Nummer 6 2009 - Dialäsen
Nummer 6 2009 - Dialäsen
Nummer 6 2009 - Dialäsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM<br />
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN<br />
NR. 6.<strong>2009</strong> 35 KRONOR<br />
Självdialys:<br />
I Jönköping får alla chansen<br />
Christers njurar<br />
återhämtade sig<br />
Kvalitetsarbete för<br />
bättre handläggning<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 1
Only fi ve buttons to<br />
master the entire system<br />
www.gambro.se
INNEHÅLL<br />
20 Christer Johansson har haft<br />
dialys tidigare på Sophiahemmet.<br />
Idag slipper han behandlingen<br />
förutsatt att hans prover är bra<br />
och godkända av läkare Ingela<br />
Fehrman-Ekholm<br />
24<br />
16<br />
40<br />
16 Britt-Marie Banck på vid Ryhovs självdialys: »Alla kan, även om<br />
patienterna har olika förutsättningar.«<br />
19 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: »Vad förväntas av<br />
omvårdnadsansvarig sjuksköterska?«<br />
20 Patientfall vid Sophiahemmet i Stockholm: Kan glomeruli nybildas?<br />
23 Per Åkes krönika: »Att ha tydliga mål i arbets- och privat livet är viktigt.<br />
Men var SMART när du sätter dina mål.«<br />
24 Ulf Bolsöy om vikten av gemensamt kvalitetsarbete för förbättrad<br />
handläggning av patienten genom hela vårdkedjan.<br />
29 PD-verksamheten på Sahlgrenska 30 år! Från fokus på teknik och<br />
säkerhet till strävan efter bästa behandlings- och livskvalitet.<br />
35 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys: SLS2010<br />
seminarium på Danderyds sjukhus 2010.<br />
36 Ulf Strömbom: Preventiv nefrologi tio år i Varberg – en omöjlig modell?<br />
38 Tennis ingen match med PD: Dialys hindrar inte Bengt.<br />
40 <strong>Dialäsen</strong>s Chefsdagar <strong>2009</strong>: »Det är inte ett problem att svenska chefer<br />
pratar för mycket med sina medarbetare. Snarare pratar de för lite«.<br />
46 Nordiatrans med fokus på tidlig indsats.<br />
48 International Transplant Nurses Society.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 3<br />
Karin riiKonen
FöR ANEMi vid NJu RSJukdoM H o S vuxNA<br />
Enke<br />
hantering<br />
En månads hållbarhet i rumstemperatur *<br />
Förvaring av läkemedel kan vara administrativt krävande. MIRCERA<br />
kan dock förvaras i rumstemperatur, vid ett tillfälle, i upp till 30 dagar.<br />
Detta samt att sprutorna har säkerhetsskydd underlättar för både<br />
patient och vårdpersonal. MIRCERA är speciellt framtaget för att ge<br />
stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad.<br />
97,5 % av patienterna uppnår sitt mål-Hb vid korrigering och bibehåller<br />
stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad 5 .<br />
En dosering. En månads stabilt Hb.<br />
Vid underhållsbehandling<br />
*Normalförvaring i kylskåp är ca 2–8°C. om kylkedjan bryts kan MiRCERA förvaras<br />
i rumstemperatur, vid ett tillfälle, upp till en månad.<br />
MIRCERA<br />
darbepoetin alfa<br />
epoetin beta 3<br />
epoetin alfa<br />
1, 2, 3, 4<br />
Hållbarhet i rumstemperatur<br />
0 2 4 6 8 10 1214<br />
16 18 20 22 24 26 28 30<br />
Dagar<br />
Rekombinant humant erytropoietin B03X A03 (Rx, F). Produktresumé uppdaterad 2008-09-05. Indikationer: Behandling av vuxna med symtomatisk anemi associerad med kronisk njursjukdom.<br />
Säkerhet och effekt av behandling med MIRCERA vid andra indikationer har inte fastställts. Det kan förekomma blodtrycksstegring som kan behandlas med läkemedel. Därför rekommenderas<br />
kontroll av blodtrycket, särskilt i inledningsfasen. För mer information och priser se www.fass.se. Roche AB, Tel 08-726 12 00, www.mircera.se. För läkare med medicinska frågor: 020-76 24 32.<br />
1. www.fass.se. 2. Aranesp® Summary of Product Characteristics. Amgen 2006. 3. NeoRecormon® Summary of Product Characteristics. F. Hoffmann-La Roche Ltd, 2007. 4. Eprex® Summary of Product Characteristics. Janssen-Cilag. 2006.<br />
5. Macdougall et al, Clin J Am Soc Nephrol 2008;3:337-47.<br />
0<br />
7<br />
31
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM<br />
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN<br />
NR. 6.<strong>2009</strong> 35 KRONOR<br />
Självdialys:<br />
I Jönköping får alla chansen<br />
Kvalitetsarbete för<br />
bättre handläggning<br />
Christers njurar<br />
åt erhämt ade sig<br />
NUMMER 6.<strong>2009</strong><br />
Omslagsbild:<br />
Karin riiKonen<br />
Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till:<br />
Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom<br />
föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening,<br />
Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening,<br />
Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer,<br />
Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga<br />
intresserade inom professionen.<br />
<strong>Dialäsen</strong> utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36,<br />
44 och 51.<br />
Upplaga: 3 400 exemplar (senaste TS kontroll 3 300 exemplar.)<br />
Postadress: Tidningen <strong>Dialäsen</strong>, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige.<br />
Tel/Fax: +46-8-510 515 00<br />
E-post: info@dialasen.com<br />
Hemsida: www.dialasen.com<br />
Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com<br />
Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling<br />
och Ulla Winge<br />
Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com<br />
Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se<br />
Ellinor Broms, ellinorbroms@gmail.com<br />
Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se<br />
Susanne Rydell, susanne@rydelltext.se<br />
Ulla Winge, sren.w@telia.com<br />
Illustration: Anna Svanfeldt<br />
Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm<br />
Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se<br />
Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material.<br />
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att<br />
förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men<br />
redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras<br />
elektroniskt för att kunna publiceras på <strong>Dialäsen</strong>s hemsida www.dialasen.<br />
com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip<br />
publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen <strong>Dialäsen</strong> ansvarar inte<br />
för inskickat obeställt material.<br />
Manusstopp för <strong>Dialäsen</strong> 1/2010 är den 28/12 med utgivning v 6. Manusstopp<br />
för 2/2010 är den 13/1 med utgivning v 14. Sänd din artikel skriven<br />
i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier<br />
som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300<br />
dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com »författaranvisningar«.<br />
Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar<br />
respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på<br />
www.dialasen.com<br />
Prenumerationsärenden: www.dialasen.com<br />
Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2010 är 210 sek. Uppge<br />
om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom<br />
din förening.<br />
ISSN: 1104-4616<br />
LEDARE<br />
PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE<br />
Bostadsort avgör<br />
behandling<br />
Att mat är medicin är en gammal<br />
känd självklarhet för oss som behandlar<br />
och möter patienter i hemodialys.<br />
Ändå väljer vissa sjukhus att ta betalt<br />
för maten medan andra bjuder alternativt<br />
subventionerar maten. Så olika kan<br />
det vara, trots att det är i samma land.<br />
Det leder till att en del patienter tyvärr<br />
avstår från maten på grund av kostnaden.<br />
För äldre personer med många olika sjukdomar kan det<br />
vara så krävande att gå i dialys att behandlingen vare sig förlänger<br />
eller förbättrar livet. En undersökning i USA visar att<br />
äldre ganska kort tid efter dialysstart får sämre livskvalitet<br />
och försämrad förmåga att klara sig själv. Både behandlingen<br />
och resan till sjukhuset tar mycket tid och kraft.<br />
För den som är i behov av dialys och har en fungerande<br />
bukhinna kan peritonealdialys, PD, vara en bra behandlingsform.<br />
Man slipper bland annat resorna till sjukhuset flera<br />
gånger i veckan, och behandlingen är oftast inte lika påfrestande<br />
som hemodialys kan vara. Men alla kan inte sköta sin<br />
behandling själv, kanske för att man är fumlig eller är äldre.<br />
Behandlingen kan då lösas med assisterad PD. Det vill säga,<br />
man får hjälp att sköta behandlingen av någon på vårdhemmet<br />
eller från kommunen. Så är det bland annat i Göteborg,<br />
se sidan 29, likaså på platser i Danmark och säkert på andra<br />
håll. Men många kommuner i Sverige säger nej till denna assistans.<br />
Det är mycket märkligt att man bor i samma land<br />
men inte har samma möjligheter – till den bästa, kanske billigaste<br />
samt skonsammaste behandlingsalternativet.<br />
Ulf Bolsöy i Gällivare eftersöker gemensamt kvalitetsarbete<br />
för förbättrad handläggning av patienten genom hela vårdkedjan.<br />
Han menar att gemensamma kvalitetsmarkörer ger<br />
bättre överblick. Läs mer om hans arbete och begrunda.<br />
Florence Nightingale har sagt: »Låt oss aldrig betrakta oss<br />
färdiga som sjuksköterskor«. Dessa visa ord citerades på transplantationssjuksköterskekongressen<br />
i Montreal. Annette<br />
Lennerling rapporterar från mötet som arrangerades av International<br />
Transplant Nurses Society.<br />
Jag avslutar och utökar Florence citat med »Låt oss aldrig<br />
betrakta oss som färdiga i något sammanhang« – för arbetet<br />
kan alltid förbättras och utvecklas. Förbättringsarbete kallas<br />
det visst.<br />
Pia Lundström<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 5
Louise har fått en ny njure<br />
– och en ny kärlek<br />
Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett<br />
nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara<br />
en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin.<br />
Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan<br />
innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad<br />
och livet en smula lättare! 1<br />
Gör det lätt för din patient!<br />
Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och lever transplantationspatienter.<br />
Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något<br />
hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi<br />
och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet<br />
och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus.<br />
Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra<br />
läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska<br />
blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi,<br />
eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat<br />
visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte<br />
kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: 1 434 SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: 6 599<br />
SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-08-22.<br />
För ytterligare information, se www.fass.se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, 1362-1365<br />
Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö, Tel 040 650 15 00, Fax 040 650 15 01, E-post info@se.astellas.com<br />
A D V - 0 9 0 0 7 1
anna SvanfeldT<br />
NYHETER<br />
Forskningsanslag för tidig behandling<br />
av nefropati hos diabetiker<br />
Forskaren Sanna Lehtonen och hennes forskargrupp vid<br />
Helsingfors universitet har av The European Research Council<br />
tilldelats forskningsanslag på cirka två miljoner euro.<br />
Forskarna i projektet studerar den glomerulära filtrationen<br />
i njuren och inriktar sig speciellt på att undersöka utvecklingen<br />
av albuminuri – ett tecken på njursjukdom.<br />
Diabetes ökar stadigt runt om i världen och den allvarligaste<br />
komplikationen till diabetes är njursvikt som i sin tur<br />
ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Upp till en tredjedel av<br />
alla diabetespatienter utvecklar diabetesnefropati som komplikation<br />
till diabetessjukdomen. Mikroalbuminuri är det tidigaste<br />
tecknet på denna komplikation, som på sikt kan leda<br />
Graviditet påverkar inte<br />
njurfunktionen hos njurtransplanterade<br />
kvinnor<br />
I en nyligen genomförd studie från Nya Zeeland<br />
och Australien framkom att kvinnor som är njurtransplanterade<br />
och har en bra njurfunktion,<br />
kan bli gravida och föda barn, utan att äventyra<br />
vare sig sin egen hälsa eller den transplanterade<br />
njuren.<br />
Forskarna jämförde 120 kvinnor som födde barn efter att de<br />
njurtransplanterats med 120 kvinnor som njurtransplanterats<br />
och inte fött barn. Resultaten visade att det inte var någon skillnad<br />
mellan dessa två grupper av kvinnor 20 år efter transplantationen<br />
avseende njurfunktion eller patientöverlevnad. Det är<br />
goda nyheter för de njurtransplantade kvinnor som oroat sig för<br />
att en graviditet skulle försämra njurfunktionen och förkorta deras<br />
liv. Antalet födslar hos njurtransplanterade kvinnor är omkring<br />
80 procent lägre än hos normalbefolkningen. Av de njurtransplanterade<br />
kvinnorna som hade bra njurfunktion och blev<br />
gravida resulterade 83 procent i fullgångna graviditeter och barnafödande.<br />
Studien är publiserad i Journal of the American Society of<br />
Nephrology.<br />
Källa: Putting information at The Service of Medicine<br />
till terminal njursvikt som kräver dialysbehandling eller<br />
njurtransplantation.<br />
Insulinresistens har associerats med en ökad risk för diabetesnefropati.<br />
Syftet med Sanna Lehtonens forskning är att<br />
försöka klargöra mekanismer som leder till utvecklingen av<br />
insulinresistens i podocyterna samt relationen mellan insulinresistens<br />
och albuminuri. Man vill också försöka identifiera<br />
nya läkemedel för att kunna behandla insulinresistensen.<br />
Det övergripande målet är att hitta en behandling som i<br />
tidigt skede kan förhindra utvecklingen av nefropati hos diabetespatienterna.<br />
Källa www.alphagalileo.org<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 7
8<br />
NYHETER<br />
Dialys försämrar<br />
livskvalitén hos<br />
äldre<br />
Personer över 80 år är den snabbast växande<br />
gruppen av de 400 000 amerikaner som har dialys.<br />
Minst en tredjedel av de äldre patienterna<br />
har dessutom andra sjukdomar som hjärtkärlsjukdom<br />
och diabetes.<br />
För äldre personer med många olika sjukdomar<br />
kan dialys vara så krävande att behandlingen<br />
varken förlänger eller förbättrar patienternas<br />
liv. Det visar en studie utförd vid Stanford<br />
University School of Medicine.<br />
I studien ingår äldre från 3700 amerikanska<br />
äldreboenden och sjukhem, och som började i dialys<br />
mellan juni 1998 och oktober 2000. Av dessa<br />
var det bara ett fåtal som efter dialysstart förbättrade<br />
sin förmåga att utföra dagliga aktiviteter<br />
som äta, klä på sig och sköta sin hygien. För<br />
många försämrades förmågan att klara sig själv.<br />
– Även om dialysen inte förlänger livet, hade vi<br />
i alla fall hoppats att det skulle visa sig att livskvaliteten förbättrades,<br />
säger Dr Manjuela Kurella Tamura, professor i nefrologi<br />
vid som ledde studien.<br />
Dialysen och transporten dit i sig är tidskrävande, vanligen<br />
3–4 timmar tre dagar i veckan, och det tar på krafterna.<br />
Det tar också tid från annat som till exempel möjlighet till<br />
fysisk aktivitet.<br />
Ett år efter dialysstart hade 58 procent av deltagarna i studien<br />
avlidit.<br />
Resultatet av studien kan hjälpa både patient, läkare och<br />
sjuksköterskor i diskussioner som gäller att välja dialys eller<br />
palliativ vård.<br />
Det är tidigare känt att det inte är så god prognos<br />
när gamla och svaga patienter startar i dialys.<br />
Men den här studien är den första som subjektivt<br />
studerar och dokumenterar vad som händer med<br />
patienterna när de påbörjar dialys.<br />
Den medicinska vården för gamla med flera samtidiga<br />
sjukdomar är mycket svår både ur medicinsk och ur<br />
etisk synvinkel. Resultatet av studien kan bli ett viktigt underlag<br />
för både läkare och patient att ha realistiska förväntningar<br />
på behandlingens effekter. Det ska däremot inte användas<br />
som argument för att bli mer restriktiv när det gäller<br />
att påbörja eller avsluta dialys hos äldre. Det menar dr Peter<br />
Aronson, professor i nefrologi vid Yale School of Medicine.<br />
Studien presenterades i New England Journal of Medicine<br />
den 15 oktober.<br />
Källa Healthfinder<br />
Bidrag önskas till äldre med hemdialys<br />
I Region Skåne vill politikerna ge bidrag till patienter som<br />
påbörjat sin hemdialys efter fyllda 65 år. De har i dag inte rätt<br />
till handikappbidrag trots samma merkostnader som andra<br />
med hemdialys, och som påbörjat den före 65.<br />
För närvarande handlar det om fem patienter som<br />
inte får handikappersättning enligt gällande lag. Eftersom<br />
det kostar Region Skåne betydligt mer att ge dialys<br />
på sjukhus tycker politikerna att det är rimligt om<br />
de aktuella patienterna får ett bidrag för dialysbehandling<br />
hemma. Bidraget föreslås bli 1 000 kronor i måna-<br />
den om inte ersättning för vatten och avfallskostnad ingår,<br />
eller 2 000 kronor om det ingår. Om förslaget går<br />
igenom kostar det Region Skåne upp till 120 000 kronor<br />
nästa år. Men regionen gör samtidigt en besparing,<br />
eftersom kostnaden för att ge dessa patienter dialys<br />
på sjukhus är cirka 4 miljoner. Merkostnaderna gäller<br />
bland annat kosttillskott, energiförbrukning, vatten och<br />
extra avfallshantering.<br />
Källa Kristianstadbladet<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong><br />
anna SvanfeldT
Livet dyrare för<br />
dialyspatienterna<br />
Jönköpings län tar ut 67 kronor per portion för den<br />
mat dialyspatienter tilldelas i anslutning till dialysdagarna<br />
som kan vara tre till fem dagar per vecka.<br />
Beslutet upprör många dialyspatienter som anser de<br />
behöver maten då det går åt mycket energi i samband<br />
med dialysen. Många av dialyspatienterna är äldre, från<br />
75 år och uppåt. De orkar oftast inte gå hem och laga mat<br />
efter att ha legat i dialys en stor del av dagen.<br />
Men landstingets regler säger att dagpatienter till sjukhusen<br />
runtom i länet skall betala den mat som de äter på<br />
sjukhuset, en måltid som de tidigare fått gratis.<br />
Nu har landstinget beslutat att dessa regler skall<br />
tillämpas fullt ut, oavsett vilken sjukdom det gäller,<br />
alltså även för dialyspatienter.<br />
Beslutet kan därmed ge en fördyrande omkostnad<br />
för dialyspatienter i Jönköpings län med cirka 1000 –<br />
1500 kronor per månad.<br />
Njurförbundet protesterar kraftfullt mot att sjukvårdshuvudmännen<br />
i större utsträckning börjar avgiftsbelägga<br />
maten på dialysavdelningarna och har<br />
bland annat begärt att Socialstyrelsen ska granska<br />
om det strider mot vad som kan anses vara vetenskap<br />
och beprövad erfarenhet.<br />
Källa Höglandsnytt, rnj.<br />
Professor Kristina Nilsson-Ekdahl gör biomaterial som<br />
härmar naturen.<br />
Miljoner till<br />
forskningsprojekt<br />
Forskare i Kalmar får miljoner till forskning när vetenskapsrådet<br />
nu delar ut pengar.<br />
Professor Kristina Nilsson-Ekdahl får drygt 4,1 miljoner<br />
kronor för sitt forskningsprojekt. Hennes projekt syftar till<br />
att modifiera ytan på biomaterial (konstgjorda material) så<br />
att de skall lämnas ifred av blodets försvarssystem. Alla typer<br />
av konstgjorda material i kontakt med blod känns igen<br />
som främmande av blodets försvarssystem vilket startar<br />
(för kroppen och/eller materialet) en skadlig reaktion, som<br />
en inflammation eller bildandet av blodproppar. Målsättningen<br />
med projektet är att minska dessa reaktioner genom<br />
att rena fram och binda olika typer av skyddsmolekyler på<br />
materialets yta.<br />
Det skulle kunna leda till förbättrade prognoser vid behandlingar<br />
som exempelvis kärlkransoperationer och dialys.<br />
Källa Sveriges radio Kalmar<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 9
10<br />
NYHETER<br />
Campus Roslagen – ny<br />
dialysmottagning i Norrtälje<br />
Nu är det klart att Danderyds sjukhus ska<br />
driva den planerade mottagningen för dialys<br />
i Norrtälje. Campus Roslagen blir en modern<br />
dialysmottagning med 10 behandlingsplatser<br />
och möjlighet till gästdialyser under sommarmånaderna.<br />
Dialyspatienterna i Norrtälje har idag länets längsta restider.<br />
I utvecklingsplanen för dialysvården i Stockholms län<br />
ingår att en dialysverksamhet ska förläggas till Norrtälje. På<br />
Campus Roslagen ska en av de tidigare logementsbyggnaderna<br />
byggas om till en modern dialysmottagning. Även patienter<br />
från grannkommuner som Vallentuna och Österåker<br />
ska kunna åka till Norrtälje för dialys.<br />
Campus Roslagen kommer att kunna ta emot 20–30 patienter<br />
per vecka. Det kommer att finnas 10 behandlingsplatser<br />
Reagensstickor i ny webbutik<br />
Besök www.herbahealth.se<br />
• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat<br />
• Blodläcksticka<br />
• RenalCheckPX- Dialox© (Peroxidtest)<br />
• WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO.<br />
Krav i SLS.<br />
• WaterSoft- Vattenhårdhet<br />
Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande.<br />
Analyserna ger svar inom 1/2 minut.<br />
Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest<br />
efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare.<br />
Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin<br />
10 mg/dL. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret.<br />
WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO.<br />
Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige<br />
Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01<br />
E-post: gm@telia.com www.herbahealth.se<br />
och under sommaren ska man kunna utöka verksamheten för<br />
att ta hand om sommargäster med dialysbehov.<br />
Idag gör en patient med kronisk njursvikt i genomsnitt<br />
bloddialys tre gånger i veckan. Forskningen visar att det är<br />
bättre med fler och kortare dialyser, patienten känner sig friskare<br />
och komplikationerna minskar.<br />
– Den förkortade restiden gör att den som vill och orkar kan<br />
få dialys oftare, kanske fyra eller fem gånger per vecka, menar<br />
Stefan Jacobson, verksamhetschef vid Danderyds sjukhus<br />
njurmedicinska klinik.<br />
Arbetet med upphandling och projektering startar nu och<br />
mottagningen beräknas öppna i januari 2011.<br />
Danderyds sjukhus har idag hemodialysmottagning med<br />
28 behandlingsplatser samt en hemodialysmottagning vid<br />
Löwenströmska sjukhuset med 10 behandlingsplatser.<br />
Källa danderyd sjukhus aB<br />
Njurvårdens framtid<br />
En bok med anledning<br />
av Njurförbundets<br />
40 års jubileum.<br />
Boken beställs från<br />
Njurförbundets kansli<br />
och priset är 150 kr<br />
(tillkommer 25 kr för<br />
porto).<br />
Tel. 08-546 405 00,<br />
e-post: info@njurforbundet.se<br />
I boken kommenterar ett 50- tal personer bland njursjuka,<br />
medicinsk profession och industrin den framgångsrika<br />
utvecklingen inom njurmedicin och transplantation<br />
samt hur de tror vården av njursjuka kommer att se ut i<br />
framtiden. Intäkterna från försäljningen går oavkortat till<br />
Njurfonden.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
Professor Victor Gura och den första prototypen av WAK som används<br />
av en patient. Arbetet fortsätter för en förfinad och bättre<br />
bärbar njure innan den erbjuds på marknaden.<br />
Kliv framåt för<br />
bärbar njure<br />
Den senaste prototypen för en bärbar artificiell njure (WAK<br />
– wearable artificial kidney) visar på samma prestanda som<br />
de förgående större enheterna, som inte är batteridrivna.<br />
Det visar en utvärdering utförd av Victor Gura, M D vid<br />
University of California at Los Angeles, med kolleger.<br />
WAK väger 10 pound (cirka 5 kilo, 1 pound = 454 gram)<br />
och drivs av två 9-volt batterier. Med ett konstant flöde på<br />
375 milliliter per minut har WAK samma clearenceeffekt<br />
som en större, tyngre och icke batteridriven enhet.<br />
Framtida utveckling kommer att handla om möjlighet att<br />
använda high-flux filter för ytterligare bättre effekt, och högre<br />
pH i dialysatet.<br />
Forskarna menar att WAK i framtiden kan bli en effektiv<br />
och optimal behandlingsform för dagliga dialyser vid kronisk<br />
njursvikt.<br />
Studien är publicerad i Clinical Journal of the American Society<br />
of Nephrology.<br />
Källa Modern Medicine<br />
Nästan en miljon<br />
svenskar har nedsatt<br />
njurfunktion!<br />
Det behövs mycket forskning<br />
om njursjukdomar, dialys och<br />
transplantation.<br />
Stöd Njurfonden<br />
Plusgiro: 90 10 30 -7<br />
Bankgiro: 901-0307<br />
www.njurforbundet.se<br />
Unga njurar ger<br />
likvärdiga resultat<br />
Njurtransplantation med njure från barn till vuxen<br />
mottagare har samma resultat oavsett åldern på donatorn.<br />
Det visar en studie utförd vid Tulane University in New<br />
Orleans av Rubin Zhang, M D med kolleger. I studien ingick<br />
79 vuxna som transplanterats med en njure från ett<br />
barn. I 40 av fallen var barnet, donatorn, under fem år,<br />
och i 39 fall var barnet mellan fem och tio år.<br />
Mottagarna av en njure från ett barn under fem år behövde<br />
dock 73 procent en stent i uretären, jämfört med<br />
38 procent av dem som fått en njure där donatorn var<br />
över fem år.<br />
Antalet rejektioner i den första gruppen var också högre,<br />
25 procent jämfört med 18 procent i den senare gruppen.<br />
Övriga postoperativa komplikationer som försenad<br />
graftfunktion, förekomst av proteinuri och femårsöverlevnad<br />
var likvärdiga i de båda grupperna.<br />
Forskarna skriver att det här är den första studien som<br />
jämför långtidseffekten vid transplantationer med njurar<br />
från yngre respektive äldre barn. Både patientöverlevnad<br />
och graftöverlevnad på lång sikt är jämförbar i de både<br />
grupperna, även om förekomsten av akut rejektion och<br />
trombotisering är något högre vid transplantation från<br />
den yngre donatorsgruppen.<br />
Källa Modern Medicine<br />
Tumörer i övre urinvägarna<br />
kan botas med laser<br />
Den vanigaste åtgärden vid cancer i de övre urinvägarna<br />
är att man avlägsnar både njure och urinledare<br />
på den angripna sidan. Genom att istället använda laserbehandling<br />
via ett uretäroskop kan man bränna<br />
bort tumörer i njurbäckenets eller urinledarens slemhinna.<br />
Metoden är relativt okänd inom svensk sjukvård<br />
men sedan 2005 har omkring 25 patienter behandlats<br />
med laser för tumörer i njurbäckenets eller<br />
urinledarens slemhinna på urologiska kliniken vid Karolinska<br />
universitetssjukhuset i Solna. För patienter<br />
som har nedsatt njurfunktion eller bara har en njure<br />
är metoden med laser en oerhörd fördel eftersom<br />
njurfunktionen på så sätt kan bevaras.<br />
Källa: dagens Medicin<br />
Njurfo rbundet_annons_Bidrag.ind3 DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 3 09-11-09 15.08.12<br />
11
12<br />
NYHETER<br />
Blodtryck i tån<br />
kan avslöja<br />
diabetesskada<br />
Att mäta blodtrycket i stortån är en metod för att tidigt<br />
upptäcka en kärlskada i benen hos diabetiker, skriver David<br />
Sahli i den avhandling han försvarade vid Umeå universitet<br />
i november.<br />
I avhandlingen dras slutsatsen att tåblodtrycket i kombination<br />
med så kallad tå-armblodtrycksindex (tåblodtrycket delat<br />
med armblodtrycket) bör komplettera mätning av ankelblodtrycket<br />
när det finns misstanke om nedsatt cirkulation<br />
i benen. Skälet är att patienter med diabetes oftare har stela<br />
kärl i underbenen, vilket medför att man kan uppmäta ett<br />
för högt ankelblodtryck. I avhandlingens studier hade cirka<br />
10 % av de undersökta patienterna med diabetes ett normalt<br />
ankeltryck men samtidigt ett lätt sänkt tåblodtryck eller tåarmblodtrycksindex.<br />
Patienter med diabetes drabbas ofta av nervskador med<br />
nedsatt känsel och smärtor i ben och fötter. Detta gör att de<br />
själva ofta inte känner symtom på nedsatt blodcirkulation i<br />
benen förrän sår visar sig. Dessutom har patienter med diabetes<br />
och samtidig benartärsjukdom ofta åderförkalkning också<br />
i andra blodkärl och löper därmed ökad risk att insjukna i<br />
hjärtinfarkt och stroke. Det är därför viktigt att tidigt hitta<br />
dessa patienter för att kunna påbörja behandling och vidta<br />
förebyggande åtgärder.<br />
Metoden att mäta tåblodtryck är enkel, billig och säker. Den<br />
lämpar sig därmed för allmän undersökning av diabetespatienter.<br />
Hos personer där man av någon anledning inte kan<br />
använda stortån för blodtrycksmätning kan man istället använda<br />
»pektån«. Studierna i avhandlingen visar också att en<br />
ökad aktivitet i kroppens blodproppslösande system skulle<br />
Läkemedels interaktioner och biverkningar är en av de<br />
vanligaste orsakerna till sjukhusvård, och kostar samhället<br />
många miljarder varje år.<br />
Men många interaktioner och bieffekter går att förutsäga<br />
och förklara med hjälp av datorbaserade modeller. Gustav<br />
Ahlin vid Uppsala universitet har utvecklat nya sådana modeller,<br />
och lade fram sin avhandling den 2 oktober .<br />
Det underlättar dessutom utvecklandet av nya läkemedel,<br />
och minskar behovet av djur-och människostudier.<br />
Gustav Ahlin har identifierat proteiner som är viktiga för<br />
membranstransporten i tarm, lever och njure. Han har studerat<br />
två viktiga proteiner i levern i detalj, och undersökt in-<br />
Metoden att mäta tåblodtryck lämpar sig för allmän undersökning<br />
av diabetespatienter menar David Sahli vid Umeå universitet.<br />
kunna vara ett tidigt tecken på nedsatt cirkulation i benen<br />
hos patienter med typ 2-diabetes, men de viktigaste faktorerna<br />
för utveckling av benartärsjukdom hos dessa patienter<br />
är ändå hög ålder och bristande blodsockerkontroll.<br />
Läs hela avhandlingen Tidig benartärsjukdom hos patienter<br />
med diabetes – Diagnostik och riskmarkörer på urn.kb.se/resolve?<br />
urn=urn:nbn:se:umu:diva-26711<br />
Källa Umeå universitet<br />
Datormodeller räknar ut om läkemedel passar ihop<br />
teraktionen mellan dem och hundratals läkemedel. Resultaten<br />
har han använt för att utveckla datorbaserade modeller<br />
som kan förutsäga olika substansers interaktion med proteinerna.<br />
Därmed kan man även förutsäga interaktioner mellan<br />
olika läkemedel. Modellerna kan användas både för befintliga<br />
läkemedel och läkemedel under utveckling.<br />
Det finns även individuella genetiska skillnader i membranens<br />
protein som påverkar läkemedels interaktioner. Man<br />
kan genom modellen identifiera vem som har högre risk att<br />
drabbas av olika läkemedels biverkningar och interaktioner.<br />
Källa Uppsala universitet<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
»Vi hälsar både svenska och internationella gäster välkomna«<br />
säger Silvia Petré, chefssjuksköterska på Södertäljes<br />
nya dialysmottagning.<br />
Ny dialysmottagning<br />
i centrala Södertälje<br />
Proxima kommer att starta en helt ny dialysmottagning i<br />
centrala Södertälje, vilket kommer innebära kortare restid<br />
för många dialyspatienter. Dialysmottagningen kommer att<br />
ta hand om ett 30 tal patienter, förutom gästdialyser. Proxima<br />
har på uppdrag av Karolinska Universitetsjukhuset fått<br />
förtroende att bedriva dialys från och med januari 2010.<br />
Projektering av lokaler i fastigheten »Kringlan« pågår nu<br />
för fullt.<br />
– Vi satsar på att skapa en trevlig miljö i ändamålsenliga<br />
lokaler, något som vi hoppas våra patienter och all personal<br />
kommer att uppskatta. Givetvis kommer vi kunna erbjuda<br />
kabel-TV, bredbandsuppkoppling och vacker utsikt, säger<br />
Björn Bildsten, projektledare och verksamhetschef för den<br />
blivande dialysmottagningen i Södertälje.<br />
Levertransplantationer kommer framöver att utföras på<br />
Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.<br />
Det beslutade Rikssjukvårdsnämnden i mitten<br />
av oktober.<br />
– Beslutet är väl övervägt. Vi har haft ett bra och mångårigt<br />
samarbete med de båda sjukhusen, som kommer att fortsätta,<br />
säger Erik Weiman (M), ordförande i landstingsstyrelsen.<br />
Akademiska sjukhuset i Uppsala fick avslag på sin ansö-<br />
Fysisk aktivitet ger vinster<br />
Inaktivitet ökar risken att dö, oavsett om man har<br />
njursvikt eller ej. Det är vanligt att personer med kronisk<br />
njursvikt inte orkar vara fysiskt aktiva. Hos personer<br />
med kronisk njursvikt skulle fysisk aktivitet<br />
eventuellt kunna minska dialysbehovet, och överlevnaden<br />
förbättras med ökad fysisk aktivitet. Det menar<br />
Srinivasan Beddhu, M. D, the University of Utah<br />
School of Medicine in Salt Lake City med kolleger i en<br />
studie om publicerades online den 9 oktober i Clinical<br />
Journey of the American Society of Nephrology.<br />
I studien har man tittat på den fysiska aktiviteten<br />
hos 15,368 vuxna personer, varav 5,9 procent hade<br />
kronisk njursvikt. Deltagarna fick information via National<br />
Health and Nutrition Examination Survey III och<br />
var indelade i tre grupper: fysiskt inaktiva, fysiskt otillräckligt<br />
aktiva samt fysiskt aktiva.<br />
Forskarna fann att bland deltagarna som hade kronisk<br />
njursvikt var 28 procent fysiskt inaktiva jämfört<br />
med 13,5 procent av de njurfriska.<br />
Forskarna menar att ökad fysisk aktivitet kan förbättra<br />
överlevnaden hos njursviktspopulationen.<br />
Detta är särskilt viktigt för patienter med medelsvår<br />
njursvikt (glomerulär filtrationsnivå mellan 31–60<br />
ml/min) eftersom dödorsaken i denna grupp ofta är<br />
hjärt-kärlsjukdom innan de utvecklat terminal kronisk<br />
njursvikt.<br />
Källa Modern Medicine<br />
Levertransplantationer till<br />
Karolinska och Sahlgrenska<br />
Dialysmottagningen kommer att ha kapacitet för att ta<br />
emot flera gästdialyser året om.<br />
– Vi har lyckats rekrytera mycket kompetent dialyspersonal<br />
som är motiverade att bygga upp någonting helt nytt<br />
inom dialysvården, säger Björn Bildsten.<br />
kan med hänvisning till att det skulle bli för alltför få levertransplantationer<br />
där.<br />
Men Akademiska kommer att fortsätta med transplantationer<br />
av njure och bukspottkörtel. Sedan fem år tillbaka är<br />
sjukhuset näst störst inom njurtransplantationer i Sverige,<br />
och landets största inom transplantationer med bukspottkörtel<br />
med mycket goda resultat.<br />
Källa laholms tidning<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 13
www.swedishorphan.com<br />
Kan det bli enklare?<br />
®<br />
1 tablett Fosrenol till varje måltid!<br />
500 mg, 90 st<br />
1683 kr (AUP)<br />
750 mg, 90 st<br />
2228 kr (AUP)<br />
(LANTANKARBONATHYDRAT)<br />
Nu även som 1000 mg<br />
1000 mg, 90 st<br />
2944 kr (AUP)<br />
Indikationer: Fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt<br />
i hemodialys eller CAPD.<br />
För ytterligare information: se produktresumé på www.fass.se<br />
Fosrenol ®<br />
Fosrenol ®<br />
är en fosfatbindare fri från calcium * . Studier med<br />
är gjorda som monoterapi och visar att de flesta<br />
patienter uppnår acceptabla serumfosfatnivåer med doser<br />
om 1500 – 3000 mg lantankarbonathydrat per dag * .<br />
Det innebär att för de flesta patienter räcker det med en<br />
tablett Fosrenol ®<br />
till varje måltid * .<br />
Fosrenol ®<br />
är en tuggtablett som tas i samband med mat.<br />
* SPC
NYHETER<br />
Fettrik kost är bra för<br />
hemodialyspatienter<br />
Tack var fettberikad kost minskar risken för undernäring<br />
hos hemodialyspatienter. Tvärtemot tidigare uppfattning<br />
kan fettet göra att energiupptaget förbättras visar ny dansk<br />
forskning.<br />
Undersökningen visar att kosttillskott med omättat fett<br />
förbättrade patienternas sammanlagda energiintag. Dessutom<br />
minskade den systemiska inflammationen i kroppen.<br />
Samtidigt kunde man inte se att fettet hade någon negativ<br />
påverkan på blodfetterna.<br />
Danska forskare har undersökt 40 hemodialyspatienter med<br />
en genomsnittsålder på 64 år och ett body mass index (BMI)<br />
inom normalvärdena. Under sex veckors tid fick deltagarna<br />
ett dagligt tillskott med bland annat omättat fett. Under tiden<br />
togs blodprov för att mäta lipider och inflammationsmarkörer.<br />
Studien har publicerats i tidsskriften Journal of Renal Nutrition.<br />
Forskarnas slutsats är att fettillskott är ett säkert och<br />
effektivt sätt att förebygga och behandla undernäring bland<br />
hemodialyspatienter.<br />
Källa dagens Medicin<br />
ALWALLSFONDEN<br />
Njurförbundets Stipendiefond till<br />
Professor Nils Alwalls Minne läm-<br />
nar bidrag till projekt som syftar<br />
till att förbättra de njursjukas situation.<br />
Utdelningen ur fonden ges<br />
i form av rese- och studiestipendier<br />
samt som projekt bidrag.<br />
<strong>2009</strong> års utdelning uppgick till 40 000 kronor.<br />
Ansökan sker på särskild blankett i fyra exemplar och<br />
skall vara Njurförbundet tillhanda senast den 31 mars<br />
2010.<br />
Ansökningsblanketter rekvireras från Njurförbundets<br />
kansli eller via www.njurforbundet.se<br />
NJURFÖRBUNDET<br />
Box 1386<br />
172 27 SUNDBYBERG<br />
Tel. 08-546 405 00, fax. 08-546 405 04, e-post: info@<br />
njurforbundet.se<br />
Hemsida: www.njurforbundet.se/fonder<br />
Revaskularisering<br />
ökar överlevnaden<br />
En tredjedel av alla som vårdas för hjärtinfarkt<br />
har nedsatt njurfunktion. Bland patienter<br />
med normal eller måttligt nedsatt<br />
njurfunktion gör en revaskularisering att<br />
överlevnaden förbättras. Fortfarande är det<br />
osäkert om patienter med avancerad njursvikt<br />
gynnas av behandlingen, enligt Läkartidningen.<br />
Revaskularisering brukar rekommenderas så snart som<br />
möjligt efter en mindre hjärtinfarkt för att minska risken<br />
för en ny hjärtinfarkt eller död. Behandlingen brukar ske<br />
genom by-pass-kirurg eller perkutan koronarintervention.<br />
Tack vare det nationella hjärtregistret, Swedeheart, går<br />
det att se att ungefär en tredjedel av alla som vårdas för<br />
hjärtinfarkt har minst en måttligt nedsatt njurfunktion.<br />
Patienter med nedsatt njurfunktion tillhör högriskgrupperna.<br />
Forskarna har sett att särskilt högriskpatienter har<br />
en större fördel av behandlingen. Hittills har det varit osäkert<br />
om effekten av revaskularisering är lika stor hos alla<br />
patienter oavsett grad av njursvikt.<br />
Bättre överlevnad<br />
Nedsatt njurfunktion har ofta ett samband med hög ålder<br />
och sjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtsvikt och tidigare<br />
hjärtinfarkt. För patienter som får en hjärtinfarkt är<br />
prognosen betydligt sämre och dödligheten är större, om de<br />
samtidigt har nedsatt njurfunktion.<br />
Studien från Swedeheart innefattade 23 262 patienter<br />
som var högst 80 år och som hade vårdats på grund av hjärtinfarkt.<br />
Patienter som hade revaskulariserats hade bättre överlevnad<br />
än de som bara behandlades medicinskt. Resultaten<br />
kunde ses både hos dem som har en normal njurfunktion<br />
och hos dem som har en måttligt nedsatt njurfunktion.<br />
62 procent av patienterna med normal njurfunktion behandlades<br />
och 36 procent av dem som hade måttligt nedsatt<br />
njurfunktion.<br />
Fler borde behandlas<br />
Forskarna tror att prognosen hos dem med lindrigt till<br />
måttligt nedsatt njurfunktion ytterligare kan förbättras om<br />
fler revaskulariseras. Däremot var resultaten mer svårtolkade<br />
för patienter med mer avancerad njursvikt, eftersom<br />
det var en mindre grupp. För de som har terminal njursvikt<br />
kan forskarna ännu inte vara övertygade om att revaskularisering<br />
är bättre än medicinsk behandling. Studien har publicerats<br />
i tidsskriften Circulation.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 15
Britt-Marie Banck:<br />
Alla kan – självdialys får<br />
patienterna att sträcka på sig<br />
Alla kan. Det är grundinställningen på Självdialysen<br />
på Ryhovs länssjukhus i Jönköping.<br />
Britt-Mari Banck, biträdande vårdenhetschef,<br />
vill motivera både patienter och personal att<br />
satsa på självdialys. Målet är att 75 procent<br />
av patienterna ska ha självdialys.<br />
Just nu har 62 procent av dialyspatienterna (HD/PD) på Ryhovs<br />
sjukhus någon form av självdialys. Det kan bli ännu fler,<br />
tror Britt-Mari Banck. Hon tycker att 75 procent är ett realistiskt<br />
mål.<br />
– Vår inställning är att alla kan, även om patienterna har<br />
olika förutsättningar. Sedan är det klart att vi aldrig kommer<br />
att nå 100 procent, eftersom det alltid kommer att finnas patienter<br />
som behöver mer hjälp. Men det går att hitta lösningar<br />
som gör att fler patienter än man tror kan ha självdialys.<br />
Ett exempel på hur hon och hennes kolleger tänker när<br />
det gäller att »alla kan« är att de försöker hitta smarta lösningar<br />
inte bara för att motivera patienterna utan även på<br />
praktiska problem.<br />
– För vissa patienter kan det vara en så banal sak som förpackningarna<br />
som ställer till problem. Det kan handla om<br />
skruvkorkar eller hårt sittande lock. Då tar vi hjälp av andra<br />
yrkesgrupper för att hitta en väg runt problemet, det kan<br />
vara arbetsterapeuter eller sjukgymnaster, för att lösa det.<br />
Där ser Britt-Mari Banck också en möjlig konkurrensfördel<br />
för de läkemedelsföretag som lyckas arbeta fram förpackningar<br />
som är lättare att öppna och stänga.<br />
– Vi går emot mer självdialys inom sjukvården, då borde läkemedelsföretagen<br />
kunna göra förpackningarna lättare att<br />
öppna.<br />
Grundinställningen är alltså att alla kan. Men det betyder<br />
inte att det finns något tvång att någon måste välja själdialys,<br />
betonar Britt-Mari Banck.<br />
– Vi tjatar inte. Vi försöker istället vara lyhörda och lyssna<br />
på patienten. Dessutom får alla patienter chansen att komma<br />
som gäster till självdialysen och på det sätter så får alla en naturlig<br />
möjlighet att börja.<br />
Tanken med att låta patienterna vara gäster är dels att<br />
stämningen blir öppnare, dels att alla ska få chansen att bekanta<br />
sig med självdialys, utan att det blir något tvång att<br />
fortsätta. Det viktiga är att skapa en trygg miljö och bygga<br />
16<br />
upp ett förtroende, enligt Britt-Marie Banck.<br />
– Det betyder också att patienterna får se hur andra gör när<br />
de har självdialys och att patienterna kan stötta varandra.<br />
Det finns inget speciellt koncept som mottagningen för<br />
självdialys följer. Britt-Marie Banck betonar istället individuella<br />
lösningar.<br />
– Om det finns något koncept så är det patienten som är<br />
konceptet. Alla är olika, och det kan ta väldigt olika lång tid<br />
för olika patienter. Däremot är vi förstås noga när vi lär ut. Vi<br />
säger samma sak så att det inte ska uppstå någon förvirring.<br />
Britt-Mari Banck har också satt ihop en modell, som hon<br />
kallar självdialystrappan, för att belysa vilka olika nivåer som<br />
patienten kan ha för sin självdialys.<br />
Nivåerna är bland annat att vara gäst på självdialysen, att<br />
»klä« och prima maskinen med viss tillsyn, att sköta maskinen<br />
vid behandlingsstart och avslut. Det sista trappsteget är<br />
att klara sig själv helt utan tillsyn. Totalt finns sex olika trappsteg.<br />
– Det är förstås inte bättre eller sämre att befinna sig på<br />
olika trappsteg. Alla ska ha credit för det de gör. Trappan är<br />
också ett sätt för oss på självdialysen att få en överblick över<br />
personalbehovet. Det krävs olika mycket personalinsatser på<br />
olika nivåer av självdialys.<br />
All personal som arbetar på självdialysen på Ryhov har aktivt<br />
sökt sig dit. Britt-Mari Banck tror att det är en förutsättning<br />
för att arbetet ska fungera.<br />
– Man måste själv vara motiverad för att lära ut.<br />
Britt-Mari Banck själv trivs utmärkt med att arbeta med att<br />
motivera patienter till självdialys.<br />
– Jag har alltid tyckt om det. En patient tyckte att jag skulle<br />
bli försäljare.<br />
Britt-Mari Banck påpekar också att motivationen hos personalen<br />
ökar när man har arbetat med självdialys under en<br />
period. Det blir ännu mer uppenbart varför det är viktigt att<br />
stödja det friska hos patienten och bidra till »empowerment«,<br />
enligt henne.<br />
– Jag har sett så många patienter utvecklas när de har börjat<br />
med självdialys. Det går till och med att se på hållningen<br />
hos patienterna. De får ett annat sätt att röra sig och utvecklas<br />
också som personer.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
Humor är viktigt i det<br />
dagliga arbetet, enligt<br />
Britt-Marie Banck.<br />
– Våra patienter vet att<br />
de kan skämta med oss.<br />
» Vi tjatar inte. Vi försöker istället<br />
vara lyhörda och lyssna på patienten.<br />
Dessutom får alla patienter chansen att<br />
komma som gäster till självdialysen<br />
och på det sätter så får alla en naturlig<br />
möjlighet att börja. «<br />
Annelie Isaksson fyller<br />
i rätt siffror i checklistan<br />
Håkan Håkansson testar räckvidden.<br />
Sara Bengtsson<br />
förbereder dialys.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 17
18<br />
Dan Christophs redo att<br />
sätta igång sin behandling.<br />
» Vi som arbetar med kroniskt<br />
sjuka måste vara noga med att inte<br />
koncentrera oss på den sjuka delen,<br />
utan istället koncentrera oss<br />
på det friska. «<br />
Hon tror att sjukvårdsanställda ibland måste påminna sig<br />
själva om vikten av detta.<br />
– Vi som arbetar med kroniskt sjuka måste vara noga med<br />
att inte koncentrera oss på den sjuka delen, utan istället koncentrera<br />
oss på det friska. Det kan vara så att det tar emot att<br />
tänka sig att patienten ska sköta något som man själv har utbildat<br />
sig för i flera år.<br />
– Det kanske också är så att man som syrra gärna vill vara<br />
omhändertagande och snäll, och då kan det automatiskt bli<br />
att man vill hjälpa till. Man känner sig mer sedd som syrra<br />
om man hjälper till, men det är ju patienten som ska bli sedd,<br />
inte vi.<br />
Britt-Mari Banck ser inga direkta avigsidor med en ökad andel<br />
patienter i självdialys. Hon tror till exempel inte att det<br />
blir fler incidenter.<br />
– Nej, jag tror inte det. Jag har inga exakta siffror att hänvisa<br />
till men jag skulle kunna tänka mig att det snarare blir<br />
färre incidenter. Alla patienter är väldigt noggranna och<br />
överlag fungerar det otroligt bra.<br />
Däremot finns det stora skillnader i hur lång tid det tar för<br />
olika patienter att komma igång och hur mycket patienterna<br />
vill göra själva. Ibland tar det 3–4 månader för en patient att<br />
komma igång, ibland går det fortare.<br />
Mer valmöjligheter och färre bestämda tider skulle utveckla<br />
självdialysen, menar Britt-Mari Banck.<br />
– Vi försöker känna av varje patient. Alla ska få ta det i sin<br />
egen takt. De första gångerna handlar det bara om att se på<br />
och titta hur man gör.<br />
– I början är vissa väldigt tveksamma och säger att de inte<br />
kan och inte vill. En del brukar till exempel säga att de inte<br />
alls är tekniska och därför inte vill ha självdialys. Då brukar<br />
jag helt enkelt säga att jag inte är det minsta teknisk heller,<br />
men dialys kan jag. Ofta är det också bra att berätta exempel<br />
om hur andra patienter har gjort, istället för att komma<br />
med pekpinnar.<br />
Britt-Mari Banck vill också att hela självdialysen ska präglas<br />
av en vänlig och öppen atmosfär, humor är en del av vårdfilosofin.<br />
Helst skulle hon också vilja utveckla öppenheten<br />
ännu mer, så att självdialysen kunde ge patienterna ännu<br />
större möjligheter att vara flexibla.<br />
Mer valmöjligheter och färre bestämda tider att passa<br />
skulle vara ett sätt att utveckla självdialysen ännu mer,<br />
tycker Britt-Mari Banck. Hon har sitt drömscenario klart.<br />
– Jag skulle vilja ha ett bokningssystem på webben, där patienterna<br />
helt enkelt bokar in vilka tider<br />
de vill komma. Ungefär som när man bokar<br />
tvättstugetider. Då får patienterna<br />
möjlighet att bli ännu mer flexibla.<br />
Text Susanne Rydell<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
Bli medlem i SNSF<br />
SNSF<br />
OAS, PAS och KAS är några förkortningar vi använder<br />
för ansvariga sjuksköterskor. Många diskuterar<br />
uppgifterna som hör till rollen. Jag har haft<br />
anledning att prata med många olika professioner om omvårdnadsansvarig<br />
sjuksköterska (OAS) (som är den beteckning<br />
jag tycker bäst beskriver vad det handlar om). Alla<br />
verkar vara överens om att OAS är viktiga nyckelpersoner<br />
men det är olika vad de förväntar sig av dessa personer. Vid<br />
vårmötet i Luleå anordnade två sjuksköterskor en workshop<br />
som hette “Patientansvarig sjuksköterska (PAS) – rätt<br />
modell för sjuksköterskors arbete inom hemodialysvård?».<br />
De presenterade resultatet av intervjuer de gjort med OAS<br />
vid ett antal dialysavdelningar i landet.<br />
Den samlade bilden jag får är en spretig<br />
yrkesgrupp med väldigt skiftande<br />
synpunkter på vad en OAS ska och bör<br />
göra, och en omgivning som har olika<br />
förväntningar. Personligen tycker jag<br />
att OAS är en väldigt viktig funktion som är extra angelägen<br />
på en dialysavdelning. Långsiktig planering, undervisning,<br />
coachning och bevakning av nutritionsstatus är<br />
bara några viktiga uppgifter. Jag tycker att det är vad alla<br />
sjuksköterskor ska arbeta med. Att utse en OAS är för mig<br />
egentligen bara ett organisatoriskt sätt att begränsa ansvaret<br />
till några individer. Alla kan inte ha ansvar för alla. När<br />
vi diskuterar vad OAS ska göra är det egentligen en diskussion<br />
om vad alla sjuksköterskor bör arbeta med och fokusera<br />
på. När vi diskuterar detta måste vi använda Socialstyrelsens<br />
“Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor« som<br />
underlag. Vi måste utgå från var vårt professionella ansvar<br />
ligger. Jag upplever att vi har en tendens till att hellre<br />
se oss som utförare till andra yrkeskategorier eller som en<br />
serviceinrättning till patienterna.<br />
Bli medlem i Svensk njurmedicinsk Sjuksköterskeförening.<br />
Medlemsavgiften är för a-medlemmar (sjuksköterskor som<br />
arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga<br />
intresserade) 200 SeK/år. Som medlem får man sitt eget<br />
exemplar av tidningen dialäsen.<br />
• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1<br />
• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD,<br />
avdelning eller mottagning samt yrkeskategori.<br />
• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson,<br />
e-post: ewa@knutson.nu<br />
MARIE NYKVIST | ORDFÖRANDE I SNSF<br />
Oenighet om viktig roll<br />
» Lönekriterier som verkligen<br />
belönar en riktigt duktig<br />
OAS är också en väg att gå. «<br />
För många patienter är det en enorm trygghet att ha någon<br />
att vända sig till som är insatt i den individuella vården<br />
och allt omkring den. Är det något som gör mig glad så är det<br />
när patienter eller anhöriga ringer och vill prata med OAS.<br />
Om hon inte är i tjänst väntar de hellre till en annan dag än<br />
att prata med någon annan sjuksköterska. Kanske det kan gå<br />
till överdrift, men i lagom dos är det verkligen ett uttryck för<br />
förtroende och tillit. Ansvaret för hur omvårdnadsarbetet<br />
bedrivs tycker jag ligger tungt på avdelningschefen. Många<br />
av oss kan bli bättre på att arbeta för utveckla omvårdnadsarbetet.<br />
Det måste finnas tydliga, genomtänkta beskrivningar<br />
av vad som förväntas av OAS. Vi måste också ha levande diskussioner<br />
om hur vi sjuksköterskor<br />
SNSF:S STIPENDIUM<br />
vill arbeta med utvecklingen av omvårdnaden.<br />
Lönekriterier som verkligen<br />
belönar en riktigt duktig OAS är<br />
också en väg att gå.<br />
ag hoppas att de duktiga sjuksköterskorna Pia Johansson<br />
från Karolinska sjukhuset och Kerstin Lundström<br />
Landegren från Danderyds sjukhus arbetar vidare med<br />
den här viktiga frågan. Vi inom SNSF vill hålla frågan<br />
levande och kanske den dyker upp på Chefsdagarna 2010<br />
för det här är en viktig fråga som cheferna måste driva. Vid<br />
vårmötet i Kalmar kanske frågeställningen tas upp och där<br />
har vi även möjlighet att diskutera frågan med många kollegor.<br />
Eller varför inte utmana mina synpunkter på sjuksköterskans<br />
roll, funktionsutbildad och annat. Det vore väldigt<br />
roligt med rykande debatter i <strong>Dialäsen</strong>.<br />
Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se<br />
Ansvarig sjuksköterska<br />
oaS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska. PaS, patientansvarig<br />
sjuksköterska. KaS, kontaktansvarig sjuksköterska<br />
Svensk njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses<br />
årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet.<br />
Stipendiesumman är 20 000 kronor<br />
som kan fördelas på en eller flera sökande.<br />
Sista ansökningsdag är 1 april.<br />
Stipendiet delas ut vid SnSf:s vårmöte.<br />
Stadgar och instruktioner för<br />
ansökan finns på:<br />
www.snsf.nu<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 19<br />
j
Återhämtning av njurfunktion<br />
efter lång tid. Är det möjligt?<br />
Vi har ett spännande och intressant patientfall<br />
på dialysavdelningen, Sophiahemmet i<br />
Stockholm. Det gäller en dialyspatient som<br />
kunde sluta med sina behandlingar efter<br />
cirka ett och ett halvt år i dialys och har nu<br />
fortfarande 17 månader senare acceptabel<br />
njurfunktion.<br />
Det rör sig om en man i 50-årsåldern som tidigare varit frisk<br />
och som insjuknade akut med huvudvärk och kräkningar.<br />
Det visade sig vara njursvikt med högt blodtryck, trombocytopeni<br />
och förhöjda laktatdehrydogenas (LD) värden. Man<br />
misstänkte hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) och plasmaferesbehandling<br />
startades. Patienten tålde inte detta. Han<br />
fick lungödem, så småningom anuri och man var tvungen att<br />
starta med hemodialys. Det gjordes en njurbiopsi som visade<br />
malign hypertoni och trombotisk mikroangiopati. Patienten<br />
behandlades med fyra blodtryckssänkande mediciner samt<br />
dialyserades tre gånger per vecka och flyttades över till oss på<br />
Sophiahemmet för fortsatt dialysbehandling. Hans blodtryck<br />
började så småningom normaliseras.<br />
Efter ett halvår startade vi utredning inför njurtransplantation.<br />
Systern var tilltänkt donator men det visade sig att<br />
hon var homozygot APC resistent (ökad trombosrisk) och hon<br />
blev avböjd. Vår patient var heterozygot APC resistent. Hans<br />
AV- fistel hade visserligen trombotiserat, men det är ju inget<br />
nytt. Han berättade att han fått normala urinmängder sista<br />
tiden och vi gjorde därför ett 48 timmars iohexolclearance<br />
som visade ett värde på 9,7 ml/min korrigerat för kroppsytan.<br />
Vi la transplantationsplanerna på hyllan och minskade istället<br />
dialysen till två behandlingar per vecka. Blodtrycket höll<br />
sig lågt, men fyra olika läkemedel var nödvändiga. Patienten<br />
började arbeta 80 procent. Ett halvår senare gjordes ett<br />
nytt iohexolclearance som visade ett värde på 13 ml/min. Vi<br />
vågade inte tro att detta var sant men vi jämförde med kreatininclearance<br />
och CystatinC prov, och fick ganska lika svar.<br />
Dialysbehandlingen minskades till en gång per vecka. Patienten<br />
ville då dialysera lördagar.<br />
Det visade sig dock vara besvärligt med provtagningar.<br />
Jag höll på att få skrämselhicka av ett S-kalium värde på 8,0<br />
mmol/L, men det visade sig att blodprovet stått över helgen<br />
och att det sannolikt var ett hemolysresultat. Vi hade ett normalt<br />
kalium på jonmätaren samma dag han var hos oss för<br />
dialysbehandling. Efter några veckor sattes dialysen helt ut<br />
och patienten gick på provtagning varje vecka hos oss. Blod-<br />
20<br />
trycket var lågt, kring 110/70, och han mådde utmärkt. Efter<br />
två månader utan dialys gjordes en njurfunktionsmätning<br />
igen och den glomerulära filtrationen (GFR) var nu 16 ml/min<br />
och kontrollerna glesades ut till var tredje vecka.<br />
Ett halvår efter dialysen avslutats reste patienten på Thailandsemester.<br />
Jag var skeptisk med den erfarenhet jag haft<br />
av en annan patient (transplanterad) som blev dialyskrävande<br />
efter en Thailandsresa. Mycket riktigt patienten kom<br />
hem acidotisk, uremisk och hypoton men återhämtade sig<br />
snabbt efter ett par dialysbehandlingar. Han återgick till sina<br />
tidigare kontroller och ett år efter de regelbundna dialyser-<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
Ann-Charlotte Bergenhag ansvarar för Christers provtagning och kontrollerar samtidigt<br />
att hans kärlaccess fungerar ifall start av dialys åter skulle bli aktuell.<br />
nas utsättande var GFR med iohexolclearance 21 ml/min och<br />
idag är värdet 23 ml/min. Patienten arbetar nu heltid, har<br />
fortfarande fyra olika blodtrycksmediciner och blodtrycket<br />
är 120/60. LD är lätt förhöjt och S- Kreatinin ligger nu på 212<br />
µmol/L.<br />
Har fler patienter i landet kunnat sluta med dialys efter<br />
lång behandlingstid? Hur vanligt är det med återhämtning<br />
av njurfunktion?<br />
Jag tog kontakt med Staffan Schön på Svenskt Njurregister<br />
(SNR) och det visade sig att det finns 29 patienter som slutat<br />
med dialys efter mer än ett år med regelbunden dialysbehandling<br />
på grund av återkomst av njurfunktion. Den som<br />
hade haft behandling längst hade haft dialys i fem år. De vanligaste<br />
inblandade sjukdomarna var njursjukdomar där hypertoni<br />
fanns med i diagnosen, men lika vanligt var det tyvärr<br />
med okänd diagnos (NUD). Det fanns också fall med HUS,<br />
kolesterolemboli, autoimmuna sjukdomar, membranös glomerulonefrit.<br />
Återgång till dialys har vi också data på och där<br />
finns en stor variationsbredd samt patienter som fortfarande<br />
klarar sig utan dialys i likhet med vår patient.<br />
Det är svårt att sätta ut en dialysbehandling – man är rädd<br />
för hyperkalemi och akut lungödem. Vi har hjälp av olika<br />
mätmetoder, av clearance mätningar det vill säga både kreatininclearance<br />
och iohexolclearance. Sedan känns det som<br />
CystatinC - ett enkelt blodprov – som skattar GFR ger ett rätt-<br />
vist värde. Just vid nedsatt njurfunktion ger det en bra korrelation.<br />
Vi använder jonmätare för bestämning av Kaliumvärde<br />
och standardbikarbonat och det känns tryggt att få svar<br />
direkt liksom att vi kan starta dialys akut om så skulle behövas.<br />
Vår patient har fått behålla sin patientansvariga sjuksköterska,<br />
Ann-Charlotte, som håller stenhårt i all provtagning,<br />
kontroller och övervakning av accessen så att ingenting missas.<br />
Vi tycker att det här är oerhört spännande och fantastiskt!<br />
Vad är lärdomen?<br />
Vi kanske är dåliga på att mäta restfunktionen hos våra dialyspatienter,<br />
något som naturligtvis är viktigt inför beslut att<br />
upphöra eller göra uppehåll med dialys. Enligt en australiensisk<br />
undersökning hade patienterna som man upphörde dialysbehandling<br />
på i snitt 29 ml/min i clearance med en spridning<br />
från 9-50 ml/min. Ännu mer spännande är om glomeruli<br />
trots allt kan nybildas. Varför inte? Glomeruli kan nybildas<br />
hos hajar. Är det det salta havet? Ja, dialyspatienter får ju rikligt<br />
med saltvatten.<br />
Text Ingela Fehrman-Ekholm, professor och<br />
överläkare på dialysavdelningen, Sophiahemmet<br />
i Stockholm<br />
foto Karin Riikonen<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 21
NJURMEDICINSKT VÅRMÖTE<br />
KALMAR, 2-4 maj 2010<br />
Välkommen till medeltidsstaden<br />
Kalmar, 2010!<br />
Allt fler människor blir njursjuka.<br />
Betyder livsstilen något för njursjukdomens förlopp?<br />
Kan vi som vårdpersonal i så fall hjälpa patienten att<br />
lägga år till livet och liv till åren?<br />
Kallelse till SNSF:s Årsmöte 2010<br />
Tid: Tisdagen 4 maj<br />
Deadline 2 mars:<br />
Abstractinlämning(posters)<br />
Tidig avgift<br />
För mer information<br />
www.varmotet2010.se<br />
Att lägga år till livet<br />
och liv till åren<br />
även som njursjuk<br />
Svensk Njurmedicinsksjuksköterskeförening<br />
www.varmotet2010.se
Smarta mål<br />
KRÖNIKA<br />
Om man inte har något mål, om man inte vet<br />
vart man ska, då kan man gå i vilken riktning<br />
som helst och hamna varsomhelst. Men om man<br />
har ett mål, då vet man färdriktningen och då vet man<br />
när man är framme – även om vägen dit har varit krokig.<br />
Att ha tydliga mål för sitt arbete, till exempel, är för de<br />
flesta väldigt viktigt. Man vet vad man jobbar för och vad<br />
man vill uppnå, resan mot målet blir meningsfull och tillfredsställelsen<br />
stor när målet är nått. Det här fungerar i arbetslivet,<br />
i privatlivet – ja, nästan överallt – om man bara<br />
är lite SMART när man sätter målen så att dom är:<br />
• Specifika – tydliga, förståeliga<br />
• Mätbara – så man vet vad som ska uppnås<br />
• Accepterade – av dem de berör<br />
• Realistiska – uppnåbara, rimliga<br />
• Tidsbestämda – när målen ska vara<br />
nådda<br />
Alla organisationer, som vill vidareutveckla sin verksamhet<br />
och få alla medarbetare att dra åt samma håll, har<br />
större möjlighet att lyckas om man använder sig av dessa<br />
fem enkla regler för formulering och uppföljning av sina<br />
mål. Motsatsen, att inte ha specifika mål alls eller luddiga<br />
så kallade »mål«, som inte uppfyller några av SMART-kriterierna,<br />
leder lätt till osäkerhet och frustration. I värsta<br />
fall kan medarbetarnas enda mål bli »att ta sig igenom dagen«.<br />
Att ha SMARTA mål gäller också oss patienter. Förebyggande<br />
och bromsande njurvård bygger i hög grad på konkreta,<br />
egna insatser. Även som dialyserande och transplanterade<br />
behöver vi sköta egenvården bra – med läkemedel,<br />
kost och ett hälsofrämjande beteende. I alla dessa stadier<br />
och i alla viktiga detaljer kan SMARTA mål formuleras och<br />
följas upp i samverkan. Att jobba mot sådana konkreta<br />
mål är stimulerande och motiverande och när målen uppnås<br />
är belöningen tillfredsställelse och stärkt självkänsla –<br />
och dessutom, när man lyckas, minskade risker och bättre<br />
hälsa.<br />
Här följer några få exempel. Grunden är att behand-<br />
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT<br />
» Vid nästa kontroll ska<br />
mitt blodtryck vara nere<br />
under 130 med hjälp av ändrad<br />
medicin, en långpromenad<br />
till i veckan och genom<br />
att undvika salt. «<br />
lingsmålen ska vara diskuterade, överenskomna och »accepterade«.<br />
»Om två månader ska jag väga fem kilo mindre än idag« – ett specifikt,<br />
mätbart, realistiskt och tidsbestämt mål. Olika tekniker<br />
kan leda till målet, men grunden är mindre energi in<br />
och mer ut. Utvecklingen mot målet kontrolleras på vågen<br />
– ofta – för ökad förståelse av hur kroppen fungerar och för<br />
snabb återkoppling. Byter man ut två stora starköl på puben<br />
mot vatten och en lång promenad vill man direkt se<br />
vad som händer på vågen morgonen efter.<br />
»Vid nästa kontroll ska mitt blodtryck vara<br />
nere under 130 med hjälp av ändrad medicin,<br />
en långpromenad till i veckan och genom<br />
att undvika salt«. Att mäta blodtrycket<br />
bara i samband med läkarbesöken är<br />
helt otillräckligt. För att lära sig och<br />
förstå hur blodtrycket fungerar måste<br />
man mäta ofta, i vart fall i början, och<br />
i olika situationer – sittande, liggande, stående, på morgonen,<br />
på kvällen, efter fysisk aktivitet och helt avslappad.<br />
Det är först då, som man fattar dynamiken, hur mycket<br />
blodtrycket varierar beroende på vad man gör, och det<br />
är så man själv kan följa utvecklingen mot målet. Därför<br />
bör alla med för högt blodtryck antingen ha en egen blodtrycksmätare<br />
eller få låna en av sjukvården, precis som<br />
man får låna andra hjälpmedel.<br />
»Vid nästa provtagning ska jag ha fått ner mitt kaliumvärde till<br />
under 5,0 genom att utesluta eller minska intaget av kaliumrika<br />
födoämnen«. En förutsättning för att man ska förstå och<br />
själv kunna bedöma om man når ett sådant här mål är att<br />
varje gång få en kopia av rapporten från labbet. Nästa steg<br />
är att få tillgång till sina egna rapporter via en för ändamålet<br />
designad hemsida på nätet, precis som man redan<br />
kan på vissa håll.<br />
Med SMARTA mål vet vi vart och hur och när vi går och<br />
när vi går i mål. Med SMARTA mål så mår vi bättre – på kliniken<br />
och i egenvården.<br />
Per Åke Zillén, pazillen@telia.com<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 23
anna SvanfeldT<br />
Gemensamma kvalitetsmarkörer<br />
ger bättre överblick<br />
Anhöriga, patienter och sjukvårdspersonal<br />
har många gånger ställt frågor angående<br />
kvalitet i vården: Varför får patienter med<br />
samma symptom olika utredning och varför<br />
får patienter med samma sjukdom olika<br />
behandling?<br />
Landstingsplanen för Norrlands läns landsting 2008–2010<br />
fastslår att Hälso- och sjukvården ska vara patientfokuserad,<br />
tillgänglig, säker, evidensbaserad, kvalitativt likvärdig och<br />
effektiv. Men vi vet inte hur vi uppfyller målen eller om vi<br />
kan mäta dem. Kvaliteten i vården kan enligt Donabedians<br />
modell ses ur dimensionerna: Struktur (vad man har), Process<br />
(vad man gör) och Resultat (vad man får) se faktaruta.<br />
Struktur<br />
Vi har i Norrbotten fem sjukhus, 33 vårdcentraler, god utrustning,<br />
divisionstänkande över länet, i huvudsak välutbildad och<br />
erfaren personal men en del vakanser. Personalstaben innehåller<br />
cirka 600 läkare, 1900 sjuksköterskor, 260 sjukgymnaster,<br />
170 arbetsterapeuter, 12 dietister, 36 fotterapeuter samt<br />
75 kuratorer, totalt cirka 6700 personer plus vikarier.<br />
Process<br />
Processerna inom länets hälso- och sjukvård är till stora delar<br />
okända, och har till stor del inga gemensamma accepterade<br />
kvalitetsmått och kan därför svårligen mätas och värderas.<br />
Resultat<br />
Länets internmedicinska enheter deltar i några nationella<br />
kvalitetsregister såsom Riks-Stroke, Riks-HIA, Nationella diabetesregistret<br />
(NDR), Pacemakerregistret och några register<br />
för mer specifika uppföljningar. Andra divisioner deltar i en<br />
del nationella kvalitetsregister. Men – trots att vi i Sverige<br />
har cirka 65 nationella register deltar de flesta patienter inte<br />
i något av dessa.<br />
Varför får patienter inte den bästa vård som finns? Enligt<br />
ett uttalande av professor Kurt Furberg i USA får inte ens hälften<br />
av patienterna den bästa vård som sjukvården i dag kan<br />
ge. Ett problem är att man inte känner till sjukvårdens inre<br />
processer. Så till exempel vet man inte hur många hypertoniker<br />
som finns inom olika regioner, hur många som får behandling<br />
eller hur många som går på kontroller. Ansvaret för<br />
sjukvårdens suboptimala vård ligger hos alla aktörer och alla<br />
måste samarbeta för att försöka lösa detta problem.<br />
Kvalitetsutveckling är en systematisk arbetsprocess där representanter<br />
för olika professioner och olika kunskapsområden<br />
samverkar i syfte att förbättra vårdens innehåll och<br />
resultat. Norrbottens läns landsting arbetar enligt denna modell<br />
för att få till stånd länsövergripande handläggningsöverenskommelser<br />
(HÖK) för olika sjukdomstillstånd eller sjukdomsområden.<br />
Handläggningsöverenskommelserna är en
överenskommelse mellan divisioner och enheter om aktuell<br />
gemensam handläggning, beskriver mindre den medicinska<br />
handläggningen utan fokuserar mer på logistiken över<br />
länet.<br />
Under våren 2008 beslutades att starta ett länsarbete gällande<br />
njursjukvården. Arbetet delades mellan tre delprojekt:<br />
Preventiv nefrologi, aktiv uremivård samt distansöverbryggande<br />
teknik/IT-stöd. Ingen vet hur många njursjuka patienter<br />
som finns i länet, men en uppskattning påvisar cirka<br />
30 000 patienter med kärlsjukdom och av dem cirka 10 000<br />
patienter med diabetes. Hur dagens patienter med nyupptäckt<br />
njursjukdom handläggs är oklart.<br />
Delprojektet preventiv nefrologi avser handläggningen<br />
från första tecknet på njursjukdom till komplett njursvikt<br />
och dialysbehov. Uppdraget sammanfattas i<br />
• att fastställa hos professionen över länet förankrad<br />
handläggningsöverenskommelse för den preventiva nefrologin<br />
(HÖK preventiv njursjukvård) med adekvat omhändertagande<br />
och logistik<br />
• att fastställa länsgemensamma kvalitetsmarkörer som<br />
är lätt mätbara<br />
• att stimulera förbättringsarbeten och arrangera behovsstyrda<br />
utbildningsinsatser<br />
De divisioner som involveras är primärvård, medicin, opererande,<br />
diagnostik (laboratorier, klinisk fysiologi, röntgen och<br />
så vidare), länsteknik (IT) och service (hjälpmedel). Alla yrkesgrupper<br />
blir i princip berörda alltifrån läkare, sjuksköterskor<br />
(distrikts-, medicin-, predialys-, dialys), dietister, sjukgymnaster<br />
till arbetsterapeuter, och kuratorer (beteendevetare).<br />
Centrala arbetsgrupper är igång, uppdrag har utgått till<br />
alla referensgrupper, länsrunda hjärta-kärl-njurar genomför-<br />
des under mars–april. HÖK-arbete pågår, möjliga kvalitetsindikatorer<br />
undersöks, och då dessa är fastställda planeras i<br />
vårt datoriserade journalsystem VAS en »njuröversikt« där vi<br />
lätt och överskådligt kan se patientens aktuella »njurstatus«.<br />
Vi skulle önska ett nationellt kvalitetsregister för de njursjuka<br />
patienterna eller ännu hellre ett sådant register för alla<br />
våra (och landets) kärlsjuka patienter.<br />
För våra diabetespatienter är ett liknande arbete genomfört<br />
där vi i vårt VAS-system har en HÖK samt en diabetesöversikt<br />
kopplad direkt till det nationella diabetesregistret NDR.<br />
Förhoppningsvis kommer inom några år varje yrkesutövare<br />
i varje situation på enkelt sätt kunna ta reda på den<br />
aktuella patientens fortsatta handläggning<br />
i vårdkedjan. För kvalitetssäkring<br />
används i förekommande fall nationella<br />
kvalitetsregister.<br />
Text Ulf Bolsöy, överläkare Gällivare sjukhus.<br />
e-post: Ulf.Bolsoy@nll.se<br />
FAKTA Avedis Donabedian<br />
Centrala begrepp i kvalitetsarbetet är enligt Donabedians klassiska<br />
modell, struktur, process och restultat för beskrivning och analys av<br />
kvalitet i vården. Förenklat kan sägas att strukturen visar på resurser<br />
som finns att tillgå, processen beskriver vad som görs och resultatet<br />
är utfallet av strukturen och processen.<br />
Det finns ett klart samband mellan struktur, process och resultat. Varje<br />
komponent är bunden till nästa som länkar i en kedja och de är beroende<br />
av varandra.<br />
25
SE-ARA-N-004-2008-APR-C<br />
Aranesp ® – FLEXIBEL dosering vid anemibehandling av predialys<br />
Ny indikation<br />
Aranesp ® är godkänt för behandling av anemi hos både<br />
små och stora barn.<br />
Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna<br />
08 - 695 11 00<br />
www.amgen.se
patienter<br />
En gång gång i månaden<br />
Varannan vecka<br />
En gång i veckan<br />
Subkutant<br />
Intravenöst<br />
dosering<br />
Aranesp ® nns i ett brett sortiment som möjliggör<br />
administrering en gång i veckan till en gång i månaden<br />
vid underhållsbehandling av predialyspatienter.<br />
Aranesps exibilitet gör att anemi behandlingen lätt kan<br />
anpassas till patienternas varierande behov.<br />
Aranesp ® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter<br />
med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande<br />
anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda<br />
injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg.<br />
Datum för översyn av produktresumén februari 2008<br />
För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 27
SWE/108/27Apr<strong>2009</strong><br />
Zemplar ® nu<br />
som<br />
Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg<br />
Effektiv Selektiv Preventiv<br />
Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5.<br />
Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär<br />
hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie<br />
3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas<br />
med hemodialys eller peritoneal dialys.<br />
Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos<br />
patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas<br />
med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se www.fass.se. Senaste översyn av produktresume<br />
2007-12-14. För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se www.fass.se<br />
• Abbott Scandinavia AB • Box 509, 169 29 SOLNA • telefon 08-546 567 00
PD-mottagningen i Göteborg<br />
– en mogen 30-åring<br />
Alldeles nyligen fyllde PD-mottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset<br />
i Göteborg 30 år. Jubilaren firades högtidligt med föredrag av personer som bidragit<br />
till verksamheten genom tiderna och bubblande dricka med tilltugg. Det<br />
blev många glada skratt och kära återseenden. Dialys har utvecklats från att<br />
vara en behandling vars främsta syfte var att få patienten att överleva till att<br />
idag sträva efter liv med bästa möjliga kvalitet. Dialysformen PD (peritonealdialys)<br />
följer denna utveckling. En utveckling som har gått från fokus på teknik<br />
och säkerhet till en strävan efter bästa behandlings- och livskvalitet. <strong>Dialäsen</strong><br />
frågade Ingrid Petersson, teamledare och utbildningssjuksköterska på PD-mottagningen,<br />
om vad som karaktäriserar PD-verksamheten på Sahlgrenska idag.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 29
30<br />
Personal från hemsjukvården lär sig assisterad PD i hemmet.<br />
har just i dagarna 73 patienter<br />
i behandling, det hösta antalet någonsin.<br />
PD-mottagningen<br />
Utöver dessa 73 finns ett flertal som har fått<br />
en Tenckhoffkateter inopererad i väntan på att starta dialysbehandlingen.<br />
De ingår i den grupp av patienter som kontrolleras<br />
på PD-mottagningen inför dialysstart. När valet av dialysform<br />
är klart finns det fördelar i att ha sin läkarkontakt på<br />
den valda dialysmottagningen, liksom att få träffa de PD-sköterskor<br />
som senare kommer att lära ut hur dialysen fungerar.<br />
Övergången från den tunga väntan på dialysstart till att verkligen<br />
starta behandlingen blir på det sättet mjukare och min-<br />
dre dramatisk, menar Ingrid. En annan<br />
faktor som har inneburit en stor skillnad<br />
är att det sedan några år finns en njursviktskoordinator.<br />
Hon lotsar patienten<br />
mellan de olika behandlingsval som<br />
finns möjliga för varje individ och försöker<br />
skapa ett sammanhang i all information<br />
patienten får. De patienter som haft<br />
kontakt med henne är mycket mer förberedda<br />
än de som kommer direkt till PD-mottagningen från<br />
sin njurläkare. De frågar direkt om nattmaskinen och kommer<br />
mycket fortare fram till konkreta frågor om livsstil och<br />
funderingar om vardagen. Tyvärr finns det en patientgrupp<br />
som inte erbjuds samma möjlighet till förberedelse, det är de<br />
transplanterade patienter som måste återgå till eller för första<br />
gången starta dialysbehandling. De kommer oftare utan<br />
» År 2007 inleddes tungt. Trots<br />
att de var sex sjuksköterskor<br />
räckte inte tiden till. Arbetsbelastningen<br />
ökade, flera i arbetsgruppen<br />
hade kortare eller<br />
längre sjukdomsperioder och<br />
arbetet haltade rejält. «<br />
Peritonealsjuksköterska Ursula Strand planerar dagens arbete.<br />
förberedande kontakter till dialysstart, visar oftare tecken till<br />
krisreaktioner och behöver längre tid att etablera sig i den<br />
nya behandlingsformen. Två företeelser dominerar PD-mottagningens<br />
arbete idag. Det ena är det arbetssätt man införde<br />
i samband med ett förändringsarbete som påbörjades 2007.<br />
Personalen var då ett trött och slitet gäng med höga ambitioner<br />
och fick inte riktigt till det. Det andra är den funktion<br />
som utbildningssjuksköterska som Ingrid har sedan samma<br />
år. Dessa båda förändringar har tagit verksamheten flera steg<br />
framåt i utvecklingen och PD-mottagningen vann i år sjukhusets<br />
pris för bästa arbetsplats inom sitt verksamhetsområde.<br />
Förändringen<br />
År 2007 inleddes tungt. Trots att de var<br />
sex sjuksköterskor räckte inte tiden till.<br />
Arbetsbelastningen ökade, flera i arbetsgruppen<br />
hade kortare eller längre<br />
sjukdomsperioder och arbetet haltade<br />
rejält. PAS-systemet (patientansvarig<br />
sjuksköterska) var styrande samtidigt<br />
som inga vikarier sattes in vid sjukdom eller semester. Arbetsrutinerna<br />
fungerade inte. Med hjälp först av företagshälsovården<br />
och senare av en extern konsult gjordes en översyn<br />
av arbetssätt och organisation. PD-sjuksköterskorna fick<br />
också hjälp att identifiera sin roll i gruppen och hur den påverkade<br />
samarbetet. Tillsammans identifierades vad som<br />
fungerade bra och vad som fungerade mindre bra i arbetsru-<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
Jubileumsföredraget intresserade många.<br />
tinerna. Gruppen fick tid att tillsammans arbeta fram en ny<br />
arbetsmodell som resulterade i att ett antal roller/uppgifter<br />
definierades. Dessa uppgifter utförs nu av de sex sjuksköterskorna<br />
enligt ett rullande tvåveckorsschema:<br />
Sjusköterskorna ett och två utbildar nya patienter i att sköta<br />
PD. För en del patienter räcker en vecka, andra behöver längre<br />
tid. Alla lär sig CAPD (kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys)<br />
först, de som valt APD (automatiserad peritonealdialys)<br />
lär sig det andra veckan. Oftast kommer patienten till<br />
mottagningen för en halv dags utbildning. Det gör att de två<br />
sjuksköterskorna samtidigt kan utbilda fyra patienter. Be-<br />
handlingen är i början standardiserad<br />
och individualiseras först efter att man<br />
gjort den första PDC-mätningen (Personlig<br />
DialysKapacitet) en månad efter<br />
behandlingsstart. PDC är ett datoriserat<br />
verktyg som mäter peritoneums kapacitet<br />
som dialysmembran. Med mätningen<br />
som grund simuleras sedan<br />
olika behandlingar i PDC-programmet.<br />
Ibland samverkar ettan och tvåan och<br />
lär ut PD i grupp, ibland är det bättre att lära patienten i sitt<br />
eget hem. Nu finns det tillräckligt med resurser för att kunna<br />
välja det bästa alternativet.<br />
Sjuksköterska tre assisterar läkaren vid patienternas mottagningsbesök<br />
och tar hand om halvakuta och oplanerade besök.<br />
Detta arbetssätt har lett till ett bättre omhändertagande<br />
Gert Jensen, verksamhetschef, Jarl Ahlmén, startade PD i Göteborg<br />
och Börje Haraldsson, professor och överläkare för PD-mottagningen.<br />
» Tillsammans identifierades<br />
vad som fungerade bra och vad<br />
som fungerade mindre bra i<br />
arbetsrutinerna. Gruppen fick<br />
tid att tillsammans arbeta<br />
fram en ny arbetsmodell som<br />
resulterade i att ett antal roller/uppgifter<br />
definierades «<br />
av patienter med problem som bör åtgärdas snarast, men<br />
som inte kräver vård av akutmottagningen på sjukhuset.<br />
Sjuksköterska fyra är den som svarar i telefonen när någon<br />
ringer, patienter eller personal. Två timmars telefontid på<br />
både förmiddag och eftermiddag har införts. Skulle en patient<br />
verkligen behöva kontakt utanför telefontiden har sjukhusets<br />
växeltelefonister utbildats i vilka som har behov av att kopplas<br />
fram direkt till sjuksköterska fyra. Hon svarar dessutom i den<br />
telefon som är öppen hela dagen för rådgivning till personal<br />
som sköter assisterad PD i patientens hem. Sjuksköterska fyra<br />
är också något av en diversearbetare, hoj tar hand om förråd<br />
och andra praktiska sysslor som ständigt<br />
måste göras på mottagningen.<br />
Sjuksköterska fem är konsultsjuksköterska<br />
för andra avdelningar på sjukhuset.<br />
Till universitetssjukhuset kommer<br />
patienter från hela regionen för till exempel<br />
hjärtoperationer eller andra ingrepp<br />
som bara utförs där. PD-patienter<br />
som ska vårdas på en annan avdelning<br />
än den njurmedicinska får hjälp från<br />
PD-mottagningens personal. Om patienten inte kan ta hand<br />
om dialysen själv sköter sjuksköterska fem dialysen de första<br />
tre dagarna. Om vårdtiden och hjälpbehovet är längre<br />
än så utbildas personalen på respektive avdelning i hur PD<br />
sköts. Det arbetet görs av utbildningssjuksköterskan. Sjuksköterska<br />
fem stödjer även den njurmedicinska vårdavdel-<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 31
Jubilerande gäster minglar i PD-korridoren.<br />
ningen vid akuta PD-starter och hjälper PD-patienter som får<br />
tillbringa många timmar på akutmottagningen.<br />
Sjuksköterska sex är resursen som gör att hela verksamheten<br />
fungerar som den ska. Sjuksköterska sex förstärker där det<br />
behövs just för tillfället eller ersätter vid frånvaro.<br />
I början var det ovant att arbeta så här men nu känner sig<br />
alla trygga och bekväma. Fördelarna är många. Det är mycket<br />
tydligt, både inom arbetslaget och för läkarna man samarbe-<br />
tar med, vem som gör vad. Även kontakten<br />
med vårdavdelningen har förbättrats. Alla<br />
PD-sjuksköterskor vet sitt ansvar och behöver<br />
inte ha ett finger med överallt, man<br />
kan släppa på sitt kontrollbehov och kan<br />
lita på varandra. Både personal och patienter<br />
vet vem man ska vända sig till med sin<br />
speciella fråga och för PD-sjuksköterskorna<br />
själva blir arbetet mer omväxlande. PAS-systemet finns kvar,<br />
om än något försvagat, och en nackdel kan vara att patienten<br />
upplever en minskad kontinuitet i kontakten. Detta försöker<br />
man uppväga genom att PAS gör ett hembesök i samband<br />
med PDC-mätningen som görs var sjätte månad. Då gör<br />
man också en praktisk och teoretisk kunskapskontroll hos<br />
patienten.<br />
Assisterad PD<br />
Assisterad PD är en behandlingsform som ökat de senare åren.<br />
Det innebär att en patient som av olika skäl inte självständigt<br />
32<br />
Ulrika Johansson, Ingrid Petersson och Susanne Tivander<br />
diskuterar praktiska PD-frågor<br />
» Alla PD-sjuksköterskor<br />
vet sitt ansvar och behöver<br />
inte ha ett finger med överallt,<br />
man kan släppa på sitt<br />
kontrollbehov och kan lita<br />
på varandra. «<br />
kan sköta sin PD-behandling får hjälp med det från hemsjukvården,<br />
i ett boende eller ett vårdhem. För många kan det<br />
medföra en lugnare livsform än att tre gånger i veckan vara<br />
tvungen att åka mellan hemmet och hemodialysavdelningen.<br />
Det kan också vara en välfungerande lösning när krafterna<br />
tryter hos den som tidigare skött sin behandling själv. I PDmottagningens<br />
gamla organisation krävdes det att en av de<br />
sex sjuksköterskorna var tillgänglig för att lära den aktuella<br />
personalgruppen att sköta PD när en patient<br />
skulle starta behandlingen. Personalen<br />
utbildades i grupp vid ett tillfälle<br />
och fick sedan sprida kunskapen vidare<br />
inom arbetsgruppen. Med en utbildningssjuksköterska<br />
har man kunna höja<br />
kvalitén på utbildningen betydligt.<br />
Den personal i primärvård, hemsjukvård<br />
eller på ett boende som ska ta hand om patienten med<br />
assisterad PD får idag sin utbildning på ett strukturerat och<br />
standardiserat sätt. Strukturen säkrar kvalitén och förenklar<br />
om utbildningssjuksköterskan skulle behöva ersättas vid<br />
något tillfälle. Idag görs utbildningen i tre steg. I det första<br />
steget får personalen en introduktion till njursvikt och<br />
PD. Handhygien liksom alla grepp och rutiner vid vätskebyte<br />
och/eller maskinhantering övas noggrant i praktiken.<br />
Nattpersonal får utbildning anpassad till sina nattliga behov.<br />
I steg två lärs komplikationer och larmhantering ut.<br />
Man fortsätter att öva på hur ett vätskebyte genomförs och<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
Hemsjukvården uppvaktar med blommor och tackar för<br />
gott samarbete.<br />
nu ska kunskapen sitta lite säkrare. Det tredje steget sker<br />
hemma hos patienten. Det blir ganska många besökare i patientens<br />
hem, men att alla träffas i den miljö behandlingen<br />
ska utföras, och låta den nyutbildade personalen starta behandlingen<br />
med utbildningssjuksköterskan som stöd, ger<br />
trygghet och säkerhet till alla. Den muntliga utbildningen<br />
kompletteras med en informationspärm som finns hos hemsjukvården<br />
eller på boendet.<br />
Hemma hos patienten dokumenteras<br />
behandlingen i en PD-pärm där också<br />
alla viktiga telefonnummer och åtgärder<br />
vid komplikationer finns samlade.<br />
Denna pärm tar patienten med sig vid<br />
läkarbesök så att behandlingen kan ut-<br />
värderas. Vid behov fortbildas personalen och idag har PDmottagningen<br />
ett mycket gott samarbete runt patienter med<br />
assisterad PD. Att ha en sjuksköterska vars huvudansvar är<br />
just att utbilda har gett struktur, kontinuitet och en ökad tillgänglighet<br />
i primärvårdens kontakt med PD-mottagningen.<br />
Det är nu 16 patienter som har assisterad PD i Göteborgsområdet.<br />
Ansvaret för assisterad PD i hemmet vilar på hemsjukvården.<br />
Patienten betalar en inkomstberoende avgift för hemsjukvård.<br />
Patienten betalar upp till högkostnadsskyddet för läkemedel<br />
inklusive dialysvätskor. Dialysvätskor och övrigt<br />
material bekostas liksom för alla andra PD-patienter av PDmottagningen.<br />
Hemsjukvården i Göteborg vill gärna foku-<br />
Jubileumsbuffé<br />
»Att se någon förändras från<br />
en sjösjuk matros till en skeppare<br />
som själv styr sin skuta –<br />
det är stort! «<br />
sera mer avancerad sjukvård i hemmet och ser därför att PDbehandling<br />
är en given uppgift för dem.<br />
Andra uppgifter för utbildningssjuksköterskan<br />
Ingrid ser också till kunskapsbehovet om PD hos personalen<br />
på den njurmedicinska vårdavdelningen. All ny personal<br />
får en teoretisk och praktisk utbildning i PD under sammanlagt<br />
två heldagar. En uppföljning av denna utbildning görs<br />
efter ett halvår. Då får man en hemtenta<br />
med patientfall som redovisas och diskuteras<br />
muntligt. Dessutom får man praktiskt<br />
visa sina färdigheter i handdesinfektion,<br />
vätskebyten och handhavande<br />
av APD. När man blir godkänd får man<br />
ett kompetensbevis i PD. Dessutom utbildar Ingrid specialistavdelningar<br />
på sjukhuset som vårdar en PD-patient under<br />
en längre tid.<br />
»Vi försöker erbjuda karta och kompass så att patienten<br />
själv kan navigera när han/hon hamnat i främmande vatten.<br />
Jag tror att vårt nya sätt att arbeta bidrar till det. Att se någon<br />
förändras från en sjösjuk matros till en<br />
skeppare som själv styr sin skuta – det är<br />
stort!« säger Ingrid.<br />
Text Ellinor Broms<br />
foto Hussain Quaraishi och Ellinor Broms<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 33
Xenium XPM<br />
Mid-Flux syntetisk dialysator<br />
Upplev prestandan<br />
Innehåller den nya generationen syntetiska membran,<br />
POLYNEPHRON. Xenium XPM Mid-Flux dialysator:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Utmärkt urea clearance<br />
Förbättrad clearance av medelstora molekyler<br />
Avancerat syntetiskt membran<br />
Nu med<br />
POLYNEPHRON<br />
membranteknologi<br />
För ytterligare information, kontakta din lokala Baxterrepresentant: Baxter Medical AB, T 08-632 64 00 www.baxter.se<br />
1 Data on file. RR<strong>2009</strong>_029SE 11.<strong>2009</strong><br />
1<br />
1
MTF-D<br />
Nödvändiga förändringar<br />
vid funktionsupphandling<br />
J<br />
ust nu är det mycket att göra på dialysen på Danderyds<br />
sjukhus. Vi står inför stora förändringar med<br />
en funktionsupphandling av dialys. Förberedelserna<br />
mentalt och praktiskt har tagit ungefär ett år. Personligen<br />
var jag väldigt negativ till funktionsupphandling<br />
när processen påbörjades. Men nu kan jag se fördelarna för<br />
dialysavdelningen som bland annat får alla gamla slitna<br />
maskiner utbytta på en gång och slipper flytta runt maskiner<br />
och patienter! På MTA har vi förberett oss genom att<br />
minska personalstyrkan på dialysen.<br />
MTA kommer att teckna ett samarbetsavtal<br />
med dialysen och leverantören.<br />
Funktionsupphandlingens kravspecifikation<br />
jobbade vi – inköpare, chefsjuksköterskor,<br />
kvalitetsansvarig, överläkare<br />
och MTA – med i ungefär två<br />
månader. Vi hade god hjälp av funktionskrav från andra<br />
landsting såsom Skåne, Blekinge-Kronoberg och Halmstad.<br />
Det är viktigt att MTA är med i upphandlingsprocessen.<br />
Denna vecka postades upphandlingen. Så nu är det<br />
bara vänta och hoppas på ett bra avtal …<br />
Jag har fått en del intressant information från Journal<br />
club i EDTNA-ERCA. En fråga handlar om man kan eller får<br />
använda en dialysmaskin som en hepatit-B patient använt<br />
till andra på dialysavdelningen. I USA har man strikta regler<br />
som säger att dessa maskiner endast får användas av<br />
andra hepatitpatienter. I Europa har vi inte lika stränga<br />
regler. Vi anser att dialysvätskesidan inte överför hepatitsmitta.<br />
Det kan dock ske smittöverföring om maskinerna<br />
inte är ordentligt rengjorda från blodspill. Alla avdelningar<br />
måste ha ett kvalitetssystem med anvisningar om hur de<br />
olika maskinerna skall kontrolleras och rengöras efter dialys.<br />
Personalen måste följa företagens rekommendationer<br />
SLS2010 seminarium på Danderyds<br />
sjukhus AB den 28 januari 2010<br />
Boka in en givande kursdag i Stockholm. Programmet<br />
finns på www.mtfd.se. i år är det fokus på hemhemodialys.<br />
anmäl dig via hemsidan. Årets seminarium riktar sig<br />
till nyckel personerna som omnämns i Svensk läkemedelsstandard<br />
det vill säga medicinskt ansvariga läkare, chefsjuksköterskor,<br />
apotekare, medicintekniska ingenjörer,<br />
labbpersonal och kvalitetsansvariga.<br />
PER JONSSON | GUNNAR MALMSTRÖM<br />
»Den kan byta 4L dialysat<br />
per timme. Prototypen som<br />
används idag väger 3 kg,<br />
men man arbetar på att få<br />
ner vikten till 1 kg! «<br />
för desinficering och rengöring. Noggrann kontroll skall<br />
göras för att säkerhetsställa att ventrycksmätarfiltret inte<br />
gått söder så att blod kommit in i ventrycksmätaren. En del<br />
dialysföretag rekommenderar att man byter ventrycksfiltret<br />
om det blivit blött av koksalt eller blod. I England kan<br />
man hitta rekommendationer »guidelines« på:<br />
www.renal.org/pages/pages/guidelines/current.php<br />
AWAK Technologies I USA startar kliniska försök med<br />
en bärbar dialysapparat i år. Den förväntas finnas på mark-<br />
naden 2011. WAK (Wearable Automatic<br />
Kidney) utför dialys dygnet runt.<br />
En pump fyller bukhålan med dialysat<br />
och renar sedan det använda dialysatet<br />
i ett absorbtionsfilter som ta bort urinämnen.<br />
Pumpen i systemet drivs med<br />
batterier. Den kan byta 4L dialysat per<br />
timme. Prototypen som används idag väger 3 kg, men man<br />
arbetar på att få ner vikten till 1 kg! Se www.awak.com.<br />
En kvinna från Chicago avled efter att vennålen<br />
lossnat när hon försökte byta blus under behandling.<br />
Jane Hurst, sjuksköterska i USA med uppgift<br />
att utreda tillbud i vården, kommenterar olyckan; »- I USA<br />
rapporteras det 400 incidenter per år med ven nålar som<br />
lossnar och 140 dödsfall. Tyvärr rapporteras inte alla tillbud.<br />
Det verkliga antalet incidenter är 3–4 ggr högre.<br />
Ventryckövervakning är inte ett tillförlitligt larm och<br />
enuresmattor är inte godkända för detektion av blod.<br />
Man skall använda larm som är konstruerade för detektion<br />
blodförlust.«<br />
Text Gunnar Malmström, ordförande i MTf-d,<br />
gunnar.malmstrom@ds.se<br />
Vill du bli medlem i MTF-D?<br />
Betala då medlemsavgiften 300 sek/år till vår moderförening<br />
MTf och anmäl dig därefter via e-post till vår medlemsregistrator.<br />
Medlemskapet innebär att man får ett brett<br />
kontaktnät med »dialysingenjörer« i Sverige.<br />
dessutom får du tidningen dialäsen och dagens Medicin.<br />
Se mer information om att<br />
bli medlem: www.mtf.nu<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 35
Preventiv nefrologi tio år i Varberg<br />
En omöjlig modell?<br />
Det är numera en allmän uppfattning att<br />
preventiv nefrologi för mer än fem procent<br />
av befolkningen kan vara avgörande för hur<br />
snabbt njurfunktionen försämras vid kronisk<br />
njursjukdom enligt studier från USA,<br />
England och Norge. Fortfarande finns andra<br />
uppfattningar och det saknas sammanfattande<br />
studier som visar hur progresstakten<br />
påverkas av bred preventiv vård.<br />
Å andra sidan är många enskilda progressfaktorer väl beskrivna.<br />
Dessutom ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar<br />
parallellt med minskad njurfunktion, även när nedsättningen<br />
av njurfunktionen är liten.<br />
Brist på nefrologer var 1999 en viktig bakgrund till Varbergsmodellen<br />
som lösning på det preventiva problemet.<br />
Den innebär att specialutbildade sjuksköterskor självständigt<br />
skall klara också den medicinska vården vid kronisk<br />
njursvikt och så möjliggöra expansion av preventiv nefrologi.<br />
Fyra sjuksköterskor genomgick en mycket krävande<br />
utbildning, men lokala problem försenade<br />
start i full skala till 2005. Vi har nu<br />
erfarenhet av arbetssättet och likaså av<br />
de svårigheter som uppstår vid förverkligandet<br />
av ett sådant projekt.<br />
I Varberg utarbetade vi tidigt interna<br />
regelverk för den utbildade njursviktssköterskans<br />
(NSK) medicinska åtgärder.<br />
Flera revisioner har gjorts, och dessa dokument är nu<br />
gemensam policy också för läkarna. Områdena är anemibehandling,<br />
hypertonibehandling, kalk-, fosfat- och parathormon<br />
(PTH) -behandling och handläggning av rutinkontroller<br />
av transplanterade patienter. Inom uppställda gränser har<br />
NSK i princip vart annat besök och utför självständigt förändringar,<br />
inklusive insättande eller ändringar av alla farmaka<br />
utom immunosuppressiva läkemedel, och behöver redovisa<br />
först i efterhand via dikterad anteckning. NSK har också ansvar<br />
för monitorering av livsstilsfaktorer och parallellt med<br />
läkarna för medicinsk utbildning i patientens sjukdom. Omkring<br />
vart tredje besök har primärt föranlett diskussion med<br />
läkare. En svårighet med de självständiga NSK-besöken har<br />
varit medicinska problem utanför kompetensområdet där<br />
vi dels har uppmärksammat patienterna om begränsningen<br />
36<br />
» Varbergsmodellens NSK fungerar<br />
efter tio år effektivt och förhöjer<br />
dessutom arbetsmiljön för nefrologer<br />
och yngre läkare. Det här är<br />
ett sätt att bättre medicinskt<br />
tillvarata den stora potentialen<br />
hos sjuksköterskor.«<br />
och dels har vi som läkare tagit hänsyn till exempelvis hjärtsvikt<br />
innan vi planerar NSK-besök.<br />
I likhet med andra njurmottagningar följer NSK patienterna<br />
fram till dialysstart. I Varbergsmodellen tar vi emellertid<br />
emot patienter med en estimerad glomerulär filtrationshastighet<br />
(eGFR) < 45 och ålder < 75 samt eGFR < 30 oberoende<br />
av ålder (gäller kronisk njursjukdom inklusive diabetesnefropati).<br />
Erfarenheten är att primärvården i stort remitterar<br />
enligt kriterierna, men med mörkertal troligen främst beroende<br />
på att kreatinin inte alltid tas exempelvis hos hypertoniker.<br />
Länssjukvården remitterar också i ökad utsträckning.<br />
Som litet njurcentrum har vi två NSK i tjänst fyra dagar i<br />
veckan, större delen av året. De sköter samtidigt bland annat<br />
cytostatikum-behandlingar, 24-timmars blodtryck och iohexolclearance-bestämningar.<br />
Bemanningen är cirka en och en<br />
halv NSK på årsbasis. Antalet patienter ökar och beräknas i<br />
år motsvara cirka 1200 besök, lika många som antalet läkarbesök.<br />
Vårdmodellen har tillkommit med svårigheter. Från bör-<br />
jan godkändes projektet genast<br />
vid mitt sjukhus men man erbjöd<br />
inte nödvändiga lokaler. Prioriteringar<br />
på mindre akutsjukhus har<br />
inte alltid medicinska grunder. Vidare<br />
har njursjuksköterskor ifrågasatt<br />
en medicinskt så framskjuten<br />
roll för sjuksköterskor därför<br />
att omvårdnad haft för liten plats.<br />
Å andra sidan har läkare ofta hävdat att läkarfrågor skall skötas<br />
av läkare, vilket kan vara naturligt på tillräckligt läkartäta<br />
sjukhus. Varbergsmodellen är tänkt framför allt för mindre<br />
sjukhus.<br />
Men alla dessa svårigheter ter sig överbryggbara. En<br />
större svårighet är i stället att organisera och värdera den krävande<br />
utbildningen. Det finns visserligen högklassiga, inspirerande<br />
och aktuella utbildningar för njursköterskor, exempelvis<br />
20-poängskurser och expertsköterskekurser, men från<br />
sådana kurser är det i praktiken långt till nivån att kunna<br />
ikläda sig en »läkarroll«. Vår utbildning är ytterligare teoretiskt<br />
fördjupad och utvecklad inom kärnområdet. Vad gäller<br />
immunologi, farmakologi och diabetesnefropati har vi drivit<br />
undervisning till molekylär nivå för att öka förståelsen,<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
och därmed bland annat tryggheten vid information. Rollen<br />
kräver fasta aktiva kunskaper. Man skall också behärska farmakas<br />
verkningsmekanismer, doseringar, kombinationer,<br />
interaktioner, biverkningar och för övrigt även differentialdiagnostik<br />
utan att fråga doktorn. Utbildningen i Varberg<br />
har inbegripit många falldiskussioner, täta kunskapskontroller<br />
och för varje student sex veckors auskultation på mottagningen.<br />
Naturligtvis väntar man sig en formell merit av utbildningen.<br />
Kursen godkändes motsvarande en 30-poängskurs av<br />
kompetent myndighet på Sahlgrenska Akademien, men beslutet<br />
kom bort, organisationen ändrades och bedömningen<br />
ändrades. Motiveringen var att kursen var för praktisk och<br />
hade för litet innehåll, vilket snabbt avbröt vidare diskussion.<br />
Under förutsättning av adekvat merit av en liknande kurs<br />
är nästa svårighet att det saknas erfarna akademiker på mindre<br />
sjukhus. Man undviker numera en miljö där, måhända elakt<br />
uttryckt, kompetensen saknar makt och makten saknar<br />
kompetens. Det gäller dessbättre inte i Varberg i dag, men<br />
ledningsstrukturen i svensk sjukvård försvårar bland annat<br />
utflyttning och den här typen av utveckling.<br />
Lokal närhet underlättar krävande utbildning. Om den<br />
skulle drivas på en termin är det hårda heltidsstudier även<br />
vid sidan av auskultationsperiod.<br />
Kursen som den givits kan knappast upprepas. Däremot<br />
kunde en 20-poängskurs vara en god grund för fortsatt länkad<br />
utbildning med definierade krav. Jag menar att det skulle<br />
förbättra preventiv nefrologi i Sverige.<br />
Varbergsmodellens NSK fungerar efter tio år effektivt och<br />
förhöjer dessutom arbetsmiljön för nefrologer och yngre läkare.<br />
Det här är ett sätt att bättre medicinskt tillvarata den<br />
stora potentialen hos sjuksköterskor.<br />
Text Ulf Strömbom, docent överläkare, Sjukhuset i varberg<br />
njurmedicinsk chef, varberg & Kungsbacka<br />
e-post ulf.strombom@lthalland.se<br />
Konferens om<br />
säkerhet i vården<br />
Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm arrangerar den<br />
20 och 21 maj 2010 Nordisk konferens om forskningsläget<br />
och de utmaningar vi står inför när det gäller säkerheten i<br />
vården. Dessutom kommer de övergripande strategierna för<br />
patientsäkerhetsarbetet i de nordiska länderna att belysas.<br />
Konferensen vänder sig såväl till politiker och beslutsfattare<br />
inom hälso- och sjukvården som andra med intresse för<br />
frågorna. Mer information: www.npsc.se<br />
PÅ GÅNG Nya möten? E-posta: info@dialasen.com<br />
New Trends in Immunosuppression and Immunotherapy<br />
4–7 februari 2010 Prag, Tjeckoslovakien.<br />
www2.kenes.com/immuno/pages/home.asp<br />
International Conference on Early Disease Detection and<br />
Prevention 25–28 februari 2010, Munchen, Tyskland.<br />
www.paragon-conventions.net/eddp2010/<br />
Dialysis Conference in Pediatric/PD/HHD 7–9 mars 2010<br />
Washington, Seattle, USA. som.missouri.edu/dialysis<br />
Lust och Kunskap i Stockholm, 1–12 mars 2010.<br />
www.swenurse.se<br />
Nordiatrans kongress 2010 12–13 mars, Köpenhamn, Danmark.<br />
www.nordiatrans.org<br />
Gelinsymposiet 9 april 2010, Göteborg, Sverige.<br />
www.njurkonferens.se<br />
Nationella Njurkonferensen 9–10 april 2010, Göteborg, Sverige.<br />
www.njurkonferens.se<br />
ELPAT Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Organ Transplantation<br />
18–21 april 2010, Rotterdam, Holland. www.elpat.org<br />
American Transplant Congress, 1–5 maj 2010, San Diego, USA.<br />
www.atcmeeting.org<br />
Njurmedicinskt Vårmöte 2–4 maj 2010, Kalmar, Sverige.<br />
www.varmotet2010.se<br />
ANNA 2–5 maj 2010, San Antonio Texas, USA.<br />
www.annanurse.org<br />
ERA-EDTA Congress 25–28 juni 2010, Munchen, Tyskland.<br />
www.era-edta.org/<br />
<strong>Dialäsen</strong>s Chefsdagar 29–30 september 2010, Rånäs Slott,<br />
Rimbo. www.dialasen.com<br />
International Transplant Nurses Society 28–30 oktober, 2010<br />
Minneapolis, Minnesota, USA. www.itns.org<br />
American Society of Nephrology 16–21 november 2010,<br />
Denver, Colorado, USA. www.asn-online.org<br />
International Transplant Nurses Society 15–17 september<br />
2011 Göteborg, Sverige. www.itns.org<br />
American Society of Nephrology 18–13 november 2011,<br />
Philadelphia, Pennsylvania. USA. www.asn-online.org<br />
American Society of Nephrology 30 oktober–4 november 2012,<br />
San Diego, CA. www.asn-online.org/<br />
NATIONELLA NJURKONFERENSEN<br />
Boka in 9–10 april 2010<br />
i Göteborg<br />
Intressanta föreläsningar<br />
till låg konferensavgift<br />
www.njurkonferens.se<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 37
38<br />
Bengt Elfvin har spelat tennis i nästan hela<br />
sitt liv. Han började spela som sexåring och<br />
var i mitten på 40-talet svensk skolmästare<br />
i dubbel. Bengt gick även till SEMI-final i<br />
singel och mötte då Sven Davidsson som senare<br />
vann Franska mästerskapen 1957. När<br />
han blev tvungen att behandlas med dialys<br />
kunde inget hindra honom från att fortsätta<br />
göra det han brinner för.<br />
Tennis ingen<br />
match med PD<br />
Under studietiden i Uppsala spelade Bengt i tennisserien<br />
och har sedan fortsatt spela i Kungsbacka och GLTK (Göteborgs<br />
Lawn Tennisklubb) som är Göteborgs största<br />
tennisklubb. GLTK har ca 1 500 medlemmar<br />
och grundades år 1900. Han har länge spelat<br />
tennis en till tre gånger i veckan och<br />
sedan han blev 70 år gått över från<br />
singelspel till dubbel. Nu spelar<br />
Bengt varje tisdag med veteraner i<br />
åldern 65–89 år och ofta även på<br />
fredagar.<br />
Bengt har känt till att han har<br />
njursvikt sedan 25 år tillbaka.<br />
Han började gå på kontroller på<br />
njurmottagningen år 2005. Successivt<br />
blev hans kondition sämre<br />
men han fortsatte ändå att spela tennis.<br />
I början av 2007 sa hans läkare att<br />
det var dags att starta dialysbehandling.<br />
Bengt hade inför detta fått känslan av att<br />
det var lämpligare med hemodialysbehandling<br />
(HD) än peritonealdialysbehandling (PD) med tanke på fyra<br />
dialysfria dagar i veckan. Hösten 2006 gick han i njurskola.<br />
» Min inställning till livet har<br />
gjort att jag inte oroar mig<br />
för morgondagen. Det är<br />
skönt med en behandling som<br />
går att anpassa individuellt<br />
till varje person. «<br />
Där fick han ta del av en härlig Göteborgskilles erfarenheter<br />
av HD och en äldre dams upplevelser av PD. HD skulle innebära<br />
att han skulle behöva åka till sjukhuset tre gånger i<br />
veckan för behandling. Genom seglingen, ett annat<br />
intresse, träffade han en man som hade<br />
HD. Denne väns lediga dagar mellan HD-behandlingarna<br />
visade sig gå åt till att återhämta<br />
sig. Bengt fick även individuell<br />
information om PD av en sjuksköterska<br />
på PD-mottagningen på Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset i Göteborg.<br />
Då fick han veta att PD är en egenvårdsbehandling<br />
som individen kan<br />
anpassa till sitt liv.<br />
PD-behandling avlägsnar de avfallsprodukter<br />
och den överskottsvätska som<br />
normalt lämnar kroppen i form av urin.<br />
Detta sker genom att bukhinnan utnyttjas<br />
som dialysfilter. Vid behandlingen tappas dialysvätska<br />
in i bukhålan via en kateter. Vätskan ligger<br />
kvar i bukhålan några timmar och då diffunderar avfallsprodukter<br />
och överskottsvätska från blodet till dialysatet. Väts-<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
Kjell Sevréus och Bengt inväntar eventuell retur på nyss<br />
levererad smash.<br />
kan behöver bytas ut flera gånger under dygnet. Frekvensen<br />
är ordinerad utifrån patientens medicinska behov och kan<br />
individanpassas. Vätskebytena/påsbytena kan ske manuellt,<br />
vanligtvis fyra gånger per dag och detta kallas Kontinuerlig<br />
Ambulatorisk PeritonealDialys (CAPD). PD kan också ske med<br />
hjälp av att patienten nattetid kopplar sig till en PD-nattmaskin<br />
som automatiskt utför vätskebytena när patienten sover,<br />
kallat Automatiserad PeritonealDialys (APD). En del patienter<br />
kombinerar CAPD och APD.<br />
När Bengt insåg att PD inte var något som skulle förhindra<br />
tennisspel beslutade han sig för att välja PD. Våren 2007<br />
startade han behandlingen. Efter dialysstarten blev han piggare<br />
och återupptog efter en kortare tid sin tennis igen. Tillsammans<br />
med sin patientansvariga sjuksköterska<br />
Ulrika, kom han fram till en dialysregim<br />
som anpassades efter tennisspelet. På förmiddagarna<br />
när han spelar tennis har<br />
han ingen dialysvätska i buken. Konditionen<br />
är nu mycket bättre än strax<br />
innan han började med PD.<br />
» När man reser får man<br />
improvisera ibland.<br />
För Bengt innebär det inget större Jag hängde vätskepåsen på<br />
problem att göra tre vätskebyten fönsterhandtaget vid vätske-<br />
per dag. Han har alltid läst mycket bytet. På så sätt slapp jag<br />
och vätskebytena är verkligen stun-<br />
släpa med stativet. «<br />
der som kan utnyttjas till att läsa tidningar<br />
och böcker. På frågan om hur<br />
han upplever PD svarar han:<br />
»Förvaring av kartonger kan vara ett problem<br />
om man bor trångt. Men för mig är det inte<br />
så stort problem då jag har utrymme för detta. Det<br />
krävs att man kan skapa och anpassa sig till rutiner för att<br />
kunna fortsätta med sociala aktiviteter. Min inställning till livet har<br />
gjort att jag inte oroar mig för morgondagen. Det är skönt med en behandling<br />
som går att anpassa individuellt till varje person.«<br />
PD är inget hinder för att resa. Med god planering levereras<br />
dialysmaterialet till resmålet.<br />
»Jag har två gånger efter dialysstarten hälsat på min son i Frank-<br />
Bengt med sin patientansvariga sjuksköterska Ulrika Johansson.<br />
rike och kunnat uppleva Franska Öppna Mästerskapen i<br />
tennis på plats. Ulrika ordnade då med beställning<br />
av dialysvätskor och tillbehör så att det levererades<br />
till min sons bostad. När man reser får<br />
man improvisera ibland. Jag hängde vätskepåsen<br />
på fönsterhandtaget vid vätske-<br />
bytet. På så sätt slapp jag släpa med stativet.<br />
Vid andra tillfällen har jag gjort<br />
vätskebyten ombord på en fritidsbåt.<br />
Det var inte heller några problem.«<br />
Bengt inte bara spelar tennis – han<br />
gör det mycket bra! Sommaren <strong>2009</strong><br />
blev Bengt och yngste sonen Generationsdubbelmästare<br />
i Kullavik! Detta<br />
tycker vi är ett bra exempel på att PD<br />
innebär Personlig Dialys!<br />
Text Ulrika Johansson, sjuksköterska,<br />
Pd-mottagningen, Sahlgrenska Univer-<br />
sitetssjukhuset Göteborg, ulrika.tove.jo-<br />
hansson@vgregion.se, Ingrid Petersson,<br />
sjuksköterska, Pd-mottagningen, Sahl-<br />
grenska Universitetssjukhuset, Göteborg,<br />
ingrid.c.petersson@vgregion.se<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 39
DIALÄSENS CHEFSDAGAR <strong>2009</strong><br />
Vad säger du till en medarbetare som är så trött att hon missköter sitt arbete?<br />
Hur ska du prata med en medarbetare som är otrevlig mot sina kolleger?<br />
Alla chefer måste genomföra svåra samtal.<br />
Men det finns verktyg som underlättar de svåra samtalen. Linda inte in budskapet<br />
för mycket är ett av råden från Åsa-Mia Fellinger, psykolog.<br />
Så gör du de svåra<br />
samtalen lättare<br />
– Det måste finnas ett ärligt uppsåt och en vilja att kommunicera<br />
när man som chef ska ha svåra samtal, konstaterade<br />
Åsa-Mia Fellinger, som skrivit boken Svåra medarbetarsamtal:<br />
en handbok för chefer.<br />
Hon föreläste på <strong>Dialäsen</strong>s chefsdagar i början av hösten<br />
och var tydlig med att chefen måste vara beredd att samtala<br />
med sina medarbetare och vilja bidra till en positiv förändring.<br />
– Om man bara tycker att personalen är jobbig ska man<br />
inte vara chef, sa Åsa-Mia Fellinger.<br />
Det finns två saker som är grundläggande när det gäller<br />
samtalsteknik, det handlar om att kunna lyssna och om att<br />
kunna ge feedback. Chefen måste också kunna förmedla att<br />
han eller hon faktiskt är intresserad, vill lyssna och vill ge<br />
feedback på ett sätt som blir konstruktivt.<br />
Kroppsspråket och tonläget är viktigt, konstaterade Åsa-<br />
Mia Fellinger. Tänk på att sitta på ett bra avstånd från den du<br />
pratar med, ofta är två armslängder lagom.<br />
– Det låter kanske larvigt att tänka på avståndet med den<br />
man pratar med. Men det är oerhört viktigt.<br />
Röstläget och resten av kroppsspråket är också viktigt.<br />
– Mycket av vår kommunikation är icke-verbal. En del<br />
har naturligt lätt för att kommunicera men många behöver<br />
träna. Reflektera över ditt kroppsspråk i samband med de<br />
samtal du har, sa Åsa-Mia Fellinger.<br />
– Frågor som man kan fundera över är vad kroppsspråket<br />
förmedlar. Sitter du öppet eller förmedlar du ett avvisande<br />
maktspråk, där du sitter tillbakalutad och armarna i kors?<br />
Ögonkontakt är förstås bra, men inte hela tiden, då kan det<br />
bli obehagligt för den som känner sig utstirrad.<br />
Börja med att fundera över hur känsligt ämnet du ska ta<br />
upp är för dig själv och hur känsligt ämnet är för den som du<br />
ska prata med, rådde Åsa-Mia Fellinger.<br />
– Om två personer sitter och försöker undvika ett ämne kan<br />
hela samtalet bli övertrevligt och undvikande.<br />
Åsa-Mia Fellinger är heller ingen anhängare av den så kallade<br />
sandwich-metoden, alltså att man först börjar med nå-<br />
40<br />
got positivt sedan tar upp den negativa feedbacken och till<br />
slut avslutar med något positivt.<br />
– Jag tycker att det brukar vara så uppenbart att det egentligen<br />
handlar om kritik och att den lindas in med hjälp av<br />
sandwichmetoden. Jag tycker att det är en form av undvikande.<br />
En annan form av undvikande kan vara att försöka linda in<br />
synpunkterna för mycket. Det kan vara att säga till exempel<br />
»ibland är du kanske lite aggressiv i vissa situationer« när alla<br />
förstår att »lite« i själva verket betyder »mycket«.<br />
Åsa-Mia Fellinger föreslog att chefen går mer rakt på sak istället.<br />
Chefen kan börja samtalet med att tacka medarbetaren<br />
för att han/hon kommit. Kanske säger något i stil »Vad bra<br />
att du kunde komma«. Sedan är det dags att direkt komma<br />
till saken och berätta vad skälet är till samtalet.<br />
När chefen sedan diskuterar det svåra ämnet är det viktigt<br />
att använda jag-budskap och att vara konkret. Säg hellre till<br />
exempel »jag har märkt att det har uppstått flera konflikter<br />
med patienter under de senaste veckorna« istället för att säga<br />
»du hamnar hela tiden i bråk med patienter«.<br />
Chefen måste sedan vara en aktiv lyssnare och vara tydligt<br />
närvarande under samtalet.<br />
Ett sätt att visa att du lyssnar är att då och då sammanfatta<br />
vad den andra säger, både i sakfrågan och känslomässigt.<br />
Ett annat sätt att visa att du lyssnar är att ställa frågor om<br />
det som medarbetaren berättar. Försök då att ställa öppna<br />
frågor, som vad, när, hur eller på vilket sätt. Undvik eventuellt<br />
frågan varför eftersom den frågan kan uppfattas som<br />
kritik.<br />
Det finns några vanliga misstag, konstaterade Åsa-Mia Fellinger.<br />
Ett exempel är att glömma den andra personens känslomässiga<br />
budskap och bara repetera vad den andra har sagt<br />
i sakfrågan. Ett annat misstag är att fråga även om man vet<br />
svaret. Alltså att säga till exempel »är du arg« om någon är uppenbart<br />
rasande. Ett tredje vanligt misstag är att börja tala<br />
om sig själv istället för att tala om medarbetaren.<br />
Chefen ska inte bara lyssna, utan även ge feedback.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
– Sträva efter att ge feedback som en del av det vardagliga<br />
arbetet. Då blir det inte så dramatiskt, sa Åsa-Mia Fellinger.<br />
Utgångspunkten är förstås att feedbacken ska leda till något<br />
positivt. Åsa-Mia Fellinger listade flera syften med att ge<br />
feedback:<br />
• Öka medarbetarens medvetenhet om sig själv och sina<br />
arbetsinsatser<br />
• Verka bekräftande<br />
• Ge möjlighet till utveckling<br />
• Signalera behov till förändring<br />
Men i verkligheten upplever medarbetaren inte alltid samtal<br />
på det sättet. I värsta fall kan den som får negativ feedback<br />
uppleva samtalet som b estraffande och kränkande. Samtalet<br />
kanske minskar motivationen istället för att öka den.<br />
– Fundera då över om den som gav feedbacken verkligen<br />
hade ett ärligt uppsåt och verkligen ville väl, sa Åsa-Mia Fellinger.<br />
Hon hade också ett praktiskt råd ifall samtalet blir alltför<br />
upprört.<br />
– Då är det dags att bryta samtalet och i samband med det<br />
bestämma tid för ett nytt samtal.<br />
Det finns många situationer där<br />
chefen måste agera, till exempel om<br />
någon luktar alkohol, hamnar i ständiga<br />
konflikter eller har hög frånvaro.<br />
Åsa-Mia Fellinger uppmuntrade alla<br />
chefer att agera snabbt när de har en<br />
känsla av att något inte stämmer.<br />
– Generellt är det inte ett problem<br />
att svenska chefer pratar för mycket<br />
med sina medarbetare. Snarare pratar<br />
de för lite med sina medarbetare.<br />
Samtidigt ville Åsa-Mia Fellinger<br />
uppmuntra till positiv förstärkning,<br />
alltså att chefen också är noga med<br />
att visa intresse och att bekräfta det<br />
som är bra.<br />
– En del tycker att det är fånigt och<br />
tror att det handlar om något amerikanskt snack om att man<br />
ska säga att allt är så bra hela tiden. Men det kan räcka med<br />
att man intresserar sig för det som går bra. Den positiva förstärkningen<br />
måste förstås också vara individuell, olika personer<br />
vill bli bemötta på olika sätt.<br />
Text Susanne Rydell<br />
foto Pia Lundström<br />
» Sträva efter att ge feedback<br />
som en del av det<br />
vardagliga arbetet. Då blir<br />
det inte så dramatiskt «<br />
SNABBGUIDE Det svåra samtalet<br />
• Boka ett enskilt möte.<br />
• Börja med några inledande kommentarer, till exempel att det var bra<br />
att personen kunde komma. Gå sedan direkt på problemet.<br />
• Beskriv beteenden, prata om vad någon har gjort istället för att prata<br />
om hur någon är.<br />
• Ge konkreta exempel.<br />
• Använd jag-budskap.<br />
• Fokusera på hur agerandet ska förändras.<br />
• Sammanfatta mötet, eller låt allra helst medarbetaren sammanfatta.<br />
• Följ upp, boka gärna in nästa möte direkt.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 41
DIALÄSENS CHEFSDAGAR <strong>2009</strong><br />
Krishantering på jobbet<br />
Det går att känna sorg<br />
Kriser kan drabba arbetsplatsen. Någon medarbetare<br />
dör, någon begår ett fatalt misstag<br />
eller någon begår ett brott.<br />
Ge stöd, fokusera helt på omhändertagande<br />
i början men se sedan till att medarbetarna<br />
går tillbaka till arbetet parallellt med sorgbearbetningen.<br />
Det var några av råden från<br />
Maria Steneskog Nyman, leg psykolog, leg<br />
psykoterapeut och chef för Falck Healthcares<br />
psykologteam.<br />
Om det som inte får hända ändå hända, vad gör man då?<br />
Maria Steneskog Nyman har arbetat med många arbetsplatser<br />
som drabbats av kriser. Hon talade på <strong>Dialäsen</strong>s chefsdagar<br />
och stack inte under stol med att chefen har ett stort<br />
ansvar. Om chefen fungerar bra i sin roll och ger rätt stöd i<br />
början klarar sig många medarbetare bra, traumat kan självläka<br />
för många av de inblandade.<br />
Chefen har olika uppgifter i krisens olika faser. I det akuta<br />
skedet gäller det för chefen att se till att den eller de medarbetare<br />
som är drabbade blir omhändertagna.<br />
– Det handlar om att se till att de drabbade får sina basbehov<br />
tillgodosedda och att visa medmänsklig omsorg. Det<br />
finns många exempel på hur drabbade personer i efterhand<br />
har berättat hur viktigt det var med vanlig medmänsklighet,<br />
att någon kom med en kopp kaffe till exempel.<br />
En kris brukar delas in i fyra faser, chock, reaktion, bearbetning<br />
och nyorientering. I det första skedet kan chefens uppgifter<br />
sammanfattas i fem punkter:<br />
• Omsorg<br />
• Skydd mot ytterligare stress<br />
• Uppdaterad information<br />
• Praktisk hantering<br />
• Struktur<br />
Maria Steneskog Nyman hade också praktiska tips på hur<br />
chefen kan genomföra de olika punkterna i inledningen av<br />
ett krisomhändertagande.<br />
– Samla arbetsgruppen och försök skapa trygghet för gruppen.<br />
Informera sedan om vad som har hänt, du behöver inte<br />
dölja din egen sorg över det som hänt. Boka gärna tid för<br />
42<br />
» Tillgängligheten kan vara att chefen är med<br />
och fikar med arbetsgruppen och på andra<br />
sätt ser till att de berörda har möjlighet att<br />
tala med varandra. «<br />
nästa möte redan när du avslutar den första samlingen, på<br />
det sättet blir det lättare att avsluta och alla får en struktur<br />
för hur man går vidare.<br />
Maria Steneskog Nyman påpekade också att chefen snabbt<br />
måste fundera över vilket stöd hon själv behöver.<br />
– Fråga dig själv hur du påverkas och fundera över vilket<br />
stöd du behöver, från dina chefer eller från andra personer.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
och arbeta samtidigt<br />
Det finns också praktiska frågor som måste hanteras omedelbart.<br />
– Se till att de som är drabbade inte kör bil hem. Fundera<br />
över om det är några i gruppen som behöver särskilt stöd,<br />
kanske är det någon du behöver ringa till hemma efter arbetsdagen.<br />
Medarbetarna i en personalgrupp kan drabbas olika av en<br />
och samma händelse.<br />
– Människor reagerar väldigt olika. Det är inte ovanligt att<br />
några inte visar känslor alls, det kan vara en del av chocken<br />
och behöver inte betyda att allt är lugnt. Det kanske snarare<br />
är så att man kan vara beredd på att reaktionen kommer sedan,<br />
sa Maria Steneskog Nyman.<br />
Försök att vara tillgänglig så mycket som möjligt även<br />
efter det första mötet när alla fått veta vad som hänt, rådde<br />
hon.<br />
– Tillgängligheten kan vara att chefen är med och fikar<br />
med arbetsgruppen och på andra sätt ser till att de berörda<br />
har möjlighet att tala med varandra.<br />
En kris kan drabba arbetsplatsen av olika orsaker. En orsak<br />
kan vara ett dödsfall i personalgruppen. Maria Steneskog Nyman<br />
konstaterade att det kan vara bra att i förväg ha funderat<br />
på olika saker, till exempel över hur olika ha rutiner ska<br />
fungera. Hur länge ska man ha ett minnesbord med fotografier<br />
och ljus, till exempel? När ska man samlas för att ha en<br />
tyst minut?<br />
– Generellt är det bra att uppmuntra till formella och informella<br />
rutiner. Det kan vara att ha en tyst minut, kanske ha en<br />
träff med en minnesstund.<br />
I samband med dödsfall i personalgruppen är det ofta<br />
också bra att chefen tar kontakt med de anhöriga, och sedan<br />
berättar för personalgruppen om den kontakten.<br />
När den inledande chockfasen är över har chefen ett annat<br />
ansvar, att hjälpa till så att arbetet kan pågå parallellt med<br />
sorgeprocessen.<br />
– I början går man på sparlåga, det är naturligt. Människor<br />
behöver tid till självläkning. Men sedan måste chefen visa att<br />
det är möjligt att sörja och arbeta parallellt, sa Maria Steneskog<br />
Nyman.<br />
Det gäller alltså att både kunna hantera ett omhändertagande<br />
och en återgång till arbetet.<br />
– Det gäller att stödja och vara lyhörd för att en återgång<br />
till arbetet tar tid och samtidigt ha tydliga planer för hur den<br />
anställde ska komma tillbaka när det är dags och göra klart<br />
vad som förväntas.<br />
Det är bra att vara medveten om att veta att medarbetarna<br />
ofta är känsliga för hur chefen leder tillbakagången till arbetet.<br />
– Som chef kan man också visa sin sorg.<br />
En kris behöver inte uppstå på grund av ett dödsfall. Det<br />
kan också vara andra situationer där människor upplever någon<br />
form av förlust. Ett exempel på en sådan kris kan vara när<br />
någon incident ska utredas.<br />
– Då är det viktigt att ge stöd före, under tiden och efter utredningen.<br />
Se till att personen är kvar i gemenskapen, sammanfattade<br />
Maria Steneskog Nyman.<br />
Hon betonade också att olika medarbetare reagerar på<br />
olika sätt när de hamnar i svåra situationer. Reaktionerna påverkas<br />
bland annat av personlighet och av eventuella tidigare<br />
obearbetade kriser. Det finns flera riskfaktorer, till exempel<br />
om händelsen är väldigt svår och om personer har svagt socialt<br />
stöd utanför arbetsplatsen.<br />
Men det är otvetydigt så att chefens sätt att agera spelar<br />
stor roll om något händer.<br />
– Undersökningar visar att de som har drabbats av kriser<br />
ofta återkommer till vilken stor roll som chefsstödet hade.<br />
Det är väldigt viktigt att känna stöd från chefen när något<br />
händer, sa Maria Steneskog Nyman.<br />
Nya undersökningar visar däremot att det inte alls är säkert<br />
att så kallad debriefing har en positiv effekt.<br />
– Det är för tidigt att börja bearbeta en svår händelse direkt.<br />
I det akuta skedet behöver man istället<br />
omhändertagande. Numera tänker<br />
man i termer av att bedöma, stabilisera,<br />
behandla och utvärdera istället.<br />
Text Susanne Rydell<br />
foto Pia Lundström<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 43
DIALÄSENS CHEFSDAGAR <strong>2009</strong><br />
SNSF s arbetsgrupp i utbildningsfrågor representerades av: Ulla Holm,<br />
Susanne Lidén, Kerstin Lundström Landegren och Pia Johansson.<br />
Kompetensbeskrivningar orsakade livliga<br />
diskussioner på <strong>Dialäsen</strong>s chefsdagar. SNSF:s<br />
arbetsgrupp i utbildningsfrågor redovisade<br />
sitt arbete med att ta fram en kompetensbeskrivning<br />
för njurmedicinsk sjuksköterska.<br />
Kompetensbeskrivningen tas fram i samarbete med Svensk<br />
Sjuksköterskeförening (SSF). Delphi-metoden användes när<br />
kliniskt verksamma sjuksköterskor från hela landet deltog i<br />
gruppdiskussioner. Kompetensbeskrivningen utgår från Socialstyrelsens<br />
dokument från 2005 och ska visa på det som<br />
är specifikt och vad den njurmedicinska sjuksköterskan ska<br />
kunna. När dokumentet är färdigt kommer SSF att trycka upp<br />
kompetensbeskrivningen och distribuera till Sveriges högskolor/universitet<br />
samt till alla njurmedicinska kliniker.<br />
Frågorna som ställdes till chefsjuksköterskorna under<br />
middagen hade som syfte att uppmärksamma cheferna på<br />
vad en kompetensbeskrivning är och hur den kan användas<br />
inom den kliniska verksamheten.<br />
Kompetensbeskrivningen kommer att bli ett viktigt dokument<br />
för verksamheten för att kunna säkerställa rätt kompetens<br />
men den stora frågan är när vi får en specialistutbildning<br />
med magister i njurmedicin? Snart, hoppas SNSF<br />
arbetsgrupp.<br />
Arbetsgruppen består av: Ulla Holm och Pia Johansson från<br />
Karolinska Universitetssjukhuset, Susanne Lidén från Skaraborgs<br />
sjukhus Skövde, Magnus Lindberg från Uppsala universitet/landstinget<br />
Gävleborg och Kerstin Lundström Landegren<br />
från Danderyds sjukhus AB.<br />
44<br />
Gruppdiskussioner, med avstamp i egna erfarenheter,<br />
bidrog till innehållet i föreläsningarna.<br />
Njurmedicinsk kompetensbeskrivning<br />
för sjuksköterskor – ett måste för framtiden<br />
FAKTA <strong>Dialäsen</strong>s chefsdagar<br />
Dagar för fortsatt chefskap<br />
Sedan åtta år ordnas en nätverksträff för sjuksköterskor med<br />
arbetsledande funktion och chefsansvar inom njurmedicin i<br />
Sverige. Dagarna sker i samarbete med Svensk Njurmedicinsk<br />
Sjuksköterskeförening och deltagande företag.<br />
Att skapa engagemang och lust för sitt fortsatta chefskap är en av<br />
kärnpunkterna på arrangemanget men framförallt allt komma samman<br />
med människor i samma yrkesfunktion och ansvar är värdefullt.<br />
På så vis kan erfarenhetsutbyte mellan deltagarna ske vilket kan möjliggöra<br />
ökad trygghet för chefen och en öppning för eventuella samarbeten<br />
mellan avdelningar och sjukhus. Mycket krävs av chefen och<br />
det behövs stöd och arbetsverktyg för denna. Nästa års chefsdagar<br />
blir åter på Rånäs Slott i Rimbo 29-30 september 2010.<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
Digital Center AB<br />
En vision som har blivit verklighet<br />
Din totalleverantör<br />
Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin<br />
och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter.<br />
Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620<br />
Epost sverige@fmc-ag.com . Hemsida www.fmc-ag.se
46<br />
NordiatraNskoNgres i købeNhavN<br />
En tidlig indsats!<br />
Nordiatrans 2010 arrangeres på Scandic Hotel i<br />
København, Danmark den 12.–13 Marts 2010. Det<br />
foreløbige program er færdig, og vi i lokalkommiteen<br />
glæder os meget til at se så mange som muligt i Danmark<br />
til en spændende kongres.<br />
I København kommer vi til at se en kongres, der er lidt<br />
anderledes end vanligt. I stedet for at starte kongressen<br />
fredag morgen, så rykker vi åbningen til klokken 13.00.<br />
Vi gør det for at give deltagerne mulighed for at anvende<br />
fredag morgen til rejsetid. For ikke at miste tiden i programmet,<br />
strækker forelæsningerne sig til sen eftermiddag.<br />
Derefter bliver der reception i udstillingshallen, hvor<br />
der bydes på mad og underholdning.<br />
Chris MacDonald<br />
Fredag den 12 marts åbnes kongressen<br />
med den kendte dansk-amerikanske<br />
Chris MacDonald, som vil føre os igennem<br />
tema om motivation og målsætning.<br />
Kan vi motivere vores patienter til<br />
at sætte nogle personlige mål på trods af<br />
træthed og de restriktioner, der er forbundet<br />
med at være nyresyg?<br />
Lørdag den 13 marts starter dagen med to parallelsessioner.<br />
Vi glæder os over at kunne præsentere en PD-session<br />
og en transplantationssession.<br />
PD-session: »Alle patienter er egnet til peritonealdialyse«<br />
– forestil dig hvis hæmodialyse ikke fandtes? Deltag<br />
i en interaktiv session, hvor overlæge Thomas Elung, Rigshospitalet,<br />
vil være moderator.<br />
Transplantationssession: Non-adherence – hur stort är<br />
problemet och vad kan vi göre åt det? Vi har to gæste forelæsere,<br />
som vil belyse temaet. Professor Henrik Ekberg,<br />
transplantationskirurg vid Universitetssjukhuset i Malmö<br />
og Annette Lennerling, med.dr och sjuksköterska.<br />
Som altid indeholder Nordiatrans<br />
Kongressen en sideløbende teknikersession<br />
og en stor medicinskteknisk<br />
udstilling. Senere på dagen vil en anden<br />
gæsteforelæser Per Åke Zillen, nyrepatient.<br />
holde en forelæsning om at »fö-<br />
Per Åke Zillén rebygga och bromsa njursvikt – mycket<br />
Lokalkommiteens Charlotte Marcuslund Larsen, Mie Bræmer-<br />
Jensen, Bettina Andersen, Lotte Jensen og Henrik Kastrup<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
NORDIATRANS<br />
CHARLOTTE MARCUSLUND LARSEN<br />
NORDIATRANS DANSKA KONGRESKOMMITÉ<br />
mer än nefrologi«. Lørdag slutter med middag med underholdning<br />
og et brag af en fest!<br />
Deadline for at sende abstrakt til foredrag er passeret,<br />
men Du har stadig mulighed for at præsentere en poster.<br />
Deadline er 15. januar, 2010.<br />
Overvejer du at gennemføre noget udviklingsarbejde på<br />
din afdeling eller måske et forskningsstudie, så søg Nordiatrans<br />
stipendiet. Stipendiet uddeles til en eller flere personer.<br />
Nordiatrans har også et rejsestipendium, som du kan<br />
søge til for eksempel et studiebesøg eller til en kongres.<br />
Deadline for ansøgning er 15 februar 2010. Yderligere information<br />
findes på vores hjemmeside www.nordiatrans.<br />
org.<br />
Du kan melde dig til kongressen på Nordiatrans hjemmeside<br />
www.nordiatrans.org eller via kongresbureauets<br />
hjemmeside www.nordiatrans2010.dk.<br />
Husk deadline for tidlig tilmelding er den 15. januar<br />
Nyfiken på Nordiatrans?<br />
nordiatrans är en nordisk förening som strävar efter att öka<br />
kunskapen om vården av de njursjuka. föreningen vill stimulera<br />
till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett<br />
ökat samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och<br />
transplantation. föreningen är öppen för alla som är intresserade<br />
av vården inom njurmedicin, dialys och transplantation.<br />
www.nordiatrans.org<br />
Vill du bli medlem i Nordiatrans? det blir du genom att<br />
betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. och har du<br />
frågor är du välkommen att skicka ett mail till;<br />
2010. Velkommen til København i Danmark den 12–13<br />
marts 2010!<br />
Text Charlotte Marcuslund Larsen, afdelingssygeplejerske,<br />
dialyseafsnit P, frederiksberg Hospital.<br />
e-post: charlotte.larsen@frh.regionh.dk<br />
Information angående val<br />
av styrelsemedlemmar<br />
På årsmötet 13. marts 2010 sker val av styrelsemedlemmar.<br />
nordiatrans söker intresserade av att kandidera till<br />
uppdrag som styrelsemedlem. det görs alltid en skriftlig<br />
motivering på förslag av inval av ny styrelsemedlem. Motiveringen<br />
sänds till nordiatrans ordförande eller så framlägges<br />
motiveringen på årsmötet. det förväntas att kandidaten<br />
vid val är nordiatransmedlem.<br />
Madeleine Nilsson, ordförande nordiatrans<br />
Sverige: Karin Blomander Källsholm, karin.blomander.kallsholm@lio.se.<br />
Postgiro: 88 57 68-2. Avgift 1 år: 175 kronor<br />
(SEK). Avgift 3 år: 400 kronor (SEK)<br />
Finland: Brita Krogerus, brita.krogerus@hus.fi. Postgiro: 80<br />
00 14-204 61 72. Avgift 1 år: 20 Euro. Avgift 3 år: 45 Euro<br />
Norge: Berit Skog, berit.skog@siv.no. Postgiro: 0530-272<br />
12 72. Avgift 1 år: 175 kronor (NOK). Avgift 3 år: 400 kronor<br />
(noK)<br />
Danmark: Charlotte larsen, charlotte.larsen@frh.regionh.dk<br />
Nordea reg.nr 0381 kontonr 438309. Avgift 1 år: 175 kronor<br />
(DKK). Avgift 3 år: 400 kronor (DKK)<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 47
International Transplant Nurses Society’s (ITNS) 18:de internationella<br />
symposium hölls den 24–26 september och »Joie de vivre… Experience<br />
the Joy of Transplant Nursing« var årets tema. Livsglädje<br />
och arbetsglädje var något som genomsyrade hela symposiet.<br />
ITNS internationella symposium <strong>2009</strong><br />
Livsglädje och arbetsglädje<br />
iTNS är en ideell förening med omkring 1800 medlemmar<br />
från 25 länder runt om i världen. Det internationella årliga<br />
symposiet hålls varvat i USA och Kanada och vart femte år<br />
hålls det i Europa. Årets möte hade titeln »Joie de vivre… Experience<br />
the Joy of Transplant Nursing« och samlade drygt 300<br />
sjuksköterskor, alla verksamma inom transplantations- och<br />
donationsområdet. Mötet hölls i Montreal som ligger i den<br />
fransktalande delen av Kanada, vilket förklarar titeln. Hälften<br />
av deltagarna kom från USA och omkring 50 från Europa,<br />
varav vi var fyra från Sverige. Det var tre till brädden fyllda<br />
kongressdagar med olika gästföreläsare, lunchsymposium,<br />
fria föredrag och en heldag med åtta olika workshops. I en<br />
separat posterutställning visades ett 30-tal intressanta postrar.<br />
En av postrarna var en beskrivning av ett fascinerande patientfall<br />
från London, England.<br />
Patienten, en nu 36 årig man, hade på grund av blodsjukdomen<br />
aplasisk anemi gått igenom en benmärgstransplantation<br />
(BMT) för åtta år sedan. Benmärgsdonator var hans HLAidentiske<br />
bror. Patienten behandlades både före och efter BMT<br />
bland annat med läkemedlet ciclosporin (Sandimmun®). En<br />
känd biverkan hos ciclosporin är att det är nefrotoxiskt och<br />
efter några år utvecklade patienten njursvikt och fick börja<br />
hemodialysbehandling 2007. Regelbunden blodprovstagning<br />
genomfördes efter BMT för att undersöka graden av chimerism,<br />
det vill säga att mottagaren utvecklar tolerans mot donatorns<br />
celler. Blodprover visade att BMT hade resulterat i att patienten<br />
hade ersatt sin egen benmärg med donatorns och patientens<br />
blodgrupp som från början var A hade också ersatts med<br />
donatorns blodgrupp som var 0. Detta kallas 100 procentig<br />
chimerism och innebär att patienten inte behöver någon immundämpandeläkemedelsbehandling.Eftersom<br />
njurfunktionen var<br />
dålig var patienten nu i<br />
behov av en njurtransplantation.<br />
Brodern, den<br />
tidigare benmärgsdonatorn,<br />
erbjöd sig att<br />
också donera en njure.<br />
Tre entusiastiska deltagare från Sahlgrenska<br />
universitetssjukhuset, Cia Skoglund,<br />
Anne Flodén och Annette Lennerling.<br />
48<br />
Njurdonationen och<br />
njurtransplantationen<br />
genomfördes. Ett kirur-<br />
giskt ingrepp är ett trauma och<br />
inflammatoriska processer startar<br />
som bland annat frisätter<br />
cytokiner. Därför behandlades<br />
patienten med de immundämpande<br />
läkemedlen azatioprin<br />
och kortison under de första sex<br />
veckorna efter njurtransplantationen.<br />
Därefter kunde den immundämpande<br />
behandlingen<br />
avslutas. Två veckor efter njurtransplantationenkontrollerades<br />
chimerismen om med nya<br />
blodprover och de visade att den<br />
fortfarande var 100 procent. Det<br />
finns fortfarande en risk för att<br />
Christiane Kugler, transplantationssjuksköterska<br />
och forskare från Hannover,<br />
höll en workshop med titeln<br />
»You can do it!«<br />
patienten kan utveckla så kallad graft versus host disease som<br />
kan översättas med att transplantatet reagerar mot patienten,<br />
men den risken betraktas som extremt liten. Vid uppföljningen<br />
sex månader efter njurtransplantationen hade<br />
patienten ett kreatininvärde på 111 µmol/l och en beräknad<br />
glomerulär filtration på 80 milliliter per minut, alltså i det<br />
närmaste helt normal njurfunktion.<br />
En annan väldigt gripande föreläsning var »Den transplanterade<br />
kirurgen – när doktorn blir patient« som hölls av Achilles<br />
Demetriou från Cleveland University, Ohio, USA. Han<br />
var forskare samt tidigare levertransplantationskirurg och<br />
numera arbetar han som rektor på läkarutbildningen. Under<br />
en operation hade han fått göra öppen hjärtmassage på en patient<br />
och i samband med detta skurit sig. På den tiden fanns<br />
bara möjlighet för Hepatit-B provtagning och provresultaten<br />
visade att Hepatit-B hade han inte fått, men han hade förhöjda<br />
levervärden. Livet gick vidare och han fortsatte arbeta<br />
med den forskning som han just då höll på med. Den handlade<br />
paradoxalt nog om fulminant leversvikt och de arbetade<br />
i forskningslaboratoriet med att få fram en konstgjord lever<br />
med hjälp av grisvävnad. Under lång tid ignorerade han de<br />
signaler på sjukdom som faktiskt fanns, det av honom själv så<br />
kallade »en läkares oövervinnelighet«-syndromet. Med tiden,<br />
blev han tröttare, hade lite förhöjda levervärden och gick ner<br />
i vikt. Viktnedgången var han bara glad över eftersom han<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong> 49
tyckte att han behövde gå ner i vikt.<br />
Men i oktober 2005 fick han akuta<br />
buksmärtor som visade sig vara en<br />
blindtarmsinflammation. I samband<br />
med det gjordes en datortomografiundersökning<br />
som visade att han hade en<br />
fyra centimeter stor tumör i levern och<br />
diagnosen blev hepatocellulärt carcinom<br />
på grund av hepatit-C. Han kände panik,<br />
skräck, misstro och ställde sig frågan: Varför jag? Han<br />
behövde en ny lever och insåg att han måste släppa kontrollen<br />
och förlita sig på andra. Just det upplevde han som oerhört<br />
svårt eftersom han hade så mycket kunskap om detta.<br />
Han hade tagit hand om många patienter i samma situation<br />
och bilder av dem som det inte gått bra för dök hela tiden<br />
upp i minnet. Känslan av hjälplöshet var bedövande och rädslan<br />
för att tumören skulle växa så att inte en transplantation<br />
skulle vara möjlig fanns med under hela väntetiden. Fortsatt<br />
hårt arbete var ett sätt att stå ut. Så blev han levertransplanterad<br />
och allt gick bra. Efter 24 timmar på intensivvårdsavdelning<br />
var han tillbaka på transplantationsavdelningen, en<br />
vecka senare var han utskriven och efter sex veckor var han<br />
tillbaka på arbetet. Han avslutade med att säga,<br />
– Det finns inte ord för hur tacksam jag är för alla i teamet<br />
och för att jag lever. Jag känner en stor ödmjukhet och tänker<br />
på donatorn och dennes familj varje dag.<br />
Transplantationssjuksköterskan Bernadette Dodd, Edmonton,<br />
Kanada höll ett föredrag om vad som ger arbetstillfredsställelse<br />
inom transplantationssjukvård. Några faktorer<br />
är att arbetet är självständigt men komplext med frihet under<br />
ansvar, ett dynamiskt<br />
teamarbete och varje patients<br />
berättelse efter<br />
transplantationen är ett<br />
hoppets historia. För att<br />
bevara arbetsglädjen är<br />
det viktigt att ge varandra<br />
komplimanger för<br />
goda arbetsinsatser eller<br />
annat man lyckas bra<br />
med, att fira olika milstolpar<br />
tillsammans som till<br />
exempel den 100:e hjärttransplantationen<br />
och att<br />
fortsätta söka ny kunskap<br />
och skaffa nya erfarenheter. Sist men inte minst är det viktigt<br />
att hitta en balans mellan glädjen i att arbeta och glädje<br />
på fritiden.<br />
Mary Krugman, chef för professionella resurser, University<br />
of Colorado, Colorado, USA föreläste om Evidensbaserad<br />
praxis.<br />
– Varför behövs evidensbaserad praxis implementeras i<br />
Transplantationssjuksköterskan Mirjam<br />
Tielen från Rotterdam, föreläste om »Livsstil<br />
hos äldre efter transplantation och risken<br />
för non-adherence«.<br />
50<br />
Mary Krugman, professor från University of<br />
Colorado, talade om att arbeta för att evidensbasera<br />
det dagliga kliniska arbetet.<br />
vården, var hennes inledande fråga.<br />
Hon menar att vi går nu från att ge<br />
vård utifrån uppgifter, uppgiftsbaserat,<br />
till att ge vård utifrån kunskaper. Idag<br />
tas många av funktionsuppgifterna över<br />
av ny teknik. En undersökning hon gjort<br />
visade att 76 procent av amerikanska<br />
sjuksköterskor aldrig använde databaser<br />
för att söka efter kunskap för att kunna<br />
evidensbasera vården och 46 procent sa sig aldrig ha hört talas<br />
om evidensbaserad vård. Florence Nightingale var den första<br />
sjuksköterskan som använde sig av evidensbaserad praxis<br />
i vården och jag vill sammanfatta kongressens budskap med<br />
samma citat av Florence Nightingale som Mary Krugman avslutade<br />
sin föreläsning om<br />
med.<br />
»Låt oss aldrig betrakta oss<br />
som färdiga som sjuksköterskor«<br />
Kongressen var oerhört inspirerande<br />
och givande och vi<br />
som deltog åkte därifrån med<br />
ny kraft och energi och med<br />
många nyknutna internationella<br />
kontakter.<br />
2011 är det dags att hålla<br />
ITNS:s 20:e internationella<br />
kongress i Europa. Tidigare<br />
har ITNS:s europasymposium<br />
hållits i Cambridge och i Rotterdam<br />
och 2011 är det Göteborgs<br />
tur. Förberedelserna<br />
inför 2011 års kongress är redan i full gång och den lokala arrangemangskommittén<br />
har ambitionen att genomföra det<br />
bästa ITNS sympositet hittills.<br />
Text och foto Annette Lennerling<br />
FAKTA ITNS kommande möten<br />
Under ljus- och ljudspelet<br />
i kyrkan Notre Dame de<br />
Montreal fick man på ett<br />
fantasifullt sätt Montreals<br />
historia berättad för sig.<br />
18–19 juni, 2010 Improving Patient Outcomes, en europeisk konferens<br />
i ITNS:s regi, Berlin Tyskland<br />
28–30 oktober, 2010 It’s all about the Patients, ITNS 19:e internationella<br />
symposium, Minneapolis, Minnesota, USA<br />
15–17 september, 2011 Passion, Pride and Possibilities, ITNS 19:e<br />
internationella symposium, Göteborg<br />
Anne Flodén, Transplantationskoordinator, Sahlgrenska universitetssjukhuset,<br />
Göteborg, har utsetts till National Representative för ITNS<br />
i Sverige. anne.floden@vgregion.se. Mer information www.ITNS.org<br />
DIALÄSEN 6.<strong>2009</strong>
CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé <strong>2009</strong>-05-29.<br />
Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation<br />
i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Varningar och försiktighet: CellCept skall<br />
inte användas under graviditet och är kontraindicerat vid amning. Förpackningar: CellCept fi nns<br />
i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat<br />
till infusionsvätska 500 mg. För aktuella priser och ytterligare information, se www.fass.se.<br />
SE.CEL.0906.1
Posttidning B<br />
Avs: <strong>Dialäsen</strong> AB, Getabocksvägen 4<br />
S-187 54 Täby, Sweden<br />
HEMBEHANDLING<br />
- peritonealdialys såväl som hemhemodialys<br />
Baxter Renal har engagemanget och resurserna, kompetensen och organisationen.<br />
Vi hjälper vården att fördela resurserna när efterfrågan ökar och prognoserna blir verklighet.<br />
Med en gemensam organisation för PD och HD kan vi leverera optimal support och kvalitet.<br />
Baxter ser fram emot att tillfredställa era önskemål och behov inom både PD, HemHD, assisterad PD och assisterad HemHD.<br />
För mer information kontakta din Baxterrepresentant: Baxter Medical AB, www.baxter.se<br />
11.2008