutbildningsnämnden och Kultur och Fritid 

genomförde Lysekils Maritima vecka med tema Sol – Vind – Vatten. 

VisionPlus | Lysekil 0807

Mål för kvalitet i utbildningen 

Utbildningen skall bedrivas på en kvalitativ hög nivå så att 

eleverna är väl förberedda för inträde på arbetsmarknaden och 

för fortsatta studier. Behörig, och yrkesskicklig personal är en 

förutsättning, likaså aktuella läromedel, bra utrustning, samverkan 

med föräldrar och näringsliv samt pedagogiskt utvecklingsarbete. 

» Arbetsplan fi nns för respektive program. 

» Behöriga lärare är 93 procent jmf med riket 74 procent. 

» Näringslivets representanter anser att utbildningen håller 

hög kvalitet och tillgång till utbildade handledare vid 

arbetsplatsförlagd utbildning (APU) fi nns. 

» Läromedlen är relevanta och tidsenliga, IT används som ett 

pedagogiskt hjälpmedel. Lärarlösa lektioner förekommer 

endast vid personals korttidsfrånvaro. 

» Andelen elever som går vidare till högskolan ligger 

på 55 procent vilket är högst i regionen och över riksgenomsnittet. 

» Utvecklingsarbete pågår på olika program, t ex Teknik 

College och Hållbar utveckling. 

» Jämförelse av nationella prov och slutbetyg görs med 

Fyrbodal och hela riket. 

Gymnasieskolans olika program uppfyller i hög grad 

skolplanens mål vad gäller kvalitet i utbildningen. 

Mål för infl ytande 

Skolans elevråd och klassråd skall vara viktiga samarbetspartners 

för elevinfl ytande och elevansvar. Delaktighet och medansvar 

skall prägla arbetet. Genom sin utbildning får eleven förståelse 

för hur ett demokratiskt samhälle formas och utvecklas. 

» Eleverna är delaktiga i utvärdering och undervisningens 

utformning. 

» Elevråd, programråd, skyddskommitté och skolkonferens 

genomför regelbundna möten. 

» Representant från elevrådet och skolkonferensen deltar i 

gymnasienämndens möten. 

» Enkäter genomförs programvis för att mäta elevens 

infl ytande över sin utbildning. 

» Elevutbildningar genomförs i elevdemokrati och arbetsmiljö. 

Gymnasieskolan uppfyller skolplanens mål vad gäller 

infl ytande. Dock bör enhetliga enkäter, för att mäta elevens 

infl ytande utarbetas. 

En gymnasieskola av högsta kvalitet 



Mål för samarbete 

I skolan skall fi nnas programråd, klassråd, elevråd, skolkonferens, 

yrkesråd med representanter för elever, föräldrar, näringsliv och 

personal. Samarbete med föräldrar skall ske genom utvecklingssamtal, 

föräldramöten och skriftlig information om skolans 

verksamhet. 

» Utvecklingssamtal genomförs enligt bestämd rutin. 

» Utvecklat rutiner för frånvarorapportering och kontakter 

med hemmet. 

» Information om verksamheten sker genom årlig 

verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning. 

» Samverkansavtal fi nns med högskola och näringsliv. 

» Samarbete med företag och branschråd fi nns för att utveckla 

lärlingsutbildningar t ex stenteknik (IP) och omvårdnad (OP). 

» Samverkan med andra förvaltningar och myndigheter 

har skett inom områdena bibliotek, kultur-fritid, teknik 

undervisning, ANT (alkohol, narkotika, tobak), personalförsörjning 

och lokalutnyttjande. 

» Yrkesråd fi nns på de yrkesorienterade programmen. 

» Genom Teknikcollege (se text ovan) har samarbetet med 

teknikbranschen ytterligare förstärkts. 

Skolan uppfyller skolplanens mål. 

Mål för internationalisering 

Under sin studietid skall eleven stimuleras till internationella 

kontakter för att öka språkkunskaper och förståelse för andra 

länders kulturer och samhällsliv. För att uppnå dessa mål har 

gymnasiet utvecklat ett brett internationellt kontaktnät med 

olika skolor, vilket ger eleverna möjligheter att utveckla språk, 

kultur och yrkeskunskaper. 

» Elprogrammet har ett fortgående utbyte med Belgien 

(Dendermonde). 

» Alla yrkesprogram och samhällsprogrammet, ekonomisk 

inriktning, erbjuds arbetsplatsförlagd utbildning i England 

och Irland genom ett EU projekt. 

» Naturvetenskapsprogrammet deltar i det internationella 

projektet Vatten (H20). 

» Elever på språklig inriktning (SP) erbjuds individuellt utbyte 

med Spanien och Frankrike. 

Eleverna ges goda möjligheter till internationella kontakter på 

samtliga program och skolan uppfyller väl skolplanens mål. 

»Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en landsomfattande kvalitetsmätning av samtliga 

gymnasieskolor i landet. Gullmarsgymnasiet rankas som ett av de bästa i regionen och ligger på en hög nivå 

i nationell jämförelse.« 

71

72 



Mål för livskvalitet och miljöansvar 

Nämnden vill uppmuntra eleverna att inhämta kunskaper om 

livsmiljön i ett lokalt och globalt perspektiv för att själva kunna 

ta ansvar för sin livsstil och livsmiljö. 

» Miljön och hållbar utveckling fi nns med i den dagliga 

undervisningen, på temadagar, föreläsningar samt genom 

miljökurser inom ramen för individuellt val. 

» I skolans systematiska arbetsmiljöarbete skall alltid de 

psykiska och fysiska aspekterna fi nnas med. Handlingsplaner 

mot mobbing, våld, diskriminering och ANT fi nns. En ny 

likabehandlingsplan har tagits fram under året. Dessa planer 

utvärderas årligen. 

» Skolan genomför regelbundet miljö- och skyddsronder. 

Årlig utbildning av elevskyddsombud anordnas. 

» Kurs i livskunskap genomförs. 

» Miljöaspekter fi nns alltid med vid upphandlingar, inköp och 

byggnationer. 

» 93% av eleverna uppnår godkänt eller mer inom miljökunskap 

som ges inom ramen för kursen naturkunskap. Se övrigt 

punkten miljö ovan. 

Skolan bedriver ett aktivt arbete med livskvalitet och miljö och 

uppfyller väl skolplanens mål. 

Jämställdhet 

Nämndens strävan har varit att skapa en jämn fördelning av 

kvinnor och män inom nämndens olika verksamhetsområden. 

» Fördelning mellan kvinnor och män inom gymnasieförvaltningen 

är jämn. 

» Tillsammans med fack, har utvärdering skett av genomförd 

lönerevision för att jämföra löneutfallet mellan män och 

kvinnor. 

» Likabehandlingsplan framtagen. 

» Arbetat med att få fl er elever att inte välja mans- respektive 

kvinnodominerade utifrån traditionellt synsätt. 

Skolplanens mål uppnås inte helt eftersom valen till de olika 

programmen i hög grad följer traditionellt mönster även om en 

viss förändring skett inom yrkesprogrammen. 


Under året har Gullmarsgymnasiet arbetat med att utveckla och 

kvalitetssäkra de tekniskt inriktade programmen EC, IP, TE. 

Gymnasiet blev certifi erat som Teknikcollege i januari 2008. 

Teknikcollege är ett samlingsbegrepp för utbildningscentra som 

erbjuder ungdomar och vuxna tekniska och processinriktade 

utbildningar med inriktning mot teknikintensiva branscher. 

Teknikcollege Lysekil bygger på ett nära samarbete med 

näringsliv, vuxenutbildning och gymnasieskola. 

På en rikskonferens för Tenikcollege Sverige hösten 2008 

inbjöds Gullmarsgymnasiet och Vuxenutbildningen i Lysekil att 

redovisa sitt utvecklingsarbete. 

Utveckling av ett maritimt centrum i Lysekils kommun pågår, 

där skola, näringsliv och högskola samverkar kring forskning 

och utveckling. 

Projektet Vatten och Samhälle, ett regionalt samverkans projekt 

med Vänersborg, Mariestad, Lysekil, Åmål och Lidköping, har 

under året ytterligare fördjupats. Projektet fokuserar på vattnets 

betydelse för samhället och människan i den regionala miljön. 

På Gullmarsgymnasiet har i år erbjudits kurser med inriktning 

mot projektets mål. 

Internationella programkontoret har tilldelat Gullmarsgymnasiet 

medel för att genomföra ett 3-årigt projekt för arbetsplatsförlagd 

utbildning. Syftet är att främja elevers språk- och 

kulturutbyte. Irland, England och Belgien ingår i samarbetet. 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en 

landsomfattande kvalitetsmätning av samtliga gymnasieskolor i 

landet. Gullmarsgymnasiet rankas som ett av de bästa i regionen 

och ligger på en hög nivå i nationell jämförelse. 

Nya svetslokaler har tagits i bruk i samverkan med vuxenutbildningen. 

Lokalerna möjliggör/skapar goda förutsättningar för 

en kvalitativ hög utbildning inom svets och rörmontage. 

Nämnden har fortsatt att utveckla Gymnasiesärskolan och 

erbjuder individuella utbildningsvägar för elever med olika 

typer av funktionshinder. Samverkan med bildningsnämnden, 

socialförvaltningen och andra institutioner fortgår i syfte att 

erbjuda elever och föräldrar ett kvalitativt och attraktivt hemortsalternativ. 

För de närmaste två åren kvarstår riksintag för den marinbiologiska inriktningen men nämnden har också för avsikt att ansöka om spetsutbildning 

inom marinbiologi hos Utbildningsdepartementet. Som ett led i denna strävan att utveckla verksamheten, kommer ett maritimt centrum 

att byggas upp i Rinkenäsområdet i samverkan med forskning, högskola och näringsliv.


För att möta de krav som den enskilde, samhället och näringslivet 

kommer att ställa på kommunerna blir det alltmer viktigt 

att erbjuda en kvalitativ och kvantitativ hög utbildningsnivå 

såväl för den enskilde som för näringslivet. Detta kommer inte 

enbart att vara en framgångsfaktor utan än mer en överlevnadsfråga 

för båda kommunerna. För att lyckas med ovanstående 

krävs ett utökat samarbete mellan gymnasieskola, vuxenutbildning, 

högskola, forskning och näringsliv. 

Genom att erbjuda attraktiva utbildningar som leder till 

anställningsbarhet eller fortsatta studier, utnyttja lärarkompetens 

över skolformerna, samutnyttja lokaler och utrustning ökar 

förutsättningarna för att åstadkomma långsiktighet och en 

hållbar ekonomi inom gymnasienämndens verksamhetsområden. 

En ny gymnasieskola, lokaliserad till Rinkenäsområdet i 

Lysekil, skulle på ett positivt sätt bidra till att öka kommunens 

attraktivitet hos såväl presumtiva invånare som företag och nu 

boende i kommunen. 

En ny gymnasiereform kommer att presenteras 2009. Staten 

kommer med största sannolikhet att föreslå ökade satsningar på 

yrkesutbildningar vilket passar väl in i nämndens satsningar på 

Teknikcollege, lärlingsutbildning och samverkan med vuxenutbildningen 

kring kvalifi cerad yrkesutbildning (KY) inom olika 

områden. 

För de närmaste två åren kvarstår riksintag för den marinbiologiska 

inriktningen men nämnden har också för avsikt att 

ansöka om spetsutbildning inom marinbiologi hos Utbildningsdepartementet. 

Som ett led i denna strävan att utveckla verksamheten, 

kommer ett maritimt centrum att byggas upp i Rinkenäsområdet 

i samverkan med forskning, högskola och näringsliv. 

NYCKELTAL 



»En ny gymnasieskola, lokaliserad till Rinkenäsområdet i Lysekil, skulle 

på ett positivt sätt bidra till att öka kommunens attraktivitet hos såväl 

presumtiva invånare som företag och nu boende i kommunen.« 

PERSONAL 

2008 2007 2006 






verksamhetens bruttokostnad 41,8% 42,1% 42,0% 

2008 2007 2006 

Antal elever i Lysekil 804 850 876 

Antal elever i Sotenäs 19 22 28 

Summa elever 823 872 904 

Antal elever från annan kommun 148 172 191 

Antal elever till annan kommun 308 296 301 

Antal elever som avbrutit studier/uppskov 31 13 19 

Antal elever som bytt studieväg 21 15 16 

Kostnad per elev i Lysekil* 93 882 86 039 79 441 

Kostnad per elev externt 102 098 105 568 102 043 

Studentexamen 

Antal elever med slutbetyg (%) 83 91 90 

Antal elever med samlat betygsdokument (%)** 17 9 10 

Summa (%) 100 100 100 

Antal lärare/tjänster 79 83 85 

Antal lärare/100 elever 9,6 9,5 9,4 

Antal administrativa tjänster 10 10 11 

Antal elevvårdande tjänster 6 6 7 

Kommentarer till nyckeltal 

Jämfört med 2007 har antal elever från annan kommun minskat med 24 elever, 

minskningen avser främst det marinbiologiska programmet (MB). Elever till annan 

kommun har ökat med totalt 12 elever. 

* Årskostnad för elev på marinbiologiska programmet är 115 672 kr, för elever på övriga 

program är snittkostnaden 89 527 kr. 

Kostnad per elev externt har minskat då Uddevalla ändrat beräkningsgrund för sina 

programkostnader, ex. byggprogrammet är sänkt med drygt 12 tkr per elev och år. 

** Fler elever väljer att fullfölja sin utbildning men reducerar någon kurs på programmet. 

Dessa elever har högskolebehörighet. 

73

74 



Ordförande: Katharina Laurén (M) 

Vice ordförande: Thommy Collén (S) 

Förvaltningschef: Roland Mattsson 

Vuxenutbildningsnämnden 

Vuxenutbildningsnämndens utbildningsverksamhet fi nns sedan oktober 2006 samlad i Högskolecentrum 

vid Norra Hamnen. Här erbjuds en fi n och fl exibel studiemiljö med den studerande i 

centrum. Genom ett väl fungerande och utbrett samarbete med olika universitet och högskolor 

erbjuds alltifrån fristående kurser till hela utbildningsprogram på högskolenivå med hjälp av 

distansteknik. Sedan januari 2008 ansvarar nämnden även för kommunens Arbetslivsenhet (ALE). 


Vuxenutbildningens uppgift är att erbjuda vuxna de utbildningsmöjligheter 

som näringslivet och samhället i övrigt kräver. 

Vuxenutbildningen vänder sig med sin verksamhet till alla 

vuxna som fyllt 20 år eller som dessförinnan avslutat sin 

gymnasieutbildning. Arbetslivsenhetens uppgift är att hjälpa 

personer som befi nner sig i långvarig arbetslöshet eller personer 

med olika funktions- och arbetshinder till en aktiv sysselsättning 

så att deras möjligheter till egenförsörjning maximeras. 


Nämnden redovisar ett underskott mot budget på 2,1 mnkr. 

Vuxenutbildningsverksamheten svarar för 0,3 mnkr med en 

väsentligt utökad SFI-undervisning (svenska för invandrare), 

från ca 70 elever 2007 till ca 100 elever 2008. För att möta det 

ökade undervisnings behovet har två lärare anställts under året. 

Arbetslivsenheten visar underskott på 1,8 mnkr. ALE införlivades 

i nämnden 2008-01-01 och den verksamhetsplan som 

utarbetats för året har på grund av omständigheter utöver 

nämndens befogenheter ej kunnat verkställas. 


Kursutbudet på gymnasienivå har koncentrerats mot behörighetsgivande 

kurser. På grund av minskat statsbidrag har kravet 

på efterfrågade kurser inte kunnat tillgodoses fullt ut. Yrkesutbildningar 

har bedrivits inom områdena restaurang och 

storhushåll, svets, verkstad och vård. 

Inom området kvalifi cerad yrkesutbildning (KY) har en 

tvåårig utbildning i Mekatronik genomförts i samverkan med 

företag från det lokala och regionala näringslivet. En ny utbildningsomgång 

med denna inriktning startades i september. Under 

augusti 2008 startades en ettårig KY-utbildning med inriktning 

mot svets och rörmontage. Båda dessa utbildningar har riksintag 

där utbildningsplatserna fi nansieras via statsbidrag. 


Tkr 2008 2007 2006 



Kapitalkostnad -221 -151 -45 



Budgetavvikelse -2 115 -234 -214 


Utöver grundläggande och gymnasial utbildning bedrivs 

också särvux (särskoleundervisning för vuxna), svenska för 

invandrare (Sfi ) och uppdragsutbildning. I alla utbildningar har 

den enskildes möjligheter till delaktighet och infl ytande hög 

prioritet. Sfi -undervisningen har under året kunnat kombineras 

med yrkesorienterande kurser med avsikt att nå en snabbare 

integration. I samarbete med universitet och högskolor erbjuds 

vuxna möjligheter till högskolestudier på distans. Under året har 

erbjudits programutbildning med inriktning sjuksköterska. 

Fristående kurser har omfattat områdena pedagogik, personalekonomi 

och handledarutbildning för sjuksköterskor som 

handleder studenter i programutbildning till sjuksköterska. 

Uppdragsutbildningen som genomförs på beställning av myndigheter 

och företag har kunnat ökas med ytterligare 

1,0 mnkr till 4,8 mnkr. 

Den praktiska verksamheten i ALE med bageri och kiosker/ 

caféer har kunnat öppna en caféverksamhet på Lysekils sjukhus. 

Hemvaktmästeri planeras kunna starta i februari 2009. Genom 

Högskolecentrum har skapats en arena med tillgänglighet till 

utbildning på alla nivåer och där samverkan mellan utbildning 

näringsliv och myndigheter har kunnat utvecklas.

Den praktiska verksamheten i ALE med bageri och kiosker/caféer har öppnat en caféverksamhet på Lysekils sjukhus. 


En första utbildningsomgång inom området KY Mekatronik 

har genomförts och en andra omgång har startats. Utbildningen 

har krävt stora investeringar i form av automationsutrustning. 

Utrustningen används även för kurser i gymnasieskolans el- och 

teknikprogram och för uppdragsutbildningar. En första utbildningsomgång 

har startats inom KY svets och rörmontage. Fyra 

utbildningsomgångar är beviljade. Även här har stora investeringar 

behövt göras i ny utrustning. Lokaler och utrustning för 

svetsutbildningen samutnyttjas mellan gymnasiet och vuxenutbildningen. 

Under året har det skett en fortsatt fokusering mot 

mer yrkesinriktad utbildning. Svetsutbildning och verkstadsutbildning 

har genomförts på gymnasial nivå. Dessa utbildningar 

har också krävt stora investeringar i utrustning och i miljöförbättrande 

åtgärder i lokaler. 

I samarbete med socialförvaltningen och arbetsförmedlingen 

har sfi -undervisningen kunnat kombineras med yrkesorienterande 

kurser och meritportfölj i syfte att nå en snabbare integration. 


Satsningen på yrkesinriktade utbildningar har varit framgångsrik. 

Fler yrkesinriktade utbildningar i samverkan med näringslivet 

kommer att behöva utvecklas. I kontakter med företag och 

arbetsplatser planeras för kompetensutveckling av anställda 

inom olika branscher. Ett specialområde för Lysekil kommer 

att vara automatiserad produktionsteknik. Andra områden är 

alternativ energi, havsbruk och entreprenörskap. 

På högskolenivå pågår ett kontinuerligt planeringsarbete 

för att ta fram lämpliga högskoleutbildningar. Högskolan Väst 

bidrar med personella resurser i detta arbete. Arbetslivsenheten 

behöver utveckla och bedriva fl er verksamheter där personer 

med olika funktionshinder kan fi nna arbetsuppgifter. 

Framgångsrik satsning… 

»Fler yrkesinriktade utbildningar i samverkan 

med näringslivet kommer att behöva utvecklas.« 

RESULTAT PER UTBILDNINGSOMRÅDE 



Tkr 2008 2007 2006 

Gymnasial utbildning 5 827 5 511 2 409 

Grundläggande vuxenutbildning 425 539 421 

Uppdragsutbildning -1 268 -795 -314 

Högskoleutbildning 72 864 1 459 

Nationella kunskapsbygget 0 0 0 

Svenska för invandrare 2 632 2 395 1 756 

Särvux 83 130 149 

ALE 3 430 0 0 


Tkr 2008 2007 2006 

Nettoinvesteringar 563 805 148 

Anläggningstillgångar bokfört värde 106 684 131 

PERSONAL 

NYCKELTAL 

2008 2007 2006 

Antal anställda 35 24 

varav män 13 11 

varav kvinnor 22 13 




2008 2007 2006 

Antal utbildningsplatser (heltid) 225 181 204 

Gymnasial vuxenutbildning 110 100 124 

Grundläggande vuxenutbildning 15 11 20 

Antal kursdeltagare/personer 380 320 340 

Antal deltagare från annan kommun 9 5 4 

Antal heltidsstud. Som läser PU i annan kommun 0 0 0 

Antal kursdeltagare i sfi 100 70 58 

Bruttokostnad heltidsstuderande totalt 52 934 57 136 44 333 

Gymnasial vuxenutbildning 65 856 63 781 37 588 

Svenska för invandrare 35 318 34 200 30 287 

Antal lärare/100 elever 4,8 5,2 5 

Gymnasial vuxenutbildning 5,2 5,2 5 

Svenska för invandrare 4 3 3,3 

75

76 



Ordförande: Ann-Charlotte Strömwall (FP) 

Vice ordförande: Bernt Ortner (S) 

Förvaltningschef: Agneta Essén 

Socialnämnden 

Under 2008 har socialnämnden aktivt arbetat med fokusgrupper inom äldreomsorgen – detta 

för att stärka medborgarnas delaktighet. Antalet köpta vårddygn på institution kunnat minskas 

från föregående år med ca nio procent (212 vårddygn). Försörjningsstödet har ökat även 

om antalet hushåll som erhållit försörjningsstöd inte ökat. Särskilda insatser i form av arbetsförmågeutredningar 

väntas öka möjligheterna för enskilda individer att uppnå egenförsörjning. 


Socialnämndens ansvarsområden omfattar kommunens 

uppgifter enligt socialtjänstlagen (Sol) och vad som åläggs 

socialnämnd enligt lagstiftning. Dessutom ansvarar socialnämnden 

för insatser enligt lag om stöd och service till vissa 

funktionshindrade (Lss), färdtjänst och riksfärdtjänst, alkoholtillsyn, 

den kommunala hälso- och sjukvården enligt hälso- och 

sjukvårdslagen (HsL) samt kommunens fl yktingverksamhet. 

Socialnämnden ansvarar också för familjerådgivning, kommunens 

skyldigheter enligt skuldsaneringslagen samt bostadsanpassning. 


Individ- och familjeomsorgsavdelningen är uppdelad i en 

familjegrupp och en vuxengrupp. Familjegruppen arbetar med 

barn- och ungdomsfrågor. Olika stödfunktioner kan erbjudas 

barn-ungdomar och deras familjer där barnen visar tecken på 

ogynnsam utveckling, De insatser som kan erbjudas är t ex 

stödsamtal, kontaktperson/kontaktfamilj, boendestödsinsats, 

familjehem samt även institutionsvård. En familjerättsgrupp 

arbetar med familjerättsfrågor såsom faderskap samt umgänges- 

och vårdnadsfrågor. Lysekils kommun har också en familjerådgivare 

som även arbetar i övriga kommuner i Norra Bohuslän. 

Vuxengruppen arbetar med missbruksfrågor, ekonomiskt 

bistånd samt fl yktingverksamhet. Avdelningen för fl yktingmottagande 

ansvarar för att ta emot fl yktingarna i kommunen och 

introducera dem i det svenska samhället. De ordnar med 

praktiska frågor vid ankomsten såsom boende, svenskundervisning 

mm och är också behjälpliga för att introducera fl yktingen 

på arbetsmarknaden. Statliga medel utgår för denna verksamhet. 

Särskilda boenden inom äldre- och handikappomsorgen 

Lss/psykiatri 

Inom Lss/psykiatriavdelningen erbjuds alla de insatser som 

enskild fått beviljade enligt Lss eller Sol. Kommunen har sju 

gruppbostäder med plats för 48 boende. Kommunen kan även 

köpa annan boendeplats utanför kommunen. Ytterligare insatser 

är personlig assistans i den enskildes hem, daglig sysselsättning/ 

daglig verksamhet genom kommunens dagcenter, kontaktperson, 

ledsagarservice, avlösar service i hemmet, korttidsvistelse 

utanför egna hemmet samt korttidstillsyn för skolungdom över 

12 år. För att få insats enligt Lss eller Sol prövas den enskildes 

behov enligt de olika lagstiftningarna. Prövningen handläggs av 

biståndsbedömare. 

Äldre- och handikappomsorg 

Insatser inom äldre- och handikappomsorgen beviljas enskilda 

personer efter att deras behov särskilt prövats utifrån lagstiftning. 

Kommunen har fem särskilda boenden där det fi nns 

personal tillgänglig dygnet runt med sammantaget 201 lägenheter 

för boende. Hemtjänstgrupper fi nns verksamma i hela 

kommunen där insatser kan ges dygnet runt. Kommunen kan 

också erbjuda insats i form av korttidsvård antingen som 

avlastning för den som bor kvar i sitt eget boende eller som en 

form av mellanvård för den som vårdats på sjukhus och inte är 

fullt återställd för att komma direkt hem till det egna boendet. 

Kommunen har arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor 

som kan ge insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Inom 

Rehab-sidan säljer kommunen verksamhet till regionen genom 

arbets terapiinsatser och förskrivning av tekniska hjälpmedel. 

»Kommunen har fem särskilda boenden där det fi nns personal tillgänglig dygnet runt med sammantaget 

201 lägenheter för boende.


Socialnämnden överskrider budgeterade medel för 2008 med 

ca 4,5 mnkr vilket innebär en negativ budgetavvikelse med 

1,6 procent. 

Socialnämndens resultat 2008 

»Socialnämnden överskrider budgeterade medel 

för 2008 med ca 4,5 mnkr vilket innebär en 

negativ budgetavvikelse med 1,6 procent. 

Sedan föregående år har socialnämndens nettokostnader 

ökat med tolv procent ca 32 mnkr.« 

Sedan föregående år har socialnämndens nettokostnader ökat 

med 12 procent ca 32 mnkr. I denna ökning ligger 1,2 mnkr 

vilket utgör kostnad för bostadsanpassningsbidrag som fl yttats 

över till socialnämndens ansvarsområde från tidigare tekniska 

kontoret. De stora kostnadsökningarna ligger inom Lss/psykiatrisidan 

där nettokostnaderna ökat med ca 20 procent från föregående 

år, 9,9 mnkr. Förutom de kostnadsökningar som är 

hänförliga till avtalsenliga lönekostnadsökningar utgörs 

kostnadsökningen av köp av boende/korttidsvårdsplatser inom 

Lss- samt psykiatrisidan (2,6 mnkr) högre personalkostnader 

inom Lss-sidan för att verkställa beslutade insatser i form av 

personlig assistans, där timantalet ökat kraftigt, samt korttidsvård 

i egen regi. I kommunens gruppboenden har personalinsatser 

utökats för att klara utökade behov i särskilda individärenden. 

Ett gruppboende har p g a boendemiljö fl yttat till 

annat boende vilket medfört extra kostnader får både personal- 

och fl yttkostnader. Kommunstyrelsen beslutade under året att 

anlita SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för att se över 

Lss-verksamheten och kostnadsutvecklingen inom området. 

Denna undersökning visade att Lysekils kommun i relation 

till omfattningen av det uppdrag som skall verkställas inom 

avdelningen jämförelsevis inte har onormalt höga kostnader. 

Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat från föregående år 

med ca 1,4 mnkr. Institutionsköp inom barn- och ungdomssidan 

har ökat (ca 900 tkr) trots att antalet vårddygn har sjunkit. 

Kostnaderna för missbruksvården har minskat från föregående 

år. 

Vård- och omsorgsavdelningen har klarat sin budget för 2008 

medan kostavdelningen överskrider budget kraftigt. Socialnämnden 

beslutade under året om neddragningar inom kostavdelningen 

i enlighet med förslag som framkommit i en utredning 

som gjordes under året av den samlade kostproduktionen i 

kommunen. Den neddragning av anslaget som skedde till följd 

av detta förutsatte en snabbare verkställighet än vad som skedde 

sedan socialnämnden beslutat att skjuta upp verkställigheten. 




Samtliga prognoser för året har visat på budgetöverskridande. 

De viktigaste åtgärderna som vidtagits har varit dels anpassningen 

av kost avdelningen till den grundbemanning som 

kostutredningen föreslog, ökad satsning på hemmaplanslösningar 

för att minska behovet av institutionsköp inom missbruksvård 

samt barn- och ungdomsvård. Nämnden har också kunnat enas 

med hälso- och sjukvårdsnämnden om en annan kostnadsfördelning 

vad gäller vissa insatser inom missbruksvården samt 

rehaborganisationen så att socialnämndens kostnadsandel 

minskat. En avdelning för korttidsvård (Skäret) har gjorts om 

till särskilt boende samtidigt som platsantalet minskats med fem 

från 15 till tio platser vilket minskat nämndens kostnader. 

Personalbemanningen inom de särskilda boendena har inte 

utökats i den omfattning som planerades för året och på Skaftö 

har nattinsatserna dragits ner från fyra till tre samtidigt tjänstgörande 

nattpersonal. Anpassning har också gjorts av rehabinsatserna 

i kommunen varvid dagrehab-verksamheten helt 

upphört i den form som tidigare förekom. Mot slutet av året 

beslutade socialnämnden om ett anställnings- och inköpsstopp. 

Tkr 2008 2007 2006 



Kapitalkostnader -806 -702 -652 



Budgetavvikelse -4 513 4 105 -3 325 


RESULTAT PER AVDELNING 

Tkr 2008 2007 2006 

Gemensam administration 

Nettokostnad -16 826 -10 215 -8 277 

Budgetanslag netto * 20 295 12 967 10 530 



Nettokostnad -38 303 -35 586 -38 803 


Budgetavvikelse -636 1 968 -1 094 

Lss-psykiatri 

Nettokostnad -59 823 -49 924 -43 321 


Budgetavvikelse -4 669 -1 004 -1 406 

Vård- och omsorg 

Nettokostnad -164 596 -154 642 -144 649 


Budgetavvikelse 18 293 -3 887 

Kostavdelning 

Nettokostnad -13 447 -10 716 -10 511 


Budgetavvikelse -1 404 97 809 

* Fr o m 2008 redovisas rekryteringsenhet och vaktmästeri under gemensam 

administration. 

77

78 




I socialnämndens målsättningar anges att resursfördelningen 

skall vara fl exibel och följa vårdtyngd och behov. Detta i syfte 

att ge likvärdiga förutsättningar för god kvalité oavsett var man 

bor i kommunen. Ett resursfördelningssystem som bygger på 

dessa principer tillämpas inom hemtjänstverksamheten, boendestödsverksamheten 

samt inom personlig assistans. Som särskilt 

uppdrag för att vidareutveckla denna målsättning har förvaltningen 

under 2008 arbetat fram ett förslag till resursfördelningssystem 

för de särskilda boendena inom äldreomsorgen samt 

inom Lss-sidan som socialnämnden ställde sig bakom under 

året. Dessa system kan implementeras i verksamheterna under 

2009. 

Individ- familjeomsorg 

Inom familjeenheten har 133 barn- och ungdomar varit aktuella 

för insats under året. Inriktningen har varit att ge förebyggande 

och tidiga insatser i närmiljön. Målsättningen är att skapa goda 

och trygga uppväxtförhållanden för barn- och unga i kommunen 

där behovet av mer ingripande insatser i form av institutionsvård 

minskar. För att säkerställa goda kvalitativa insatser har arbetsmodellen 

BBIC (barns behov i centrum) implementerats. Detta 

är en metod som lanserats av Socialstyrelsen och där särskilda 

krav ställs på kommunerna för att få arbeta med denna modell. 

Under 2008 har antalet köpta vårddygn på institution kunnat 

minskas från föregående år med ca nio procent. (212 vårddygn). 

Avdelningen klarar att utföra utredningar inom ansvarsområdet 

skyndsamt och inom de tidsramar länsrätten kräver. 

Försörjningsstödet har ökat även om antalet hushåll som 

erhållit försörjningsstöd inte ökat. Socialnämnden har beslutat 

om särskilda insatser i form av arbets förmågeutredningar vilket 

på sikt väntas öka möjligheterna för enskilda individer att uppnå 

egenförsörjning. 

Lss/psykiatri 

Målsättningen för arbetet inom Lss är att ge förutsättningar 

för goda levnadsvillkor, självbestämmande och integritet. 

De som beviljats insats skall ha en meningsfull sysselsättning, 

god boendemiljö, meningsfull fritid samt ges förutsättningar för 

en god hälsa och god omsorg. Förvaltningen har för avsikt att 

genom brukarundersökning mäta hur den upplevde kvalitén 

inom verksamheten är. Förvaltningens egen bedömning utifrån 

personalens uppfattning och samtal med enskilda brukare är 

dock att kommunen uppfyller kravet om goda levnadsvillkor. 

Under året har kommunen däremot haft svårigheter med att 

kunna erbjuda lämpliga boenden. I ett fall har även kommunen 

fått betala särskild avgift till staten för att boende inte kunnat 

erbjudas i ett enskilt ärende inom rimlig tid. 

Vård och omsorg 

Kommunen har kunnat ge de insatser som enskilda beviljats 

under året. Plats i särskilt boende har kunnat erbjudas inom tre 

månader efter beslut. För att säkerställa en individuell upplevelse 

av meningsfullhet är målsättningen att alla vård tagare skall ha 

en genomförandeplan. Detta arbete pågår men har inte kunnat 

verkställas fullt ut under 2008. 

NETTOKOSTNADSUTVECKLING 2005–2008 [MNKR] 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

0 

Vård- och omsorg 

Lss/psykiatri 


2006 2007 2008 

Socialnämnden beslutat om att i vissa fall erbjuda arbetsförmågeutredningar för den som är beroende av försörjningsstöd i syfte att ge 

förutsättningar för att kunna komma ut på arbetsmarkanden och kunna uppnå egenförsörjning. Insatsen kan ha stor betydelse i enskilda 

fall särskilt med hänsyn till den rådande lågkonjunkturen och de skärpta sjukkasse reglerna.


Tkr 2008 2007 2006 

Nettoinvesteringar 725 1 460 878 


PERSONAL 

2008 2007 2006 






verksamhetens bruttokostnad) 70,4 70,9 70,7 


Under året har socialnämnden arbetat aktivt i enlighet med 

kommunens strategi för att stärka demokratin och öka medborgarnas 

delaktighet i det kommunala arbetet. Nämnden har bjudit 

in olika fokusgrupper för att diskutera särskilt angelägna frågor. 

Fokusgrupperna består av kommuninvånare som har särskilt 

intresse för just de specifi ka frågor som fokusgrupperna 

hanterar. Under året har fokus skett på äldreomsorgsfrågor och 

företrädare för nämnd och förvaltning har träffat denna grupp 

vid ett par tillfällen. Socialchefen har löpande under året 

informerat i pressen om vad som pågår inom socialnämndens 

ansvarsområde och under 2009 kommer öppna socialnämndsmöten 

att praktiseras. Fokusområde för 2009 kommer att vara 

barn- och ungdomsfrågor. 

Landets kommuner står inför en stor utmaning då det gäller 

att möta framtidens krav på god kvalitet samtidigt som de 

ekonomiska ramarna inte kan utökas. Inom både myndighetsutövning 

och i de tjänster som erbjuds kommuninvånarna 

måste den kvalitativa nivån säkerställas, god kompetens kunna 

erbjudas och en kostnadseffektiv organisation. För att stärka 

kommunernas möjligheter i detta har ett samarbete påbörjats 

mellan kommunerna i Norra Bohuslän i syfte att säkerställa 

kompetens och kvalitet samt att minska sårbarheten. Socialchefen 

har sedan halvårsskiftet även innehaft befattningen som 

socialchef i Munkedals kommun. Hennes uppdrag har bl a varit 

att se över vilka samverkansformer som kan utarbetas för att 

gynna utvecklingen i båda kommunerna. 

Socialnämnden har under 2008 fortsatt sitt arbete med att 

vidareutveckla sina olika verksamhetsområden. Dels i syfte att 

fi nna bättre metoder som ger förutsättningar för ett bättre 

kvalitativt arbete dels också för att fi nna mer kostnadseffektiva 

sätt att verkställa de insatser som nämnden har ansvar för. Som 

ett led i detta har Socialnämnden beslutat om att i vissa fall 

erbjuda arbetsförmågeutredningar för den som är beroende av 

försörjningsstöd. Detta i syfte att ge förutsättningar för att kunna 

komma ut på arbetsmarkanden och kunna uppnå egenförsörjning. 

Insatsen kan ha stor betydelse i enskilda fall särskilt med hänsyn 

till den rådande lågkonjunkturen och de skärpta sjukkassereglerna. 

Boendestödsverksamheten har under året utvecklats 

genom nära samverkan mellan individ- och familjeomsorgsav- 



delningen samt Lss/psykiatriavdelningen. Insatser sker i familjer 

med olika problematik i syfte att ge goda uppväxtvillkor för 

barn- och ungdomar i kommunen. Hemtjänstverksamheten har 

genom samlokalisering fått bättre förutsättningar för att ge en 

större kontinuitet i vårdarbetet vilket uppfattats som mycket 

positivt av brukarna. 

Det viktigaste redskapet för att tillhandhålla kommuninvånarna 

en god kommunal service inom socialnämndens olika ansvarsområden 

är givetvis att personalen har en god och hög kompetens. 

För att stärka denna del har olika utbildningssatsningar 

gjorts under året. Här har insatser särskilt riktats mot att stärka 

grundkompetensen inom vård- och omsorgssidan och även att 

satsa på olika spetskompetenser t ex inom demensvården. 

I ett av kommunens gruppboenden uppstod miljöproblematik 

under året. Detta medförde att hela verksamheten skyndsamt fi ck 

fl ytta till tillfälliga lokaler i Badhusberget. Socialnämnden 

lyckades genomföra detta på kort tid innan sommaren och på så 

sätt kunde både de boendes och personalens hälsotillstånd tryggas. 

Arbete i lokal närsjukvårdsgrupp har påbörjats under året. 

Inriktningen för denna grupps arbete är att genom förbättrad 

samverkan mellan kommun/region minska de ”trösklar” som 

den enskilde patienten kan uppleva genom ansvarsfördelningen 

mellan de två huvudmännen, ett optimalt resursutnyttjande samt 

minskat behov av den sjukhusanknutna akutvården genom 

utökade insatser för patienter inom närsjukvården. 

Tillsammans med kommuner i övriga Norra Bohuslän har 

under 2007 och 2008 genomförts en undersökning i SKL´s 

(Sveriges Kommuner och Landsting) regi som inriktat sig på 

kvalitativa delar inom hemtjänsten. Jämförelse har också gjorts 

över kostnaderna i de olika kommunerna. Undersökningen visar 

att Lysekils kommun måste satsa ytterligare på kvalitén inom 

vissa områden inom äldreomsorgen medan kommunen däremot 

ligger bland de kommuner som har lägst kostnad för sin hemtjänst. 

Efterrätt inom vård- och omsorgssidan har återigen införts 

vilket var ett starkt önskemål från de boende. 

Under året har, trots det besparingsprogram som pågått, även 

skett vissa verksamhetsförstärkningar. Inom de särskilda 

boendena utökades personaltätheten på både Lysehemmet och 

Skaftöhemmet Gullvivan med en årsarbetare på vardera boende. 

Inom Lss-sidan har skett personalförstärkningar på fl era av 

gruppboendena på dagcenter och inom korttidsvården. 

Undersökningsresultat – Lss-verksamheten 

»Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 

under året tittat på Lysekils Lss-verksamhet 

och dess kostnadsutveckling. Undersökningen 

visade att Lysekils kommun i relation till omfattningen 

av det uppdrag som skall verkställas 

inom avdelningen jämförelsevis inte har 

onormalt höga kostnader.« 

79

80 




Kommunfullmäktige har i december 2009 beslutat uppdra åt 

Kommunstyrelsen att tillsammans med socialnämnden genomlysa 

socialnämndens olika verksamheter. Syftet är att utarbeta 

och genomföra åtgärder för att tillgodose de kvalitetskrav som 

ställs på verksamheten, ett lagstadgat utbud som svarar mot 

målgruppernas behov, samt en långsiktigt hållbar ekonomi. 

Personalförsörjningen inom de verksamhetsområden som 

socialnämnden ansvarar för är en mycket viktig faktor inför 

framtiden. Idag fi nns stora svårigheter att rekrytera personal. 

Mot bakgrund av kommande pensioneringar och det faktum att 

allt färre väljer vårdutbildningar måste åtgärder vidtas för att 

säkerställa personaltillgången inför framtiden. Vårdarbetet 

måste göras attraktivt. Heltid och möjlighet att välja sysselsättningsgrad, 

trygga anställningsvillkor, möjlighet att själv 

styra sin arbetstid kan vara viktiga delar för att göra vårdyrket 

mer attraktivt. Dessutom behöver fl er män rekryteras. 

Kommunens befolkningsprognoser visar att antalet unga 

kommer att minska medan antalet äldre kommer att öka kraftigt. 

Inom barn- och ungdomsvården bör detta innebära ett minskat 

tryck samtidigt som insatser även fortsättningsvis behöver 

intensifi eras för att utveckla möjligheterna till insatser på 

hemmaplan, framförallt att möta behov i ett tidigt skede för att 

förebygga behov av mer ingripande karaktär. Missbruksvården 

behöver förstärkas för att tidigt upptäcka yngre personer som 

befi nner sig i riskzonen för att utveckla ett drogmissbruk 

Allt fl er personer får diagnoser som gör att de kan komma 

att omfattas av Lss-lagen och på så sätt få rätt till insats enligt 

denna lag. Det innebär att målgruppen växer vilket ställer nya 

krav på verksamhetens utveckling för att kunna tillgodose behov 

av stöd och hjälp inom t ex boende, daglig verksamhet, fritid 

och kultur. 

En statlig utredning kring Lss-lagstiftningen (SOU 2008:77) 

har lagt fram sitt betänkande. I utredningen föreslås att personlig 

assistans LASS fullt ut ska fi nansieras med statliga medel. 

Personlig assistans enligt LASS har också utifrån Försäkringskassans 

nya direktiv inneburit en större restriktivitet i bedömningarna. 

Det innebär att den enskildes behov av insatser får 

tillgodoses med andra insatser än personlig assistans LASS, 

t ex utökat boendestöd eller gruppboende vilket då blir ett 

ansvar för kommunerna. 

Enligt utredningsförslaget kommer dessutom personlig 

assistans enligt Lss och ledsagarservice att tas bort och ersättas 

med personligt utformat boendestöd. Personer med psykiska 

funktionsnedsättningar kommer under vissa omständigheter att 

få rätt till daglig verksamhet. Förslagen bedöms innebära en 

ökad kostnad för kommunerna trots att personlig assistans enligt 

LASS skall fi nansieras av staten. I kommunernas egna yttranden 

och också i SKL´s yttrande är detta tydligt beskrivet. 

En ny lagstiftning som handlar om öppenvård med särskilda 

villkor trädde i kraft i september 2008. Personer med beslut 

om tvångsvård LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) och 

LRV (Lagen om rättspsykiatrisk vård) ska kunna erbjudas 

kommunala insatser efter ansökan av chefsöverläkare till 

Länsrätten. Ekonomiska medel har tilldelats kommunen för att 

implementera den nya lagstiftningen i verksamheten och dessa 

har använts till utbildning och verksamhet under 2008. 

Under 2008 har Värdighetsutredningen sitt betänkande 

”Värdigt liv i äldreomsorgen” (SOU 2008:51). Utredningen 

lämnade förslag på en nationell värdegrund, ökat infl ytande för 

äldre, fokus på resultat av insatser och uppföljning, behovsbedömning, 

värdegrundsmärkning, ersättning till enskilda 

personer samt stöd för implementering. 

Under 2008 har Äldreboendedelegationen presenterat sitt 

slutbetänkande, (2008:113) ”Bo bra hela livet”. Enligt äldreboendedelegationen 

måste utvecklingen av seniorbostäder 

liksom skapandet av trygghetsbostäder stimuleras för att fl er 

äldre ska få tillgång till bostäder som underlättar och stödjer 

deras vardagsliv. 

Lag (2008:962) om valfrihetssystem har antagits av riksdagen 

och trädde i kraft den 1 januari 2009. Denna öppnar möjligheten 

för den enskilde vårdtagaren att själv välja vem som skall utföra 

den vård som beviljats. Lagen syftar till att stärka kvalitén inom 

äldreomsorgen. För att stimulera och underlätta för kommunerna 

att utreda förutsättningarna för att införa ett eventuellt valfrihetssystem 

i enlighet med lagens intentioner, har kommunerna 

kunnat ansöka om statsbidrag till detta under 2008. Lysekils 

kommun har sökt bidrag och beviljats 2 mnkr. Utredningsarbetet 

kommer att bedrivas under 2009. 

NYCKELTAL 

2008 2007 2006 


Institutionsvård barn och ungdom 

Antal vårddagar 2044 2 256 2 607 

Kostnad kr/vårddag 3 558 2 836 3 139 

Försörjningsstöd 

Antal hushåll med bidrag 363 339 398 

Bruttokostnad kr/hushåll 34 723 31 184 26 922 

Lss/psykiatri 

Gruppbostäder 

Antal platser 39 36 32 

Bruttokostad tkr/plats 683 663 667 

Dagcenter 

Antal arbetstagare, genomsnitt 85,1 79,8 63,5 

Bruttokostnad tkr/arbetstagare 87 85 104 

Äldre- och handikappomsorg 

Särskilda boenden 

Antal platser 201 191 187 

Nettokostnad/plats 491 452 427 

Hemtjänst 

Antal vårdtagare med hemtjänst per 31.12 309 322 304 

Bruttokostnad tkr/vårdtagare 146 134 143



Sammanställd redovisning 

82 » Sammanställd redovisning för 

Lysekils kommun med dotterbolag 

83 » Ekonomisk översikt och 

resultaträkning 


85 » Noter 

81

82 


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

Sammanställd redovisning för Lysekils kommun 

med dotterbolag 

Lysekils kommuns sammanställda redovisning omfattar Lysekils kommun, koncernen Lysekils 

Stadshus AB och RAMBO AB. 

Syftet med sammanställd redovisning 

Enligt lagen om kommunal redovisning skall kommunen årligen 

sammanställa en resultat- och balansräkning som skall omfatta 

såväl kommunens verksamhet som sådan verksamhet som 

bedrivs genom andra juridiska personer i kommunens ägo. 

Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen 

är att ge en bild av kommunens totala verksamhet, resultat och 

ekonomiska ställning. Sammanställningen visar också hur 

respektive enhet påverkar totalbilden. 

Den sammanställda redovisningen för Lysekils kommun 

avgränsas enligt 20-procentregeln. Övriga kommunalt delägda 

bolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen är 

Fyrstads fl ygplats AB och Västtrafi k AB. Den sammanställda 

RAMBO AB | ÄGARANDEL 38% 

RAMBO AB är ett aktiebolag som ägs av Lysekils, 

Tanums, Munkedals och Sotenäs kommuner. 

Bolagets ändamål är att insamla, transportera 

eller behandla avfall och driva annan därmed 

sammanhängande verksamhet. 

LYSEKILS STADSHUS AB | ÄGARANDEL 100% 

Lysekils Stadshus AB 

Lysekils Stadshus AB skall äga och förvalta aktier i aktiebolag som Lysekils 

kommun använder för sin verksamhet och att åstadkomma en samordning av 

bolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande. 

Havets Hus i Lysekil AB är ett publikt havs akvarium vars ändamål är att visa och 

förmedla kunskap om den marina världens djurliv och förhållanden, främst med inriktning 

på Västerhavet samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall vända sig till olika 

besökskategorier samt aktivt medverka i marknads föringen och turismutvecklingen för 

kommunen. 

Leva i Lysekil AB skall utifrån kraven på att hålla så låga avgifter som möjligt och med 

hög leveranssäkerhet effektivt och med miljöhänsyn driva och förvalta elnät samt producera 

och leverera vindkraft och fjärrvärme inom sitt koncessions område som i huvudsak 

omfattar Lysekils kommun. 

Lysekilsbostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag, vars ändamål är att främja bostadsförsörjningen 

i kommunen. Detta sker genom förvärv och förvaltning av bostadshus 

med tillhörande affärs lägen heter och kollektiva anordningar. Bolaget kan även agera som 

exploatör/fastighetsförvaltare för kommunala inrättningar och småhus. 

redovisningen för Lysekils kommun har som syfte att ge en 

rättvisande bild av kommunens totala ekonomiska verksamhet, 

ställning och resultat. 

Lysekils Stadshus AB förvärvades av Lysekils kommun under 

2007. Bolaget övertog som moderbolag Lysekils Energi AB, 

numera Leva i Lysekil AB, Lysekilsbostäder AB och Havets Hus 

i Lysekil AB från Lysekils kommun den 31 december 2007. 

Leva i Lysekil AB äger i sin tur Lysekils Energi Vind AB. Under 

2008 har koncernen utökats med ytterligare fyra bolag, Lysekils 

Stuveri AB, Kolholmarna AB, Lysekils Hamn AB och Stångholmen 

AB. Lysekils Stuveri AB ingår enbart i Lysekils Stadshus 

AB:s koncerns balansräkning 

Lysekils Hamn AB skall bedriva handelshamnsverksamhet för fartygsoperationer och 

omlastningar med tillhörande logistiktjänster. Bolaget skall dessutom på uppdrag förvalta 

de anläggningar/kajer inom hamnförvaltningen som i Lysekils kommuns tidigare hamnförvaltning 

redovisats under övriga kajer. 

Lysekils Stuveri AB skall bedriva stuverirörelse samt därmed förenlig verksamhet. 

Kolholmarna AB skall ansvara för infrastrukturella frågor i Lysekils handelshamn och 

i angränsande områden. Bolaget skall till föremål för sin verksamhet äga, utveckla och 

förvalta markområden, kajer, magasin och övrig infrastruktur inom och i anslutning till 

handelshamnen i Lysekil. 

Stångholmen AB är ett vilande bolag.

Ekonomisk översikt 

RESULTATRÄKNING 



Lysekils kommuns sammanställda resultat för 2008 är 5,7 mnkr vilket är en försämring jämfört 

med 2007. Det är de kommunala bolagen som bidrar till det positiva resultatet. 

Resultat 

Den sammanställda redovisningen för Lysekils kommun 

redovisar ett sammanlagt resultat om 5,7 mnkr. Det är Leva i 

Lysekil AB, Lysekilsbostäder AB och RAMBO AB som står för 

det positiva resultatet. I kommunens resultat på 1,3 mnkr ingår 

realisationsvinster gentemot de kommunala bolagen med 

sammanlagt 1,5 mnkr, 0,8 mnkr vid försäljning av fastigheter 

till Lysekils Bostäder AB och 0,7 mnkr vid försäljning av aktier 

i Lysekils Stuveri AB till Lysekils Stadshus AB. 

De sammanlagda intäkterna är två mnkr lägre 2008 än 2007 

medan kostnaderna har ökat med 19,4 mnkr. Avskrivningar har 

ökat med 4,1 mnkr vilket bl a beror på färdigställandet av 

vindkraftverken vid Humlekärr och färdigställandet av kommunhusombyggnaden. 

Balansräkning 

Balansräkningens omslutning i den sammanställda redovisningen 

uppgick vid årsskiftet till 1 270,2 mnkr vilket är en ökning 

med 38,7 mnkr. Ökningen beror på de höga investeringar som 

skett främst inom kommunen men också på förvärvandet av 

Lysekils Stuveri AB. Kommunens andel av omslutningen är 

drygt 50 procent. 

De gemensamma anläggningstillgångarna har ökat med 

76,2 mnkr. Förutom de nya bolagsförvärven består tillgångsökningen 

av investeringar i elnätet för 21,4 mnkr, kommunala 

investeringar 51,1 mnkr och 41,3 mnkr investeringar i vindkraftverk. 

Likviditeten har minskat från 50,4 mnkr till 12,6 mnkr. 

Minskningen beror främst på att de omfattande investeringarna 

har fi nansierats av den gemensamma likviditeten. 

De sammanställda långfristiga skulderna uppgick till 

807,0 mnkr av vilka kommunen svarade för 283,8 mnkr 

(35,2 procent), Lysekilsbostäder AB för 375,0 (46,5 procent) 

och Leva i Lysekil AB för 147,2 (18,2 procent). 

Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan, 

har minskat från 18,8 procent 2007 till 18,7 procent 2008. 

PERSONAL 


Lysekils kommun 1 537 1 589 1 603 

Lysekilsbostäder AB 4 4 4 

Leva i Lysekil AB 69 20 19 

Havets Hus i Lysekil AB 8 8 9 

RAMBO AB 20 17 17 

Summa 1 638 1 638 1 652 

Mnkr Not 2008 2007 2006 

Verksamhetens intäkter 1 415,2 417,2 385,6 

Verksamhetens kostnader 2 -974,7 -955,3 -886,8 

Avskrivningar 3 -56,5 -52,4 -51,4 

Verksamhetens nettokostnader -616,0 -590,6 -552,7 

Skatteintäkter 554,8 533,2 508,5 

Generella statsbidrag 101,2 99,1 100,3 

Finansiella intäkter 4 2,1 1,7 1,5 

Finansiella kostnader 5 -33,5 -26,8 -27,6 

Resultat efter skatteintäkter 

och fi nansnetto 8,6 16,6 

Årets skatt - -1,3 -1,1 

Uppskjuten skatt -2,9 -0,1 -1,7 

Förändring av eget kapital 5,7 15,2 -2,7 

83

84 



BALANSRÄKNING 

Mnkr Not 2008 2007 2006 

Tillgångar 


Materiella anläggningstillgångar 

– Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 818,4 913,2 841,5 

– Inventarier 7 357,9 187,5 200,9 

Finansiella anläggningstillgångar 8 5,0 4,4 19,0 

Summa anläggningstillgångar 1 181,3 1 105,1 1 061,4 

Omsättningstillgångar 

Förråd och exploatering 9 3,1 3,8 6,0 

Kortfristiga fordringar 10 73,2 72,2 60,4 

Kassa och bank 11 12,6 50,4 48,8 

Summa omsättningstillgångar 88,9 126,4 115,2 

Summa tillgångar 1 270,2 1 231,5 1 176,5 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 

Ingående eget kapital 231,7 216,5 189,2 

Utdelning - - -2,4 

Årets resultat 5,7 15,2 29,7 

Summa eget kapital 237,4 231,7 216,5 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner m m 35,9 45,3 61,7 

Skulder 

Långfristiga skulder 12 807,0 740,9 692,2 

Kortfristiga skulder 13 189,8 213,7 206,1 

Summa skulder och avsättningar 1 032,7 999,9 960,0 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 270,2 1 231,5 1 176,5

Noter 2008 

NOT 1 | VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 216,4 262,8 256,0 


RAMBO AB 36,4 28,9 25,5 

Leva i Lysekil AB - 64,9 64,9 

Havets Hus i Lysekil AB - 7,4 5,9 

Lysekilsbostäder - 74,4 73,7 

Interna elimineringar -46,8 21,2 -40,5 

Summa 415,2 417,2 385,6 

NOT 2 | VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 848,7 848,1 809,4 


RAMBO AB 31,8 24,6 22,8 




Interna elimineringar -43,8 -20,3 -40,5 

Summa 974,7 955,3 886,8 

NOT 3 | AVSKRIVNINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 23,4 29,5 29,9 


RAMBO AB 2,2 1,9 1,7 




Interna elimineringar -0,3 - - 

Summa 56,5 52,4 51,4 

NOT 4 | FINANSIELLA INTÄKTER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 11,8 4,8 4,3 


RAMBO AB 0,2 0,2 0,2 





Summa 2,1 1,7 1,5 

NOT 5 | FINANSIELLA KOSTNADER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 12,3 10,9 11,4 


RAMBO AB - - - 


Havets Hus i Lysekil AB - - - 



Summa 33,5 26,8 27,6 

NOT 7 | INVENTARIER OCH MASKINER 

NOT 9 | FÖRRÅD OCH EXPLOATERING 



NOT 6 | MARK BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 370,3 437,1 421,5 


RAMBO AB 11,1 10,4 7,9 



Lysekilsbostäder - - 408,2 

Interna elimineringar -1,5 - -2,8 

Summa 818,4 913,2 841,5 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 26,1 28,4 26,4 


RAMBO AB 3,2 2,6 3,0 




Summa 357,9 187,5 200,9 

NOT 8 | FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 2,5 121,3 58,7 


RAMBO AB 2,1 0,7 0,7 





Summa 5,0 4,4 19,0 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 2,8 3,2 5,5 




Summa 3,1 3,8 6,0 

NOT 10 | KORTFRISTIGA FORDRINGAR 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 55,6 44,3 37,9 


RAMBO AB 7,7 5,9 4,8 





Summa 73,2 72,2 60,4 

85

86 



NOT 11 | KASSA OCH BANK 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 3,3 44,3 39,4 


RAMBO AB 3,9 5,9 5,2 

Leva i Lysekil AB - - - 



Summa 12,6 50,4 48,8 

NOT 12 | LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 283,8 261,1 250,8 


RAMBO AB - - - 




Interna elimineringar -218,2 -117,7 - 

Summa 807,0 740,9 692,2 

NOT 13 | KORTFRISTIGA SKULDER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Kommunen 159,4 169,3 153,7 



RAMBO AB 8,9 8,3 5,8 




Summa 189,8 213,7 206,1 

NOT 14 | BORGENSFÖRBINDELSER 

Belopp i mnkr 2008 2007 2006 

Förlustansvar egna hem 1,2 1,7 2,4 

Bostadsrättsföreningar 2,4 2,4 2,4 

Övriga 9,8 9,7 9,9 

Summa 13,4 13,8 14,7 

NOT 15 | UTLÄMNAT AKTIEÄGARTILLSKOTT LBAB 

Enligt avtal med Bostadsdelegationen 1999 utlämnades ett villkorat 

aktieägartillskott till Lysekilsbostäder AB om 20 mnkr. Återbetalning får 

ske fr o m 2002 om bolagets resultat så tillåter. 

Eftersom Lysekilsbostäder AB numera är ett dotterbolag till Lysekils 

Stadshus AB redovisas återbetalning av aktieägartillskott till detta bolag. 

2008 2007 2006 

Utlämnat tillskott (tkr) 20 000 20 000 20 000 

Återbetalning 2004 -641 -641 -641 

Återbetalning 2005 -1 125 -1 125 -1 125 

Återbetalning 2006 -1 265 -1 265 -1 265 

Återbetalning 2007 -1 160 -1 160 - 

Återbetalning 2008 -180 - - 

Återstående villkorat tillskott 15 629 15 809 16 969



Lysekils kommun – Bolag 

88 » Lysekils Stadshus AB 

89 » Kolholmarna AB 

89 » Lysekils Hamn AB 

89 » Lysekils Stuveri AB 

89 » Havets Hus i Lysekil AB 

90 » Leva i Lysekil AB 

91 » Lysekilsbostäder AB 

92 » RAMBO AB 

92 » Stångholmen AB 

87

88 


LYSEKILS KOMMUN – BOLAG 

Bolagens verksamhet 

Kommunen har ansvar för ett brett spektra av verksamheter, funktioner och infrastruktur som 

till stor del bedrivs i förvaltningsform. Vissa delar av infrastrukturen där kommunen av olika 

skäl har tagit på sig ett ansvar drivs dock i bolagsform. 

Koncernen Lysekils Stadshus AB 

Ordförande: Roland Karlsson (FP) | Verkställande direktör: Lena Fischer 

Moderbolaget Lysekils Stadshus AB förvärvade ytterligare fyra 

bolag under 2008. Tre av dessa var nybildade bolag som först 

under 2009 kommer att bedriva verksamhet och det fjärde var 

Lysekils Stuveri AB. 

Lysekils Stadshus AB:s verksamhet skall bestå i att äga och 

förvalta aktier i aktiebolag som Lysekils kommun använder för 

sin verksamhet och att åstadkomma en samordning av bolagen 

till nytta för ett optimalt resursutnyttjande. Bolaget bedriver i 

övrigt ingen egen verksamhet. 

Årets resultat för koncernen blev 5,4 mnkr. Samtliga verksamma 

dotterbolag i koncernen bidrar positivt till resultatet. 

Moderbolaget Lysekils Stadshus AB har erhållit 4,0 mnkr i 

koncernbidrag från bolagen. Utdelning från dotterbolagen har 

skett med knappt 0,7 mnkr. Moderbolagets räntekostnader till 

Lysekils kommun uppgick till 4,6 mnkr. 

Lysekils Stadshus AB förvärvar bolag 

»Moderbolaget Lysekils Stadshus AB förvärvade 

ytterligare fyra bolag under 2008. Tre av dessa 

var nybildade bolag som först under 2009 

kommer att bedriva verksamhet och det fjärde 

var Lysekils Stuveri AB.« 

Värdet av koncernens anläggningstillgångar uppgick till 

769,4 mnkr och omsättningstillgångarnas värde uppgick till 

52,7 mnkr. Totala långfristiga skulder uppgick till 741,4 mnkr 

varav 523,2 mnkr var lån till kreditinstitut och 218,2 mnkr var 

lån hos Lysekils kommun. Koncernen eget kapital uppgick 

till 5,5 mnkr. 

Årets resultat för koncernen blev 4,4 mnkr. Samtliga verksamma dotterbolag i koncernen bidrar positivt till resultatet. Moderbolaget Lysekils 

Stadshus AB har erhållit 4,0 mnkr i koncernbidrag från bolagen.

Kolholmarna AB 

Bolaget bildades i augusti 2008. Lysekils Stadshus AB köpte 

bolaget i november 2008. Bolagets verksamhet består av att 

ansvara för infrastrukturella frågor i Lysekils handelshamn och 

angränsande områden. Bolaget skall till föremål för sin verksamhet 

äga, utveckla och förvalta markområden, kajer, handelshamnen 

i Lysekil samt bedriva därmed förenlig verksamhet. 

Bolaget hade ingen verksamhet under 2008. 

Lysekils Hamn AB 

Bolaget bildades i augusti 2008. Lysekils Stadshus AB köpte 

bolaget i november 2008. Bolagets verksamhet består av att 

bedriva hamnverksamhet för fartygsoperationer och omlastning 

med tillhörande logistiktjänster. Bolagets verksamhet skall 

kännetecknas av personlig service, effektivitet och kvalitet för 

att därigenom stärka kundernas konkurrensförmåga. Bolaget 

skall dessutom förvalta hamnanläggningar och kajer inom 

Lysekils kommun och därmed förenlig verksamhet. Under 

2009 kommer bolaget att fusioneras med Lysekils Stuveri AB. 

Lysekils Stuveri fusioneras in i Lysekils Hamn 

»Fr o m den 1 januari 2009 drivs verksamheten i 

det nybildade Lysekils Hamn AB. Inom ramen för 

detta bolag drivs stuveri- och handelshamnens 

verksamhet. Lysekils Stuveri AB kommer under 

2009 att fusioneras in i Lysekils Hamn AB.« 

Lysekil Stuveri AB 

Ordförande: Evert Karlsson (FP) | Verkställande direktör: Tor Carlsen 

Lysekil Stuveri AB bildades 1933 av stadens handelsmän och 

har därmed drivits i privat regi under 75 år. Lysekils Stadshus 

AB har köpt samtliga aktier i stuveriet under 2008. 

Markandsinsatserna har ökat betydligt under året jämfört med 

föregående år. Det har skett genom bl a framtagande av en helt 

ny broschyr som även fi nns digitalt via hemsidan. Vidare har 

bolaget medverkat i Logistik & Transportmässa samt ökat 

annonseringen i olika media. 

Godsomsättningen uppgick till ca 326 500 ton vilket är en 

minskning med ca 51 000 ton jämfört med föregående period. 

Orsaken till minskningen är förändringar i logistikupplägget hos 

några av bolagets största kunder samtidigt som fi nanskrisen och 

lågkonjunkturen medförde volymminskningar under hösten. 

Räkenskapsårets omsättning för 12 månader, uppgick till 

21,0 mnkr att jämföras med föregående verksamhetsår som 

varade i 18 månader då omsättningen uppgick till 35,3 mnkr. 

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt slutade på 

0,4 mnkr. Investeringsnivån har varit låg under året. Rörelseresultatet 

före fi nansiella poster har förbättrats per hanterat ton 

jämfört med föregående verksamhetsår. 

Fr o m den 1 januari 2009 drivs verksamheten i det nybildade 

Lysekils Hamn AB. Inom ramen för detta bolag drivs stuveri- 

och handelshamnens verksamhet. Lysekils Stuveri AB kommer 

under 2009 att fusioneras in i Lysekils Hamn AB. 

Stora Turismpriset 

Havets Hus i Lysekil AB 



»Efter att under 2008 vunnit regionfi nalen i 

”Stora Turismpriset” gick Havets Hus till fi nal 

där man erhöll ett hedersomnämnande ”Hedersomnämnande 

för föredömliga insatser som 

bidragit till att utveckla turismen i Sverige”.« 

Ordförande: Lisbeth Calner (S) | Verkställande direktör: Maria Jämting 

Bolaget driver publikt havsakvarium i Lysekils kommun med 

verksamhet som har en naturlig anknytning därtill. Bolagets 

ändamål är att visa och lära om den marina världens djurliv och 

förhållanden, främst med inriktning på närområdet – Västerhavet, 

samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall i sin 

verksamhet t ex erbjuda utställningar inom det marina området, 

guidningar, föreläsningar och fi lmvisningar som riktar sig till 

olika besöksgrupper. 

Efter att under 2008 vunnit regionfi nalen i ”Stora Turismpriset” 

gick Havets Hus till fi nal och ansågs därmed vara en av Sveriges 

främsta företrädare för turismutvecklingen i Sverige. I fi nalen 

erhölls ett hedersomnämnande ”Hedersomnämnande för 

föredömliga insatser som bidragit till att 

utveckla turismen i 

Sverige”. 

I anläggningen fi nns 

ca 45 akvarier innehållande 

ca 100 olika 

djurarter från Västerhavet, 

varav ca hälften är fi skarter. 

Under 2008 besöktes 

Havets Hus av ca 80 000 

besökare, 1 000 fl er än 

prognosticerat. 

2008 års utställning hade en 

hög grad av interaktivitet och 

på ett lättillgängligt sätt 

beskrevs bläckfi skar. Utöver denna utställning så invigde 

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson 

utställningen ”Tillsammans för havsmiljön” i början av maj som 

pågår även under 2009. Denna utställning togs fram i samarbete 

med Jozo Salt 

Årets resultat är 724 kr efter bokslutsdispositioner och skatt. 

Resultatet är bättre än budgeterat och beror främst på att en del 

reparationer och underhåll som låg inplanerade under året 

kommer att genomföras under nästa verksamhetsår. 

GJORDA INVESTERINGAR UNDER 2008 

» Havets Hus övertog byggnader och anläggning på fastigheten Kyrkvik 1:150. 

» Bangolfbanan byggdes om till en pedagogisk bangolfbana med 

marinbiologiskt tema. 

» Tillbyggnad av Bistro och Café Havets Hus med ca 30 m2 . 

» Återuppbyggnad av bryggan utanför Havets Hus som förstördes av 

stormen Gudrun. 

89

90 



Leva i Lysekil AB 

Ordförande: Hans Nordlund (M) | Verkställande direktör: Conny Johansson 

Bolagets verksamhet omfattar produkterna elnät, fjärrvärme, 

vatten och avlopp samt skötsel av gata park och natur i Lysekils 

kommun. I dotterbolaget Lysekils Energi Vind AB produceras el. 

Bolagets syfte är att med kommunal likställighetsprincip i 

nätverksamheten och med effektiv organisation och affärsmässig 

inriktning i handelsverksamheten främja distributionen av 

ledningsbunden energi, fjärrvärme och vindkraft inom Lysekils 

kommun. 

Under 2008 uppnådde fjärrvärmen sin högsta energileverans. 

Detta trots det varmare klimatet. Den höga nivån beror på fl er 

kunder. Bolaget har drygt 140 anslutningar. 

Fler fjärrvärmekunder 

»Under 2008 uppnådde fjärrvärmen sin 

högsta energileverans. Detta trots det varmare 

klimatet. Den höga nivån beror på fl er kunder. 

Bolaget har drygt 140 anslutningar.« 

Dotterbolagets vindkraftverk vid Humlekärr har anslutits till 

elnätet. Exploateringsområdet Norra Hamnen–Havsbo har 

färdigställts vad det gäller elnät. 

Bolaget övertog den 1 januari 2008 det kommunala VA-nätet 

inklusive drift av vatten- och avloppsverken samt skötsel av 

gator, parker och natur i Lysekils kommun. Antalet VA-anslutningar 

har ökat under från 4 887 till 5 027. 

En stor del av bolagets medel återinvesteras varje år. Under 

året uppgick totala investeringar till 117,5 mnkr. Den största 

delen avser övertag av VA-anläggningar från Lysekils kommun, 

83,4 mnkr, årets VA-investeringar, 4,7 mnkr, samt investeringar i 

fjärrvärme, ledningar och transformatorstationer för elnätet 21.4 

mnkr. Under året har den egna fastigheten i Gåseberg om- och 

tillbyggts för 3,1 mnkr. 

Dotterbolagets vindkraftverk vid Humlekärr har anslutits till elnätet. 

VA-sanering har utförts i Kyrkvik i samordning med fjärrvärmen 

vilket både praktiskt och ekonomiskt har gagnat 

företaget. Ny sandtvätt har installerats i Långeviksverket 

Under våren 2009 utförs en större investering avseende 

VA-utbyggnad i Rågårdsvik. 

Omsättningen i nätverksamheten kommer att hållas på 

ungefär samma nivå som tidigare år. Bolagets investeringar 

inriktas på reinvesteringar och förnyelse av befi ntligt anläggningsbestånd. 

Omsättningen i fjärrvärmeverksamheten kommer 

under 2009 att öka marginellt. Investeringen avseende mätvärdesinsamlingssystem 

som påbörjades under 2007 kommer 

att avslutas i början av 2009. 

Årets resultat uppgick till 2,6 mnkr efter bokslutsdispositioner 

och skatt. 

En stor del av bolagets medel återinvesteras varje år. Under året uppgick totala investeringar till 117,5 mnkr. Den största delen avser övertag av 

VA-anläggningar från Lysekils kommun, 83,4 mnkr, årets VA-investeringar, 4,7 mnkr, samt investeringar i fjärrvärme, ledningar och transformatorstationer 

för elnätet 21.4 mnkr. Under året har den egna fastigheten i Gåseberg om- och tillbyggts för 3,1 mnkr.

Lysekilsbostäder AB 

Ordförande: Ove Eliasson (FP) | Verkställande direktör: Torbjörn Karlsson 

Lysekilsbostäder AB:s verksamhet är att inom Lysekils kommun 

förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller 

tomträtter med bostäder, affärs- och kontorslägenheter och 

därtill hörande kollektiva anordningar. Bolaget skall därmed 

inom den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen 

i kommunen. 

Lysekilsbostäder AB förvaltar ca 1 200 lägenheter samt 

lokaler med en total yta om 87 600 m 2 . Dessutom ingår ca 190 

garageplatser och ca 700 parkeringsplatser. 

Vakansgraden i bolagets lägenhetsbestånd var under 2008 

runt 1 procent och omsättningen i bolagets lägenheter ökade 

från 17 till 19 procent. 

Bolagets satsningar på ökat underhåll och energikonverteringar 

kommer att fortsätta. Under 2008 påbörjades arbetet med 

att konvertera direktverkande el till vattenburen värme för 173 

lägenheter på området Fridhem i Lysekil. På Sågvägen i Brastad 

istallerades tre värmepumpsanläggningar vilket innebär att 

samtliga anläggningar i Brastad nu är konverterade till miljövänlig 

bergvärme. 



Ökat underhåll och energikonverteringar 

»Under 2008 påbörjades arbetet med att konvertera 

direktverkande el till vattenburen värme 

för 173 lägenheter på området Fridhem i Lysekil. 

På Sågvägen i Brastad istallerades tre värmepumpsanläggningar 

vilket innebär att samtliga 

anläggningar i Brastad nu är konverterade till 

miljövänlig bergvärme.« 

Detaljplanen för Östra Skolberget antogs av fullmäktige men 

överklagades vilket innebär att projektet vilar tills frågan utretts. 

Två nya fastighetsförvärv har genomförts – Slättegården samt 

Hemvärnsgården i Lysekil. På Slättegården är avsikten att bygga 

30–40 lägenheter för kategorin 65+ och på Hemvärnsgården 

6–8 lägenheter med formen bostadsrätt eller äganderätt. 

Årets resultat, 1,5 mnkr, är 1,4 mnkr sämre än budget och 

beror främst på ökad avskrivning, ökade driftskostnader samt 

ökade fi nansierings kostnader. 

Två nya fastighetsförvärv har under året genomförts – Slättegården samt Hemvärnsgården i Lysekil. På Slättegården är avsikten att bygga 

30–40 lägenheter för kategorin 65+ och på Hemvärnsgården planeras för lägenheter med formen bostadsrätt eller äganderätt. 

91

92 



Stora miljövinster när RAMBO-regionens brännbara avfall blir energi. RAMBO-regionens brännbara avfall som levereras till energiutvinning genererar 

varje år elektricitet motsvarande 25 st normalstora vindkraftverk. Sedan december 2008 levereras avfallet till det nya Avfallsvärmeverket i 

Uddevalla vilket gentemot tidigare reducerar transportsträckorna med över hälften och därmed koldioxidutsläppen med över 60% per år. 

RAMBO AB 

Ordförande: Evert Karlsson (FP) | Verkställande direktör: Roland Fornum 

(t o m 081130), Claes Lundberg (fr o m 081201) 

RAMBO AB skall omhänderta, transportera och/eller behandla 

avfall och driva annan därmed sammanhängande verksamhet i 

första hand för att ombesörja angelägenheter som i dessa 

avseenden kan åligga Lysekils, Sotenäs, Tanums och Munkedals 

kommuner. I sin verksamhet har bolaget att tillämpa de 

kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna. Inom 

verksamhetsområdet driver RAMBO fyra avfallsanläggningar, 

sju återvinningscentraler, femton miljöstationer och 85 återvinningsstationer 

(inkl Strömstad). 

RAMBO AB har under året hanterat 76 000 ton avfall vilket är 

en ökning med 2,0 procent jämfört med 2007. Av den hanterade 

mängden har 93 procent kunnat nyttiggöras i någon form medan 

resterande sju procent lagts på deponi eller deponiåterställning. 

Bolagets nya renhållningsuppdrag (insamling av hushållsavfall 

m m) för Lysekils kommun har integrerats väl med de övriga 

verksamheterna. Påtagliga besparings- och samordningseffekter 

förutsätter likartade uppdrag från de övriga ägarkommunerna. 

Rötgasanläggning för produktion av fordonsgas? 

»RAMBO studerar möjligheterna hur matavfall 

från hushåll, restprodukter från livsmedelsindustrin 

samt avloppsslam från de kommunala 

reningsverken kan tas omhand i en eventuell 

rötgasanläggning för produktion av fordonsgas.« 

Enligt den avfallsplan som antogs under 2008 skall matavfall 

i ökande omfattning behandlas biologiskt. RAMBO studerar 

möjligheterna hur detta matavfall, restprodukter från livsmedelsindustrin 

samt avloppsslam från de kommunala reningsverken 

kan tas omhand i en eventuell rötgasanläggning för produktion 

av fordonsgas. 

Sedan december levereras RAMBO-regionens brännbara 

avfall till det nya avfallsvärmeverket i Uddevalla för energiutvinning. 

Detta innebär stora miljö- och kostnadsfördelar då 

transportsträckorna mer än halveras och därmed även koldioxidutsläppen 

med över 60% gentemot tidigare. 

Årets investeringar om 10,5 mnkr består bl a i uppdatering av 

maskinpark, fordonsvåg på Siviks avfallsanläggning, miljöbyggnader 

för återvinning/återbruk i Munkedal samt iordningställande 

och asfaltering av stora ytor för hantering av fl is på Sivik i 

Lysekil samt Hogenäs i Sotenäs. Under 2009 kommer ny 

avvattningsanläggning att byggas på Siviks avfallsanläggning. 

Styrelsen i RAMBO tillsatte under 2008 en ny verkställande 

direktör då tidigare vd önskat frånträda befattningen efter 27 års 

tjänstgöring sedan bolagets bildande 1982. 

Årets resultat blev 3,9 mnkr vilket är 0,4 mnkr bättre än 

föregående år. Bolaget har inga långfristiga lån. Omsättningen 

uppgick till 94 mnkr och soliditeten till 65 procent. 

Stångholmen AB 

Bolaget bildades i oktober 2008. Lysekils Stadshus AB köpte 

bolaget i december 2008. Bolaget är ett vilande bolag. Bolaget 

ändrade namn i mars 2009.

Övrigt 



94 » Redovisningsprinciper 

95 » Revisionsberättelse 

96 » Kommunstyrelsens ledamöter 

97 » Kommunchefens ledningsgrupp 

99 » Begreppsförklaringar 

93

94 


ÖVRIGT 

Redovisningsprinciper 

Övergripande principer 

I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal 

övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i 

redovisningsrapporterna. Analysen av den fi nansiella ställningen och utvecklingen 

baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: 

REDOVISNINGSPRINCIPER 

» Principen om pågående verksamhet 

» Objektivitetsprincipen 

» Försiktighetsprincipen 

» Matchningsprincipen 

» Principen om öppenhet 

De mätprinciper som tillämpas leder till att en återhållsam bild 

av kommunernas ekonomi redovisas. T ex gäller att en skuldredovisning 

av semesterlöner och pensionsåtaganden ska ske i 

enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. 

Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av 

tillgångar ska ske försiktigt. En tillämpning av god redovisningssed 

innebär således att den fi nansiella redovisningen ger en 

försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. 

Redovisningen anger en miniminivå för det fi nansiella läget. 

Sammanställd redovisning (koncernredovisning) 

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med 

proportionell konsolidering. Detta innebär att vid förvärvet 

anskaffat eget kapital elimineras. Vidare tas endast ägda andelar 

av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. 

Redovisningen upprättas utifrån de riktlinjer som Rådet 

för kommunal redovisning utgivit samt den nya kommunala 

redovisningslagen. Samma redovisningsprinciper tillämpas i 

princip i koncernredovisningen som i kommunens redovisning. 

Kommunen tillämpar rak avskrivning utifrån anskaffningsvärdet 

med kommunförbundets rekommenderade avskrivningstider. 

Kommunal redovisningslag 

Kommunerna skall enligt den kommunala redovisningslagen 

redovisa enligt god redovisningssed. Lagen reglerar vilka delar 

som skall ingå i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen skall 

ge en översikt över utvecklingen. Den skall även redogöra för de 

förhållanden som är viktiga för bedömningen av ekonomin. Här 

skall förhållanden som är kända fram till dess årsredovisningen 

upprättas redovisas. 

I 2008 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens 

bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Nedan 

följer en kort beskrivning av vissa väsentliga principer som 

påverkar bokslut och redovisning. 

TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER 

» Årets förändring av semesterlöneskulden, okompenserad övertid och jour 

redovisas under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den totala 

skulden av dessa redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. 

» Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men 

är hänförliga till redovisningsåret, har skuldbokförts och belastar 2008 års 

redovisning. 

» Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal 

redovisnings rekommendation om Redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen 

är att skatteintäkter skall redovisas efter bokföringsmässiga 

grunder baserat på av prognostiserat belopp. 

» Kostnadsräntor och intäktsräntor som kan hänföras till redovisningsåret har 

skuldbokförts respektive fordringsförts och belastar 2008 års resultat. 

» Pensionsskulden redovisas enligt den s k blandade modellen. Pensionsskuldens 

fi nansiella kostnader redovisas som fi nansiell kostnad i resultaträkningen 

och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för 

att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. År 2008 

intjänade pensioner redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen 

och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden 

inkl löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 

Pensionsutfästelser för förtroendevalda redovisas som en ansvarsförbindelse 

utanför balansräkningen fram till dess de börjar utbetalas. När 

utbetalning aktualiseras kan utfästelsen preciseras varefter den kommer 

att redovisas som en avsättning. 

» Redovisning av extraordinära poster sker enligt följande kriterier: 

[1] Posten saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet. 

[2] Posten är av sådan typ att den inte kan förväntas inträffa ofta eller 

regelbundet. 

[3] Posten uppgår till ett väsentligt belopp. 

» Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. 

Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade 

ekonomiska livslängd samt Sveriges kommuners och landstings rekommendationer 

med något undantag där kortare avskrivningstid tillämpas baserat 

på beräknad livslängd. 

» Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med tillägg för 

värdehöjande investeringar och med avdrag för planmässiga avskrivningar 

och eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar 

anskaffningsvärdet. 

» Leasingavtal skall klassifi ceras och redovisas som operationellt eller 

fi nansiellt avtal. Finansiell leasing redovisas både som tillgång och skuld i 

balansräkningen. Kommunen har ett leasingavtal avseende en hamnkran 

som klassifi ceras som fi nansiell. 

» Reverslån redovisas i sin helhet som långfristiga skulder. Fr o m år 2007 

inkluderas även den del i lånet som utgörs det kommande årets amorteringar 

som långfristigt. Orsaken till förändringen är att amorteringsdelarna 

av lånen är marginella samt att redovisningen med en totalbild av skulden 

blir tydligare. 

» Kommunen och de helägda kommunala bolagen har de likvida tillgångarna 

placerade i koncernkonto. Tillgångarna redovisas som likvida medel i 

kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld/ 

fordran i kommunen och som kortfristig fordran/skuld i respektive bolag.

Revisionsberättelse 

Revisorerna i Lysekils kommun 

Revisionsberättelse för år 2008 

Till kommunfullmäktige i 

Lysekils kommun 


ÖVRIGT 

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder samt genom utsedda 

lekmanna revisorer verksamheten i kommunens företag. 

Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter 

som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det fi nns en tillräcklig intern kontroll samt årsredovisning till fullmäktige. 

Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med 

fullmäktiges uppdrag. 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. 

Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. 

Som framgår av årsredovisningen redovisar kommunen ett ekonomiskt plusresultat med 1,2 mkr. varav 7,1 mkr utgörs av reavinster. 

Enligt balanskravet i gällande lagstiftning skall reavinster avräknas. Detta innebär ett resultat på minus 5,9 mkr. i jämförelse med budget 

för år 2008 är resultatet minus 10,1 mkr. Nämnderna redovisar sammantaget en negativ avvikelse med 2,7 mkr. 

Socialnämnden redovisar ett budgetöverskridande med 4,5 mkr. I vår revisionsberättelse för år 2006 riktade vi kritik mot socialnämnden 

för dess bristande styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Socialnämndens budgetavvikelse var då -3,3 mkr. Även i kommunens 

bokslut för år 2004 och 2005 uppvisar socialnämnden överskridande av budget. 

Vi har under året följt socialnämndens verksamhet och utveckling och konstaterar att nämnden inte har haft förmåga att vidta tillräckligt 

kraftfulla åtgärder för såväl en ekonomi i balans som för att uppfylla de krav som ställs på verksamheten. Socialnämnden har enligt vår 

bedömning visat passivitet och oförmåga i sitt ansvar för uppföljning och intern kontroll av verksamheten. Socialnämnden har inte förmått 

att rätta till de brister i verksamheten som tillsynsmyndighet tidigare har påpekat för nämnden. 

Mot bakgrund av ovanstående riktar vi allvarlig anmärkning mot socialnämnden för dess bristande styrning, uppföljning och kontroll 

av ekonomi och verksamhet. 

Ansvarsfrihet 

Vi tillstyrker trots ovannämnda allvarliga anmärkning att ansvarsfrihet beviljas ledamöterna i styrelse och samtliga nämnder 

ansvarsfrihet för år 2008. 

Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning godkänns. 

Vi åberopar i övrigt bifogade redogörelse och rapporter. 

Lysekil 2009-03-30 

Jan-Erik Andersson Kent Olsson Anita I Andersson 

Ordförande Vice ordförande 

Harald Holmgren Lars Hansson Inga Larsson 

Till revisionsberättelsen hör bilagorna: 

Granskningsrapport, årsbokslut 2008 

Granskningsrapport, uppföljning av socialnämnden 

Granskningsrapport, personal- och kompetensförsörjning 

95

96 


ÖVRIGT 

Kommunstyrelsens ledamöter 2008 

Ledamöter i Lysekils kommunstyrelse 2008. 

Ronald Rombrant (LP) 

Finanschef | Född 1959 | Lysekil 

Ledamot i kommunstyrelsen fr o m 2007 Även ledamot i kommunfullmäktige 

och valberedningen. 

Yngve Larsson (FP) 

Banktjänsteman | Född 1950 | Brastad 

Ledamot i kommunstyrelsen fr o m 2003. Även ledamot i kommunfullmäktige. 

Ordförande i miljö- och byggnadsnämnden fr o m 2007. 

Peter Ahlberg (S) 

Enhetschef | Född 1947 | Lysekil 

Ledamot i kommunstyrelsen fr o m 2008. Även ledamot i miljö- och 

byggnadsnämnden. 

Jan-Olof Johansson (S) 

Gymnasielärare | Född 1961 | Lysekil 

Oppositionsråd och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen fr o m 2008. 

Även ledamot i kommunstyrelsens ledningsutskott, i Leva i Lysekil samt i 

Lysekils Stadshus AB. 

Hans Nordlund (M) 

Adjunkt | Född 1938 | Lysekil 

Ledamot i kommunstyrelsen fr o m 2007. Även ledamot i kommunfullmäktige, 

ordf i Leva i Lysekil AB samt ledamot i miljö- och byggnadsnämnden. 

Saknas vid fotograferingen 

Torbjörn Stensson (S) 

Jurist | Född 1959 | Lysekil 

Ledamot i kommunstyrelsen fr o m 2007. Även v ordf i miljö- och 

byggnadsnämnden. 

Ann-Charlotte Strömwall (FP) 

Förskolelärare | Född 1948 | Lysekil 

Ledamot i kommunstyrelsen fr o m 2008. Även 2:e vice ordförande i 

fullmäktige, ordförande i socialnämnden och socialnämndens arbetsutskott. 

Mats Karlsson (M) 

Lantbrukare | Född 1941 | Brastad 

1:e v ordf. i kommunstyrelsen fr o m 2007. Även ordf i kommunfullmäktige, 

bildningsnämnden, bildningsnämndens arbetsutskott, 1:e vice ordförande i 

kommunstyrelsens ledningsutskott samt ledamot i Lysekils Stadshus AB. 

Anita Lannesjö (S) 

Speciallärare | Född 1940 | Lysekil 

Ledamot i kommunstyrelen fr o m 2007. Även v ordf i valnämnden, ledamot 

i kommunstyrelsens ledningsutskott, Havets Hus i Lysekil AB samt Lysekils 

Stadshus AB. 

Roland Karlsson (FP) 

Ambulanssjukvårdare | Född 1946 | Lysekil 

Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen fr o m 2007. Även ledamot 

i kommunfullmäktige, ordförande i kommunstyrelsens ledningsutskott samt 

Lysekils Stadshus AB. 

Anders Nilsson (S) 

Vårdbiträde | Född 1984 | Lysekil 

Ledamot i kommunstyrelsen fr o m 2007. Även ledamot i bildningsnämnden.

Kommunchefens ledningsgrupp 2008 

Framifrån från vänster till höger. 

Lena Fischer | Kommunchef 

Olle Samuelsson | Hamnchef 

Susanne Kristensson | Fastighetschef 

Lars-Inge Einarsson | Räddningschef 

Kent Javette | Bildningschef 

Ola Ingevaldsson | Administrativ chef 

Eva-Lott Swahnberg | Ekonomichef 


ÖVRIGT 

Maria Vikingsson | IT- och intendenturchef 

Agneta Essén | Socialchef 

Roland Mattsson | Gymnasie- och vuxenutbildningschef 

Olof Österberg | Utvecklingschef 

Roger Karlsson | Samordningschef 

Johan Bengtsson | Miljö- och stadsbyggnadschef 

Larsolov Jovemo | Personalchef 

97

98 


ÖVRIGT 

Anteckningar

Begreppsförklaringar 

Anläggningskapital 

Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder plus 

avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet. 


Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. 

Ansvarsförbindelser 

Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och dylikt. 

Om förpliktelsen måste infrias så belastar den resultatet. 

Avskrivningar 

Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde som ska 

spegla värdeminskningen. 

Avsättningar 

Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst 

men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. När förpliktelsen infrias 

belastas resultatet. I kommunen gäller detta bl a pensions åtagande. 

Balanskrav 

Lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. 

Balansräkning 

Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår 

hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital. 

Driftredovisning 

Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten 

under året ställt mot budget. 

Eget kapital 

Kommunens förmögenhet, alla tidigare års ackumulerade överskott. 

Består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital. 

Exploateringsverksamhet 

Åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att 

kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. 

Kassafl ödesanalys 

Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, 

investeringar samt fi nansiering och därmed likviditetsförändringen. 

Finansiella intäkter 

Finansiella intäkter består av ränteintäkter och annan avkastning på 

kapitalplaceringar. 

Finansiella kostnader 

Med fi nansiell kostnad avses räntekostnader på lån. 

Kapitalkostnader 


ÖVRIGT 

Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning dels av 

ränta på bundet kapital. Är en intern post. 

Kortfristiga fordringar och skulder 

Skulder och fordringar som har förfallodag mindre än ett år efter 

balansdagen. 

Likviditet 

Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap 

på kort sikt. 

Långfristiga fordringar och skulder 

Skulder och fordringar som har förfallodag senare än ett år efter 

balansdagen. 

Omsättningstillgångar 

Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som 

inte är avsedda för stadigvarande bruk. 

Pension 

Fr o m 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som 

innebär att skuld upparbetad t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse 

utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad 

fr o m 1998 redovisas som en avsättning. 

Periodisering 

Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de 

uppstått. 

Resultaträkning 

Resultaträkning är ett sammandrag av samtliga kostnader och 

intäkter under budgetåret. Syftet med resultaträkningen är att 

klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens fi nanser 

och därmed också hur det egna kapitalet har förändrats. 

Rörelsekapital 

Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. 

Visar kommunens fi nansiella styrka. 

Soliditet 

Eget kapitals andel av det totala kapitalet uttryckt i procent. 

Visar långsiktig betalningsförmåga. 

Utdebitering 

Anger hur stor del av intjänad hundralapp som betalas i 

kommunalskatt. 

99

Lysekils kommun 

Besöksadress: Kungsgatan 44–46 | Postadress: 453 80 Lysekil | Telefon: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-147 75 | www.lysekil.se 

Grafi sk form & produktion: VisionPlus | Foto: Daniel Wester, Andreas Carlsson, Torbjörn Fredh | Lysekil 2009

Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?