Nyhetsbrev nr 2, maj 2013 (pdf 1 MB, nytt fönster)

Husbygget jämte skolan
TEXT: CLAES KLASANDER, FÖRESTÅNDARE, CETIS
Tidigare hade klassen arbetat med forntiden och övergången till när människan
blev bofast. Hur man då bodde och hur husen såg ut blev ett inslag.
Nu var frågan vad man skulle gå vidare med? På orten höll ett stort brobygge
på att färdigställas. Samtidigt hade man jämte skolan precis börjat projektera
för fyra nya villor. Kristina Sjöstrand, klasslärare i åk 3, grep chansen och
berättar här hur hennes teknikundervisning tog form.
I och med att teknisk förändring är en del
av teknikämnets innehåll, ville Kristina
haka upp detta på något. Utvecklingen
kan man belysa genom olika föremål och
de hade redan talat om kläder, redskap
och bostäder. Broar är också gammal
teknik, men hon bestämde sig för att
använda bostäder som ett exempel.
En första promenad
Hon tog en promenad med klassen
till husen för att påminna om hur man
byggde på forntiden och jämföra med
idag. Då råkade byggarbetarna vara
på plats.
- När jag talade om vad vi gjorde och
frågade om vi fi ck komma in lite närmare
på byggarbetsplatsen, blev de
entusiastiska och släppte in oss, säger
Kristina. De var mycket generösa och
tillmötesgående!
Eleverna fi ck komma fram och se hur
grävskopan hade grävt stora gropar.
Man hade också börjat gjuta. Det stack
upp olika rör ur betongplattorna.
Tillbaka i klassrummet
Barnen tyckte det var jätteintressant.
Detta måste vi följa! Tre gånger till
var de där med cirka tre-fyra veckors
mellanrum. Mycket hann hända mellan
tillfällena.
- Vi talade om likheter och skillnader,
jämförde. Samtidigt lärde vi oss många
nya tekniska ord och uttryck. Det står
också i kursplanen. Eleverna fi ck en
förståelse för att varje teknikområde
har sina egna begrepp, men även att
fl era tekniska lösningar och verktyg
går att använda inom många olika
teknikområden.
Tillsammans talade de och skrev om
sådant som husgrund, stommar, reglar,
takstolar, rör, ledningar, kopplingar,
fogar, ytterväggar – mycket av det som
hör till byggnadens ”skelett”. De såg
också rör för vatten och avlopp.
6
Tekniken i skolan nr 2 | 2013
På kommunbiblioteket lånade hon
böcker, t.ex. om Mulle Meck och Teknik
med hus och broar. Hon högläste och
läsberättade.
- Barnen var duktiga när vi samlade
på ord. De lärde sig att använda dem,
säger Kristina.
Besök i klassrummet
Eleverna hade berättat hemma vad
de höll på med. Flera hade hantverkande
föräldrar. En elevs pappa ville
då komma och berätta om sitt arbete
som snickare.
- De ställde bra frågor till honom. De
hade varit på plats och upplevt och vi
hade talat om byggnation. Även jag
ställde frågor, säger Kristina och påpekar
att detta varit en lärandeprocess
också för henne.
Efter besöken fick barnen rita en
bildserie om ett husbygge, så långt det
kommit, och skriva en kort text med
hjälp av de ord de samlat.
- Jag bedömer att de utvecklats språk-
och begreppsmässigt kring detta,
menar Kristina. Tekniken blev ”synlig
och begriplig” för dem, som det står
i kursplanen. Det fanns också andra
vinster. En gång träffade de byggchefen.
Han sa:
- Ni tjejer, fi nns det nån av er som känner
att detta skulle vara nåt för er?
- Ja, men jag skulle nog vilja bli målare
i så fall, sa en tjej. Det har jag faktiskt
tänkt på.
Sådant kanske kan påverka att några
tjejer väljer byggprogrammet, tänker
Kristina.
Inne i huset
I samband med detta tog de tag i frågor
om el. Vad är det för bra med el?
När kan el vara farligt? De talade om
allt som vi använder el till. Det står i
kursplanen för Teknik om elsäkerhet.
Då blev husen och elevernas egna hem
tydliga exempel. Man ska inte stoppa
elsaker i vatten och inte fel saker i vägguttag.
Vid ett av besöken i husen såg de
att det hängde massor med elkabelrör.
Nu visste de vad de var till för.
Nästan klara hus
Vid det senaste besöket fi ck de gå in
och se innertak, väggar. ”Vad fi nt! Här
vill vi bo!!”, tyckte eleverna.
- Nu fi ck de verkligen känslan av ett
hus, säger Kristina. Innerväggarna