Nyhetsbrev nr 1, mars 2012 (pdf 1,2 MB, nytt fönster)

Tekniken i skolan
NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA
NR 1 MARS 2012 ÅRGÅNG 18
Förkunskapernas värde
TEXT OCH FOTO: LILI KAPPER, KLASTORPSSKOLAN
Inklippt porträttbild av Lili Kapper. Foto: Christina Wallnér
Lili Kapper föddes i Kroatien. Ett annat land, en annan tid, en annan
skolkultur. Utifrån sin egen uppväxt har hon refl ekterat över hur man
tar till vara elevers erfarenheter och förkunskaper, inte minst när det
gäller teknikundervisning. Vad är värdefullt att bygga vidare på? Här
berättar hon om tankarna som väcktes efter en föreläsning som hon
gav i Kroatien i somras.
Året är 1963. Jag föds vid öppen eld
och fotogenlampa i en by sju mil från
Split i Kroatien. Vägen till byn är knappt
farbar. Det dröjer hela 17 år tills byn får
elektricitet och 45 år till vägen asfalteras.
Men det tar bara 15 år innan byn avfolkas,
eftersom den saknar affär, skola och
möjlighet till sjukvård eller jobb. Huset
jag föds i är noggrant byggt under många
år. Bjälkarna är sotiga men hantverket
håller i över 100 år. Jag har alltid känt en
stark beundran över byggmästarnas verk.
Samma år, 1963, trycker man läromedel
för högstadiets teknikundervisning och
timplanen är imponerande stor i Kroatien.
Vilka är ambitionerna?
Tiden i skolan
När jag börjar skolan kan jag göra ost
och sätta den i en enkel träanordning
så att vätska pressas ut. Jag kan göra en
kvast av olika tåliga grässorter, förklara
hur man skördar majs, slår med lie, tar
upp vete med skära, gör rep av råghalm
och fårull. Jag kan klippa får, göra upp
eld, ta upp vatten från en brunn. Jag
kan berätta hur man slipar en yxa, eller
armerar vid husbygge.
Ändå kräver lärarinnan att mina föräldrar
ska komma till skolan så snart som
Forts. s. 3

Tekniklärarna – övermänskligt effektiva?
TEXT: THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS
Att döma av de många mejl och andra signaler som når oss, verkar det
som om tekniklärarna förutsätts kunna uppnå kursplanens ambitioner
på betydligt färre timmar än sina kollegor i t.ex. NO.
Så ser det i alla fall ut på många skolor.
Grundskolans kursplaner innehåller
syftesbeskrivningar, ett centralt innehåll
som skall hinnas med och anger
de kunskapskrav som skall uppnås.
En timresurs hälften så stor i Teknik,
som t.ex. biologi eller fysik, förutsätter
väl då nästan övermänskligt skickliga
tekniklärare. Borde det inte sätta spår
i lönebildningen!
Jag googlade på ”timplan + grundskola”,
en långt ifrån vattentät metod, men
den gav ändå några intressanta, nästan
smått uppseendeväckande exempel.
En av de skolor jag stötte på räknar
med att klara biffen med 17,5 timmar
i åk 8 och lika många i åk 9, enligt
timplanen för 2011/12. Här måste det
handla om de ”superpedagoger”, som
just nu är på tapeten! Att utveckla de
förmågor och klara de kunskapskrav
kursplanen ställer skall man alltså göra
på totalt 35 klocktimmar! Det låter
nästan för bra för att vara sant.
Anledningen till att jag började leta på
nätet var ett mejl från en tekniklärare.
Han berättade att man på hans skola
nu gjort en timplan där biologi, fysik
och kemi sammantaget fått drygt 700
timmar från årskurs 1-9, d.v.s. ca 240
timmar per ämne. Tekniken fi ck nöja
2
Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för
tekniken i skolan, vid Linköpings universitet.
Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med
en upplaga på ca 9000 exemplar.
Redaktör: Claes Klasander, CETIS
Postadress: Linköpings universitet
Campus Norrköping
601 74 Norrköping
E-post: claes.klasander@liu.se
Telefon: 011-36 33 07
Ansvarig utgivare: Thomas Ginner
E-post: thomas.ginner@liu.se
Tryck: Elanders AB
www.cetis.se
Tekniken i skolan nr 1 | 2012
sig med 106 – inte ens hälften. Riktigt
hur man motiverar denna uppdelning
har jag inte lyckats ta reda på. Och mitt
i allt detta dök ett annat mejl upp: “På
förfrågan upplyste skolan att ämnet
teknik inte är ett eget ämne utan ingår
i andra ämnen och delvis hanteras av
fritids.” Hur fritids skall klara detta
med betyg framgår inte.
I en rapport från Skolverket om undervisningstid
i olika ämnen (2009-
04-28 dnr 2008:00741) skriver man,
angående NO-ämnena och tekniken,
om de antaganden man utgått från i
samband med kursplanearbetet. Man
gjorde dels en inventering av praxis,
som visade sig svår att generalisera
från, dels resonerade man sig fram
till vad som kunde vara rimligt. Det
handlar således om riktvärden och
inga fastställda timkvoter. Verkets
förslag till fördelning ser ut så här: åk
1 - 3: 180-220, 4-6: 230-270 och 7-9:
300-340 timmar. Totalt gäller förstås
de stadgade 800 timmarna – med viss
möjlighet till minskning alternativt
ökning i varje ämne.
Förslag till fördelning mellan Teknik
och NO-ämnena ges inte. Men i Skolverksrapporten
står inte – och ingen
annanstans heller – att Teknik skall ha
t.ex. hälften så många timmar som vart
och ett av de andra ämnena. Inte heller
går det att hitta formuleringar som
säger att de förmågor som skall övas
och de kunskapskrav som satts upp i
kursplanen för Teknik skulle vara hälften
så krävande som för t.ex. något av
NO-ämnena. Den enklaste lösningen
vore väl därför att just dela 800 med 4.
Det blir 200 timmar per ämne från åk 1
till 9, svårare behöver det inte vara! Det
var också den lösning Skolverket förde
fram på sina konferenser i höstas.
Det är inte lätt att förstå hur den här
skeva timfördelningsmatematiken
uppkommit.
Glädjande nog fi nns det kommuner,
förhoppningsvis allt fl er, som både
kan räkna och förstått att man inte kan
trolla bort det obligatoriska teknikämnet.
Timplanen för grundskolorna
i Norrköpings kommun hamnade i
vår mejl. Där har man delat 800 med
fyra och fått just 200! Både rätt och
logiskt – och faktiskt inte så svårt att
räkna ut.
KONTAKT OCH ANNONSBOKNING
Rekvisitör: Katarina Blomqvist, CETIS
Postadress: Linköpings universitet
Campus Norrköping
601 74 Norrköping
E-post: katarina.blomqvist@liu.se
Telefon: 011-36 31 20
Mobil: 073-620 95 08
Aktuella priser med mera fi nns på www.cetis.se
PRENUMERATION
Beställ ditt eget exemplar gratis från
CETIS hemsida www.cetis.se
Prenumerationsfrågor: Anette Jangenstedt
E-post: anette.jangenstedt@liu.se
Telefon: 011-36 31 09
Thomas Ginner
Foto: Christina Wallnér

Forts. från s. 1
möjligt. Där får min arma moder veta
att jag ingenting kan. Min mamma som
är analfabet har inte mandat att protestera.
Varken hon eller jag tänker att
den kunskap jag redan har är något att
respektera. Först mycket senare förstår
jag att det inte är fel på mig – min lärarinna
hade inte förmåga att intressera
sig för mina förkunskaper.
Innan min mor säger adjö ger hon en
stor lufttorkad fl äsksida till min lärare.
Tänk om jag åtminstone då fått berätta
hur man slaktar en gris, vilka verktyg
man behöver, hur en saltlake ska göras
och varför man behövde en röklucka
i huset där torkning ska pågå. Jag har
gjort allt som jag radat upp ovan oftare
än jag hållit en penna i handen.
Jag gillar inte skolan efter detta samtal.
Åtta år gammal inser jag att jag inte passar
i min klass. Jag är den enda som är från
berget och vi saknar radio och TV. Jag
har övat på fel saker! Jag befi nner mig i
ett läge då jag börjar tro att jag inte kan
något. Rektorn låter mig byta klass.
Pånyttfödelse
Min nya lärarinna förstår att min livserfarenhet
är kunskap. Att lära sig skriva på
linje blir en lätt match i jämförelse med
att karda ull. Jag börjar gilla skolan och
känner att jag kan mycket. Ämnet teknik
fi nns på schemat först i 5:an. Praktiska
övningar är intressanta. Verktyg tar man
med sig hemifrån – slöjdsåg och extrablad
som lätt går sönder. År 1966 publiceras ett
läromedel för ämnet teknik. På omslaget
fi nns sju pojkar och fem fl ygfarkoster.
Nuläget
Trots att det har skett en successiv
minskning av tekniktimmar är nästan
alla platser på tekniska utbildningar i
Kroatien upptagna och intresset att
läsa vidare inom teknik och naturvetenskap
stor. Många skolor i Kroatien
Klassrum i Kroatien av i dag. Foto: Lili Kapper
är nu välutrustade med datorer. Unga
förstår att de behövs för framtiden,
men också att utbildning kan säkra utsikterna
att få jobb. Men på gymnasiet
och universiteten anser studenterna
att de får dåliga möjligheter att besöka
arbetsplatser och öva på riktigt. Ungdomar
som jag talar med klagar även
på lärares kunskaper och engagemang.
Några anser att tekniktimmarna i de
stora klasserna alltför lätt förvandlas
till teknikhistoria.
I grundskolan Dubovac, där jag föreläste
i somras, träffade jag en sann eldsjäl
och insåg att den typen av engagerade
personer är centrala för hur eleverna
upplever sin teknikundervisning. Precis
som i Sverige. Så ta till vara på alla
förkunskaper, de är värda mycket.
Tekniken i skolan nr 1 | 2012
3

Förpacka, förvara, förbruka – ett tekniktema om
TEXT: MATTIAS RÖNNERFORS, HÖSSNA SKOLA
I Ulricehamn ligger Hössna skola, en F-6 skola med 87 elever. Där
fi nns lärarna Birgitta Severinsson och Mattias Rönnerfors som startade
projektet Förpacka, förvara, förbruka. Målet var att lyfta teknik
på skolan och genom ett temaarbete ge eleverna en god grund för
att nå målen i ämnet. Dessutom gavs möjlighet för den pedagogiska
personalen att bli medveten om hur teknikämnet kan vävas samman
med skolans övriga ämnen. Här berättar de om projektet.
Förpackningar – allt i ett
Vi valde ämnet förpackningar till vårt
tema. Varför? Jo, det fanns fl era skäl,
men främst för att vi funderade över
lämpliga företagskontakter i närmiljön.
Valet föll på Emballator Ulricehamns
Bleck AB som tillverkar färgburkar.
Färgburkar är en sorts förpackning och
dessutom är temat elev- och vardagsnära.
De möter förpackningar varje
dag i alla former, storlekar och material.
Människan har alltid haft behov
att förpacka sin mat och sina tillhörigheter,
så det historiska perspektivet
kom naturligt. Likaså återvinningsperspektivet.
Sist men inte minst så var det
helt enkelt ganska billigt att låta eleverna
konstruera egna förpackningar.
4
Tekniken i skolan nr 1 | 2012
Från produktdesign
till återvinning
Vi lät eleverna ta med egna förpackningar
hemifrån. De fi ck fundera och
diskutera kring de olika förpackningarnas
material, funktion och konstruktion.
Sedan tillverkade de egna förpackningar,
av de medtagna förpackningarna,
som sedan ställdes ut, sparades och till
slut källsorterades och återvanns när
vi gjorde studiebesök på Återvinningscentralen.
Vi var också på studiebesök
på Emballator med alla klasser. Dessutom
kom produktutvecklare från både
Emballator och SCA Packaging AB på
besök och berättade hur nya produkter
tas fram. Vi tittade på fi lmer om olika
material och hur saker tillverkas och vi
Mattias Rönnerfors och Birgitta Severinsson.
Foto: Katarina Blomqvist
övade på att bygga olika askar i papper,
med och utan lock.
Finaldags
Slutligen hade vi den stora fi nalen på temaarbetet.
Alla elever på skolan deltog
i en tävling där de yngre eleverna från
förskoleklassen upp till åk 3 arbetade
två och två, medan de äldre arbetade
enskilt. Uppdraget var att tillverka en
kombinationsförpackning för två eller
tre saker. De fi ck välja mellan penna,
suddgummi, linjal, limstift och sax. Vi
delade ut pris för bästa form och funk-
Glasspinnar och pet-flaskor
kan man ha till mycket, men ibland behövs lite mer...
ROBO KIDS
Bygg och programmera
utan verktyg och datorer.
Byggbeskrivning
eller egen design,
du väljer!
ROBO KIT
Styr- och reglerteknik
från grunden.
tel. 0501-163 44 | www.sagitta.se | www.robokit.se | www.robokids.se

förpackningar
tion, bästa konstruktion, bästa design
och bästa helhetsintryck. Sedan ställdes
alla förpackningar ut och en jury med
representanter från skolan och från
Emballator gick runt och betraktade
och klämde och kände på alla tävlingsbidrag.
Till sist valde de ut pristagarna
och gav motiveringar. Hur gick det
då? Jo, alla elever arbetade friskt och
la ner mycket tid på att designa sina
förpackningar. Vi upptäckte att det
var svårt att göra skisser, ritningar och
prototyper, men det var nyttigt att
pröva, testa, förbättra och göra om. Allt
inköpt material kom till användning
och eleverna presterade över förväntan.
Är det möjligt kan man fråga sig, men
jo, även eleverna i förskoleklassen har
deltagit i tävlingen på samma villkor
som de äldre eleverna.
Hur har det gått?
I stort har vi nått våra uppsatta mål.
Det vi planerade för har vi till största
delen genomfört, förankringen i kursplanens
syfte och centrala innehåll är
grunden och eleverna är på god väg att
nå målen i teknik. Personalens medvetenhet
om, och kunskaper i teknik har
ökat då all pedagogisk personal deltog i
utarbetandet av temaarbetet. En vidare
planering av framtida undervisning i
teknik är påbörjad, dessutom har hälften
av pedagogerna på skolan påbörjat
en kompetens- och inspirationshöjande
Teknik för grundskolor
Nöjda barn på prisutdelning. Foto: Mattias Rönnerfors
Med Meclab byggs industrikomponenter till en produktionsmodell. Det
är i linje med kursplanemålen i Lgr 11 och ger dina elever en modern och
praktisk teknikutbildning, som innehåller styr- och reglersystem, pneumatik,
elektronik, ellära m.m.
Läromedlet i Meclab är utvecklat i samarbete med Peros Teknik och är en
skollicens.
Interaktiva läromedel finns från 2 950 kr och paket från 9 950 kr exkl. moms.
Läs mer på www.festo-didactic.se eller begär mer information via mejl till
utbildning@festo.se
utbildningsinsats i samarbete med Navet
Science Center i Borås.
Tekniken i skolan nr 1 | 2012
5

Under lås och nyckel
6
TEXT: KATARINA BLOMQVIST, CETIS
En dörr låses med ett diskret klick. En gammal port slår
tungt igen och en bom fälls ner. Ett annat sätt att stänga
ute obehöriga är att sätt upp en skylt. Ibland räcker det.
En teknik, som har en lång tradition bakom sig, är att
låsa med nyckel. Nycklar fanns redan för 4000 år sedan
och sedan urminnes tider har människan velat värna om
sina privata områden eller ägodelar.
I Alsnö stadga år 1280 inför kung
Magnus Ladulås en begränsning av
gästningsskyldighet. Bildligt talat
satte han lås på böndernas lador, så
att de skyddades från stormännens
våldgästningar. Gästningsskyldigheten
innebar att resande stormän med följe
kunde kräva husrum och mat hos
bönderna, utan att behöva göra rätt för
sig. Alsnö stadga ändrade på det. Men
Magnus Ladulås var inte den förste
som ville sätta lås på ladorna. Vikingarna,
omkring år 800 – 1050, tillverkade
hänglås. Låset hade två delar, ett låshus
av svetsat järn och en bygel med fjäder.
Arkeologer har hittat den här typen av
lås, t.ex på Birka i Mälaren.
Polhemslåset
Det kända polhemslåset, som uppfanns
av Christopher Polhem troligen
omkring 1700, var en av de första
produkter som kom att serietillverkas
i Sverige. Det skedde i Stjernsund i
Dalarna. Anläggningen förstördes i
en brand 1737, men låsen var för bra
för att glömmas bort. Den smarta
mekanismen ”skivcylindern” var själva
innovationen. Idén spreds via smeder
och Polhems hänglås tillverkas än
i dag, av t.ex. tyska ABUS och amerikanska
Yale. Hans lås fungerade
genom att man med nyckeln vrider ett
antal rörliga skivor av plåt inuti låset.
Mellan dessa skivor sitter fasta skivor.
När skivorna hamnar i rätt läge kan
bygeln tas ut och låset öppnas. Bilden
ovan visar ett isärtaget polhemslås
med fast bygel som hänger ihop med
låshuset även i öppet läge.
Tekniken i skolan nr 1 | 2012
Låsa ut - låsa in
Nyckeln är en statussymbol i kulturer
och traditioner. Makten fi nns hos dem
som kan låsa ut eller in personer och
ägodelar. Från bommen som fälldes
ner har den tekniska utvecklingen inte
låtit vänta på sig. Magnetremsor, plastkort
och elektronik har ersatt stora
delar av nyckelhanteringen. Koder och
övervakning på monitorer hjälper företag
och kriminalvård. Med övervakningskameran
ska vi hålla oss till det
tillåtna. Men det är lätt att konstatera
att så länge det fi nns en anledning att
låsa in någon eller någonting, fi nns
det alltid en anledning att bryta upp
lås. För många år sedan satte man
kriminella i källarvalv, under lås och
bom, eller så gavs man en offentlig
bestraffning vid skampålen. Det skulle
avskräcka oss från att begå brott.
I dag ser det annorlunda ut. Celler med
fönster, frigång och rastningsområden.
Den tunga fotbojan har ersatts av en
Gammalt polhemslås – förebilden
för vår tids mest stöldsäkra hänglås.
Foto: Michael H. Lindgren
mindre, lättare och övervakningen sker
elektroniskt. Frihetsberövandet har
fått en annan dimension.
Lås på skolan
Låt eleverna fundera på om det fi nns
andra sätt än ovan att låsa på? Vilka
låssystem används runt omkring oss?
Och hur långt ifrån det man vill låsa
eller öppna kan man vara? Är det rätt
att låsa in och övervaka på distans?
Med ny teknik i mobilen tar man reda
på var kamraterna är, föräldrar ser var
barnen är, på gott och ont. Är det ok att
göra så och vilka tillstånd behövs? Nya
frågeställningar dyker upp med den nya
tekniken. Fundera också på vilken teknik
som fi nns i forna låssystem kontra dagens
system. Kedjor och vajrar, fjädrar,
gångjärn, chip, elektronik. Listan kan
göras lång och användningsområden
fi nns i mängder. Tekniken har förändrat
sätten att låsa och övervaka.
Övervakningsrummet. Foto: Katarina Blomqvist

Givande samtal
och hembygdsbesök
TEXT: VICTORIA BYLIN, EKHOLMSSKOLAN
Teknik är torrt, tråkigt och för nördiga killar! Eller en helt fantastiskt spännande
värld för alla med barnasinnet i behåll? När ämnet teknik skulle
ingå i Victoria Bylins tjänst blev fortbildning ett krav. Här ger hon sin syn
på teknikundervisning och vad hon behövde för att bli en bra pedagog.
Den mest betydande fortbildning
jag deltagit i var ett projekt och nära
samarbete med Linköpings universitet.
Här dryftades givande samtal om vår
undervisning i förhållande till nya rön
angående teknikmetodik och pedagogik!
Det gav inga universitetspoäng men
oerhört mycket praktisk och teoretisk
kunskap som bidrog till att omforma
den undervisning som vi då hade på
högstadiet. Samtidigt stärkte det min
professionalism. Teknik blev roligt och
jag blev kreativ och upptäckte vad jag
var bra på. Jag lärde mig även att fånga
upp elevernas intressen på ett nytt sätt!
Samtalen utmynnade i en stark kunskap
om våra styrdokument som implementerades
även hos elevgrupperna.
Tillbaka i skolan arbetade vi med begreppen
tekniskt system, delsystem
och komponenter redan från första
lektionen. Dessa begrepp blev rubriker
under vilka vi fyllde på med exempel.
Eleverna lärde sig snabbt detta teknikområdes
begrepp genom startuppgiften.
Den innebar att eleverna studerade
och analyserade föremål jag haft med
mig för att avgöra om de var tekniska.
Efter det fotograferade de tekniska
system i sin hemmiljö. Bilderna presenterades
i ett bildspel och blev starten på
nästa lektion, då eleverna också befäste
begreppen. Genom detta lärde sig alla
identifi era och analysera tekniska lösningar
utifrån ändamålsenlighet och
funktion och inte minst att analysera
drivkrafter bakom teknikutveckling.
En rik källa att ösa ur
Efter detta besökte vi hembygdsparken.
Dels för att på plats få ta del
av 1800-talets teknik i hemmet och
dels för att få höra äldre människor,
som själva använt många av systemen,
berätta om dem. Under besöken fi ck
eleverna också prova på att elda i
spisen och plocka isär en köttkvarn.
Torpet är litet, bara en halv klass kommer
in åt gången och därför visade jag
under tiden spår av människor och
teknik i utomhusmiljön. Jag visar bland
annat knuttimrade hus och berättar
varför vikingarna började knuttimra.
Vi besökte dasset och startade på
baksidan. Jag lovar dig att få elever
ens refl ekterat över hur det gick till så
sent som på 1900-talet. Bara några av
mina elever har någonsin använt dass!
Vissa har aldrig sett ett torp på riktigt
och än mindre varit inne i ett. Eleverna
är supernöjda över att få uppleva historien
på riktigt och inte bara läsa om
den i en bok och de kommer ihåg det
de varit med om.
Nyfiken på Future City?
Besök oss på en av våra regionfinaler:
8 mars på Linnéuniversitetet i Växjö
16 mars på Lunds Tekniska Högskola i Lund
21 mars på KTH i Stockholm
Eller på riksfinalen: 27 mars på Arkitekturmuseet i Stockholm
Gammalt byggnadssätt berättar en historia.
Foto: Katarina Blomqvist
Tekniken i hemmet
Vi efterarbetar sedan detta genom att
lära oss hur teknik i hemmet fungerar.
Här kan vi prata om konsekvenser av
teknikval, t.ex. för- och nackdelar med
torrdass respektive vattentoalett. Vi
arbetar praktiskt med att undersöka
toalett, handfat med vattenlås. Eleverna
undersöker också en tvågreppsblandare
då denna är enklare att förstå och
undersöka än den moderna engreppsblandaren.
Dessutom är alla dessa
delar ingångar till dagens moderna
VA-system.
Här är en av modellerna
från förra årets final.
Du kan läsa mer om tider och program på futurecity.nu.
Anmäl dig till ann-charlotte@futurecity.nu om du är intresserad av att komma.
Tävlingen där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad
Tekniken i skolan nr 1 | 2012
7

Returadress:
Centrum för Tekniken i Skolan
Linköpings Universitet
Campus Norrköping
601 74 Norrköping B
Boktips
Hus på schemat – upptäck platserna runt knuten
Östergötlands Länsmuseum, 2010
Red. Caroline Mogensdotter, Anna Kufver
Häftad, 90 sidor
ISBN: 978-91-8590881-3
Pris: Portokostad, vid beställning genom www.ostergotlandslansmuseum.se
Titta dig omkring. På väg till skolan, jobbet eller runt omkring där du bor. Hus är inte
bara hus, de vittnar om trender, visioner, samhällsvillkor m.m. Hus på schemat är en lärarhandledning
som visar hur man kan söka kunskap i sin omgivning och integrera detta i
skolämnena. Boken är rikt illustrerad och indelad i kapitel som bland annat tar upp hus
och skola, hus och turism, hus och infrastruktur m.m.
Flygplatsen på Framsidan – historiska minnen från Torslanda
Trafi k-Nostalgiska Förlaget, 2007
Red. Lars-Inge Grundberg, Nils-Olof Andersson
Inbunden, 258 sidor
ISBN: 978-91-8530548-3
Pris: Ca 199 kr, inkl. moms
Under 1900-talet blev fl yget en stor framgångsindustri och drömmen om att fl yga blev
verklighet. I dag står miljöaspekten i fokus när fl yget som transportmedel diskuteras. Men
för att fl yget ska fungera måste människan och samhället möta varandra, och vad vore
fl yget utan fl ygplatsen? Här berättas historien om Torslanda, fl ygplatsen som har betytt
mest för fl ygets utveckling i Sverige.
Christopher Polhems Testamente
Innovationshistoria Förlag AB, 2011
Michael H. Lindgren
Inbunden, 304 sidor
ISBN: 978-91-9791972-2
Pris: Ca 259 kr, inkl. moms.
Beställ på www.innovationshistoria.se
Läs berättelsen om invandrarsonen som föddes på Gotland för 350 år sedan. Hans strävan
var att revolutionera gruvhanteringen och att förvandla jordbrukslandet till ett industriland
långt innan den industriella revolutionen kommit till Sverige. Genom sitt brinnande
intresse för teknik och mekanik blev han, vad många menar, den främste mekanikern,
uppfi nnaren och byggherren i rikets historia. Polhems startade också teknisk utbildning
130 år före våra tekniska högskolor kom till.
8
Tekniken i skolan nr 1 | 2012
PORTO
Teknikgrytan – Enkla undersökningar i teknik
Hands-On Science Text AB, 2011
Hans Persson
Inbunden, 160 sidor
ISBN: 978-918691700-5
Pris: Ca 257 kr, inkl. moms
Boken vänder sig främst till barn mellan tre och sex år. Utifrån fyra olika kapitel som tar upp
enkla maskiner, teknik hemma, bygga och konstruera och listiga lösningar går det smidigt
att välja undervisningsområde. Till varje underrubrik fi nns beskrivning av uppgiften, hur
man i enkla steg går till väga och vilket materiel som behövs för genomförandet.
Låna fl era av våra böcker på CETIS nationella bibliotek www.cetis.se
BETALT
PORT PAYÉ