PLANBESKRIVNING - Lysekils kommun

Miljö- och byggnadsnämnden
Detaljplan för
NORRA GRUNDSUND
Lyse-Berga 2:55 m.fl.
Lysekils kommun
PLANBESKRIVNING
Upprättad av stadsbyggnadskontoret 2003-06-18
reviderad 2003-12-11 och 2009-02-06
justerad 2009-11-16
ANTAGANDEHANDLING
Dnr MBN P97/004

INLEDNING ....................................................................................................................................... 2
Handlingar ....................................................................................................................................... 2
Bakgrund och syfte .......................................................................................................................... 3
Plandata ............................................................................................................................................ 3
PLANENS HUVUDDRAG ................................................................................................................. 4
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ........................................................................................... 4
Översiktsplan ................................................................................................................................... 4
Program för planområdet ................................................................................................................. 4
Vattendom ........................................................................................................................................ 5
BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING .................................................................................................... 5
Allmänt ............................................................................................................................................ 5
Motivering ....................................................................................................................................... 5
Sammanfattande bedömning............................................................................................................ 6
AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN ................................................................................... 6
Riksintressen, skyddsvärda områden ............................................................................................... 6
Strandskydd ..................................................................................................................................... 7
Miljökvalitetsnormer ....................................................................................................................... 7
HISTORISK UTVECKLING .............................................................................................................. 8
Bebyggelsens framväxt .................................................................................................................... 8
Fiske och fraktfart ............................................................................................................................ 9
Stenhuggeriepoken .......................................................................................................................... 9
Handel och transporter ................................................................................................................... 10
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN ................................................................................................. 10
Mark och vegetation ...................................................................................................................... 10
Bebyggelse och kulturvärden ........................................................................................................ 11
Hustyper ......................................................................................................................................... 11
Tillbyggnader, detaljer ................................................................................................................... 14
Hamnområdet ................................................................................................................................ 14
Service och kollektivtrafik ............................................................................................................. 15
Friluftsliv och rekreation ............................................................................................................... 15
Trafik, parkering, gångvägar ......................................................................................................... 15
Geotekniska förhållanden .............................................................................................................. 15
Fornlämningar ................................................................................................................................ 16
Teknisk försörjning ........................................................................................................................ 16
MÅL FÖR PLANERINGEN ............................................................................................................. 17
FÖRÄNDRINGAR OCH BEVARANDE ......................................................................................... 17
Planens huvuddrag ......................................................................................................................... 17
Skydd av kulturmiljön ................................................................................................................... 18
Bostäder ......................................................................................................................................... 18
Hamnområdet ................................................................................................................................ 21
Service ........................................................................................................................................... 24
Trafik ............................................................................................................................................. 24
Parkering ........................................................................................................................................ 24
Rekreation ...................................................................................................................................... 26
Gångvägar, torg, markbeläggningar, trädgårdar mm ..................................................................... 26
Radon ............................................................................................................................................. 26
Tekniska frågor .............................................................................................................................. 26
MEDVERKANDE I PLANARBETET ............................................................................................. 27
REVIDERINGAR ............................................................................................................................. 28
JUSTERINGAR 2009-11-16 ............................................................................................................. 29
BILAGOR .......................................................................................................................................... 30

BILAGOR
1. Bostadstyp, vegetation mm
2. Byggnadernas ålder
3. Takmaterial
4. Fasadmaterial
5. Båtplatser mm
6. Teknisk försörjning
Foton: Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
INLEDNING
Handlingar
Till detaljplanen hör följande handlingar:
• Plankarta och planbestämmelser
• Planbeskrivning
• Genomförandebeskrivning
• Illustrationskarta A3
• Grundkarta
• Fastighetsförteckning
• Samrådsredogörelse
• Utställningsutlåtande 2003-12-11, 2004-10-06 och 2009-03-30
2

3
Utredningar:
- Geoteknisk utredning, B G Lindh AB 1997-05-23
- Geoteknisk utredning, GEO-gruppen AB 2009-06-26
- Miljökonsekvensbeskrivning för fiske- och småbåtshamn i N. Grundsund, Christer
Larsson 1997-08-14
- Marin Miljökonsekvensbeskrivning för utvidgning av småbåtshamnen i N. Grundsund,
Marine Monitoring AB, Hans Nilsson & Rutger Rosenberg, 2000-10-27.
- Bergteknisk rasriskutredning, Bergab 2008-11-12.
Bakgrund och syfte
I Norra Grundsund finns en stor efterfrågan på båtplatser och sjöbodar från såväl åretruntboende
som fritidsboende. Behovet av båtplatser och sjöbodar kommer att öka ytterligare när
de planerade bostäderna (ca 40 st) byggs i Spjösvik. I närheten av norra Grundsund bor flera
yrkesfiskare som bedriver kustnära fiske och som har behov av bryggor och sjöbodar för sin
verksamhet. Syftet med detaljplanen är att tillgodose behovet av båtplatser och förrådsbodar
både för yrkesfiskarna och för övriga kommunmedlemmar, framförallt de som bor i Spjösvik,
Norra Grundsund eller i närheten av samhället. Syftet med detaljplanen är också att bevara
den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön i Norra Grundsund.
Bebyggelsen sedd från hamnen. Teckning av Ann-Marie Westerlind, Kustorter i Bohuslän
Plandata
Norra Grundsund ligger på Lysehalvön drygt en mil norr om Lysekils tätort. Planområdet
omfattar hamnområdet och bostadsbebyggelsen i Norra Grundsund. Det avgränsas i väster
av Getholmen i norr av vattenområde, i nordost av Omberget och Valebeerget samt i söder
av Långe Holme.
Planområdet har en yta på drygt 100 000 m2, varav ca 40 000 m2 utgörs av vatten. Större
delen av hamnområdet och strandområdet ägs av Lysekils kommun. Bostadsfastigheterna är
privatägda.

PLANENS HUVUDDRAG
4
I detaljplanen föreslås att den yttre delen av hamnområdet används som hamn för kustnära
yrkesfiske. I södra delen av hamnen planeras två nya pontonbryggor med plats för ca 35 fritidsbåtar.
Planen ger också möjlighet att bygga nya sjöbodar. Den gamla bebyggelsemiljön i
Norra Grundsund har ett kulturhistoriskt värde och föreslås bli bevarad. Inga nya bostadshus
föreslås.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
I Översiktsplan 2006, som antogs av kommunfullmäktige 2006-06-21 ingår Norra Grundsund
i områden med beteckningarna R 13 och R15. Beteckningen R 13 anger att området är
särskilt värdefullt för rekreation och beteckningen R 15 betyder: ”Område med stora natur-
kultur- och friluftsvärden och som inte är skyddade av reservat.” I ÖP 2006 anges att de
gamla delarna av Norra Grundsund utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö vars bebyggelse
och lämningar speglar traktens och kommunens historia.
Hamnområdet i Norra Grundsund har beteckningen Rv1 i översiktsplanen vilket betyder:
”Vattenområde för utbyggnad av småbåtshamnar, badplatser eller andra anläggningar för turism
och fritid.”
Fördjupad översiktsplan
Ett omfattande utredningsarbete är gjort i den fördjupade översiktsplanen för Skalhamn och
Norra Grundsund som antogs av kommunfullmäktige 1992. Denna fördjupning har inarbetats
och ersatts av ÖP 2006. Syftet med den fördjupade översikten var att ge samhällena ny
livskraft och att tillgodose möjligheter till fritidsverksamheter som är kopplade till havet,
såväl för de boende inom området som för övriga kommuninvånare och turister.
Detaljplaner
Området är inte tidigare detaljplanelagt. Norra delen av området gränsar till detaljplan för
Spjösvik som antogs under våren 2008 men ännu inte vunnit laga kraft eftersom den är
överklagad.
Program för planområdet
Ett program för detaljplan som omfattade både Spjösvik och Norra Grundsund var föremål
för programsamråd under hösten 1995. I planprogrammet föreslogs ett nytt småhusområde
med ca 30 hus i Spjösvik samt nya bryggor och sjöbodar vid hamnen i Norra Grundsund. En
mängd synpunkter lämnades på planprogrammet av berörda fastighetsägare, föreningar,
kommunala förvaltningar m fl. Vad gäller Norra Grundsund var samrådskretsen överlag positiv
till planprogrammets huvudinriktning även om enstaka fastighetsägare hade invändningar
mot hamnens utbyggnad. Under 1997 kompletterades planprogrammet med en utredning
av båthamn för yrkesfiskare i yttre delen av hamnområdet. Samrådskretsen var positiv
till att denna del av hamnen reserveras för yrkesfiskare.

5
Efter programskedet har området delats upp i två planområden. Det ena planområdet utgörs
av denna detaljplan och omfattar Norra Grundsund med hamnområdet och befintlig bostadsbebyggelse.
Det andra planområdet omfattar Spjösvik med det föreslagna småhusområdet.
Vattendom
I utredningen om hamn för yrkesfisket föreslogs en förlängning av den befintliga stenpiren i
västra delen av hamnområdet. Vattendom för stenutfyllnad meddelades 1998. Kommunen
har därefter förlängt piren ca 10 meter i enlighet med vattendomen.
BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING
Allmänt
Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt 5 kap 18 § plan- och bygglagen och
6 kap 11 § miljöbalken för aktuell plan. Kommunen har bedömt att planområdet från allmän
synpunkt är lämpligt för utbyggnad av hamn för både fritidbåtar och yrkesfiske samt för nybyggnad
av förrådsbodar samt att planen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid
behovsbedömningen har kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 särskilt beaktats och inte
ansetts vara uppfyllda. Dessa kriterier handlar bland annat om riskerna för människors hälsa
eller för miljön, påverkans storlek och omfattning, kulturarvet, påverkan på skyddad natur
m.m.
Motivering
Detaljplanen ger möjlighet till nya bryggor för fritidsbåtar och mindre fiskebåtar. Detta innebär
inte någon ny hamn utan sker genom utbyggnad av en befintlig småbåtshamn. De föreslagna
nya förrådsbodarna utgör en komplettering av den befintliga sjöbodsbebyggelsen i
Norra Grundsund.
Riksintresse , strandskydd
Planområdet omfattas av riksintresse för friluftslivet. Någon ny bostadsbebyggelse föreslås
inte. De föreslagna nya sjöbodsförråden utgör kompletteringar till befintlig sjöbodsbebyggelse
och är placerade på ett sätt som bara marginellt påverkar allmänhetens rörelsefrihet.
Strandskyddet förutsätts finnas kvar och dispens meddelas i samband med att bygglov söks
för sjöbodar och annan kompletterande bebyggelse som detaljplanen tillåter.
Detaljplanen för Norra Grundsund berör inte Natura 2000-område.
Kustvattenområden
Den föreslagna utbyggnaden av hamnen med ca 30-40 båtplatser får en viss påverkan på
havsmiljön, men eftersom hamnen redan idag är kraftigt utnyttjad och påverkad bedöms inte
hamnutbyggnaden förändra förhållandena i någon större utsträckning. Vattenomsättningen
har utretts av Marine Monitoring, som föreslagit att de nya bryggorna kortas 10 meter, vilket
tillgodosetts i utställningshandlingarna. Genom denna ändring av planförslaget bedöms vattenströmningen
in i hamnbassängen bli tillfredsställande och planförslaget bedöms inte medföra
någon betydande påverkan på bottenmiljön.

6
Norr om den föreslagna bussvändplatsen föreslås en stödfyllnad i vattnet för att höja vägens
stabilitet till godtagbar säkerhet. En mindre del av bottenmiljön (ca 100 kvm) kommer
att påverkas av utfyllnaden. Totalt sett rör det sig om en marginell påverkan på bottenmiljön
i havsviken.
Naturmiljö
Inga värdefulla naturområden på land kommer att påverkas av planförslaget.
Kulturmiljö, landskapsbild
I detaljplanen finns bestämmelser till skydd för kulturmiljön. Landskapsbilden kommer visserligen
att påverkas av de nya sjöbodarna, men eftersom utseendet blir typiskt för de bohuslänska
fiskesamhällena bedöms inte påverkan på landskapsbilden bli negativ.
Hälsa och säkerhet
Den föreslagna bussvändslingan innebär en avsevärd förbättring av trafiksäkerheten. Stödbanken
som föreslås norr om bussvändplatsen höjer vägens stabilitet. Sammantaget är planförslaget
positivt för människors hälsa och säkerhet.
Nollalternativ
Ett nollalternativ innebär att inga nya sjöbodar byggs och att ingen hamnutbyggnad sker,
dvs allmänhetens rörelsefrihet blir oförändrad liksom vattenströmningen i hamnbassängen.
De negativa konsekvenserna blir att problemen med förvaring av fiskeredskap och båttillbehör
finns kvar. Vidare finns det risk för att fler privata småbryggor anordnas på olämpliga
platser samt att bojförtöjningen ökar. Detta i sin tur påverkar bottenmiljön i havet negativt.
Sammanfattande bedömning
Kommunen bedömer att planen inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Det rör
sig om ett litet område där endast kompletteringsåtgärder föreslås. En miljökonsekvensbeskrivning
behöver därför inte upprättas.
Länsstyrelsen har i sitt remissvar 2006-07-28 också angett att detaljplanen inte kan antas innebära
betydande miljöpåverkan och att den därför inte behöver miljöbedömas.
Efter samrådet med länsstyrelsen beslutade Byggnadsnämnden 2006-08-24 att detaljplanen
inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN
Riksintressen, skyddsvärda områden
Grundläggande hushållningsbestämmelser i 3 kap Miljöbalken
Planområdet omfattas av riksintresse för friluftslivet (båtsport, bad, fritidsfiske mm) enligt
miljöbalken 3 kap 6 §. Där anges att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården
eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som skadar riksintresset.
Särskilda hushållningsbestämmelser i 4 kap Miljöbalken
Kommunens kustområde är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i sin helhet
av riksintresse enligt miljöbalkens 4 kap 1§. Hela planområdet ligger inom detta riksintresse.
Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan
ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna

7
utgör dock inte något hinder för utveck- ling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet.
Planområdet omfattas även av bestämmelserna i 4 kap 2 § och 4 § miljöbalken. I 2 § sägs att
turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen skall särskilt beaktas
vid bedömning av ingrepp i miljön och i 4 § sägs att fritidsbebyggelse får komma till stånd
endast som komplettering till befintlig bebyggelse.
Skyddsvärda områden
Samtliga grundområden med vattendjup 0-6 meter har stor betydelse för fiskreproduktionen.
Även om dessa områden inte längre klassas som riksintresse för yrkesfisket är de generellt
värdefulla och ska skyddas så långt möjligt. Spjösviksbäcken som rinner ut i Norra Grundsund
är inte av riksintresse, men bäcken är enligt länsstyrelsen av potentiellt fiskeintresse.
Riksintressen för naturvård enligt 3 kap 6 § finns inte inom planområdet.
Strandskydd
Större delen av planområdet omfattas av strandskydd enligt 7 kap 14 § Miljöbalken. Endast
den tätare bostadsbebyggelsen är undantagen.
Karta riksintressen mm
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer, 5 kap. MB, är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten,
luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område.
Miljökvalitetsnormer finns bl.a för fisk- och musselvatten. De gränsvärden och riktvärden
som finns för musselvatten överskrids inte idag och det befaras inte att ett överskridande
kommer att ske i och med denna detaljplans genomförande.

HISTORISK UTVECKLING
Bebyggelsens framväxt
8
Bebyggelsens framväxt i Norra Grundsund hör troligen samman med 1700-talets stora sillperiod
som varade från mitten av 1700-talet till början av 1800-talet. Namnet Norra Grundsund
kommer sannolikt från att platsen för länge sedan utgjorde ett grunt sund mellan Långe
Holme och Valberget. Fisket var den viktigaste utkomsten för strandsittarna, som man kallade
dem som bodde nära vattnet med hus på ofri grund. Först i slutet av 1800-talet började
en del att friköpa tomten som huset stod på. Strandsittarna försökte så gott det gick att odla
något på de små plättar som fanns. Många hade får och de som hade möjlighet skaffade sig
också kor. En viktig händelse var när Daniel Schiller kom till Norra Grundsund omkring
1790 och byggde sitt stora hus. Han drev under en kortare tid ett trankokeri som hette Fortuna
och som låg i Grundsunds hamn.
Karta från omkring 1930

Fiske och fraktfart
9
Från mitten av 1870-talet och fram till 30-talet pågick den sista stora sillperioden. Då
blomstrade verksamheterna och samhället upplevde en storhetstid. Sillsalterier fanns lite
varstans utefter kusten. Enligt uppgift fanns det 1886 ett salteri i Norra Grundsund. Vid sekelskiftet
fanns en konservfabrik i en bod i hamnen. Under denna period ökade befolkningen
snabbt och man byggde många av de hus som idag finns i samhället. I Norra Grundsund
fanns år 1886 14 yrkesfiskare och 21 husbehovsfiskare. Några av Grundsundsborna sysslade
med fraktseglation. När stenhuggeriverksamheten kom igång var det förmodligen så att
många yrkesfiskade under hösten och vintern och arbetade i berget under våren och sommaren.
På Blixten fanns ett trankokeri (eller med en annan benämning guano och silloljefabrik) som
uppfördes troligen under slutet av 1800-talet. Silloljan renades till olika kvalitéer och den finaste
exporterades till storstäderna i Europa som lampolja för gatubelysning. Avfallet, guano
användes som gödsel. Sötvatten till silloljefabriken fick man från Slagdammen, en myr
några hundra meter norr om samhället. Vattnet leddes i trärännor till silloljefabriken. Sillhanteringen
på Blixten lades ner 1905 och i stället startades där en snickerifabrik. Snickerifabriken
slog igen 1915. Kartan nederst på sidan visar vilka byggnader som fanns på Blixten
kring sekelskiftet.
Stenhuggeriepoken
Intill början av 1900-talet var Norra Grundsund ett litet fiskesamhälle. Därefter blev stenhuggeri
den viktigaste inkomstkällan. Stenhuggeriet i Lyse startade omkring 1875 och nådde
sin kulmen under 1920-talet. Så gott som alla familjer var beroende av hur stenhuggeriet
gick. I Brattås fanns ett storbrott, där man högg byggnadssten. Lastning skedde för det mesta
från kajen vid Ommen, strax väster om Omberget samt från bryggan tvärs över bukten dit
rälsen gick. På 30-talet blev det kris i stenindustrin. För många familjer blev konservindustrin
i Sjöbol och Lysekil räddningen. Ungdomarna utbildade sig på annan ort och flyttade
från Norra Grundsund. Bygden började avfolkas.

Handel och transporter
10
Den första kända affären i Grundsund öppnades 1893. Den stängdes omkring 1914, men ersattes
därefter av andra butiker. Det dröjde långt in på 1900-talet innan man fick reguljär
båtförbindelse med Lysekil. Till att börja med var tilläggsplatsen för passagerarbåtarna kajen
vid Spjösvik. Senare på 30-talet anordnades en tilläggsplats i hamnen i Norra Grundsund.
Innan landsvägen byggdes 1920 gick Grundsundsborna oftast de gamla lederna i bergen
till kyrkan, skolan i Berg och till tåget.
Anm. Uppgifterna i avsnittet Historisk utveckling har hämtats från Folke Sandbergs bok:
”En krönika om hus bygd och människor i Norra Grundsund Spjösvik Skummedal och angränsande
gårdar”
NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Mark och vegetation
Landskapet i och omkring planområdet har en varierad och småskalig karaktär. Mindre
hällmarker och större bergsformationer gör landskapet omväxlande och intressant. I Norra
Grundsund omgärdas husen av grönskande trädgårdar. Närmast havet dominerar klippor och
hällmarker. Vegetationen är gles och består främst av vindpinade buskar och mindre träd.
Stranden längs den befintliga hamnen utgörs till stor del av skrotsten. Växtligheten är sparsam
och består bl. a av strandaster, strandråg, gråbo och gåsört.
Landskapsvärdering

11
Bebyggelse och kulturvärden
Den nuvarande bebyggelsen i Norra Grundsund ligger samlad i en liten dalgång ovanför
hamnen. Den består av 16 bostadshus, varav de flesta är dubbelhus byggda mellan 1870 och
1920. Husen ligger grupperade utmed en vacker bygata. De omges av lummiga trädgårdar,
omgärdade av spjälstaket eller häckar på terrassmurar. Husen är vitmålade eller ljust målade
och har höga grunder av huggen sten. De har bevarad träpanel och fina snickeridetaljer.
Några av husen har vackra glasverandor. De flesta hustaken har röda tegelpannor. Byggnadernas
tak-och fasadmaterial samt ålder framgår av de bilagda inventeringskartorna.
Norra Grundsund är en värdefull och välbevarad bebyggelsemiljö som berättar om livsmönstret
i ett gammalt fiskeläge och om verksamheter med anknytning till fisket. Miljön bär
också tydliga spår av stenhuggeriverksamheten som blomstrade under början av 1900-talet.
Bebyggelsens stora värde består också i den enhetliga karaktären: sadeltak med röda tegelpannor,
bostadshus med vita eller ljusmålade träfasader samt en mängd detaljer som hör
samman med den gamla trähusarkitekturen. De flesta bostadshusen har kvar sin ursprungliga
karaktär. Även sjöbodarna, gångvägar, staket, trädgårdar och stenarbeten såsom murar och
kajskoningar har stor betydelse för miljön. Utmed Spjösviksbäcken fanns förr flera kvarnar.
Två av dessa låg nära mynningen i anslutning till bostadsbebyggelsen i Norra Grundsund.
Lämningar från dessa liksom från verksamheterna på Blixten berättar om livet förr och har
därför ett värde för miljön.
Hustyper
Karaktäristiskt för Norra Grundsund är de välbevarade dubbelhusen. Denna hustyp började
byggas vid mitten av 1800-talet och har en nästan kvadratisk fyrdelad plan som ger tre rum
och kök i bottenplanet. I mitten av huset finns en murstock och en eller flera eldstäder. Då
fraktfarten fick sitt uppsving i början av 1800-talet uppstod en ny befolkningskategori i fiskelägena
nämligen kaptener och skutskeppare. Denna yrkesgrupp hade ekonomiska förutsättningar
att bygga större och mer påkostade bostadshus. Dessa brukar kallas kaptenshus
och har i många fall en sexdelad planlösning med två skorstenar. Stommen till dubbelhusen
är timrad och fasaderna har träpanel med locklister. Takmaterialet är en- eller tvåkupigt rött
tegel och taklutningen varierar mellan 30 och 35 grader. Grunden på de äldre dubbelhusen
är låg men de yngre dubbelhusen från slutet av 1800-talet har höga grunder av huggen granit.
Fönstren på de äldre dubbelhusen är sexdelade medan de yngre dubbelhusen ofta har
höga korsfönster. Ett typiskt drag är den symmetriska placeringen av fönstren.
Bebyggelsen ligger samlad i en dalgång ovanför hamnen

12
Husen ligger grupperade utmed en smal bygata

13
I början av 1900-talet skedde en upp- luckring av det traditionella byggnadsskicket
och andra hustyper började dyka upp. Man började använda plank i stommen och dubbelhusets
strikta planlösning började lösas upp. Vindsvåningen gjordes större antingen genom att
taket blev brantare eller genom att man byggde hus med brutet tak. I Norra Grundsund finns
två välbevarade 1900-talshus från tiden kring 1930. Båda har samma typ av brutet tak.
Principplan för det yngre dubbelhuset
Kultur- och bebyggelsehistorisk översikt Norra Grundsund. Utdrag från fördjupad översiktsplan
för Skalhamn och Norra Grundsund.

14
Dubbelhusen är karaktäristiska för Nor- ra Grundsund
Tillbyggnader, detaljer
De flesta bostadshusen har någon form av tillbyggnad. Flera av dubbelhusen har vackra
glasverandor och några har byggts till genom att förstugan byggts på med en takkupa. Under
1900-talet har kravet på större bostadsyta lett till att de tidigare oinredda vindarna inretts
med rum. För att öka bostadsytan ytterligare har många hus försetts med takkupor.
Först vid slutet av 1800-talet började man dekorera bostadshusen med olika lövsågeriarbeten
runt t.ex. fönster och vid takfoten. I Norra Grundsund har några hus fortfarande kvar vackra
snickeridetaljer såsom profilerade fönster- och dörromfattningar med överstycken uppburna
av konsoler. De flesta husen saknar dock snickarglädje.
Hamnområdet
Hamnen i Norra Grundsund rymmer för närvarande sammanlagt ca 100 båtplatser. Kommunen
har tre bryggor med kommunala båtplatser och dessutom finns ett flertal mindre privata
bryggor. I hamnens västra del finns en stenpir och i anslutning till denna har några yrkesfiskare
sina båtbryggor.
Fönster med dekorerade foder, profilerade taklister och fönsterkonsol i Norra Grundsund

15
I hamnområdet finns sammanlagt ca 15 sjöbodar. De flesta ligger i en rad utmed norra
strandkanten. Den äldsta sjöboden byggdes på slutet av 1800-talet medan övriga är från
1900-talet. Bodarna är förhållandevis små och har faluröd träklädsel. Takmaterialet utgörs
mestadels av svart papp.
Service och kollektivtrafik
Servicen i Norra Grundsund är mycket begränsad. Vid hamnen finns en liten kiosk/butik
som endast är öppen sommartid. Närmaste åretruntbutik med dagligvaror är belägen på 9 km
avstånd i Dalskogen, Lysekil. Låg- och mellanstadieskola finns i Berg dit barnen får åka
buss. I Skummedal finns ett Folkets hus.
Samhället har bussförbindelse med Lysekil 11 gånger på vardagarna och 3-4 gånger på lördag-söndag.
Friluftsliv och rekreation
Havet ger området goda möjligheter till rekreation, såsom bad, fritidsfiske och båtsport.
Man badar från klipporna på Långe Holme och Blixten och strax nordost om Blixten finns
en barnvänlig strand.
Trafik, parkering, gångvägar
Till Norra Grundsund går den allmänna vägen 836. Den gamla bygatan genom samhället utgör
tillfartsväg till Björnevik, som är ett område med sommarstugor öster om Norra Grundsund.
Vägen är en gemensamhetsanläggning.
I Norra Grundsund finns sammanlagt cirka 30 parkeringsplatser vid vändplanen och utefter
allmänna vägen. Dessa är välutnyttjade under sommarperioden och under hummerfisket på
hösten. De används i stor utsträckning av Kornöbor som har båtplats i hamnen.
En delvis körbar gångväg går i sänkan mellan Omberget och Valeberget och förbinder Norra
Grundsund och Spjösvik. En annan gångväg leder ut till Hjälmen sydost om samhället.
Gångstigar finns dessutom på Blixten, utefter kajerna i hamnen och till badklipporna på
Långeholme. Gångförbindelserna har markerats på inventeringskartan bilaga 1.
Geotekniska förhållanden
B G Lindh AB har gjort en geoteknisk utredning för hamnområdet närmast kiosken samt för
strandområdet och allmänna vägen väster om Omberget.
I området vid kiosken består marken av utfylld sprängsten på siltig sand och grus. Berget går
i dagen i små flacka hällar på hamnplanen och vid kajmurens fot. Små lokala fickor av gyttja
finns vid kajen. Säkerhetsfaktorn mot utglidning ligger beräkningsmässigt över 3 vilket är
tillfyllest.
Allmänna vägen väster om Omberget vilar på en sprängstensfyllning nedanför ett brant
bergsparti. Utfyllning har skett för en ca 40 meter lång sprängstenspir och en 10-15 meter
lång sjösättningsramp. Vid parkeringen går berget i dagen. På bottnen finns ett ca 1meter
tjockt lager av siltig finsand på en lös lera. Lerans mäktighet längs strandlinjen varierar mellan
0-7 meter i borrpunkterna. Stabiliteten för vägbanken bedöms vara låg, under 1,5 norr
om sjösättningsrampen (med undantag av stenpiren) och högre än 1,5 söder om rampen fram
till berghällen väster om parkeringen. För att höja stabiliteten på allmänna vägen föreslås en
ca 10 meter bred tryckbank norr om utfyllnaden för sjösättningsrampen.

16
Efter det att detaljplanen varit utställd har en kompletterande geotekninsk utredning
utförts av GEO-gruppen AB. Utredningen finns redovisad i ett PM och en rapport R-geo,
daterade 2009-06-26. Nedan följer en kort sammanställning av undersökningsresultaten:
Tillfartsvägen i norr
Den geotekniska utredningen visar att stabilitetshöjande åtgärder krävs för vägbanken i
planområdets norra del. En planbestämmelse införs på plankartan; Stabilitetshöjande åtgärder
ska vidtas för vägbanken i enlighet med Geoteknisk utredning; PM angående markförhållanden
och bebyggelseförutsättningar, GEO-gruppen AB, 2009-06-26.
Hamnområdet i väst
Inga stabilitetsproblem bedöms föreligga.
Grundläggning av båtlyftkran kan behöva en kompletterande geoteknisk undersökning i
samband med detaljprojektering.
Bostadsområdet
Den geotekniska undersökningen visar att totalstabiliteten bedöms som tillfredsställande.
Sättningsegenskaperna varierar inom området på grund av att jordlagerföljden varierar. Det
bedöms finnas goda förutsättningar att med rätt höjdsättning markgrundlägga tillbyggnader.
Beroende på de varierande förhållandena bör de geotekniska förutsättningarna och grundläggningsutförandet
utvärderas i samband med detaljprojektering.
För att erhålla lämplig grundläggning införs en planbestämmelse om kompletterande geoteknisk
undersökning på plankartan; Grundläggning av anläggningar, nya byggnader och
tillbyggnader ska utföras i enlighet med Geoteknisk utredning; PM angående markförhållanden
och bebyggelseförutsättningar, GEO-gruppen AB, 2009-06-26.
Bergområdena
Risken för ras av sten och block har undersökts av Bergab och finns dokumenterad i en rapport
daterad 2008-11-12. För att säkerställa att ras inte sker införs en planbestämmelse på
plankartan; Risk för blocknedfall och bergras ska undanröjas innan utbyggnad av planområdet
sker.
Fornlämningar
Ett fornminne (ett stenröse) finns strax nordost om planområdet. Röset har nummer 180 i
kommunens kulturvårdsinventering.
Teknisk försörjning
Bebyggelsen är ansluten till kommunala vatten och avlopp. Va-ledningarna redovisas i bilaga
6.

MÅL FÖR PLANERINGEN
17
Följande övergripande målsättningar gäller för planförslaget:
Detaljplanen skall ge förutsättningar för helårsboende samtidigt som den värdefulla
kulturmiljön bevaras.
Hamnområdet bör utvecklas och ge plats för yrkesfiske och för fler bryggor och sjöbodsförråd.
Strandområdena skall hållas öppna så att allmänheten kan ströva fritt.
Dessa övergripande målsättningar innebär följande:
• Husen får byggas om och mindre tillbyggnader får göras. Samtidigt skall förändringarna
ske med sådan omsorg om de kulturhistoriska värdena att samhällets och byggnadernas
särdrag bevaras.
• Det är viktigare att Norra Grundsunds kulturhistoriska värden bevaras än att framkomligheten
för biltrafiken ökar och fler parkeringsplatser skapas.
• I hamnen bör skapas möjligheter att bygga nya bryggor för att tillgodose behov av båtplatser
framförallt för närboende och för det planerade småhusområdet i Spjösvik.
• En del av hamnen skall reserveras för yrkesfiskare.
• Befintliga och nya sjöbodar skall användas som förrådsbodar för fiskeredskap och för
förvaring av båttillbehör. De får ej användas för boende.
• Gångvägarna skall hållas öppna och fungera som de gör idag såväl inom bostadsbebyggelsen
som inom hamnområdet.
• Huvuddelen av Blixten och Långe holme bevaras som allmänna grönområden avsedda
för bad och rekreation
FÖRÄNDRINGAR OCH BEVARANDE
Planens huvuddrag
Planförslaget har en tydlig bevarandeinriktning och innebär att befintliga förhållanden till
stor del befästs. Inga förändringar görs i kvartersmönster eller bebyggelse för att öka bilframkomligheten.
Förslaget medger att befintliga bostadshus får byggas till men inte att några
ytterligare bostadshus uppförs. Den största förändringen är att nya bryggor och sjöbodar
planeras i hamnområdet.

I hamnområdet finns möjlighet att bygga nya sjöbodar och bryggor
Skydd av kulturmiljön
18
I detaljplanen finns en särskild planbestämmelse till skydd för kulturmiljön, där det sägs följande:
”Hela bebyggelsemiljön i planområdet dvs. allmän plats, kvartersmark och bryggområden
utgör värdefull kulturmiljö. Byggnader anordningar och markbeläggningar skall utformas
med särskild hänsyn till de särdrag och värden hos kulturmiljön som angivits i planbeskrivningen.”
Bestämmelsen syftar till att bevara områdets särart och detta gäller både
byggnaderna och andra anordningar såsom granitmurar och kajskoningar. Förändringarna
som görs skall ske varsamt och med stor hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Byggnaderna
skall kunna byggas om och byggas till för att passa ändrade krav på bekvämlighet och
funktion såsom alltid skett genom åren, men förändringarna måste ske så att bebyggelsens
ursprung och karaktär tydligt framgår efter om- eller tillbyggnaden.
Bostäder
Tillbyggnader
De flesta bostadshusen är dubbelhus med förhållandevis stora bostadsytor. För att förbättra
husens funktion kan det ändå vara nödvändigt att göra mindre tillbyggnader för att t ex få ett
större kök eller hygienutrymmen. Detaljplanen ger rätt att bygga till huvudbyggnader med
sammanlagt högst 25 m2 byggnadsarea i den äldre delen av samhället. Dessutom får takkupor
anordnas till högst en tredjedel av takfotens längd. Tillbyggnader och takkupor skall utformas
på ett traditionellt sätt och vara små tillägg som inte dominerar. Tillbyggnader skall
placeras minst 2 meter från gräns mot granntomt. I vissa fall kan tomtens storlek begränsa
tillbyggnadsmöjligheterna så att byggrätten inte kan utnyttjas fullt ut. För de flesta bostadsfastigheterna
gäller bestämmelsen v, som innebär att husen inte får byggas till på höjden och
tillbyggnader inte får bli högre än det befintliga huset. Undantag görs dock för takkupor som
får byggas utmed högst en tredjedel av fasadens längd

Tak och skorstenar
19
Sedan 1800-talets första hälft har röda takpannor av lera använts som takmaterial. Om man
måste förbättra taktäckningen bör man i första hand komplettera med nya lerpannor. Ett sätt
kan vara att lägga nya pannor på ena sidan av taket och komplettera den andra sidan med bra
pannor från den första takhalvan. Betongpannor bör undvikas. Typiskt för bostadsbebyggelsen
är också skorstenarna som oftast är murade i rött tegel och som på många av husen har
en utkragning högst upp. När skorstenarna behöver muras om bör det traditionella utseendet
bibehållas.
Fasader
De flesta husen i Norra Grundsund är klädda med träpanel med locklister. Denna paneltyp
har dominerat under hela 1800-talet och fram till 1930-talet. Till skillnad mot i många andra
kustsamhällen har de flesta av bostadshusen i Norra Grundsund kvar sin traditionella typ av
fasadklädsel. Husen har inte heller tilläggsisolerats utvändigt. Detta bidrar till att miljön
upplevs som mycket välbevarad. Om den gamla träklädseln har skadats bör man endast byta
de skadade partierna och ersätta dem med samma typ av panel.
Fönster, ytterdörrar, snickarglädje
På 1800-talet var fönstren ofta sexdelade. I slutet av
1800-talet infördes de höga korsfönstren i och med att
rumshöjden ökade markant. Sedan 1920-talet är tvåluftsfönstren
den vanligaste typen.
Fönstrens placering och utformning har stor betydelse
för husens utseende, varför man i första hand bör renovera
dem om de är skadade. Träet i gamla fönster
är överlägset träet i nytillverkade, eftersom fönsterbågarna
förr tillverkades av tätvuxet, kådrikt kärnvirke.
Därför lönar det sig ofta att reparera de gamla
fönstren. För det mesta är träet bara urlakat av sol och
regn. Då kan man impregnera några gånger med en
blandning av kokt linolja och terpentin och därefter
måla med oljefärg.
Om det inte är möjligt att renovera fönstren bör man
ersätta dem med nya av samma typ och utseende. I
allmänhet har de gamla fönstertyperna andra mått än
nya standardfönster. Man kan därför behöva specialbeställa
nya fönster med de rätta måtten. Kostnaden
behöver inte bli högre eftersom man undviker att
bygga om fasadväggen efter standardfönstrens mått.
Fönstren placeras såsom tidigare nära fasadlivet.
Även utseendet på ytterdörrarna har betydelse för
kulturmiljön. De gamla välgjorda dörrarna bör i första
hand renoveras och skadade partier ersättas. Måste de
bytas bör de ersättas med nya dörrar som liknar de
gamla.

20
Typiskt för äldre träarkitektur är att föns- ter och dörrar är omfattade med breda foder av
trä som ibland är profilerade. Snickarglädjen som blev ett mode i Sverige under senare delen
av 1800-talet förekommer endast på ett fåtal hus i Norra Grundsund. Om fönsterfoder, dörrfoder
eller snickarglädje måste bytas bör de ersättas med likadana. Snickarglädje bör inte
användas där det inte funnits tidigare.
Välbevarat bostadshus med vacker glasveranda och traditionell locklistpanel
Den smala bygatan kantas av granitmurar och
lummiga trädgårdar Den vanligaste typen av locklistpanel
Målning

21
Under slutet av 1800-talet började bo- stadshusen målas med bruten vit oljefärg eller
med faluröd eller ockragul slamfärg. Den vanligaste fasadfärgen i Norra Grundsund är fortfarande
den vita oljefärgen. Det har stor betydelse för kulturmiljön att husens nuvarande
färgsättning med vit eller ljus täckande kulör bevaras. Traditionella pigment som grön umbra
och gulockra bör användas när färgen bryts.
Hamnområdet
Bryggor
I planen föreslås två nya pontonbryggor med cirka 35 båtplatser vid Långe Holme strax söder
om småbåtshamnen. Vidare kan man genom att ersätta gamla bryggor med nya inne i
hamnbassängen tillskapa ytterligare ett antal båtplatser. Sammanlagt kan det bli plats för ca
40 nya småbåtar eller totalt 140 småbåtar i hamnen. Några av båtplatserna vid de nya pontonbryggorna
kan bli aktuella att använda som gästplatser. För att befintliga båtplatser skall
få tillräckligt vattendjup längst in i hamnbassängen kan det bli nödvändigt att utföra underhållsmuddring.
En tillfällig tilläggsplats bör reserveras inne vid kajen på Blixten. En lämplig plats är mellan
de två befintliga kommunala pontonbryggorna. Om kajen förstärks är denna plats även
lämplig för båtlyft.
Båtuppläggning
Miljö- och stadsbyggnadskontoret har inventerat hur många båtar som finns upplagda inom
hamnområdet vintertid. I december 2000 fanns det cirka 40 båtar, vilket motsvarar knappt
hälften av båtplatserna. När de nya bryggor är byggda bedöms behovet av båtuppläggning
att öka med cirka 20 platser. Den nya parkeringsplatsen i hamnområdet kan användas för
båtuppläggning under vinterhalvåret. Mindre båtar läggs lämpligen liksom idag på den plana
ytan sydost om hamnbassängen. Där finns en sjösättningsramp för små båtar. Större båtar
kan läggas upp på cementplattan längst ut på Blixten, som idag bara till en liten del används
för båtuppläggning. Här finns plats för ytterligare cirka 20 båtar. Marken ligger emellertid
endast 0,6 meter över vattnet, vilket innebär att endast båtar med ett större djupgående kan
placeras här på grund av översvämningsrisken. Eventuellt kan marken behöva höjas något
för att förbättra möjligheterna för båtuppläggning. I anslutning till båtuppläggningen på
Blixten finns enligt detaljplanen byggrätt för förråd, mastskjul eller liknande.
Sjöbodar i Norra Grundsund. Den närmaste boden är från 1800-talet.
Sjöbodar/förråd

22
Det finns ett stort intresse för nya sjöbodar i Norra Grundsund. I detaljplanen föreslås tre
nya områden för sjöbodsförråd, varav två är belägna på Blixten och det tredje söder om
hamnbassängen på Långe Holme. Sjöbodsområdet i östra delen av Blixten är avsett för friliggande
bodar som får vara högst 12 m2 stora alternativt högst 7 m2 stora sammanbyggda
sjöbodar. Några av friliggande bodarna bör inte byggas större än 7-8 m2 om de ska få en bra
anpassning till den sluttande terrängen. Se ritning på nästa sida. De två andra sjöbodsområdena
är båda avsedda för mindre bodar, högst 7m2 stora som gärna kan vara sammanbyggda.
De skall utformas enligt principritningen nedan.
I planbestämmelserna benämns sjöbodarna ”förråd” för att klargöra att användningssätt endast
är förråd och att det inte är tillåtet att bo i bodarna. Bodarna får inte värmeisoleras och
det är inte tillåtet att dra in vatten och avlopp.
Yrkesfiske
I Norra Grundsund finns idag flera yrkesfiskare som bedriver kustnära fiske i mindre båtar.
De har behov av båtplatser för ca 5 fiskebåtar som är mellan 6 och 10 meter långa. I detaljplanen
reserveras området närmast stenpiren i väster för bryggor och sjöbodar för yrkesfiskare.
Här finns plats för tre större sjöbodar med byggnadsytor på 50-60 m2. Två av dessa
har uppförts för några år sedan. Den tredje boden bör få i princip samma utformning som de
två befintliga.
Hamnservice
Områden med byggrätter för hamnens gemensamma behov har beteckningen V4 i detaljplanen.
De är inte avsedda för enskilda båtägares behov. En servicebyggnad med toalett föreslås
placerad i nordöstra delen av hamnområdet där det finns möjlighet att ansluta byggnaden
till kommunala va-ledningar. Här kan också vara ett lämpligt läge för en liten klubbstuga
för samfällighets- och hamnförening.
Principritning för områden avsedda för sammanbyggda sjöbodar
Material och färg:
Grundplintar av granit
Yttertak: underhållsfri papp (svart)
Fasader: träpanel, faluröd slamfärg
Dörrar: svarta trädörrar
Vindskivor: trä, faluröd slamfärg
Exempel på sjöbodar för fritidsbruk

Mått sjöbodar:
Byggnadsarea: max 12 m2
Längd max 4,0 m
Bredd max 3,2 m
Höjd max 2,5 m
Fönsteryta max 0,8 m2
23
Terränganpassad sjöbod ca 8 m2
Material och färg:
Yttertak: rött lertegel (gärna begagnat) eller svart papp
Vindskivor: trä, vita svarta eller faluröda
Fasader: träpanel som målas i faluröd slamfärg
Dörrar: svarta trädörrar
Fönster: svarta eller vita (gärna gamla)
Fönsterfoder: vita eller faluröda
Nya sjöbodar på Blixten, situationsplan

Service
24
Kioskbutiken är numera stängd, men förhoppningen är att verksamheten kan återuppstå när
bostäderna i Spjösvik byggs och kundunderlaget ökar. Kiosken var tidigare mycket uppskattad
av dem som bor i området. Ägarna har tidigare haft planer på att göra om kiosken till en
servicebutik som är öppen stora delar av året. För att detta skall vara möjligt krävs förutom
ökat kundunderlag även fler inkomstmöjligheter såsom kafé, båtuthyrning och minigolf. Enligt
detaljplanen kan kiosken byggas till åt söder och åt väster med t.ex. kafédel eller veranda
för uteservering och förråd/lager. Detaljplanen medger också att området används för
hamnservice.
Cirka 50 meter söder om kiosken finns ett ca 600 m2 stort område avsett för fritidsaktiviteter,
t. ex. minigolf.
Trafik
I planen föreslås inga direkta förändringar av nuvarande trafikföring. En ny bussvändplats
föreslås dock nedanför Omberget. I dag backvänder bussen nere vid hamnen vilket är en dålig
lösning ur trafiksäkerhetssynpunkt. Utrymmet vid hamnen är inte tillräckligt stort för att
medge en bussvändslinga. En vändslinga kan däremot anordnas ca 100 meter norrut utmed
allmänna vägen där det idag finns en parkering.
De ca 40 nya båtplatserna ger upphov till en viss ökning av trafiken till hamnen. Uppskattningsvis
kan det röra sig om ytterligare ca 40 fordon per dygn under sommarsäsongen. Trafiken
till fiskhamnen är mycket begränsad. En lastbil kommer 1-2 gånger per vecka och
hämtar fisk. En eventuell minigolfbana kan ge upphov till ytterligare några bilar per dygn.
Sammanlagt beräknas trafikökningen bli cirka 60 bilar under sommaren.
Söder om kiosken finns en smal körbar gångväg som enligt detaljplanen endast får användas
för in- och utfart till angränsande bostadsfastigheter samt vid sjösättning och upptagning av
småbåtar. En mindre breddning behövs av nuvarande väg för att medge nödvändig trafik
med bl.a. arbetsfordon och utryckningsfordon. Ett fritt avstånd på minst 4,0meter krävs för
räddningstjänstens fordon, men körbanans bredd kan minskas till 2,5-3,0 meter om det finns
stödremsor med bärighet för tunga fordon på sidorna. För att undvika onödig trafik på den
körbara gångvägen behöver man sätta upp en bom vid infarten till hamnområdet.
Parkering
Inventeringar av parkerade bilar har gjorts under högsommaren både 1997 och år 2000. Antalet
parkerade bilar i hamnområdet, nedanför Omberget och vid stranden norr om planområdet
var sammanlagt 40 bilar 1997 och 50 bilar år 2000. Därav stod ca 10 bilar på hamnplanen
vid kiosken, drygt 30 på planen vid Omberget och knappt 10 på Lyse-Berga 2:100,
som ligger 150 meter norr om planområdet. Parkeringsbehovet bedöms öka med 30 platser
(från 50 till 80 platser) när hamnen byggs ut med 40 nya båtplatser. Vidare behövs ersättningsplatser
när bussvändplanen byggs ut. För att lösa det sammanlagda parkeringsbehovet
på ca 80 platser under högsommaren föreslås följande parkeringar:

25
• En ny parkeringsplats med ca 24 platser norr om hamnbassängen. Den är avsedd för
hamnens behov. Två mindre sjöbodar behöver flyttas till intilliggande sjöbodsområde
för att bereda plats för parkeringen.
• En ny parkering med 8 platser kan anordnas vid den planerade bussvändplatsen och delvis
ersätta de platser som försvinner när vändslingan byggs.
• Den befintliga parkeringen med 10-12 platser nordväst om kiosken är i första hand avsedd
för kioskbutiken och för tillfälliga besök i området. Den bör reserveras för korttidsparkering.
• Cirka 14 parkeringsplatser för hamnens behov föreslås på Lyse-Berga 2:100 norr om
planområdet.
• En långtidsparkering med ca 24 platser föreslås vid infarten till Spjösvik ca 500 meter
norr om planområdet. Denna parkering kan vid behov utökas med ca 30 platser.
I detaljplanen finns en planbestämmelse som anger att nya båtplatser inte får anordnas innan
tillräckligt antal parkeringsplatser iordningställts.
Parkeringsplatser för småbåtshamnen

Rekreation
26
Grönområdena som finns i anslutning till bostadsbebyggelsen, på Blixten och Långe Holme
kommer i princip att bevaras intakta. Utmed Långe Holmes nordvästra udde föreslås dock
en längsgående brygga som förbindelse till de två planerade pontonbryggorna. I planen säkerställs
de befintliga badplatserna i Kvarnviken, på norra delen av Blixten och på Långe
Holmes västsida. De har redovisats som ”BAD” dvs. friluftsbad på plankartan. Inom dessa
områden får mindre byggnader såsom redskapsförråd, ev. toalettbyggnad, omklädningsbyggnad
och bastu uppföras. Huvuddelen av hamnområdet kommer också att hållas öppet
för allmänheten, vilket anges i en särskild bestämmelse i detaljplanen (x).
Gångvägar, torg, markbeläggningar, trädgårdar mm
Alla befintliga gångvägar och gångstigar kommer att finnas kvar. Avsikten är att de även
fortsättningsvis skall vara enkla grusade gångvägar eller upptrampade stigar. För att underlätta
för friluftslivet föreslås förbättringar med grus av bl.a gångvägarna till Spjösvik, Hjälmen
och till badplatserna på Blixten och Långe Holme. En ny asfalterad gångväg föreslås
från hamnplanen i Norra Grundsund utmed vägen till den föreslagna bussvändplatsen nedanför
Omberget. Eftersom vägen över bäcken är smal behöver en mindre gångbro anordnas.
Vändplanen nere vid hamnen utgörs idag av en stor asfalterad yta som kan göras trevligare
genom komplettering med stensättning och planteringar.
Staket, murar, markbeläggningar och trädgårdar är viktiga delar av miljön. Det är bl. a angeläget
att bevara kajskoningar och trädgårdsmurar av granit. Vid eventuella förändringar
gäller samma huvudregel som när husen byggs om. Man bör i första hand använda samma
material och utformning som man gjorde förr. Staketen bör t ex utformas som traditionella
glesa spjälstaket.
Radon
Bostadsbebyggelsen ligger inom område där den bohuslänska graniten dominerar, vilket innebär
stor sannolikhet för förhöjd radonavgång. Om- eller tillbyggnader av bostadshusen bör
därför utföras radonsäkert.
Tekniska frågor
De nya sjöbodarna får inte förses med vatten- och avlopp. Undantag görs beträffande sjöbodarna
för yrkesfiskarna. En va-installation i dessa är emellertid besvärlig att genomföra eftersom
det innebär pumpning av avloppet och lång ledningsdragning sannolikt med bergsschakt.
Med hänsyn till stigande havsnivåer har detaljplanen en bestämmelse som föreskriver att
byggnaders lägsta golvhöjd är + 2,5 meter över nollplanet. Lägre golvhöjd tillåts om konstruktionen
medger att byggnaden höjs. Detta gäller framförallt enklare byggnader t. ex. de
nya sjöbodsförråden vilka får anpassas till omgivande marknivåer.

27
MEDVERKANDE I PLANARBETET
Planförslaget har upprättats av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen i samråd med utvecklingsenheten
och hamnförvaltningen.
Följande tjänstemän har medverkat:
Olle Samuelsson Hamnförvaltningen
Bo Pettersson Hamnförvaltningen
Sara Ohlsson Utvecklingsenheten
Nina Hansson Utvecklingsenheten
Anders Axelsson Utvecklingsenheten
Ylwa Larsson Miljö- och stdsbyggnadsförvaltningen
Märta Grenås Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2003-06-18
rev 2003-12-11 och 2009-02-06
Märta Grenås Ylwa Larsson
Planarkitekt Plantekniker

REVIDERINGAR
28
Efter utställningen har några mindre ändringar och revideringar gjorts av planförslaget, dels
2003-06-18 och dels 2009-02-06. Revideringarna är följande:
Revidering 2003-12-11
• Plankartan har kompletterats med en särskild redovisning av gångvägen till bussvändplatsen.
• Planbestämmelsen för handel (H) har kompletterats så att även hamnservice tillåts.
• Planförslagets gränser för kvartersmarken har justerats och byggrätten för befintligt
uthus ökats så att en mindre garagebyggnad kan uppföras i området nordväst om
Lyse-Berga 2:56.
• Den del av Lyse-Berga 1:127 som används för båtuppläggning och parkering har
ändrats från allmän plats till kvartersmark avsedd för hamnområde.
• Plankartan har kompletterats så att tillfart/utfart mot Lyse-Berga 1:183 medges.
• Genomförandebeskrivningen har kompletterats angående avtal mellan kommunen
och vägverket.
• Genomförandebeskrivningen har kompletterats angående tillgängligheten för personer
med funktionshinder.
Revidering 2009-02-06
• Strandskyddet föutsätts finnas kvar och undantag meddelas av Miljö- och byggnadsnämnden
i samband med att bygglov meddelas
• Detaljplanen har kompletterats med hur riksintresset för friluftslivet tillgodoses samt
motivering till varför det inte finns behov att göra en miljöbedömning av detaljplanen.
• Byggrätterna inom hamnområde avsett för yrkesfiske har ändrats, för att få en överensstämmelse
med befintliga förhållanden.
• Hamnområdet har utökats någon meter norr om befintlig byggnad på Lyse-Berga
1:127
• Parkeringsområdet söder om kioskbyggnaden på Lyse-Berga 1:256 har utökats fram
till fastighetsgränsen.
• Kvartersmarken för bostadsändamål har minskas något i anslutning till fastigheten
Lyse-Berga 1:13 bl a med hänsyn till befintliga brunnar.
• Parkeringsområdet på Lyse-Berga 1:122 har ändrats till kvartersmark för bostadsändamål
avsedd som gemensamhetsanläggning. Marken behövs som gemensam parkering
för Lyse-Berga 1:117 och 1:13. Området har utökats åt söder och väster med
några meter.
• Huvudgångstråk inom hamnområdet har redovisats som allmän plats.
• Genomförandebeskrivningen har ändrats så att det framgår att allmän platsmark kan
vara kvar i privat ägo, men att gemensamhetsanläggning kan bildas på kommunens
initiativ om allmänhetens tillträde till allmän platsmark försvåras.
• Vidare har genomförandebeskrivningen kompletterats med att bryggorna på Lyse-
Berga 1:5 förutsätts vara kvar i privat ägo. Den har också kompletterats beträffande
fastighetsbildning inom hamnområdet.
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2009-02-06

JUSTERINGAR 2009-11-16
Efter utställningen i februari – mars 2009 har följande justeringar genomförts:
29
Plankarta med bestämmelser
• En planbestämmelse har införts om att förstärkningsåtgärder krävs för att uppnå tillfredsställande
stabilitet.
• En planbestämmelse har införts om att grundläggning ska utföras i enlighet med geotekniskt
PM.
• En planbestämmelse har införts om radonsäkert utförande.
• En planbestämmelse har införts om att risk för blocknedfall och bergras ska undanröjas
innan utbyggnad medges i planområdet.
Planbeskrivningen
• Planbeskrivningen har kompletterats med hur planförslaget förhåller sig till gällande
miljökvalitetsnormer för bl.a. skaldjursvatten.
• Planbeskrivningen har kompletterats med resultat från den kompletterande geotekniska
utredningen.
Genomförandebeskrivningen
• Tidplanen för planarbetet har reviderats.
• Tabellen under rubriken ”Ansvarsfördelning” har korrigerats angående ansvar för
genomförande av VA-ledningar på allmän plats.
• Genomförandebeskrivningen har förtydligats beträffande strandskyddsdispenser och
miljötillstånd.
• Genomförandebeskrivningen har rättats angående gemensamhetsanläggning på Lyse-
Berga 1:122.
• Genomförandebeskrivningen har kompletterats med att hänsyn ska tas till trappa vid
fastighetsreglering av Lyse-Berga 1:90 och 1:117.
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2009-11-16
Ylwa Larsson
Plan- och mätenhetsschef

BILAGOR
30
Bilaga 1 – Bostadstyp vegetation mm

Bilaga 2 – Byggnadernas ålder
31

Bilaga 3 - Takmaterial
32

Bilaga 4 - Fasadmaterial
33

Bilaga 5 – Båtplatser mm
34

Bilaga 6 - Teknisk försörjning
35