Nummer 1 2010 - Dialäsen

lars Wibell berättade om Akademiska sjukhusets
första njurtransplantation 1969.
Lotte Jenssen är sjuksköterska och avdelningschef på Rigshospitalet
i Köpenhamn och där har man haft ett så stort
behov av att utbilda personalen om påsdialys att man har
gjort ett elektroniskt träningsprogram. Det var spännande
att få träningsprogrammet presenterat on-line. Ett modernt
sätt att utbilda personalen så att man alltid har möjlighet att
köra påsdialys på ett standardiserat sätt.
Behöver man vara kirurg för att operera in en påsdialyskateter?
Nej, det verkar inte som det, efter att hört Mattias Tejde
berätta om sina erfarenheter i Falun. Han var inte nöjd med
operationsresultaten och bestämde sig för att lära sig själv.
Sedan ett par år tillbaka gör han alla Tenchoff-operationer
själv med goda resultat. Han betonade det personliga intresset
och engagemanget som ett framgångsrecept.
Det nya accessregistret DiAD kommer sannolikt att bli
till stor hjälp för alla som är ansvariga för hemodialysaccesser.
Nu får vi nöjlighet att överskådligt registrera all historik,
komplikationer, behandlingar och så vidare vilket borde
komma patienterna till godo i slutändan. Registret kan vara
en hjälp i vår strävan efter att öka andelen fistlar.
Gunilla Welander och Anna Wahlström från Karlstad be-
46
» Man har också jämfört azathioprin
med mykofenolat och inte funnit
någon skillnad gällande risk för återfall,
snarare är mykofenolat sämre.«
rättade om registret och att alla enheter var välkomna att
gå med. Målet är ett 100-procentigt deltagande. Vi fick också
höra om vikten av accessteam och klinisk uppföljning av accesserna,
något som man lyckats väl med i Karlstad.
De olika tekniker för hemodialys som finns redovisades av
Björn Wikström, överläkare vid Uppsalanefrologen. Low-flux
kontra high-flux förklarades, det vill säga samma teknik men
ett mer »genomsläppligt” vid high-flux. Vid HDF (hemodialfiltration)
kombinerar man hemodialys och hemofiltration för
att erhålla ett större avlägsnande av mellanstora molekyler
och på sikt mindre sekundära komplikationer som till exempel
karpaltunnelsyndrom och om möjligt bättre överlevnad.
Entydiga resultat från långsiktiga kontrollerade kliniska studier
saknas, men Björn Wikström argumenterade för att HDF
ändå var att föredra.
Mårten Segelmark som är professor i njurmedicin i Lund
presenterade en klargörande uppdatering av diagnostik och
behandling av vaskuliter (inflammation i små artärer och kapillärer
framför allt i njurar, lungor och hud). Vi har i Sverige
200–300 nya fall per år. I Lund har man nyligen haft en
internationell workshop i ämnet vaskulit/ANCA. I samband
med workshopen presenterades nya rön angående vaskulitprovtagning
och behandling. Man har kunnat påvisa att ju
högre titer MPO-ANCA, desto större sannolikhet för vaskulitsjukdom.
Man har i en ny studie (Cyclops) visat att pulsbehandling
cyclofosfamid kontra peroral behandling är bättre,
även plasmaferes verkar göra nytta vid svår vaskulit. Man har
också jämfört azathioprin med mykofenolat och inte funnit
någon skillnad gällande risk för återfall, snarare är mykofenolat
sämre. Rituximab fungerar vid terapisvikt men är inte
bättre än cyclofosfamid som förstahandsval. Tidig diagnos är
mycket viktigt! Det betonades också att vaskulitsjukdomen
är en vanlig differentialdiagnos och att den kan hittas inom
många specialiteter samt är en icke ovanlig orsak till dialysbehov.
Slutligen betonades att det alltid
finns en risk för återfall.
text Hans Furuland öL, mLa njurmedicin
otm-divisionen akademiska sjukhuset
i Uppsala.
foto Ingrid Skarp
DIALÄSEN 1.2010