Nyhetsbrev nr 1, mars 2011 (pdf 0,7 MB, nytt fönster)

manats att skapa. Den förtjuste kungen
belönade honom med livstids lön och
Polhem prisade Gud som hade lämnat
ett ofärdigt ur i Uppsala till honom.
En resa i teknik
Utrymmet här räcker inte till för en
89-årig äventyrs- och samhällsklassresa
på teknikens område. Men Christopher
Polhem reste vidare och blev gruvingenjör
och konstmästare i Falun, där
konst betyder maskin, som bekant är.
Vid Kopparberget och även utomlands
byggde han många nydanande gruvmaskiner.
År 1700 grundade han den
märkliga industrianläggningen Manufakturverket
i Stjärnsund, en plats dit
han fl yttade med sin kära hustru Maria
och där fl era av deras barn växte upp.
Där hittade han på mängder av unika
vattendrivna maskiner och praktiska
hushållsprodukter, som dyrksäkra lås
och tallrikar av plåt. Han hade svårt att
få tag i arbetare, så många varor tillverkades
”utan menniskio henders tilhielp”,
d.v.s. med automatiska vattendrivna
maskiner, som han hade uppfunnit.
Polhem -
teknikdidaktikern
På Stjärnsund byggde han också upp
en skola i teknik med en bred tvärvetenskaplig
inriktning med mekanik
och vattenkraft i fokus – Laboratorium
Mechanicum. I undervisningen där hade
Polhems mekaniska alfabet en särskilt
viktig roll. Det mekaniska alfabetet
bestod i ett antal trämodeller som
visade viktiga rörliga delar i maskiner,
som hävstången, kugghjul eller en
polhemsknut. Han utvecklade även
undervisningsplaner i teknik för sina
barnbarn, två 10-åriga pojkar.
Så blev den lille övergivne invandrarsonen
Christopher med tiden den
”store Christopher Polhem”. Hans
teknik och pedagogik var framtidens,
även om inte alla förstod det då. I
Polhems värld var tekniken enklare att
förstå än den som omger oss idag, inte
minst för att mekaniken är så påtaglig
och fullt synlig. Det är ju så mycket
lättare att förstå en vattendriven sax
som klipper plåt, än en platt-TV. I
vår datoriserade värld är Christopher
Polhem en uppfriskande och mycket
nyttig pedagogisk ledstjärna för alla
åldrar, och en utomordentlig lärare att
börja med.
Hade Christopher Polhem levt idag
och fått gå i grundskolan hade han
nog häpnat. Och han hade säkert gillat
teknikämnet! Men han hade inte kunnat
förstå hur våra elevers mobiler kan
fungera – pyttesmå lysande maskiner
som man kan tala över avstånd med
– och se vilka konstiga material de är
gjorda av! Christopher Polhem hade
nog frågat hur de fungerar, men förvånats
över att han inte fi ck så många svar.
I stället hade han säkert rekommenderat
barnen att börja med att försöka förstå
mekaniken i ett urverk – ”En sådan bequäm
exercis tiänar och till kråpzens lagoma
motion och hälsans konservation”.
Bygg en händelsekedja och var med i Husbyggarens tävling!
Använd tekniklektionerna till en rolig utmaning för lärare och elever. En
s.k. Rube Goldbergmaskin kan vara så avancerad som den bandet OK Go
lät bygga till sin video, men så behöver det inte vara i denna tävling. Bygg er
händelsekedja, fi lma, lägg ut den på Youtube och skicka länken till tidskriften
Husbyggaren. Läs mer om tävlingen och inspireras av OK Go på
http://www.husbyggaren.se
Teknikpedagogik från 1690-talet! Kopia av en av
de 80 modeller ur Polhem mekaniska alfabetet,
byggd av författaren. Foto: Michael H. Lindgren.
Fråga eleven!
Christoffer Polhem fyller 350 år 2011.
Vet du vem han var, gjorde och jobbade med?
Amanda Josefsson
åk 8, Navestadsskolan
“Jag tror att han var en uppfi nnare
och industriman. Vi har pratat om
uppfi nnare på tekniken i skolan men
inte om Christoffer Polhem just. Nu
jobbar vi med olika konstruktioner på
tekniklektionerna.”
Carl Adam Stråberg
åk 9, Hagaskolan
”Christopher Polhem var en svensk
uppfi nnare. Polhemslåset, ett hänglås,
är en av hans idéer. Och han är avbildad
på baksidan av femhundralappen!”
Tekniken i skolan nr 1| 2011
7