Nyhetsbrev nr 1, mars 2011 (pdf 0,7 MB, nytt fönster)

More documents

Recommendations

Info

Ett centralt innehåll Vi såg till att grundligt dokumentera för framtida behov och kollegor. Vi kunde konstatera att förmågan att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer hade stärkts hos alla elever. Mycket jobb återstår innan vi tillgodosett styrdokumentens krav, ett är säkert, innehållet i kursplanen känns inte längre lika omfattande och oupp- 6 Tekniken i skolan nr 1 | 2011 nåeligt. Men framförallt, det är kul med teknik, hur kul som helst! Ur några ämnens centrala innehåll, enligt Lgr 11: - Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter (Tk) - Några enkla ord och begrepp för Polhem350 har börjat! TEXT: MICHAEL H. LINDGREN Under de kommande åren är tanken att lyfta fram och uppmärksamma Christopher Polhem, den svenska mekanikens fader, född för 350 år sedan. Som en stimulerande och inspirerande förebild kan han få oss alla att refl ektera över och ägna mer tid åt tekniken. Genom att lyssna på den visionäre mångsysslaren, uppfi nnaren, innovatören, entreprenören, industrimannen, teknikspridaren och teknikläraren, kan vi kanske komma till insikter även om vår egen tid. Så låt oss lära känna honom närmare! Polhem föddes troligtvis i slutet av 1661 i Visby på Gotland. Men starten i livet blev inte den bästa. Familjens ekonomi var dålig så han fi ck knappt någon utbildning. Endast 12 år gammal blev han lämnad att själv förtjäna sitt bröd. Anställd som dräng söder om Stockholm lärde han sig själv smida, fi la och svarva, samt laga klockor och bygga maskiner. Men åren gick och alla hans drömmar om någon form av teknisk utbildning grusades en efter en. Under tiden strävade han framåt med praktiska försök och misslyckanden och blev allt duktigare. ”Lusten övervin- ner allt”, skrev han. Som genom ett mirakel, skrevs han in vid Universitetet i Uppsala. Han var då 25 år gammal. Urverk och gruvor I Uppsala lyckades han laga och förnya det gamla konsturet i Domkyrkan – en bragd i sig, eftersom han saknade utbildning som urmakare. Ett sådant ur var den mest avancerade typen av maskin i världen. Ryktet om denne skicklige ”Mechanicus” nådde snabbt huvudstaden och även kungen. För Karl XI visade Christopher Polhem upp en modell av en otrolig gruvmaskin, som han hade upp- Alla elever var stolta över sina popup-böcker! att benämna och samtala om tekniska lösningar (Tk) - Texter som kombinerar ord och bild (Sv) - Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare (Sv) - Framställande av berättande och informativa bilder (Bd) - Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete (Bd) Staty över Polhem, Heden, Göteborg Foto: Fluff
manats att skapa. Den förtjuste kungen belönade honom med livstids lön och Polhem prisade Gud som hade lämnat ett ofärdigt ur i Uppsala till honom. En resa i teknik Utrymmet här räcker inte till för en 89-årig äventyrs- och samhällsklassresa på teknikens område. Men Christopher Polhem reste vidare och blev gruvingenjör och konstmästare i Falun, där konst betyder maskin, som bekant är. Vid Kopparberget och även utomlands byggde han många nydanande gruvmaskiner. År 1700 grundade han den märkliga industrianläggningen Manufakturverket i Stjärnsund, en plats dit han fl yttade med sin kära hustru Maria och där fl era av deras barn växte upp. Där hittade han på mängder av unika vattendrivna maskiner och praktiska hushållsprodukter, som dyrksäkra lås och tallrikar av plåt. Han hade svårt att få tag i arbetare, så många varor tillverkades ”utan menniskio henders tilhielp”, d.v.s. med automatiska vattendrivna maskiner, som han hade uppfunnit. Polhem - teknikdidaktikern På Stjärnsund byggde han också upp en skola i teknik med en bred tvärvetenskaplig inriktning med mekanik och vattenkraft i fokus – Laboratorium Mechanicum. I undervisningen där hade Polhems mekaniska alfabet en särskilt viktig roll. Det mekaniska alfabetet bestod i ett antal trämodeller som visade viktiga rörliga delar i maskiner, som hävstången, kugghjul eller en polhemsknut. Han utvecklade även undervisningsplaner i teknik för sina barnbarn, två 10-åriga pojkar. Så blev den lille övergivne invandrarsonen Christopher med tiden den ”store Christopher Polhem”. Hans teknik och pedagogik var framtidens, även om inte alla förstod det då. I Polhems värld var tekniken enklare att förstå än den som omger oss idag, inte minst för att mekaniken är så påtaglig och fullt synlig. Det är ju så mycket lättare att förstå en vattendriven sax som klipper plåt, än en platt-TV. I vår datoriserade värld är Christopher Polhem en uppfriskande och mycket nyttig pedagogisk ledstjärna för alla åldrar, och en utomordentlig lärare att börja med. Hade Christopher Polhem levt idag och fått gå i grundskolan hade han nog häpnat. Och han hade säkert gillat teknikämnet! Men han hade inte kunnat förstå hur våra elevers mobiler kan fungera – pyttesmå lysande maskiner som man kan tala över avstånd med – och se vilka konstiga material de är gjorda av! Christopher Polhem hade nog frågat hur de fungerar, men förvånats över att han inte fi ck så många svar. I stället hade han säkert rekommenderat barnen att börja med att försöka förstå mekaniken i ett urverk – ”En sådan bequäm exercis tiänar och till kråpzens lagoma motion och hälsans konservation”. Bygg en händelsekedja och var med i Husbyggarens tävling! Använd tekniklektionerna till en rolig utmaning för lärare och elever. En s.k. Rube Goldbergmaskin kan vara så avancerad som den bandet OK Go lät bygga till sin video, men så behöver det inte vara i denna tävling. Bygg er händelsekedja, fi lma, lägg ut den på Youtube och skicka länken till tidskriften Husbyggaren. Läs mer om tävlingen och inspireras av OK Go på http://www.husbyggaren.se Teknikpedagogik från 1690-talet! Kopia av en av de 80 modeller ur Polhem mekaniska alfabetet, byggd av författaren. Foto: Michael H. Lindgren. Fråga eleven! Christoffer Polhem fyller 350 år 2011. Vet du vem han var, gjorde och jobbade med? Amanda Josefsson åk 8, Navestadsskolan “Jag tror att han var en uppfi nnare och industriman. Vi har pratat om uppfi nnare på tekniken i skolan men inte om Christoffer Polhem just. Nu jobbar vi med olika konstruktioner på tekniklektionerna.” Carl Adam Stråberg åk 9, Hagaskolan ”Christopher Polhem var en svensk uppfi nnare. Polhemslåset, ett hänglås, är en av hans idéer. Och han är avbildad på baksidan av femhundralappen!” Tekniken i skolan nr 1| 2011 7
Page 1 and 2: Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR T
Page 3 and 4: Forts. från s. 1 och vilken maskin
Page 5: Teknik när det är som bäst TEXT

Nyhetsbrev nr 1, mars 2011 (pdf 0,7 MB, nytt fönster)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?