Förslag till dokumentstruktur - Västmanlands Kommuner och ...

LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND – UTKAST 20120118
Förslag till dokumentstruktur i mars 2012
Förord
Innehåll
1. Inledning
Västmanlands län har sedan i juni 2007 ett regionalt utvecklingsprogram (RUP). Programmet
omfattar perioden 2007-2020 och visar vilka åtgärder som bedöms vara mest angelägna för att
stärka länets utveckling och tillväxt.
Det övergripande målet för RUP är en hållbar regional utveckling och tillväxt i Västmanlands län.
Utvecklingsprogrammet bygger på sex insatsområden: en god vardag, livslångt lärande,
företagande och arbete, ett effektivt transportsystem, energi för framtiden samt regional
identitet.
Programmet fungerar som ett paraply för andra regionala utvecklingsarbeten, exempelvis det
regionala tillväxtprogrammet, strukturfondsprogram inom EU, länsplaner för
infrastrukturområdet, landsbygdsprogram och program inom miljöområdet samt inom socialt
hållbar utveckling.
Det finns flera anledningar till att det nu är lämpligt att vidareutveckla befintligt RUP till en
Länsplan. Det finns behov av att förtydliga och prioritera insatsområden som krävs för att nå
tillväxt i hela Västmanland och för att hävda Västmanlands intressen, bl.a. inför framtida
regionala strukturförändringar.
Arbetet med Länsplanen avgränsas och fokuseras inledningsvis på nedanstående
utvecklingsområden. Dessa kan dock kompletteras med ytterligare områden beroende på
resultatet av uppföljningen av befintligt RUP och omvärldsanalysen.
– Fysisk planering
En länsgemensam strategi utarbetas för den fysiska planeringen med inriktning att på längre sikt
ha en regional översiktsplan.
– Infrastruktur och kommunikationer
Utvecklingsområden, strategier och handlingsplaner utarbetas.
1

– Arbetsmarknad och kompetensförsörjning
Utvecklingsområden, strategier och handlingsplaner utarbetas.
Efterhand som arbetet fortskrider på de ovanstående punkterna bör ytterligare prioriterade
områden kunna övervägas. Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik och
innebär att alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och
miljömässiga konsekvenserna i ett längre perspektiv. I förlängningen är inriktningen att
Länsplanens samtliga delar integreras med såväl miljömässiga som sociala och kulturella
aspekter. Vidare bör i det fortsatta arbetet förslag på indikatorer för årlig uppföljning av
Länsplanen utarbetas i syfte att skapa förutsättningar för att följa och utvärdera genomförandet
av planens utpekade områden.
Mål och syfte
– Det övergripande målet för Länsplanen är en långsiktigt hållbar tillväxt i hela Västmanland.
– Länsplanen ska ge förutsättningar för att kraftsamla alla aktörer i länet runt gemensamma
prioriteringar och bättre hävda Västmanlands intressen, bl.a. inför framtida regionala
strukturförändringar.
– Den färdiga Länsplanen ska utgöra länets regionala utvecklingsprogram (RUP).
2. Vårt Västmanland
Mälardalens uppsida – kort ingress om Västmanlands kvaliteter
2.1 Regionen i omvärlden, nu och framåt
Länsplanen utgår från omvärldsanalys som visar på faktorer som utvecklingen i
Västmanland måste förhålla sig till.
Föränderlig omvärld
Storstäderna växer
I takt med att marknaderna för varor och tjänster alltmer globaliserats, har storstädernas roll
i den internationella ekonomin blivit allt viktigare. Runt om i världen finns samma trend med
stadig inflyttning till framgångsrika storstadsregioner. Sverige är inget undantag. De senaste
2

åren har tillväxten i Stockholm, Göteborg och Malmö varit betydligt högre än riket i
genomsnitt. Detta gäller både tillväxten av befolkning och ekonomi. Prognoser och analyser
framåt visar på att detta är en trend som förstärks. Storstäderna och i synnerhet Stockholm
kommer att stå för en allt större del av Sveriges ekonomiska tillväxt. Befolkningstillväxten
domineras av utrikes kommande personer.
Regionförstoring och strukturomvandling
Det finns ett starkt samband mellan funktionella regioners storlek och befolkningsutveckling.
Stora regioner växer snabbare än små. Företagsetableringar attraheras lättare till en stor
marknad. En större lokal arbetsmarknad ger bättre förutsättningar för en högre lönenivå och
matchning på arbetsmarknaden fungerar bättre. Det finns också ett starkt samband mellan
regioners storlek och sysselsättning. Med en växande befolkning följer att antalet i arbetsför
ålder ökar. Alltså kan sysselsättningen förväntas öka i regioner med en växande befolkning,
medan motsatsen kan antas gälla i regioner med befolkningsminskning. I Sverige kommer
detta till uttryck genom att arbetsmarknadsregionerna blir större och färre.
Storstädernas särskilda betydelse kan också förstås mot bakgrund av näringslivets
omstrukturering som innebär ökad specialisering inom en rad olika branscher. Allt fler
företag strävar efter att utveckla nischade tjänster och produkter. Detta gäller i stort sett alla
branschsegment. Starkt nischade erbjudande kräver dock att den lokala marknaden är
tillräckligt stor för att efterfråga smala produkter och/eller att marknaden finns
internationellt. Om svenskt näringsliv ska kunna hävda sig krävs generellt god tillgång på
välutbildad arbetskraft och goda förutsättningar för entreprenörskap. Tyngre
industriproduktion flyttar till låglöneländer medan tjänstesektorn och det kunskapsintensiva
näringslivet dominerar allt mer. Ur ett europeiskt perspektiv är Sverige dessutom intressant
som råvaruproducent och generellt förutspås godsflödena internationellt öka på grund av
fortsatt omstrukturering.
En förutsättning för denna omstrukturering är därtill god tillgänglighet som möjliggör utbytet
av varor och tjänster. Den digitala kommunikationen har drivit den här utvecklingen som
också bygger på transporter är billigt. Genom goda kommunikationer kan den lokala
arbetsmarknaden vidgas och länkas till en större omvärld.
Hållbarhetsfokus
Klimatfrågan och den sinande oljetillgången i världen kräver en kraftfull omställning av vår
energiförbrukning, energiproduktion och transportbeteende. I svensk samhällsplanering
pågår en normförskjutning mot ökad hållbarhet men effekterna har ännu inte fått genomslag
i praktiken. För närvarande pågår teknikutveckling för att möta ny efterfrågan, även om
Europa är långt ifrån ledande i ”The Green Race”.
Marknadsanpassning
I Sverige har de senaste decennierna drivits en utveckling mot ökad marknadsanpassning.
Den syftar till att understödja tillväxt, öka utbudet av individuella lösningar och minska de
offentliga utgifterna genom ökad konkurrensutsättning. Den nya kollektivtrafik
lagstiftningen, de ökade kraven på medfinansiering av infrastruktur och ökad konkurrens på
järnvägen är några motsvarigheter till avregleringen av bostadsmarknaden i början av
nittiotalet och den utveckling vi sett inom vård- och omsorg. Effekterna av detta är bland
3

annat att olikheterna ökar mellan kommuner med växande befolkning och övriga.
Kommuner utan tillväxt får ett alltmer begränsat handlingsutrymme.
Omvärldspåverkan i Västmanland
Slutsatser av omvärldsanalysen, punktform som ska utvecklas.
• Dra nytta av att man ligger nära Stockholm och sträva efter ökad integrering av
arbetsmarknaderna. Öka pendlingen och utbytet med Stockholmsmarknaden.
• Storleken spelar roll och lyckad integration blir avgörande. Befolkningsutvecklingen i
länet har, tvärtemot utvecklingen i riket, varit negativ. År 1985 var länets andel av
rikets folkmängd 3,05 procent. 2010 har denna andel sjunkit till 2,68 procent.
• Nischa Västmanland och öka kompetensen. Länet har en relativt sett låg
utbildningsnivå. 18,7 procent har en eftergymnasial utbildning 3 år eller mer, jämfört
med 22,4 procent i riket. Länet har vidare ett sämre läge än riket gällande andel
grundskoleelever som ej är behöriga till gymnasieskola: 13,8 procent i länet, 11,8 i
riket.
• Bejaka omstruktureringen och verka för ökad tjänstesektor och kunskapsintensiv
produktion. Länets näringslivsstruktur domineras av tillverkande industri. Mer än var
femte (21,5 procent) förvärvsarbetande finns i den branschen, att jämföra med rikets
13,9 procent.
• Hantera den ökade marknadsanpassningen och hitta nya sätt för samhället att
påverka utvecklingen i önskad riktning.
• Europeisk efterfrågan på råvaror kommer att vara stor och logistikhanteringen är en
växande marknad på grund av de allt större varuflödena i Mälardalen. I länet möts
tunga nord-sydliga och öst-västliga godsstråk på väg och järnväg. Hit ansluter även
Mälarfarleden. Västerås flygplats är rikets fjärde största fraktflygplats med
utbyggnadskapacitet inom gällande miljötillstånd. Länet ligger i skärningspunkten
mellan de stora produktions- och konsumtionsområdena i riket. Länet är gynnsamt
för etableringar inom t.ex. transport, lager och godshantering.
• Klimat- och hållbarhetsanpassning blir allt viktigare och det finns en stor potentiell
marknad för innovationer. Omställningskostnaderna ökar successivt.
2.2 Det västmanländska erbjudandet
En grundläggande förutsättning för att åstadkomma en stark hållbar tillväxt i Västmanland är att
det är attraktivt för både människor och företag att bo och verka i länet.
Utvecklas efterhand som planen tar form!
4

2.3 Vägar framåt
En förutsättning för att arbetet med Lansplan för Västmanland skall bli framgångsrikt är att alla
steg i utvecklingsprocessen förankras väl, dels inom respektive delområdes arbetsgrupper samt
inom våra uppdragsgivare, alla länets kommuner, Västmanlands kommuner och landsting (VKL),
Landstinget Västmanland och Länsstyrelsen i Västmanlands län.
- Platser (fundera på alternativt ord- Arena?)i Västmanland
I och med den nya Plan- och bygglagen (maj 2011) får översiktsplaneringen en tydligare
strategisk funktion. Följden blir högre krav på koppling mellan lokal översiktsplanering och
regionala och nationella mål samt mellankommunal samverkan
- Access Västmanland
Tillväxt i Västmanland förutsätter goda kommunikationer. Planering av infrastruktur och
kollektivtrafik samt fysisk planering måste för att bli framgångsrikt ske i ett gemensamt och
övergripande länssammanhang. En väl genomarbetad och förankrad Länsplan blir därmed ett
betydelsefullt verktyg för att kunna påverka planer på nationell nivå.
- Växa i Västmanland
Inom några år kan länet stå inför en situation med relativt hög andel lågutbildade kombinerat
med hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som det råder brist på arbetskraft inom mer
kvalificerade yrken. Det är ett hot mot tillväxt och välfärd i länet. Glappet mellan avgående och
tillkommande arbetskraft riskerar att bestå. Detta beror dels på den demografiska situationen,
men även att inträdet i yrkeslivet tenderar att ske allt högre upp i åldrarna.
2.4 Målområden
• Västmanlands identitet
• Befolkningsutvecklingen
• Regional bostadsplanering
• Attraktiva boendemiljöer
• Tillgänglighet – fysisk och digital
• Lust till lärande
• Matchning
3. Platser i Västmanland
Hållbar tillväxt genom utvecklad markanvändning
5

För att länsplanen ska kunna få ett genomförande perspektiv måste de fysiska
förutsättningarna klargöras och fogas samman med planen. De fysiska förutsättningarna
finns redan genom de kommunala översiktsplanerna där grunddragen i
markanvändningen ska redovisas. De kommunala redovisningarna innehåller såväl
markanspråk som allmänna intressen. Redovisningarna tjänar som en ”spelplan” för
samhällsbyggande för såväl kommunerna, privata aktörer och för statliga myndigheter
och verk. Vad som inte ryms i den kommunala översiktsplanen är redovisning av
planeringsunderlag i ett regionalt perspektiv. Underlag som är till nytta och angår två
eller fler kommuner efterfrågas samtidigt i länet. Hur de fysiska förutsättningarna ska
åskådliggöras kommer att klargöras och bestämmas under arbetets gång.
Både tillväxt av befolkning och företag som kräver stora ytor förutsätter en fysisk
planering som är tillväxtorienterad. Med tillväxtorientering menas att den fysiska
planeringen väger in faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt.
En ny plan- och bygglag antogs 2011. Den nya lagen är en förenkling av den gamla och
syftar till att bland annat förkorta samrådstiderna och underlätta den kommunala
planberedskapen. Den nya lagstiftningen möjliggör och underlättar för strategiska
översiktsplaner vilket innebär att lagstiftaren vill stärka kopplingen mellan kommunala
översiktsplaner och regionala dokument och samverkans organ.
Delprojektets syfte är att konkretisera Länsplanens målsättningar och erbjudanden sätta
dem i ett fysiska och geografiska sammanhang.
3.1 I dag
Planberedskapen i länet är god. De flesta av kommunerna har idag aktuella
översiktsplaner. De kommuner som har inaktuella översiktsplaner befinner sig nu i
startfasen eller under samråd för att anta nya planer. I de kommunala översiktsplanerna
behandlas utredningsområden för ny bebyggelse, industri, kommunikationer och
ställningstaganden för allmänna intressen såsom naturmiljö och kulturmiljövård. En
viktig förutsättning för att Länsplanen ska bli genomförbar i sin fysiska framtoning är att
regionala arbetet utgår från och bemöter inriktningen i de kommunala
översiktsplanerna.
Som stöd för samhällsbyggande har riksdagen antagit 16 miljömål, vars syfte är att nå en
miljömässigt hållbar utveckling i landet på lång sikt. Miljömålssystemet kan understödja
arbetet med den kommande Länsplanen för att den ska kunna möta kraven i en
hållbarhets bedömning
Den regionala identiteten
Västmanland är ett län som kan erbjuda närhet till huvudstaden och den omgivande
Stockholm – Mälarregionen. Genom sitt strategiska läge är länet attraktivt för boende,
besökare och näringsliv. Länet är tillgängligt. Det finns en intressant och rik historisk
bakgrund, besöksmål och bruksmiljöer av värde, prisvärda och attraktiva boendemiljöer,
Bergslagens skogar och ”orörda mark”, Mälardalens åkermark och närhet till flera vatten
och vattendrag. Särskilt kan nämnas länets åar med omgivande miljöer som utifrån sina
värden som kulturarv och upplevelse präglar länet.
Den svenska regionindelningen är föremål för en kommande översyn vilket gör att vi
måste betrakta länet utifrån yttre förutsättningar vi inte alltid har rådighet över.
6

Västmanlands län har inte en tydlig eller sammanhållande regional identitet. I ett
historiskt perspektiv är länet närmast att jämföra med ett genomfartslän. Det saknas ett
identitetsskapande perspektiv för länet. Vi behöver utveckla en förståelse för vilka
värden och egenskaper som karaktäriserar landskapet. ”Landskapsförståelse” i
sammanhanget handlar om att konkretisera vilka sammanhängande strukturer som
binder oss samman, men även visa de strukturer som delar oss.
Befolkning
I Västmanland bor det 252 800 invånare, varav 137 000 i Västerås som är Sveriges sjätte
kommun i storlek. Länet besår av 10 kommuner. Under den senaste tioårsperioden har
Västerås befolkning ökat med 6 procent, medan övriga kommuner har haft en svagt
ökande eller minskande befolkning. År 1985 var Västmanlands andel av rikets folkmängd
3,05 procent. Idag har denna andel sjunkit till 2,68 procent.
Infogas: Karta som visar befolkning och befolkningsutvecklingen i länet
Demografisk utveckling
Befolkningen blir äldre. Åldersstrukturen i länet är i obalans. Det är framförallt i de
viktiga åldrarna 25-29 år och 30-34 år som Västmanlands län har lägre andelar än vad
riket har. Andelen yngre pensionärer, åldern 65-69, är något högre än riket i övrigt. Länet
har en högre andel utrikes födda än riket. Utan utrikes inflyttning hade länets
befolkningsminskning varit högre. För att möta denna utveckling behöver förutsättningar
för att möta de demografiska utmaningarna diskuteras. En allmän utveckling i landet är
att större orter växer medan mindre orter minskar i storlek vilket överensstämmer med
strukturen i Västmanland.
I de bebyggelsegrupper och de samhällen som ligger utom de tätbebyggda delarna av
länet blir det allt svårare att upprätthålla verksamheter och service i form av
skolverksamheter, vård, närbutiker och bensinstationer. Detta till följd av att det saknas
befolkningsunderlag och att Västmanland är ett till ytan litet län som inte har så långa
avstånd till service i närliggande tätorter, därav det lilla antalet prioriterade butiker.
Störst avstånd är det i Skinnskattebergs kommun där en dryg femtedel av befolkningen
har mer än 1 mil till närmaste butik.
Infogas: Karta som visar åldersstruktur i länets kommuner
Bostäder
Bostadsbyggandet i länet är mycket lågt. Det är nästan bara i Västerås som nybyggnation
pågår. Länet uppvisar en tudelad ekonomi med avseende på fastighetspriser vid en
jämförelse mellan Västerås/Mälarregionen och övriga länet. Produktionskostnaderna för
bostäder är likvärdig mellan länets kommuner. Marknadsvärdet skiljer sig dock högst
påtagligt åt, d v s det är betydligt lägre på landsbygden och i de mindre kommunerna.
Service, företagande och verksamheter
I länet finns kända företag och verksamheter, som exempel kan nämnas ABB, områden
inom tillverkningsindustrier med spetskompetens, fordonsindustrin, hästhållning (till
vilken turism även tillhör), skolväsende, vård- och omsorgstjänster, eftergymnasiala
institutioner, högskola, gruvbrytning, it-teknik och tågkonstruktioner. Företagen och
verksamheterna erbjuder arbetstillfällen och har stor betydelse för länets
7

arbetsmarknadsregioner. Det förs en särskild diskussion i länet om att återuppta
gruvbrytning i de norra delarna. Projekten kommer att vara omfattande och vara av
regional betydelse
3.2 I framtiden
Till vår syn på framtiden finns en förståelse för vad som karaktäriserar landskapen i
Västmanland. Det finns en tydlig viljeinriktning för hur länets värden tagits tillvara och en
beredskap för den kommande översynen av regionindelningen. Länsplanen är i
framtiden ett välanvänt underlag för aktörerna i länet med stöd för
verksamhetsetableringar, exploateringsföretag, bostadsförsörjningen och den
demografiska utvecklingen. Det råder konsensus om planens innehåll och de insatser
som krävs för att genomföra den.
Länsplanen som utvecklingsplan kommer att genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv.
Perspektivet kommer att hämta stöd ur miljömålssystemet men utgå från de fyra
aspekterna av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk hållbarhet.
Hållbarhetsbedömningen kommer att integreras i Länsplanen.
Den regionala identiteten
Vårt arv i form av bruksmiljöer är en tillgång. Detta stärker vår identitet och de faciliteter,
byggnader och åtgärder som hör tiden till kan ställas om mot ny användning.
Landskapets natur- och kulturmiljövärden kan marknadsföras. Gemensamma
omvärldsutmaningar och strukturer ska identifieras och påverkas/överbryggas.
Länsplanen kan verka för- och främja lokalt producerad mat. I vårt anspråk på framtiden
ska dessa faktorer, egenskaper och värden finnas samlade.
Variablerna och faktorerna för att ”förstå landskapet” kan inhämtas utifrån vad vi vill
konkretisera. Egenskaper och struktur kan uttryckas från såväl direkta sammanhang som
indirekta. Nedan ett exempel från konsulten Bengt Schibbye som tidigt i processen
bistått det förberedande arbetet med att beskriva metodiken. En grov skiss över de
geologiska förutsättningarna och sammanhangen som kan sägas utgöra en struktur.
Bilden och bilderna kan breddas och kompletteras. Strukturbilderna får sedan tas fram
utifrån de insatsområden som kommer att klargöras under arbetets gång.
8

Landskapsperspektivet kommer att stärka länet och komplettera den strukturbild som
kommer att upprättas som gensvar till motsvarigheten i Stockholms RUFS.
Strukturella samband
Sambanden med strukturen i Stockholmregionens RUFS 2010 ska ligga till grund för en
västmanländsk strukturbild. En västmanländsk struktur med stråk och kärnor utifrån
värderad beskrivning kommer att utgöra stommen för Länsplanens fysiska förankring.
Gemensam målbild för östra Mellansverige 2050. I östra Mellansverige finns idag
sammantaget en stor arbets- och bostadsmarknad, ett väl utbyggt utbildningssystem och
ett konkurrenskraftigt näringsliv. De funktionella sambanden i östra Mellansverige är
påtagliga och i takt med att regionen integreras alltmer blir de även allt viktigare.
9

Bild från RUFS 2010
Befolkningen
Befolkningens sammansättning (demografi) är en viktig faktor för planeringen.
När lämnar yngre människor lägenheten för villan? När säljer äldre människor villan och
söker efter lägenhet? Finns det mer varierande generationsperspektiv? Hur kan
mönstren tänkas se ut på längre sikt? Hur tillvaratar vi en äldre befolknings efterfrågan
på boende? Hur attraherar vi inflyttning? Hur kan vi tillsammans i länet samordna dessa
mönster för att tillgodose efterfrågan? Frågeställningarna bör utgå från ett perspektiv
med flera scenarier.
De kommunala befolknings målen;
• Norberg har målsättningen, bland annat genom positiva effekter från gruvnäringen
samt genom en satsning på designprocessen att växa från 5700 invånare till 6500 till
år 2015.
• Fagersta satsar på attraktiva LIS områden och fortsatta åtgärder för att underlätta
industrinäringen.
• Arboga kommun har målsättningen att bli 14 000 invånare till 2026
• Västerås kommun har inriktningen att år 2050 ha 200000 invånare i nya ÖP,
Kommunen växer årligen med 1300 till 1400 invånare, inriktningen för årsökningen är
satt till 1600. Ökning kräver nya arbetstillfällen.
• Målsättningen för Kungsörs kommun är att Kungsör i framtiden är en blandad
kommun, som ger många olika möjligheter för boende och företagare. Mål för
befolkningstillväxt: stabil ökning under planperioden. Ökningen ska främst utgöras av
inflyttning av barnfamiljer.
10

• Kommunfullmäktige i Skinnskattebergs kommun har lagt fast som
kommungemensamt mål att under 2012-2014 sträva efter att behålla den nuvarande
befolkningsnivån
• Surahammars kommun diskuterar i nuläget att ta fram befolkningsmål.
• Köpings kommun har målsättningen att ha en måttlig tillväxt.
• Sala kommun har idag ca 21400 invånare. Sala har som mål att öka till 25000
invånare till 2024 dvs en ungefärlig ökning med 3500 invånare.
• Hallstahammars kommun: "Befolkningen i Hallstahammars kommun ska öka med i
genomsnitt 75 personer per år."
En övergripande ansats till mål bör utvecklas för länsplanen (i förlängningen inte
preciserat per kommun). Inom ramen för Östra Mellansverige samarbetet (ÖMS) pågår
arbete med befolkningsprognos. Prognosen kommer att beskriva 3 olika scenarier.
Bostäder
Utmaningen blir att främja bostadsbyggande. För att möta denna utveckling behöver de
mindre kommunerna kunna erbjuda attraktiva boenden för att få människor att välja att
flytta till kommunen. En särskild problematik utgör bristen på bostäder för nyanlända
flyktingar, framförallt i länets större kommuner.
Attraktiva boendemiljöer
Länsplanen bör till sin utformning verka för attraktiva boendemiljöer i länet och
därigenom motverka den delade bostadsmarknaden.
Alla faktorer som ”drar” invånare till länet bör behandlas här. Möjligheten för
kommunerna att kunna erbjuda dessa boendemiljöer bör utredas ur ett regionalt
perspektiv. Frågor att belysa är t ex flyttkedjor mellan kommuner, orter och landsbygd,
kopplingen mellan människors val av boende/handel och befintlig infrastruktur samt
företagens val av lokaliseringsort.
Service, företagande och verksamheter
Fysiska förutsättningar påverkar såväl företags val av lokaliseringar som möjlighet att
utvecklas. I Länsplanen ska insatsområden tas fram. Insatsområdena ska behandla såväl
förutsättningar för befintliga verksamheter såsom förutsättningar för nyetableringar.
Med hänsyn till att handel för sällanköpsvaror koncentreras kommer Länsplanen att bistå
den övriga handeln som sker parallellt på lokala marknader.
Regionala effekter på grund av eventuell gruvbrytning i norra delen av länet kommer att
behandlas i Länsplanen vartefter frågorna blir tydligare. Det ska finnas en beredskap i
länsplanen för att frågorna ska kunna tas om hand.
Staden och landsbygden
Faktorer som styr människors val av boende är bland annat tillgänglighet, närhet till
service, närhet till grönområden, närhet till arbete samt personekonomiska faktorer.
Dessa faktorer måste lyftas fram. Statistik och underlag till stöd för dessa viktiga
planeringsfrågor bör inte struktureras eller avgränsas till kommunnivå. En lämpligare
ansats är perspektiv på tätorts- och på landsbygdsnivå.
Landsbygden och de mindre samhällena bör belysas i arbetet. Viktiga frågeställningar
som kommer att besvaras är strategier för att vända negativ befolkningsutveckling,
11

tätorternas betydelse för den omgivande landsbygden, underbyggda underlag och
samsyn kring vilka aspekter vi ska förstärka för att öka länets attraktionskraft som
livsmiljö. I vårt anspråk på framtiden underbyggs och förstärks landsbygdens och
småorternas betydelse som goda boendemiljöer. Faktorer som bland annat påverkar den
västmanländska livsmiljön är kulturutbud, kulturmiljö- och naturvärden samt turism.
- Kultur
Kulturverksamhet bidrar till att stärka länets livsmiljöer. Den av landstinget framtagna
Kulturplanen bör därför ligga till grund för länsplanens erbjudanden om attraktiva
boendemiljöer. Den färdiga planen ska stödja länets kulturarbete.
- Kulturmiljö- och naturvärden
Kulturmiljö- och naturvärden bör betraktas utifrån sina regionala samband för att öka
orternas och landsbygdens attraktivitet. Samtidigt måste våra anspråk på framtiden i
form av fysiska och tillväxtfrämjande åtgärder ske på ett sådant vis att de ursprungliga
värdena behålls. Det behövs därför metoder för att utveckla förståelse för landskapet. En
sådan metodik ska tillämpas inom ramen för Länsplanearbetet.
- Turism
Länets besöksnäring har utvecklats de senaste åren. Visionen för turismverksamheten är
att länets besöksnäring ska fördubblas till 2020.
3.3 Vägar framåt – utvecklas
- Framgångsfaktorer och knäckfrågor
- Åtgärdsförslag
4. Access Västmanland
God tillgänglighet till viktiga målpunkter inom och utom länet
Uppdraget till delprojektet kan sammanfattas med att skapa förutsättningar för att
erbjuda god tillgänglighet inom länet och till viktiga målpunkter utanför länet för alla
förekommande kommunikationer. Detta formulerar samtidigt anspråk på en rad aktörer,
t ex staten när det gäller transportinfrastrukturen.
Delprojektet fångar frågeställningar och formulerar successivt strategier för, dels fysisk
kommunikation via transportsystemen, dels virtuell kommunikation för att nå de
utvecklingsmål ska formuleras i Länsplanen. Av ämnesbredden och beroende på hur
verksamheterna är organiserade och finansierade, bedrivs delprojektet i två delområden
12

som företräds av delvis olika projektgrupper, transportpolitiska frågor respektive
IT/Bredband.
Händelser i omvärlden påverkar också under projekttiden, vilka måste formulera
ställningstaganden. Inom den nationella transportpolitiken pågår regeringsuppdraget
Kapacitetsutredningen, och under året kommer två propositioner om transportpolitisk
inriktning respektive infrastrukturpolitik, vilka startar arbetet med en ny
investeringsplan. Genom statens stimulansbidrag till bredbandsutbyggnad åren 2012-
2014 och regeringens mål för 2020, bör strategier utarbetas i närtid.
Västmanlands beroende av kontakter med omvärlden är mycket starkt. God
tillgänglighet till nyttor och tjänster inom och utanför länet är en nödvändighet för länets
utveckling, vilket inkluderar bra datakommunikationer. Tillgängligheten bör ingå i de mål
som formuleras i Länsplanen och utgör en viktig förutsättning för de övriga två
delprojekten.
4.1 I dag
Tillgänglighet utifrån det storregionala perspektivet
Funktionella samband, marknader och samarbeten finns i hela Stockholm-
Mälarregionen, men behöver förstärkas ytterligare genom ökad tillgänglighet, för att öka
människors valmöjligheter och möta förväntningar.
En viktig tillväxtfråga för Västmanland är synergierna och beroendet av utvecklingen i
den funktionella huvudstadsregionen, lite oprecist kallad Stockholm-Mälarregionen. I
internationella sammanhang är Stockholm en liten huvudstad. Omlandet har därför en
stor betydelse för konkurrenskraft och attraktion, byggd på det regionala kapitalet av
kunskap och naturtillgångar, ett utbud av varierade livsmiljöer, kreativa kunskapscentra,
ett starkt och mångfacetterat näringsliv, samt stimulerande miljöer för kultur och
rekreation och historiska samband. Betydelsen av de funktionella egenskaperna är i
detta avseende överordnade den offentliga organisationen. Tillväxtens mekanismer är
starkast ur ett individ och näringslivsperspektiv. Arbetsmarknadsfrågorna är centrala.
Inverkan av Stockholm och Stockholms län på den samlade utvecklingen är mycket
påtaglig. De senaste årens kraftiga befolkningstillväxt till Stockholms län är en stark signal
om dess starka gravitation och människors förväntningar.
I ett samarbete med omkringliggande län, det s.k. Östra Mellansverigesamarbetet, ÖMS,
har Stockholms län i RUFS 2010 utvecklat scenarier för den större regionen, kallade
målbild 2050. Dessa scenarier kan ses som möjliga strategierna för regionförstärkning,
men strukturer och tidsperspektiv måste värderas. För en samverkande ortsstruktur
utanför Stockholms län har två utvecklingstrender skissats. Dels en utveckling baserad på
en förstärkning av ”täta städer”, som också får en roll i en delregional utveckling genom
att interagera med sina omgivningar. Alternativet är en utveckling där alla orter utvecklas
av egen kraft.
Tillgänglighet inom Västmanland
Utvecklas!
Transportsystemet
13

- Godstransporter
Enligt projektdirektivet kommer delprojektet beskriva viktiga godstransportflöden och
noder.
- personresande
Enligt projektdirektiven kommer delprojektet identifiera och beskriva viktiga
reserelationer från destinationer (kommunhuvudorter) i länet till Stockholm, Arlanda,
Uppsala, Västerås-Eskilstuna, Örebro, Norrköping, Linköping samt eventuellt övriga
viktiga destinationer utanför länet.
- kollektivtrafik
Idag satsar Västmanlands län näst minst i landet på kollektivtrafik. Det finns goda
möjligheter att öka kollektivtrafikens andel av transportsystemet och därmed minska
användningen av fossila bränslen.
Andra utmaningar
En ny era inom gruvnäringen i Bergslagen ställer nya krav på kapacitet för
malmtransporter och insatsvaror. Konkurrens mellan persontrafik och godstrafik på
järnväg riskerar här att bli en begränsande faktor för arbetspendling i Bergslagen och för
effektiv logistik. En stark samverkan kring transporterna av såväl mineral och insatsvaror
som arbetskraft är nödvändig för att åstadkomma effektiva flöden i ett redan hårt
belastat järnvägsnät. Logistik, godstransportfrågor och en effektiv dagligvaruförsörjning
är gemensamma frågor för hela Stockholm – Mälarregionen som också inbegriper
sjöfartens möjligheter. I synnerhet utgör konkurrensen mellan persontrafik och
godstrafik på järnväg en besvärlig situation i en starkt växande befolkning, med rådande
stora kapacitetsbegränsningar och nuvarande låga utbyggnadstakt. Järnvägarna är ett
sammanhängande system vars kapacitetsbrister får återverkningar i stor omgivning.
IT och bredband
Utvecklas!
- Målsättning
Utvecklingen går mot allt mer kapacitetskrävande elektroniska tjänster vilket ställer krav
på en väl utbyggd IT-infrastruktur som når alla områden där befolkning och företag finns.
Regeringen har fastslagit att Sverige ska uppnå målet att 90 procent av Sveriges hushåll
och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.
- Bredbandsutredningen
I Västmanland har länsstyrelsen nyligen genomfört en kartläggning av
bredbandstäckningen ”Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i
Västmanlands län”. I länets glesbebyggda områden är tillgången till fiber mycket låg, och
därmed är tillgången till de höga hastigheterna också mycket begränsad. En strategi för
hur utbyggnad av bredband på landsbygden och i glesbygd kommer att utvecklas.
14

Kommunala, landstingskommunala och länsstyrelse mål
I projektarbetet har kommunerna redovisat sina mål för en gynnsam utveckling, som ett
underlag för den gemensamma målbilden i länsplanen. En SWOT analys har genomförts
utifrån rådande tillgänglighet i transportsystemet, vilket beskriver nuläge i förhållande till
de kommunala och landstingskommunala målen. Redovisningen sammanställs och
bearbetas!
4.2 I framtiden
Tillgänglighet utifrån det storregionala perspektivet
I den regionala dimensionen måste delprojektet Infrastruktur och kommunikationer
spänna över ett avsevärt större geografiskt område än länet och i länsplanen förstärka
systemperspektivet på transportsystemen. Detta inkluderande såväl infrastruktur som
trafikutbud och service, dels för de enskilda transportslagen dels överlämningspunkterna
mellan dem. Samarbete genom Mälardalsrådet i En Bättre Sits, har formulerat en
regional systemanalys som behöver förnyas inom en snar framtid. Till exempel finns
tankar om en gemensam organisation för regionaltågstrafiken kopplats till Citybanans
öppnande 2017, vilken förutsätter en bred diskussion.
Konkurrensen om investeringsmedel till statlig transportinfrastruktur – vägar, järnvägar
och farleder – är stark. Rådande planeringsprocesser och finansieringssystem missgynnar
sektorn i medelstilldelning, genom att underskatta de samhällsekonomiska och
regionalekonomiska nyttorna. Möjligheter till medfinansiering kommer däremot högst
sannolikt att befästas i kommande infrastrukturproposition.
Den innevarande investeringsperioden 2010-2021 för transportinfrastrukturen kommer
troligen att revideras under 2012-2013, inför en ny plan för åren 2014- 2025. I
åtgärdsplaneringen som föregår investeringsplanerna behöver anspråken från
Stockholm-Mälarregionen tydliggöras ytterligare och finansieringsmöjligheter värderas.
Rätt kommunicerade är stora projekt inget hinder för genomförande om de skapar brett
engagemang och förväntningar, jämför Citybanan, Förbifart Stockholm, Öresundsbron, m
fl. Det viktiga är att kunna besvara frågan om varför en åtgärd ska genomföras eller ett
system ska utvecklas, mer än vad som bör byggas eller hur det ska kunna genomföras?
En systematisk utbyggnad av de nationella stamvägarna och järnvägssystemet bör därför
starkare fokusera på regionförstärkning i hela Stockholm-Mälarregionen, och mindre på
enskilda projekt som löser brister i transportkvaliteter.
Tillgänglighet inom Västmanland
Länsplanen kommunicerar de långsiktiga ambitionerna för länets utveckling i en målbild
för de kommande 10-20 åren, med ytterligare utblickar framåt. Den utgör ett underlag
för strategiska överväganden hos människor och organisationer. De strategier som ska
formuleras för att nå målen måste däremot vara mycket mer konkreta, kunna tilldela
ansvar och allokera utvecklingsmedel. I det korta tidsperspektivet måste preciserade
aktiviteter och budgetar läggas fast av de verksamheter som ansvarar för området.
Ett konkret exempel är att Länsplanen bör formulera erbjudanden om
transportkvaliteter, t ex. restider och trafikutbud utgående från målbilden och därifrån
ställa anspråk på utveckling av transportinfrastrukturen, samt följa upp dessa genom
planerad intressebevakning
15

IT och bredband
Regionförstoring ger även andra positiva effekter i länet. Bättre kommunikationer ger
förutsättningar för en utvecklad besöksnäring och fritidsboende. Den förutsätter dock
bra IT-tillgänglighet i hela länet inte minst på landsbygd. En levande och tillgänglig
landsbygd är en av regionens stora tillgångar och en tillgång internationellt.
4.3 Vägar framåt - utvecklas
- Framgångsfaktorer och knäckfrågor
- Åtgärdsförslag
5. Växa i Västmanland
Kompetens och lärande som utvecklar individer och samhälle
Som en direkt följd av globaliseringen får arbetsmarknads- och kompetensfrågor en allt
större roll – den globala kompetensutvecklingen är oerhört stark och företag i regionen
konkurrerar alltmer på den globala kompetensmarknaden. För de enskilda företagen och
andra arbetsgivare är kompetensförsörjning en förutsättning för överlevnad och tillväxt,
oberoende av om de verkar lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt.
Samtidigt ser vi en ökande obalans – vi har att hantera en ökande arbetslöshet för vissa
grupper, och en samtida arbetskrafts efterfrågan inom vissa yrkeskategorier. Denna
ökande matchningsproblematik accentueras ytterligare av den demografiska
utvecklingen och blir därmed en av regionens största utmaningar.
Västmanland har idag en generellt sett låg utbildningsnivå – många ungdomar når ej
grundskolans mål, vilket utestänger de från många av de yrken som efterfrågas. Vi ser ett
växande kompetensgap mellan Västmanland och riket, många ungdomar går ut
gymnasiet utan full behörighet. Vi ser även att det är färre män som söker sig till högre
utbildning på högskolenivå, samtidigt som det är få kvinnor som söker sig till tekniska
utbildningar. Givet länets nuvarande industriella styrkeområden så kan konstateras att
länet idag är ett tydligt industri län, med internationell konkurrenskraft och därmed
efterfråga av spetskompetens inom automation och robotik. Vi ser även växande
industrinäringar, som tex gruvnäringen, som troligen kommer att påverka länet i sin
helhet.
Länet har således ett behov av en höjning av utbildningsnivån generellt sett, men vi ser
även att vi behöver bredda rekryteringen till fler grupper, samt skapa förutsättningar för
”vassare spetsar”. Att anta utmaningen att för Västmanland ge förutsättningar för såväl
individer som systemet att utveckla ”lust till lärande” är en framgångsfaktor. Såväl
16

kompetenshöjningen, -breddningen och – vässningen måste dock ske i samklang med
den verkliga kompetensefterfrågan, dvs en tydlig matchning.
Ökad förändringstakt – entreprenöriellt förhållningssätt!
5.1 I dag
Länet består idag av två funktionella arbetsmarkandsregioner, Västerås och Fagersta,
enligt SCB indelning. På längre sikt förväntas hela länet ingå i Stockholms funktionella
arbetsmarknadsregion. Länet har en lägre sysselsättningsökning än samtliga grannlän.
Bruttoregionalprodukten är 87% av rikets.
Infogas karta över länets utbildningsnivå, utbildningsinstitutioner, sysselsättningsstruktur
samt arbetsplatser.
Systemperspektiv
Insikten om att det råder en matchningsproblematik, om att vi har en generellt sett låg
utbildningsnivå, att länet fortsättningsvis kommer att behöva spetskompetens, om
behovet av ett mer entreprenöriellt förhållningssätt är väl förankrad i hela länet. Som
beskrivs nedan i erbjudandet pågår det också idag en mängd insatser med syfte att råda
bot på detta, men för att uppnå långsiktiga och kraftfulla effekter av insatserna krävs en
tydligare länsgemensam plattform för den fortsatta utvecklingen.
Ur ett systemperspektiv kan man beskriva arbetsmarknads- och kompetensförsörjning
som ett antal aktörer, som mer eller mindre samverkar och samspelar – ett system. Det
man kan konstaterar är att det finns beroenden mellan aktörerna, oavsett om det är
utbildningsanordnare (kommunala, statliga, privata, på olika nivåer), arbetsgivare
(privata och offentliga). Utöver detta finns det även andra aktörer, som är den del av
systemet, som tex Länsstyrelse, VKL, samarbetsorgansationer, intresseorgansationer,
branschorganisationer. I slutändan handlar det om att individer ges möjlighet att verka
på så sätt i detta system så att han eller hon inte hamnar i några återvändsgränder, att
det finns en sk ”röd tråd” – lust till lärande – och samtidigt ge förutsättningar för regional
tillväxt och utveckling - matchning.
Bilden nedan gör en schematisk första beskrivning av systemet. Bilden bör utvecklas och
förfinas . De olika aktörerna finns med, likaså visas sambanden mellan aktörerna. Varje
aktör verkar i sin ”box” med sitt uppdrag, men är likaså del av hela systemet.
Matchningen ligger framförallt i samspelet mellan den undre delen (utbildningssystemet)
och hur den kopplar mot den övre delen
(yrkesområden/kompetensefterfråga/arbetslivet). Lust till lärande ligger framförallt i
steget mellan de olika aktörerna i utbildningssidan, men även i hur den övre delen
kopplar till den undre delen av bilden.
17

Förskola
Vad karakteriserar erbjudandet
I systemmodellen har utmaningarna inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning
identifierats: 1) övergångarna mellan arbetsliv - utbildning och 2) mellan grundskola –
gymnasieskola - vidareutbildning.
Utifrån dessa utmaningar utkristalliseras två målområden: 1) bättre matchning för tillväxt
och 2) högre utbildningsnivå – lust till lärande.
1) Dagens erbjudande/utbud för högre utbildningsnivå - lust till lärande
Förskola, grundskola och gymnasium är grunden för länets framtida
kompetensförsörjning, för samhällets utveckling och för den enskilde individens
möjlighet till ett bra liv. Att länet har en förhållandevis hög andel skolungdomar som inte
genomför sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen, är bekymmersamt.
Övergången mellan grundskola - gymnasie och mellan gymnasie - högre utbildning blir
viktiga länkar för att höja utbildningsnivån i länet.
1) Arbetsmarknadskunskap och Vägledning
För att våra skolungdomar ska kunna göra kloka utbildningsval och bli medvetna om
betydelsen av att fullfölja grundstudierna, utgör information och vägledning exempel på
länkar som kopplar samman utbildningsnivåerna. Satsningen Arbetsmarknadskunskap,
når lärare, elever och föräldrar i hela Västmanland och syftar till att stärka individens
möjlighet till att få jobb efter skolan.
För att uppdatera studie- och yrkesvägledarna med aktuell arbetsmarknadskunskap om
bristyrken och vilken typ av motsvarande utbildning som krävs, arrangeras sedan ett år
tillbaka Vägledarforum. Vägledarforum erbjuds två gånger per år med en bransch i fokus
per tillfälle.
2) Ungdomsarbetslösheten
Yrkesomr
pde 1
Gymnasie
Grundskol skola
a
LST
Yrkesomr
åde
YH
VKL
Yrkesomr
åde
Vuxenut
Yrkesomr
åde
Högskola
Bransch
Utbildningsinsatser för att häva obalansen mellan ungdomsarbetslösheten och
efterfrågan på arbetsmarknaden är flera. Enbart i Västerås stad satsas 26 695 000 kr ur
arbetsmarknadsbudgeten på ungdomar. Staden erbjuder mer än 1000 olika
18

praktikplatser till ungdomar under året. Tillkommer ytterligare medel från reguljära
verksamheter som t.ex Jobbcentrum, för dem som står närmare arbetsmarknaden.
YOU är ett länsövergripande projekt för att koppla arbetslösa ungdomar till företag med
arbetskraftsbehov och i satsningen Flexibelt arbete och utbildning, kombineras arbete på
rekryteringsföretag med kompletterande folkhögskolestudier.
3) Övriga arbetsmarknadsinsatser
Ska utvecklas mer!
4) Uppdragsutbildningen (arbetslivets kompetenshöjande insatser)
Ska utvecklas mer!
5) Stimulera teknikintresse
Satsningar för att öka teknikintresset hos barn och ungdom sker nu bl a med
uppbyggnaden av KomTek och Science Center. Flera andra koncept finns framtagna för
grundskolan. I Arboga kommun har näringslivet t ex sponsrat sk tekniklådor.
För att öka antalet studenter som väljer att studera teknikinriktade utbildningar, har
högskolan tillsammans med andra aktörer tagit fram konceptet, ”Hello World”. Hello
World är en kombination av högskolekurs och praktikplats där tjejer som går på
gymnasiet eller just har tagit studenten får lära sig mer om projektledning, teknik och
informationsdesign. Under kursens gång får tjejerna jobba i grupp med verkliga
uppdragsgivare ute i samhället.
Dessutom deltar högskolan i olika åtgärder som syftar till att öka kunskapen om
teknikutbildningar och visa på vilka möjligheter det finns till varierade arbeten inom
teknikområdet.
6) Bryta könsbundna val och få fler män att studera på högskolan
För att få fler killar blir nyfikna på, och eventuellt välja, en otraditionell utbildning vilket
bryter normer och invanda genusmönster, har Mdh tagit fram ytterligare ett koncept:
”Hello People” – sommarpraktik inom hälsa för killar. Under fyra sommarveckor får 25
gymnasiekillar möjlighet att skaffa sig kunskap om vad en sjuksköterska, sjukgymnast,
folkhälsovetare och socionom arbetar med och få information dessa utbildningar.
Utvecklas: Hur man arbetar i hela länet med olika satsningar för att få helhetsbilden.
2) Erbjudande/utbud inom matchning utbildningsplanering - arbetslivets
kompetensbehov
Individens övergång från genomförd utbildning till ett yrke som matchar arbetslivets
efterfrågan på kompetens, är nästa utmaning som beskrivs i systemmodellen. I
Västmanland råder kompetensbrist framförallt inom teknik och tillverkning samt vård
och omsorg. Här finns goda exempel att lära av, bygga vidare på och utveckla. Följande
exempel beskriver hur matchningen bedrivs idag:
1) Collegestrukturer
I nuläget finns två collegestrukturer i länet; Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege.
Här möts arbetsliv och utbildningsanordnare på en arena för att kvalitetssäkra och
19

planera utbildningar på gymnasie- högskole och yrkeshögskolenivå. Inspiratörer inom
respektive college arbetar med kommunikation och information till skolungdomar för att
inspirera till högre utbildning. Collegeformen säkerställer att utbildningarna är anpassade
efter arbetslivets kompetenskrav och ökar individens chanser att få ett jobb efter
genomförda studier.
2) Yrkeshögskoleutbildningar
Med yrkeshögskoleutbildningarna (Yh) sker matchningen per automatik; utbildningarna
kommer endast till stånd om efterfrågan är påvisad och bygger på initiativ och
engagemang från arbetslivet. En Yh-utbildning ska leda till jobb. Satsningen Yh
Mälardalen verkar för att få fler Yh-utbildningar till länet och för att få fler studeranden
på Yh-utbildningarna.
3) Samverkan högskola – näringsliv - offentlig sektor
Samverkan kan på fler olika nivåer och områden. På högskolenivå handlar det t ex om
projekt- och examensarbeten, forskning och utveckling samt utbildningsplanering.
Mälardalens högskola bedriver ett omfattande forskningssamarbete med näringslivet i
Västmanland och Södermanland. Ett framstående exempel på detta arbete är Mdh:s
forskning inom inbyggda system. Högskolan driver också flera stora projekt Automation
Region är ett brett samarbetsprojekt med syfte att stärka och synliggöra länets
världsledande automationsindustri och det stora automations- och
produktionskunnandet. Robotdalen ska utveckla Mälardalen till ett världsledande
centrum för utveckling av robotik. Samhällskontraktet syftar till att höja kompetensnivån
i regionen inom lärarutbildning och skolutveckling, äldreomsorg och socialt arbete samt
hållbar stadsutveckling. Morgondagens studenter och arbetskraft lyfts också fram i
Samhällskontraktet, där målet är att fler studenter ska stanna i regionen efter
genomförda studier och att arbetsgivare i såväl offentlig som privat sektor ska hitta den
kompetens de söker.
4) Praktiksamordning
Praktik utgör ett viktigt exempel på övergångar mellan utbildning-arbetsliv som
genomförs på flera olika utbildningsstadier och i flera olika former. Följaktligen växer en
komplex kartbild fram, som också arbetslivet kan behöva hjälp med att förstå och sätta
sig in i, för att kunna prioritera och planera var och hur de ska engagera sig. Det finns
frågetecken kring behov av samordning och hur den samordningen skulle kunna se ut.
5) Rekrytering
Flera goda exempel på ett utvecklat samarbete mellan offentliga aktörer och näringslivet
för att underlätta rekrytering och medflyttarservice, finns också i länet.
Rekryteringsmässan i Västerås-Eskilstuna är Sveriges största rekryteringsmässa och
arrangeras av Arbetsförmedlingen. I år kommer det att vara ett Yrkeshögskoletema på
mässan, för att öka antalet studeranden på Yh-utbildningarna framöver och skapa
intresse för utbildningsformen hos arbetsgivarna.
På högskolan finns ett permanent arrangemang kallat Karriärtorget där matchning
mellan studenter och arbetsgivare sker.
HR-Nätverket Fagersta Norberg samt Jobba i Västerås jobbar aktivt med
rekryteringsarrangemang i form av t ex minimässor och medflyttarservice för sina
20

medlemsföretag för att öka inflyttningen av arbetskraft från övriga delar av Sverige och
även utomlands.
Entreprenöriellt förhållningssätt
Entreprenörskap löper nu som en röd tråd genom hela utbildningssystemet och är ett
förhållningssätt också för …..
5.2 I framtiden
Den framtida utmaningen ligger bla i att
1. Skapa en gemensam bild av hela systemet, som är kommunicerbar till alla aktörer i
systemet.
2. Genom att identifiera brister i samspelen ta fram länsgemensamma handlingsplaner
för att motverka detta.
a. Fokus på bla övergångarna i utbildningssystemet
b. Utveckla kunskapen om arbetsmarknaden hos länets invånare
c. Stärka kunskapen om utbildningsystemet och dess möjligheter
3. Stärka enskilda länsgemensamma intressen
a. Stärka MDH roll som regional kompetensförsörjare
b. College
c. Utveckla utbildningar ri linje med länets industriella framtida behov
4. En länsgemensam plan för att utveckla ett starkare entreprenöriellt förhållningssätt
5. …
6.
5.3 Vägar framåt - utvecklas
- Framgångsfaktorer och knäckfrågor
- Åtgärdsförslag
6. Kraftsamling framåt
Samlade åtgärdspaket och genomförandeprocesser
Källor & underlag
Bilagor
21