Nummer 6 2009 - Dialäsen

TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM 

TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN 

NR. 6.2009 35 KRONOR 

Självdialys: 

I Jönköping får alla chansen 

Christers njurar 

återhämtade sig 

Kvalitetsarbete för 

bättre handläggning 

DIALÄSEN 6.2009 1

Only fi ve buttons to 

master the entire system 

www.gambro.se

INNEHÅLL 

20 Christer Johansson har haft 

dialys tidigare på Sophiahemmet. 

Idag slipper han behandlingen 

förutsatt att hans prover är bra 

och godkända av läkare Ingela 

Fehrman-Ekholm 

24 

16 

40 

16 Britt-Marie Banck på vid Ryhovs självdialys: »Alla kan, även om 

patienterna har olika förutsättningar.« 

19 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: »Vad förväntas av 

omvårdnadsansvarig sjuksköterska?« 

20 Patientfall vid Sophiahemmet i Stockholm: Kan glomeruli nybildas? 

23 Per Åkes krönika: »Att ha tydliga mål i arbets- och privat livet är viktigt. 

Men var SMART när du sätter dina mål.« 

24 Ulf Bolsöy om vikten av gemensamt kvalitetsarbete för förbättrad 

handläggning av patienten genom hela vårdkedjan. 

29 PD-verksamheten på Sahlgrenska 30 år! Från fokus på teknik och 

säkerhet till strävan efter bästa behandlings- och livskvalitet. 

35 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys: SLS2010 

seminarium på Danderyds sjukhus 2010. 

36 Ulf Strömbom: Preventiv nefrologi tio år i Varberg – en omöjlig modell? 

38 Tennis ingen match med PD: Dialys hindrar inte Bengt. 

40 Dialäsens Chefsdagar 2009: »Det är inte ett problem att svenska chefer 

pratar för mycket med sina medarbetare. Snarare pratar de för lite«. 

46 Nordiatrans med fokus på tidlig indsats. 

48 International Transplant Nurses Society. 

DIALÄSEN 6.2009 3 

Karin riiKonen

FöR ANEMi vid NJu RSJukdoM H o S vuxNA 

Enke 

hantering 

En månads hållbarhet i rumstemperatur * 

Förvaring av läkemedel kan vara administrativt krävande. MIRCERA 

kan dock förvaras i rumstemperatur, vid ett tillfälle, i upp till 30 dagar. 

Detta samt att sprutorna har säkerhetsskydd underlättar för både 

patient och vårdpersonal. MIRCERA är speciellt framtaget för att ge 

stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad. 

97,5 % av patienterna uppnår sitt mål-Hb vid korrigering och bibehåller 

stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad 5 . 

En dosering. En månads stabilt Hb. 

Vid underhållsbehandling 

*Normalförvaring i kylskåp är ca 2–8°C. om kylkedjan bryts kan MiRCERA förvaras 

i rumstemperatur, vid ett tillfälle, upp till en månad. 

MIRCERA 

darbepoetin alfa 

epoetin beta 3 

epoetin alfa 

1, 2, 3, 4 

Hållbarhet i rumstemperatur 

0 2 4 6 8 10 1214 

16 18 20 22 24 26 28 30 

Dagar 

Rekombinant humant erytropoietin B03X A03 (Rx, F). Produktresumé uppdaterad 2008-09-05. Indikationer: Behandling av vuxna med symtomatisk anemi associerad med kronisk njursjukdom. 

Säkerhet och effekt av behandling med MIRCERA vid andra indikationer har inte fastställts. Det kan förekomma blodtrycksstegring som kan behandlas med läkemedel. Därför rekommenderas 

kontroll av blodtrycket, särskilt i inledningsfasen. För mer information och priser se www.fass.se. Roche AB, Tel 08-726 12 00, www.mircera.se. För läkare med medicinska frågor: 020-76 24 32. 

1. www.fass.se. 2. Aranesp® Summary of Product Characteristics. Amgen 2006. 3. NeoRecormon® Summary of Product Characteristics. F. Hoffmann-La Roche Ltd, 2007. 4. Eprex® Summary of Product Characteristics. Janssen-Cilag. 2006. 

5. Macdougall et al, Clin J Am Soc Nephrol 2008;3:337-47. 

0 

7 

31

TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM 

TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN 

NR. 6.2009 35 KRONOR 

Självdialys: 

I Jönköping får alla chansen 

Kvalitetsarbete för 

bättre handläggning 

Christers njurar 

åt erhämt ade sig 

NUMMER 6.2009 

Omslagsbild: 

Karin riiKonen 

Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till: 

Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom 

föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, 

Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, 

Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer, 

Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga 

intresserade inom professionen. 

Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 

44 och 51. 

Upplaga: 3 400 exemplar (senaste TS kontroll 3 300 exemplar.) 

Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige. 

Tel/Fax: +46-8-510 515 00 

E-post: info@dialasen.com 

Hemsida: www.dialasen.com 

Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com 

Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling 

och Ulla Winge 

Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com 

Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se 

Ellinor Broms, ellinorbroms@gmail.com 

Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se 

Susanne Rydell, susanne@rydelltext.se 

Ulla Winge, sren.w@telia.com 

Illustration: Anna Svanfeldt 

Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm 

Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se 

Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. 

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att 

förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men 

redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras 

elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen. 

com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip 

publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte 

för inskickat obeställt material. 

Manusstopp för Dialäsen 1/2010 är den 28/12 med utgivning v 6. Manusstopp 

för 2/2010 är den 13/1 med utgivning v 14. Sänd din artikel skriven 

i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier 

som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 

dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com »författaranvisningar«. 

Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar 

respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på 

www.dialasen.com 

Prenumerationsärenden: www.dialasen.com 

Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2010 är 210 sek. Uppge 

om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom 

din förening. 

ISSN: 1104-4616 

LEDARE 

PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE 

Bostadsort avgör 

behandling 

Att mat är medicin är en gammal 

känd självklarhet för oss som behandlar 

och möter patienter i hemodialys. 

Ändå väljer vissa sjukhus att ta betalt 

för maten medan andra bjuder alternativt 

subventionerar maten. Så olika kan 

det vara, trots att det är i samma land. 

Det leder till att en del patienter tyvärr 

avstår från maten på grund av kostnaden. 

För äldre personer med många olika sjukdomar kan det 

vara så krävande att gå i dialys att behandlingen vare sig förlänger 

eller förbättrar livet. En undersökning i USA visar att 

äldre ganska kort tid efter dialysstart får sämre livskvalitet 

och försämrad förmåga att klara sig själv. Både behandlingen 

och resan till sjukhuset tar mycket tid och kraft. 

För den som är i behov av dialys och har en fungerande 

bukhinna kan peritonealdialys, PD, vara en bra behandlingsform. 

Man slipper bland annat resorna till sjukhuset flera 

gånger i veckan, och behandlingen är oftast inte lika påfrestande 

som hemodialys kan vara. Men alla kan inte sköta sin 

behandling själv, kanske för att man är fumlig eller är äldre. 

Behandlingen kan då lösas med assisterad PD. Det vill säga, 

man får hjälp att sköta behandlingen av någon på vårdhemmet 

eller från kommunen. Så är det bland annat i Göteborg, 

se sidan 29, likaså på platser i Danmark och säkert på andra 

håll. Men många kommuner i Sverige säger nej till denna assistans. 

Det är mycket märkligt att man bor i samma land 

men inte har samma möjligheter – till den bästa, kanske billigaste 

samt skonsammaste behandlingsalternativet. 

Ulf Bolsöy i Gällivare eftersöker gemensamt kvalitetsarbete 

för förbättrad handläggning av patienten genom hela vårdkedjan. 

Han menar att gemensamma kvalitetsmarkörer ger 

bättre överblick. Läs mer om hans arbete och begrunda. 

Florence Nightingale har sagt: »Låt oss aldrig betrakta oss 

färdiga som sjuksköterskor«. Dessa visa ord citerades på transplantationssjuksköterskekongressen 

i Montreal. Annette 

Lennerling rapporterar från mötet som arrangerades av International 

Transplant Nurses Society. 

Jag avslutar och utökar Florence citat med »Låt oss aldrig 

betrakta oss som färdiga i något sammanhang« – för arbetet 

kan alltid förbättras och utvecklas. Förbättringsarbete kallas 

det visst. 

Pia Lundström 


Louise har fått en ny njure 

– och en ny kärlek 

Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett 

nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara 

en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin. 

Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan 

innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad 

och livet en smula lättare! 1 

Gör det lätt för din patient! 

Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och lever transplantationspatienter. 

Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något 

hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi 

och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet 

och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus. 

Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra 

läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska 

blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi, 

eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat 

visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte 

kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: 1 434 SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: 6 599 

SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-08-22. 

För ytterligare information, se www.fass.se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, 1362-1365 

Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö, Tel 040 650 15 00, Fax 040 650 15 01, E-post info@se.astellas.com 

A D V - 0 9 0 0 7 1

anna SvanfeldT 

NYHETER 

Forskningsanslag för tidig behandling 

av nefropati hos diabetiker 

Forskaren Sanna Lehtonen och hennes forskargrupp vid 

Helsingfors universitet har av The European Research Council 

tilldelats forskningsanslag på cirka två miljoner euro. 

Forskarna i projektet studerar den glomerulära filtrationen 

i njuren och inriktar sig speciellt på att undersöka utvecklingen 

av albuminuri – ett tecken på njursjukdom. 

Diabetes ökar stadigt runt om i världen och den allvarligaste 

komplikationen till diabetes är njursvikt som i sin tur 

ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Upp till en tredjedel av 

alla diabetespatienter utvecklar diabetesnefropati som komplikation 

till diabetessjukdomen. Mikroalbuminuri är det tidigaste 

tecknet på denna komplikation, som på sikt kan leda 

Graviditet påverkar inte 

njurfunktionen hos njurtransplanterade 

kvinnor 

I en nyligen genomförd studie från Nya Zeeland 

och Australien framkom att kvinnor som är njurtransplanterade 

och har en bra njurfunktion, 

kan bli gravida och föda barn, utan att äventyra 

vare sig sin egen hälsa eller den transplanterade 

njuren. 

Forskarna jämförde 120 kvinnor som födde barn efter att de 

njurtransplanterats med 120 kvinnor som njurtransplanterats 

och inte fött barn. Resultaten visade att det inte var någon skillnad 

mellan dessa två grupper av kvinnor 20 år efter transplantationen 

avseende njurfunktion eller patientöverlevnad. Det är 

goda nyheter för de njurtransplantade kvinnor som oroat sig för 

att en graviditet skulle försämra njurfunktionen och förkorta deras 

liv. Antalet födslar hos njurtransplanterade kvinnor är omkring 

80 procent lägre än hos normalbefolkningen. Av de njurtransplanterade 

kvinnorna som hade bra njurfunktion och blev 

gravida resulterade 83 procent i fullgångna graviditeter och barnafödande. 

Studien är publiserad i Journal of the American Society of 

Nephrology. 

Källa: Putting information at The Service of Medicine 

till terminal njursvikt som kräver dialysbehandling eller 

njurtransplantation. 

Insulinresistens har associerats med en ökad risk för diabetesnefropati. 

Syftet med Sanna Lehtonens forskning är att 

försöka klargöra mekanismer som leder till utvecklingen av 

insulinresistens i podocyterna samt relationen mellan insulinresistens 

och albuminuri. Man vill också försöka identifiera 

nya läkemedel för att kunna behandla insulinresistensen. 

Det övergripande målet är att hitta en behandling som i 

tidigt skede kan förhindra utvecklingen av nefropati hos diabetespatienterna. 

Källa www.alphagalileo.org 


8 

NYHETER 

Dialys försämrar 

livskvalitén hos 

äldre 

Personer över 80 år är den snabbast växande 

gruppen av de 400 000 amerikaner som har dialys. 

Minst en tredjedel av de äldre patienterna 

har dessutom andra sjukdomar som hjärtkärlsjukdom 

och diabetes. 

För äldre personer med många olika sjukdomar 

kan dialys vara så krävande att behandlingen 

varken förlänger eller förbättrar patienternas 

liv. Det visar en studie utförd vid Stanford 

University School of Medicine. 

I studien ingår äldre från 3700 amerikanska 

äldreboenden och sjukhem, och som började i dialys 

mellan juni 1998 och oktober 2000. Av dessa 

var det bara ett fåtal som efter dialysstart förbättrade 

sin förmåga att utföra dagliga aktiviteter 

som äta, klä på sig och sköta sin hygien. För 

många försämrades förmågan att klara sig själv. 

– Även om dialysen inte förlänger livet, hade vi 

i alla fall hoppats att det skulle visa sig att livskvaliteten förbättrades, 

säger Dr Manjuela Kurella Tamura, professor i nefrologi 

vid som ledde studien. 

Dialysen och transporten dit i sig är tidskrävande, vanligen 

3–4 timmar tre dagar i veckan, och det tar på krafterna. 

Det tar också tid från annat som till exempel möjlighet till 

fysisk aktivitet. 

Ett år efter dialysstart hade 58 procent av deltagarna i studien 

avlidit. 

Resultatet av studien kan hjälpa både patient, läkare och 

sjuksköterskor i diskussioner som gäller att välja dialys eller 

palliativ vård. 

Det är tidigare känt att det inte är så god prognos 

när gamla och svaga patienter startar i dialys. 

Men den här studien är den första som subjektivt 

studerar och dokumenterar vad som händer med 

patienterna när de påbörjar dialys. 

Den medicinska vården för gamla med flera samtidiga 

sjukdomar är mycket svår både ur medicinsk och ur 

etisk synvinkel. Resultatet av studien kan bli ett viktigt underlag 

för både läkare och patient att ha realistiska förväntningar 

på behandlingens effekter. Det ska däremot inte användas 

som argument för att bli mer restriktiv när det gäller 

att påbörja eller avsluta dialys hos äldre. Det menar dr Peter 

Aronson, professor i nefrologi vid Yale School of Medicine. 

Studien presenterades i New England Journal of Medicine 

den 15 oktober. 

Källa Healthfinder 

Bidrag önskas till äldre med hemdialys 

I Region Skåne vill politikerna ge bidrag till patienter som 

påbörjat sin hemdialys efter fyllda 65 år. De har i dag inte rätt 

till handikappbidrag trots samma merkostnader som andra 

med hemdialys, och som påbörjat den före 65. 

För närvarande handlar det om fem patienter som 

inte får handikappersättning enligt gällande lag. Eftersom 

det kostar Region Skåne betydligt mer att ge dialys 

på sjukhus tycker politikerna att det är rimligt om 

de aktuella patienterna får ett bidrag för dialysbehandling 

hemma. Bidraget föreslås bli 1 000 kronor i måna- 

den om inte ersättning för vatten och avfallskostnad ingår, 

eller 2 000 kronor om det ingår. Om förslaget går 

igenom kostar det Region Skåne upp till 120 000 kronor 

nästa år. Men regionen gör samtidigt en besparing, 

eftersom kostnaden för att ge dessa patienter dialys 

på sjukhus är cirka 4 miljoner. Merkostnaderna gäller 

bland annat kosttillskott, energiförbrukning, vatten och 

extra avfallshantering. 

Källa Kristianstadbladet 

DIALÄSEN 6.2009 

anna SvanfeldT

Livet dyrare för 

dialyspatienterna 

Jönköpings län tar ut 67 kronor per portion för den 

mat dialyspatienter tilldelas i anslutning till dialysdagarna 

som kan vara tre till fem dagar per vecka. 

Beslutet upprör många dialyspatienter som anser de 

behöver maten då det går åt mycket energi i samband 

med dialysen. Många av dialyspatienterna är äldre, från 

75 år och uppåt. De orkar oftast inte gå hem och laga mat 

efter att ha legat i dialys en stor del av dagen. 

Men landstingets regler säger att dagpatienter till sjukhusen 

runtom i länet skall betala den mat som de äter på 

sjukhuset, en måltid som de tidigare fått gratis. 

Nu har landstinget beslutat att dessa regler skall 

tillämpas fullt ut, oavsett vilken sjukdom det gäller, 

alltså även för dialyspatienter. 

Beslutet kan därmed ge en fördyrande omkostnad 

för dialyspatienter i Jönköpings län med cirka 1000 – 

1500 kronor per månad. 

Njurförbundet protesterar kraftfullt mot att sjukvårdshuvudmännen 

i större utsträckning börjar avgiftsbelägga 

maten på dialysavdelningarna och har 

bland annat begärt att Socialstyrelsen ska granska 

om det strider mot vad som kan anses vara vetenskap 

och beprövad erfarenhet. 

Källa Höglandsnytt, rnj. 

Professor Kristina Nilsson-Ekdahl gör biomaterial som 

härmar naturen. 

Miljoner till 

forskningsprojekt 

Forskare i Kalmar får miljoner till forskning när vetenskapsrådet 

nu delar ut pengar. 

Professor Kristina Nilsson-Ekdahl får drygt 4,1 miljoner 

kronor för sitt forskningsprojekt. Hennes projekt syftar till 

att modifiera ytan på biomaterial (konstgjorda material) så 

att de skall lämnas ifred av blodets försvarssystem. Alla typer 

av konstgjorda material i kontakt med blod känns igen 

som främmande av blodets försvarssystem vilket startar 

(för kroppen och/eller materialet) en skadlig reaktion, som 

en inflammation eller bildandet av blodproppar. Målsättningen 

med projektet är att minska dessa reaktioner genom 

att rena fram och binda olika typer av skyddsmolekyler på 

materialets yta. 

Det skulle kunna leda till förbättrade prognoser vid behandlingar 

som exempelvis kärlkransoperationer och dialys. 

Källa Sveriges radio Kalmar 


10 

NYHETER 

Campus Roslagen – ny 

dialysmottagning i Norrtälje 

Nu är det klart att Danderyds sjukhus ska 

driva den planerade mottagningen för dialys 

i Norrtälje. Campus Roslagen blir en modern 

dialysmottagning med 10 behandlingsplatser 

och möjlighet till gästdialyser under sommarmånaderna. 

Dialyspatienterna i Norrtälje har idag länets längsta restider. 

I utvecklingsplanen för dialysvården i Stockholms län 

ingår att en dialysverksamhet ska förläggas till Norrtälje. På 

Campus Roslagen ska en av de tidigare logementsbyggnaderna 

byggas om till en modern dialysmottagning. Även patienter 

från grannkommuner som Vallentuna och Österåker 

ska kunna åka till Norrtälje för dialys. 

Campus Roslagen kommer att kunna ta emot 20–30 patienter 

per vecka. Det kommer att finnas 10 behandlingsplatser 

Reagensstickor i ny webbutik 

Besök www.herbahealth.se 

• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat 

• Blodläcksticka 

• RenalCheckPX- Dialox© (Peroxidtest) 

• WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. 

Krav i SLS. 

• WaterSoft- Vattenhårdhet 

Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande. 

Analyserna ger svar inom 1/2 minut. 

Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest 

efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. 

Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin 

10 mg/dL. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. 

WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. 

Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige 

Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01 

E-post: gm@telia.com www.herbahealth.se 

och under sommaren ska man kunna utöka verksamheten för 

att ta hand om sommargäster med dialysbehov. 

Idag gör en patient med kronisk njursvikt i genomsnitt 

bloddialys tre gånger i veckan. Forskningen visar att det är 

bättre med fler och kortare dialyser, patienten känner sig friskare 

och komplikationerna minskar. 

– Den förkortade restiden gör att den som vill och orkar kan 

få dialys oftare, kanske fyra eller fem gånger per vecka, menar 

Stefan Jacobson, verksamhetschef vid Danderyds sjukhus 

njurmedicinska klinik. 

Arbetet med upphandling och projektering startar nu och 

mottagningen beräknas öppna i januari 2011. 

Danderyds sjukhus har idag hemodialysmottagning med 

28 behandlingsplatser samt en hemodialysmottagning vid 

Löwenströmska sjukhuset med 10 behandlingsplatser. 

Källa danderyd sjukhus aB 

Njurvårdens framtid 

En bok med anledning 

av Njurförbundets 

40 års jubileum. 

Boken beställs från 

Njurförbundets kansli 

och priset är 150 kr 

(tillkommer 25 kr för 

porto). 

Tel. 08-546 405 00, 

e-post: info@njurforbundet.se 

I boken kommenterar ett 50- tal personer bland njursjuka, 

medicinsk profession och industrin den framgångsrika 

utvecklingen inom njurmedicin och transplantation 

samt hur de tror vården av njursjuka kommer att se ut i 

framtiden. Intäkterna från försäljningen går oavkortat till 

Njurfonden. 

DIALÄSEN 6.2009

Professor Victor Gura och den första prototypen av WAK som används 

av en patient. Arbetet fortsätter för en förfinad och bättre 

bärbar njure innan den erbjuds på marknaden. 

Kliv framåt för 

bärbar njure 

Den senaste prototypen för en bärbar artificiell njure (WAK 

– wearable artificial kidney) visar på samma prestanda som 

de förgående större enheterna, som inte är batteridrivna. 

Det visar en utvärdering utförd av Victor Gura, M D vid 

University of California at Los Angeles, med kolleger. 

WAK väger 10 pound (cirka 5 kilo, 1 pound = 454 gram) 

och drivs av två 9-volt batterier. Med ett konstant flöde på 

375 milliliter per minut har WAK samma clearenceeffekt 

som en större, tyngre och icke batteridriven enhet. 

Framtida utveckling kommer att handla om möjlighet att 

använda high-flux filter för ytterligare bättre effekt, och högre 

pH i dialysatet. 

Forskarna menar att WAK i framtiden kan bli en effektiv 

och optimal behandlingsform för dagliga dialyser vid kronisk 

njursvikt. 

Studien är publicerad i Clinical Journal of the American Society 

of Nephrology. 

Källa Modern Medicine 

Nästan en miljon 

svenskar har nedsatt 

njurfunktion! 

Det behövs mycket forskning 

om njursjukdomar, dialys och 

transplantation. 

Stöd Njurfonden 

Plusgiro: 90 10 30 -7 

Bankgiro: 901-0307 

www.njurforbundet.se 

Unga njurar ger 

likvärdiga resultat 

Njurtransplantation med njure från barn till vuxen 

mottagare har samma resultat oavsett åldern på donatorn. 

Det visar en studie utförd vid Tulane University in New 

Orleans av Rubin Zhang, M D med kolleger. I studien ingick 

79 vuxna som transplanterats med en njure från ett 

barn. I 40 av fallen var barnet, donatorn, under fem år, 

och i 39 fall var barnet mellan fem och tio år. 

Mottagarna av en njure från ett barn under fem år behövde 

dock 73 procent en stent i uretären, jämfört med 

38 procent av dem som fått en njure där donatorn var 

över fem år. 

Antalet rejektioner i den första gruppen var också högre, 

25 procent jämfört med 18 procent i den senare gruppen. 

Övriga postoperativa komplikationer som försenad 

graftfunktion, förekomst av proteinuri och femårsöverlevnad 

var likvärdiga i de båda grupperna. 

Forskarna skriver att det här är den första studien som 

jämför långtidseffekten vid transplantationer med njurar 

från yngre respektive äldre barn. Både patientöverlevnad 

och graftöverlevnad på lång sikt är jämförbar i de både 

grupperna, även om förekomsten av akut rejektion och 

trombotisering är något högre vid transplantation från 

den yngre donatorsgruppen. 


Tumörer i övre urinvägarna 

kan botas med laser 

Den vanigaste åtgärden vid cancer i de övre urinvägarna 

är att man avlägsnar både njure och urinledare 

på den angripna sidan. Genom att istället använda laserbehandling 

via ett uretäroskop kan man bränna 

bort tumörer i njurbäckenets eller urinledarens slemhinna. 

Metoden är relativt okänd inom svensk sjukvård 

men sedan 2005 har omkring 25 patienter behandlats 

med laser för tumörer i njurbäckenets eller 

urinledarens slemhinna på urologiska kliniken vid Karolinska 

universitetssjukhuset i Solna. För patienter 

som har nedsatt njurfunktion eller bara har en njure 

är metoden med laser en oerhörd fördel eftersom 

njurfunktionen på så sätt kan bevaras. 

Källa: dagens Medicin 

Njurfo rbundet_annons_Bidrag.ind3 DIALÄSEN 6.2009 3 09-11-09 15.08.12 

11

12 

NYHETER 

Blodtryck i tån 

kan avslöja 

diabetesskada 

Att mäta blodtrycket i stortån är en metod för att tidigt 

upptäcka en kärlskada i benen hos diabetiker, skriver David 

Sahli i den avhandling han försvarade vid Umeå universitet 

i november. 

I avhandlingen dras slutsatsen att tåblodtrycket i kombination 

med så kallad tå-armblodtrycksindex (tåblodtrycket delat 

med armblodtrycket) bör komplettera mätning av ankelblodtrycket 

när det finns misstanke om nedsatt cirkulation 

i benen. Skälet är att patienter med diabetes oftare har stela 

kärl i underbenen, vilket medför att man kan uppmäta ett 

för högt ankelblodtryck. I avhandlingens studier hade cirka 

10 % av de undersökta patienterna med diabetes ett normalt 

ankeltryck men samtidigt ett lätt sänkt tåblodtryck eller tåarmblodtrycksindex. 

Patienter med diabetes drabbas ofta av nervskador med 

nedsatt känsel och smärtor i ben och fötter. Detta gör att de 

själva ofta inte känner symtom på nedsatt blodcirkulation i 

benen förrän sår visar sig. Dessutom har patienter med diabetes 

och samtidig benartärsjukdom ofta åderförkalkning också 

i andra blodkärl och löper därmed ökad risk att insjukna i 

hjärtinfarkt och stroke. Det är därför viktigt att tidigt hitta 

dessa patienter för att kunna påbörja behandling och vidta 

förebyggande åtgärder. 

Metoden att mäta tåblodtryck är enkel, billig och säker. Den 

lämpar sig därmed för allmän undersökning av diabetespatienter. 

Hos personer där man av någon anledning inte kan 

använda stortån för blodtrycksmätning kan man istället använda 

»pektån«. Studierna i avhandlingen visar också att en 

ökad aktivitet i kroppens blodproppslösande system skulle 

Läkemedels interaktioner och biverkningar är en av de 

vanligaste orsakerna till sjukhusvård, och kostar samhället 

många miljarder varje år. 

Men många interaktioner och bieffekter går att förutsäga 

och förklara med hjälp av datorbaserade modeller. Gustav 

Ahlin vid Uppsala universitet har utvecklat nya sådana modeller, 

och lade fram sin avhandling den 2 oktober . 

Det underlättar dessutom utvecklandet av nya läkemedel, 

och minskar behovet av djur-och människostudier. 

Gustav Ahlin har identifierat proteiner som är viktiga för 

membranstransporten i tarm, lever och njure. Han har studerat 

två viktiga proteiner i levern i detalj, och undersökt in- 

Metoden att mäta tåblodtryck lämpar sig för allmän undersökning 

av diabetespatienter menar David Sahli vid Umeå universitet. 

kunna vara ett tidigt tecken på nedsatt cirkulation i benen 

hos patienter med typ 2-diabetes, men de viktigaste faktorerna 

för utveckling av benartärsjukdom hos dessa patienter 

är ändå hög ålder och bristande blodsockerkontroll. 

Läs hela avhandlingen Tidig benartärsjukdom hos patienter 

med diabetes – Diagnostik och riskmarkörer på urn.kb.se/resolve? 

urn=urn:nbn:se:umu:diva-26711 

Källa Umeå universitet 

Datormodeller räknar ut om läkemedel passar ihop 

teraktionen mellan dem och hundratals läkemedel. Resultaten 

har han använt för att utveckla datorbaserade modeller 

som kan förutsäga olika substansers interaktion med proteinerna. 

Därmed kan man även förutsäga interaktioner mellan 

olika läkemedel. Modellerna kan användas både för befintliga 

läkemedel och läkemedel under utveckling. 

Det finns även individuella genetiska skillnader i membranens 

protein som påverkar läkemedels interaktioner. Man 

kan genom modellen identifiera vem som har högre risk att 

drabbas av olika läkemedels biverkningar och interaktioner. 

Källa Uppsala universitet 


»Vi hälsar både svenska och internationella gäster välkomna« 

säger Silvia Petré, chefssjuksköterska på Södertäljes 

nya dialysmottagning. 

Ny dialysmottagning 

i centrala Södertälje 

Proxima kommer att starta en helt ny dialysmottagning i 

centrala Södertälje, vilket kommer innebära kortare restid 

för många dialyspatienter. Dialysmottagningen kommer att 

ta hand om ett 30 tal patienter, förutom gästdialyser. Proxima 

har på uppdrag av Karolinska Universitetsjukhuset fått 

förtroende att bedriva dialys från och med januari 2010. 

Projektering av lokaler i fastigheten »Kringlan« pågår nu 

för fullt. 

– Vi satsar på att skapa en trevlig miljö i ändamålsenliga 

lokaler, något som vi hoppas våra patienter och all personal 

kommer att uppskatta. Givetvis kommer vi kunna erbjuda 

kabel-TV, bredbandsuppkoppling och vacker utsikt, säger 

Björn Bildsten, projektledare och verksamhetschef för den 

blivande dialysmottagningen i Södertälje. 

Levertransplantationer kommer framöver att utföras på 

Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

Det beslutade Rikssjukvårdsnämnden i mitten 

av oktober. 

– Beslutet är väl övervägt. Vi har haft ett bra och mångårigt 

samarbete med de båda sjukhusen, som kommer att fortsätta, 

säger Erik Weiman (M), ordförande i landstingsstyrelsen. 

Akademiska sjukhuset i Uppsala fick avslag på sin ansö- 

Fysisk aktivitet ger vinster 

Inaktivitet ökar risken att dö, oavsett om man har 

njursvikt eller ej. Det är vanligt att personer med kronisk 

njursvikt inte orkar vara fysiskt aktiva. Hos personer 

med kronisk njursvikt skulle fysisk aktivitet 

eventuellt kunna minska dialysbehovet, och överlevnaden 

förbättras med ökad fysisk aktivitet. Det menar 

Srinivasan Beddhu, M. D, the University of Utah 

School of Medicine in Salt Lake City med kolleger i en 

studie om publicerades online den 9 oktober i Clinical 

Journey of the American Society of Nephrology. 

I studien har man tittat på den fysiska aktiviteten 

hos 15,368 vuxna personer, varav 5,9 procent hade 

kronisk njursvikt. Deltagarna fick information via National 

Health and Nutrition Examination Survey III och 

var indelade i tre grupper: fysiskt inaktiva, fysiskt otillräckligt 

aktiva samt fysiskt aktiva. 

Forskarna fann att bland deltagarna som hade kronisk 

njursvikt var 28 procent fysiskt inaktiva jämfört 

med 13,5 procent av de njurfriska. 

Forskarna menar att ökad fysisk aktivitet kan förbättra 

överlevnaden hos njursviktspopulationen. 

Detta är särskilt viktigt för patienter med medelsvår 

njursvikt (glomerulär filtrationsnivå mellan 31–60 

ml/min) eftersom dödorsaken i denna grupp ofta är 

hjärt-kärlsjukdom innan de utvecklat terminal kronisk 

njursvikt. 


Levertransplantationer till 

Karolinska och Sahlgrenska 

Dialysmottagningen kommer att ha kapacitet för att ta 

emot flera gästdialyser året om. 

– Vi har lyckats rekrytera mycket kompetent dialyspersonal 

som är motiverade att bygga upp någonting helt nytt 

inom dialysvården, säger Björn Bildsten. 

kan med hänvisning till att det skulle bli för alltför få levertransplantationer 

där. 

Men Akademiska kommer att fortsätta med transplantationer 

av njure och bukspottkörtel. Sedan fem år tillbaka är 

sjukhuset näst störst inom njurtransplantationer i Sverige, 

och landets största inom transplantationer med bukspottkörtel 

med mycket goda resultat. 

Källa laholms tidning 


www.swedishorphan.com 

Kan det bli enklare? 

® 

1 tablett Fosrenol till varje måltid! 

500 mg, 90 st 

1683 kr (AUP) 

750 mg, 90 st 

2228 kr (AUP) 

(LANTANKARBONATHYDRAT) 

Nu även som 1000 mg 

1000 mg, 90 st 

2944 kr (AUP) 

Indikationer: Fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt 

i hemodialys eller CAPD. 

För ytterligare information: se produktresumé på www.fass.se 

Fosrenol ® 

Fosrenol ® 

är en fosfatbindare fri från calcium * . Studier med 

är gjorda som monoterapi och visar att de flesta 

patienter uppnår acceptabla serumfosfatnivåer med doser 

om 1500 – 3000 mg lantankarbonathydrat per dag * . 

Det innebär att för de flesta patienter räcker det med en 

tablett Fosrenol ® 

till varje måltid * . 

Fosrenol ® 

är en tuggtablett som tas i samband med mat. 

* SPC

NYHETER 

Fettrik kost är bra för 

hemodialyspatienter 

Tack var fettberikad kost minskar risken för undernäring 

hos hemodialyspatienter. Tvärtemot tidigare uppfattning 

kan fettet göra att energiupptaget förbättras visar ny dansk 

forskning. 

Undersökningen visar att kosttillskott med omättat fett 

förbättrade patienternas sammanlagda energiintag. Dessutom 

minskade den systemiska inflammationen i kroppen. 

Samtidigt kunde man inte se att fettet hade någon negativ 

påverkan på blodfetterna. 

Danska forskare har undersökt 40 hemodialyspatienter med 

en genomsnittsålder på 64 år och ett body mass index (BMI) 

inom normalvärdena. Under sex veckors tid fick deltagarna 

ett dagligt tillskott med bland annat omättat fett. Under tiden 

togs blodprov för att mäta lipider och inflammationsmarkörer. 

Studien har publicerats i tidsskriften Journal of Renal Nutrition. 

Forskarnas slutsats är att fettillskott är ett säkert och 

effektivt sätt att förebygga och behandla undernäring bland 

hemodialyspatienter. 

Källa dagens Medicin 

ALWALLSFONDEN 

Njurförbundets Stipendiefond till 

Professor Nils Alwalls Minne läm- 

nar bidrag till projekt som syftar 

till att förbättra de njursjukas situation. 

Utdelningen ur fonden ges 

i form av rese- och studiestipendier 

samt som projekt bidrag. 

2009 års utdelning uppgick till 40 000 kronor. 

Ansökan sker på särskild blankett i fyra exemplar och 

skall vara Njurförbundet tillhanda senast den 31 mars 

2010. 

Ansökningsblanketter rekvireras från Njurförbundets 

kansli eller via www.njurforbundet.se 

NJURFÖRBUNDET 

Box 1386 

172 27 SUNDBYBERG 

Tel. 08-546 405 00, fax. 08-546 405 04, e-post: info@ 

njurforbundet.se 

Hemsida: www.njurforbundet.se/fonder 

Revaskularisering 

ökar överlevnaden 

En tredjedel av alla som vårdas för hjärtinfarkt 

har nedsatt njurfunktion. Bland patienter 

med normal eller måttligt nedsatt 

njurfunktion gör en revaskularisering att 

överlevnaden förbättras. Fortfarande är det 

osäkert om patienter med avancerad njursvikt 

gynnas av behandlingen, enligt Läkartidningen. 

Revaskularisering brukar rekommenderas så snart som 

möjligt efter en mindre hjärtinfarkt för att minska risken 

för en ny hjärtinfarkt eller död. Behandlingen brukar ske 

genom by-pass-kirurg eller perkutan koronarintervention. 

Tack vare det nationella hjärtregistret, Swedeheart, går 

det att se att ungefär en tredjedel av alla som vårdas för 

hjärtinfarkt har minst en måttligt nedsatt njurfunktion. 

Patienter med nedsatt njurfunktion tillhör högriskgrupperna. 

Forskarna har sett att särskilt högriskpatienter har 

en större fördel av behandlingen. Hittills har det varit osäkert 

om effekten av revaskularisering är lika stor hos alla 

patienter oavsett grad av njursvikt. 

Bättre överlevnad 

Nedsatt njurfunktion har ofta ett samband med hög ålder 

och sjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtsvikt och tidigare 

hjärtinfarkt. För patienter som får en hjärtinfarkt är 

prognosen betydligt sämre och dödligheten är större, om de 

samtidigt har nedsatt njurfunktion. 

Studien från Swedeheart innefattade 23 262 patienter 

som var högst 80 år och som hade vårdats på grund av hjärtinfarkt. 

Patienter som hade revaskulariserats hade bättre överlevnad 

än de som bara behandlades medicinskt. Resultaten 

kunde ses både hos dem som har en normal njurfunktion 

och hos dem som har en måttligt nedsatt njurfunktion. 

62 procent av patienterna med normal njurfunktion behandlades 

och 36 procent av dem som hade måttligt nedsatt 

njurfunktion. 

Fler borde behandlas 

Forskarna tror att prognosen hos dem med lindrigt till 

måttligt nedsatt njurfunktion ytterligare kan förbättras om 

fler revaskulariseras. Däremot var resultaten mer svårtolkade 

för patienter med mer avancerad njursvikt, eftersom 

det var en mindre grupp. För de som har terminal njursvikt 

kan forskarna ännu inte vara övertygade om att revaskularisering 

är bättre än medicinsk behandling. Studien har publicerats 

i tidsskriften Circulation. 


Britt-Marie Banck: 

Alla kan – självdialys får 

patienterna att sträcka på sig 

Alla kan. Det är grundinställningen på Självdialysen 

på Ryhovs länssjukhus i Jönköping. 

Britt-Mari Banck, biträdande vårdenhetschef, 

vill motivera både patienter och personal att 

satsa på självdialys. Målet är att 75 procent 

av patienterna ska ha självdialys. 

Just nu har 62 procent av dialyspatienterna (HD/PD) på Ryhovs 

sjukhus någon form av självdialys. Det kan bli ännu fler, 

tror Britt-Mari Banck. Hon tycker att 75 procent är ett realistiskt 

mål. 

– Vår inställning är att alla kan, även om patienterna har 

olika förutsättningar. Sedan är det klart att vi aldrig kommer 

att nå 100 procent, eftersom det alltid kommer att finnas patienter 

som behöver mer hjälp. Men det går att hitta lösningar 

som gör att fler patienter än man tror kan ha självdialys. 

Ett exempel på hur hon och hennes kolleger tänker när 

det gäller att »alla kan« är att de försöker hitta smarta lösningar 

inte bara för att motivera patienterna utan även på 

praktiska problem. 

– För vissa patienter kan det vara en så banal sak som förpackningarna 

som ställer till problem. Det kan handla om 

skruvkorkar eller hårt sittande lock. Då tar vi hjälp av andra 

yrkesgrupper för att hitta en väg runt problemet, det kan 

vara arbetsterapeuter eller sjukgymnaster, för att lösa det. 

Där ser Britt-Mari Banck också en möjlig konkurrensfördel 

för de läkemedelsföretag som lyckas arbeta fram förpackningar 

som är lättare att öppna och stänga. 

– Vi går emot mer självdialys inom sjukvården, då borde läkemedelsföretagen 

kunna göra förpackningarna lättare att 

öppna. 

Grundinställningen är alltså att alla kan. Men det betyder 

inte att det finns något tvång att någon måste välja själdialys, 

betonar Britt-Mari Banck. 

– Vi tjatar inte. Vi försöker istället vara lyhörda och lyssna 

på patienten. Dessutom får alla patienter chansen att komma 

som gäster till självdialysen och på det sätter så får alla en naturlig 

möjlighet att börja. 

Tanken med att låta patienterna vara gäster är dels att 

stämningen blir öppnare, dels att alla ska få chansen att bekanta 

sig med självdialys, utan att det blir något tvång att 

fortsätta. Det viktiga är att skapa en trygg miljö och bygga 

16 

upp ett förtroende, enligt Britt-Marie Banck. 

– Det betyder också att patienterna får se hur andra gör när 

de har självdialys och att patienterna kan stötta varandra. 

Det finns inget speciellt koncept som mottagningen för 

självdialys följer. Britt-Marie Banck betonar istället individuella 

lösningar. 

– Om det finns något koncept så är det patienten som är 

konceptet. Alla är olika, och det kan ta väldigt olika lång tid 

för olika patienter. Däremot är vi förstås noga när vi lär ut. Vi 

säger samma sak så att det inte ska uppstå någon förvirring. 

Britt-Mari Banck har också satt ihop en modell, som hon 

kallar självdialystrappan, för att belysa vilka olika nivåer som 

patienten kan ha för sin självdialys. 

Nivåerna är bland annat att vara gäst på självdialysen, att 

»klä« och prima maskinen med viss tillsyn, att sköta maskinen 

vid behandlingsstart och avslut. Det sista trappsteget är 

att klara sig själv helt utan tillsyn. Totalt finns sex olika trappsteg. 

– Det är förstås inte bättre eller sämre att befinna sig på 

olika trappsteg. Alla ska ha credit för det de gör. Trappan är 

också ett sätt för oss på självdialysen att få en överblick över 

personalbehovet. Det krävs olika mycket personalinsatser på 

olika nivåer av självdialys. 

All personal som arbetar på självdialysen på Ryhov har aktivt 

sökt sig dit. Britt-Mari Banck tror att det är en förutsättning 

för att arbetet ska fungera. 

– Man måste själv vara motiverad för att lära ut. 

Britt-Mari Banck själv trivs utmärkt med att arbeta med att 

motivera patienter till självdialys. 

– Jag har alltid tyckt om det. En patient tyckte att jag skulle 

bli försäljare. 

Britt-Mari Banck påpekar också att motivationen hos personalen 

ökar när man har arbetat med självdialys under en 

period. Det blir ännu mer uppenbart varför det är viktigt att 

stödja det friska hos patienten och bidra till »empowerment«, 

enligt henne. 

– Jag har sett så många patienter utvecklas när de har börjat 

med självdialys. Det går till och med att se på hållningen 

hos patienterna. De får ett annat sätt att röra sig och utvecklas 

också som personer. 


Humor är viktigt i det 

dagliga arbetet, enligt 

Britt-Marie Banck. 

– Våra patienter vet att 

de kan skämta med oss. 

» Vi tjatar inte. Vi försöker istället 

vara lyhörda och lyssna på patienten. 

Dessutom får alla patienter chansen att 

komma som gäster till självdialysen 

och på det sätter så får alla en naturlig 

möjlighet att börja. « 

Annelie Isaksson fyller 

i rätt siffror i checklistan 

Håkan Håkansson testar räckvidden. 

Sara Bengtsson 

förbereder dialys. 


18 

Dan Christophs redo att 

sätta igång sin behandling. 

» Vi som arbetar med kroniskt 

sjuka måste vara noga med att inte 

koncentrera oss på den sjuka delen, 

utan istället koncentrera oss 

på det friska. « 

Hon tror att sjukvårdsanställda ibland måste påminna sig 

själva om vikten av detta. 

– Vi som arbetar med kroniskt sjuka måste vara noga med 

att inte koncentrera oss på den sjuka delen, utan istället koncentrera 

oss på det friska. Det kan vara så att det tar emot att 

tänka sig att patienten ska sköta något som man själv har utbildat 

sig för i flera år. 

– Det kanske också är så att man som syrra gärna vill vara 

omhändertagande och snäll, och då kan det automatiskt bli 

att man vill hjälpa till. Man känner sig mer sedd som syrra 

om man hjälper till, men det är ju patienten som ska bli sedd, 

inte vi. 

Britt-Mari Banck ser inga direkta avigsidor med en ökad andel 

patienter i självdialys. Hon tror till exempel inte att det 

blir fler incidenter. 

– Nej, jag tror inte det. Jag har inga exakta siffror att hänvisa 

till men jag skulle kunna tänka mig att det snarare blir 

färre incidenter. Alla patienter är väldigt noggranna och 

överlag fungerar det otroligt bra. 

Däremot finns det stora skillnader i hur lång tid det tar för 

olika patienter att komma igång och hur mycket patienterna 

vill göra själva. Ibland tar det 3–4 månader för en patient att 

komma igång, ibland går det fortare. 

Mer valmöjligheter och färre bestämda tider skulle utveckla 

självdialysen, menar Britt-Mari Banck. 

– Vi försöker känna av varje patient. Alla ska få ta det i sin 

egen takt. De första gångerna handlar det bara om att se på 

och titta hur man gör. 

– I början är vissa väldigt tveksamma och säger att de inte 

kan och inte vill. En del brukar till exempel säga att de inte 

alls är tekniska och därför inte vill ha självdialys. Då brukar 

jag helt enkelt säga att jag inte är det minsta teknisk heller, 

men dialys kan jag. Ofta är det också bra att berätta exempel 

om hur andra patienter har gjort, istället för att komma 

med pekpinnar. 

Britt-Mari Banck vill också att hela självdialysen ska präglas 

av en vänlig och öppen atmosfär, humor är en del av vårdfilosofin. 

Helst skulle hon också vilja utveckla öppenheten 

ännu mer, så att självdialysen kunde ge patienterna ännu 

större möjligheter att vara flexibla. 

Mer valmöjligheter och färre bestämda tider att passa 

skulle vara ett sätt att utveckla självdialysen ännu mer, 

tycker Britt-Mari Banck. Hon har sitt drömscenario klart. 

– Jag skulle vilja ha ett bokningssystem på webben, där patienterna 

helt enkelt bokar in vilka tider 

de vill komma. Ungefär som när man bokar 

tvättstugetider. Då får patienterna 

möjlighet att bli ännu mer flexibla. 

Text Susanne Rydell 


Bli medlem i SNSF 

SNSF 

OAS, PAS och KAS är några förkortningar vi använder 

för ansvariga sjuksköterskor. Många diskuterar 

uppgifterna som hör till rollen. Jag har haft 

anledning att prata med många olika professioner om omvårdnadsansvarig 

sjuksköterska (OAS) (som är den beteckning 

jag tycker bäst beskriver vad det handlar om). Alla 

verkar vara överens om att OAS är viktiga nyckelpersoner 

men det är olika vad de förväntar sig av dessa personer. Vid 

vårmötet i Luleå anordnade två sjuksköterskor en workshop 

som hette “Patientansvarig sjuksköterska (PAS) – rätt 

modell för sjuksköterskors arbete inom hemodialysvård?». 

De presenterade resultatet av intervjuer de gjort med OAS 

vid ett antal dialysavdelningar i landet. 

Den samlade bilden jag får är en spretig 

yrkesgrupp med väldigt skiftande 

synpunkter på vad en OAS ska och bör 

göra, och en omgivning som har olika 

förväntningar. Personligen tycker jag 

att OAS är en väldigt viktig funktion som är extra angelägen 

på en dialysavdelning. Långsiktig planering, undervisning, 

coachning och bevakning av nutritionsstatus är 

bara några viktiga uppgifter. Jag tycker att det är vad alla 

sjuksköterskor ska arbeta med. Att utse en OAS är för mig 

egentligen bara ett organisatoriskt sätt att begränsa ansvaret 

till några individer. Alla kan inte ha ansvar för alla. När 

vi diskuterar vad OAS ska göra är det egentligen en diskussion 

om vad alla sjuksköterskor bör arbeta med och fokusera 

på. När vi diskuterar detta måste vi använda Socialstyrelsens 

“Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor« som 

underlag. Vi måste utgå från var vårt professionella ansvar 

ligger. Jag upplever att vi har en tendens till att hellre 

se oss som utförare till andra yrkeskategorier eller som en 

serviceinrättning till patienterna. 

Bli medlem i Svensk njurmedicinsk Sjuksköterskeförening. 

Medlemsavgiften är för a-medlemmar (sjuksköterskor som 

arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga 

intresserade) 200 SeK/år. Som medlem får man sitt eget 

exemplar av tidningen dialäsen. 

• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1 

• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, 

avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. 

• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, 

e-post: ewa@knutson.nu 

MARIE NYKVIST | ORDFÖRANDE I SNSF 

Oenighet om viktig roll 

» Lönekriterier som verkligen 

belönar en riktigt duktig 

OAS är också en väg att gå. « 

För många patienter är det en enorm trygghet att ha någon 

att vända sig till som är insatt i den individuella vården 

och allt omkring den. Är det något som gör mig glad så är det 

när patienter eller anhöriga ringer och vill prata med OAS. 

Om hon inte är i tjänst väntar de hellre till en annan dag än 

att prata med någon annan sjuksköterska. Kanske det kan gå 

till överdrift, men i lagom dos är det verkligen ett uttryck för 

förtroende och tillit. Ansvaret för hur omvårdnadsarbetet 

bedrivs tycker jag ligger tungt på avdelningschefen. Många 

av oss kan bli bättre på att arbeta för utveckla omvårdnadsarbetet. 

Det måste finnas tydliga, genomtänkta beskrivningar 

av vad som förväntas av OAS. Vi måste också ha levande diskussioner 

om hur vi sjuksköterskor 

SNSF:S STIPENDIUM 

vill arbeta med utvecklingen av omvårdnaden. 

Lönekriterier som verkligen 

belönar en riktigt duktig OAS är 

också en väg att gå. 

ag hoppas att de duktiga sjuksköterskorna Pia Johansson 

från Karolinska sjukhuset och Kerstin Lundström 

Landegren från Danderyds sjukhus arbetar vidare med 

den här viktiga frågan. Vi inom SNSF vill hålla frågan 

levande och kanske den dyker upp på Chefsdagarna 2010 

för det här är en viktig fråga som cheferna måste driva. Vid 

vårmötet i Kalmar kanske frågeställningen tas upp och där 

har vi även möjlighet att diskutera frågan med många kollegor. 

Eller varför inte utmana mina synpunkter på sjuksköterskans 

roll, funktionsutbildad och annat. Det vore väldigt 

roligt med rykande debatter i Dialäsen. 

Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se 

Ansvarig sjuksköterska 

oaS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska. PaS, patientansvarig 

sjuksköterska. KaS, kontaktansvarig sjuksköterska 

Svensk njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses 

årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. 

Stipendiesumman är 20 000 kronor 

som kan fördelas på en eller flera sökande. 

Sista ansökningsdag är 1 april. 

Stipendiet delas ut vid SnSf:s vårmöte. 

Stadgar och instruktioner för 

ansökan finns på: 

www.snsf.nu 

DIALÄSEN 6.2009 19 

j

Återhämtning av njurfunktion 

efter lång tid. Är det möjligt? 

Vi har ett spännande och intressant patientfall 

på dialysavdelningen, Sophiahemmet i 

Stockholm. Det gäller en dialyspatient som 

kunde sluta med sina behandlingar efter 

cirka ett och ett halvt år i dialys och har nu 

fortfarande 17 månader senare acceptabel 

njurfunktion. 

Det rör sig om en man i 50-årsåldern som tidigare varit frisk 

och som insjuknade akut med huvudvärk och kräkningar. 

Det visade sig vara njursvikt med högt blodtryck, trombocytopeni 

och förhöjda laktatdehrydogenas (LD) värden. Man 

misstänkte hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) och plasmaferesbehandling 

startades. Patienten tålde inte detta. Han 

fick lungödem, så småningom anuri och man var tvungen att 

starta med hemodialys. Det gjordes en njurbiopsi som visade 

malign hypertoni och trombotisk mikroangiopati. Patienten 

behandlades med fyra blodtryckssänkande mediciner samt 

dialyserades tre gånger per vecka och flyttades över till oss på 

Sophiahemmet för fortsatt dialysbehandling. Hans blodtryck 

började så småningom normaliseras. 

Efter ett halvår startade vi utredning inför njurtransplantation. 

Systern var tilltänkt donator men det visade sig att 

hon var homozygot APC resistent (ökad trombosrisk) och hon 

blev avböjd. Vår patient var heterozygot APC resistent. Hans 

AV- fistel hade visserligen trombotiserat, men det är ju inget 

nytt. Han berättade att han fått normala urinmängder sista 

tiden och vi gjorde därför ett 48 timmars iohexolclearance 

som visade ett värde på 9,7 ml/min korrigerat för kroppsytan. 

Vi la transplantationsplanerna på hyllan och minskade istället 

dialysen till två behandlingar per vecka. Blodtrycket höll 

sig lågt, men fyra olika läkemedel var nödvändiga. Patienten 

började arbeta 80 procent. Ett halvår senare gjordes ett 

nytt iohexolclearance som visade ett värde på 13 ml/min. Vi 

vågade inte tro att detta var sant men vi jämförde med kreatininclearance 

och CystatinC prov, och fick ganska lika svar. 

Dialysbehandlingen minskades till en gång per vecka. Patienten 

ville då dialysera lördagar. 

Det visade sig dock vara besvärligt med provtagningar. 

Jag höll på att få skrämselhicka av ett S-kalium värde på 8,0 

mmol/L, men det visade sig att blodprovet stått över helgen 

och att det sannolikt var ett hemolysresultat. Vi hade ett normalt 

kalium på jonmätaren samma dag han var hos oss för 

dialysbehandling. Efter några veckor sattes dialysen helt ut 

och patienten gick på provtagning varje vecka hos oss. Blod- 

20 

trycket var lågt, kring 110/70, och han mådde utmärkt. Efter 

två månader utan dialys gjordes en njurfunktionsmätning 

igen och den glomerulära filtrationen (GFR) var nu 16 ml/min 

och kontrollerna glesades ut till var tredje vecka. 

Ett halvår efter dialysen avslutats reste patienten på Thailandsemester. 

Jag var skeptisk med den erfarenhet jag haft 

av en annan patient (transplanterad) som blev dialyskrävande 

efter en Thailandsresa. Mycket riktigt patienten kom 

hem acidotisk, uremisk och hypoton men återhämtade sig 

snabbt efter ett par dialysbehandlingar. Han återgick till sina 

tidigare kontroller och ett år efter de regelbundna dialyser- 


Ann-Charlotte Bergenhag ansvarar för Christers provtagning och kontrollerar samtidigt 

att hans kärlaccess fungerar ifall start av dialys åter skulle bli aktuell. 

nas utsättande var GFR med iohexolclearance 21 ml/min och 

idag är värdet 23 ml/min. Patienten arbetar nu heltid, har 

fortfarande fyra olika blodtrycksmediciner och blodtrycket 

är 120/60. LD är lätt förhöjt och S- Kreatinin ligger nu på 212 

µmol/L. 

Har fler patienter i landet kunnat sluta med dialys efter 

lång behandlingstid? Hur vanligt är det med återhämtning 

av njurfunktion? 

Jag tog kontakt med Staffan Schön på Svenskt Njurregister 

(SNR) och det visade sig att det finns 29 patienter som slutat 

med dialys efter mer än ett år med regelbunden dialysbehandling 

på grund av återkomst av njurfunktion. Den som 

hade haft behandling längst hade haft dialys i fem år. De vanligaste 

inblandade sjukdomarna var njursjukdomar där hypertoni 

fanns med i diagnosen, men lika vanligt var det tyvärr 

med okänd diagnos (NUD). Det fanns också fall med HUS, 

kolesterolemboli, autoimmuna sjukdomar, membranös glomerulonefrit. 

Återgång till dialys har vi också data på och där 

finns en stor variationsbredd samt patienter som fortfarande 

klarar sig utan dialys i likhet med vår patient. 

Det är svårt att sätta ut en dialysbehandling – man är rädd 

för hyperkalemi och akut lungödem. Vi har hjälp av olika 

mätmetoder, av clearance mätningar det vill säga både kreatininclearance 

och iohexolclearance. Sedan känns det som 

CystatinC - ett enkelt blodprov – som skattar GFR ger ett rätt- 

vist värde. Just vid nedsatt njurfunktion ger det en bra korrelation. 

Vi använder jonmätare för bestämning av Kaliumvärde 

och standardbikarbonat och det känns tryggt att få svar 

direkt liksom att vi kan starta dialys akut om så skulle behövas. 

Vår patient har fått behålla sin patientansvariga sjuksköterska, 

Ann-Charlotte, som håller stenhårt i all provtagning, 

kontroller och övervakning av accessen så att ingenting missas. 

Vi tycker att det här är oerhört spännande och fantastiskt! 

Vad är lärdomen? 

Vi kanske är dåliga på att mäta restfunktionen hos våra dialyspatienter, 

något som naturligtvis är viktigt inför beslut att 

upphöra eller göra uppehåll med dialys. Enligt en australiensisk 

undersökning hade patienterna som man upphörde dialysbehandling 

på i snitt 29 ml/min i clearance med en spridning 

från 9-50 ml/min. Ännu mer spännande är om glomeruli 

trots allt kan nybildas. Varför inte? Glomeruli kan nybildas 

hos hajar. Är det det salta havet? Ja, dialyspatienter får ju rikligt 

med saltvatten. 

Text Ingela Fehrman-Ekholm, professor och 

överläkare på dialysavdelningen, Sophiahemmet 

i Stockholm 

foto Karin Riikonen 


NJURMEDICINSKT VÅRMÖTE 

KALMAR, 2-4 maj 2010 

Välkommen till medeltidsstaden 

Kalmar, 2010! 

Allt fler människor blir njursjuka. 

Betyder livsstilen något för njursjukdomens förlopp? 

Kan vi som vårdpersonal i så fall hjälpa patienten att 

lägga år till livet och liv till åren? 

Kallelse till SNSF:s Årsmöte 2010 

Tid: Tisdagen 4 maj 

Deadline 2 mars: 

Abstractinlämning(posters) 

Tidig avgift 

För mer information 

www.varmotet2010.se 

Att lägga år till livet 

och liv till åren 

även som njursjuk 

Svensk Njurmedicinsksjuksköterskeförening 

www.varmotet2010.se

Smarta mål 

KRÖNIKA 

Om man inte har något mål, om man inte vet 

vart man ska, då kan man gå i vilken riktning 

som helst och hamna varsomhelst. Men om man 

har ett mål, då vet man färdriktningen och då vet man 

när man är framme – även om vägen dit har varit krokig. 

Att ha tydliga mål för sitt arbete, till exempel, är för de 

flesta väldigt viktigt. Man vet vad man jobbar för och vad 

man vill uppnå, resan mot målet blir meningsfull och tillfredsställelsen 

stor när målet är nått. Det här fungerar i arbetslivet, 

i privatlivet – ja, nästan överallt – om man bara 

är lite SMART när man sätter målen så att dom är: 

• Specifika – tydliga, förståeliga 

• Mätbara – så man vet vad som ska uppnås 

• Accepterade – av dem de berör 

• Realistiska – uppnåbara, rimliga 

• Tidsbestämda – när målen ska vara 

nådda 

Alla organisationer, som vill vidareutveckla sin verksamhet 

och få alla medarbetare att dra åt samma håll, har 

större möjlighet att lyckas om man använder sig av dessa 

fem enkla regler för formulering och uppföljning av sina 

mål. Motsatsen, att inte ha specifika mål alls eller luddiga 

så kallade »mål«, som inte uppfyller några av SMART-kriterierna, 

leder lätt till osäkerhet och frustration. I värsta 

fall kan medarbetarnas enda mål bli »att ta sig igenom dagen«. 

Att ha SMARTA mål gäller också oss patienter. Förebyggande 

och bromsande njurvård bygger i hög grad på konkreta, 

egna insatser. Även som dialyserande och transplanterade 

behöver vi sköta egenvården bra – med läkemedel, 

kost och ett hälsofrämjande beteende. I alla dessa stadier 

och i alla viktiga detaljer kan SMARTA mål formuleras och 

följas upp i samverkan. Att jobba mot sådana konkreta 

mål är stimulerande och motiverande och när målen uppnås 

är belöningen tillfredsställelse och stärkt självkänsla – 

och dessutom, när man lyckas, minskade risker och bättre 

hälsa. 

Här följer några få exempel. Grunden är att behand- 

PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT 

» Vid nästa kontroll ska 

mitt blodtryck vara nere 

under 130 med hjälp av ändrad 

medicin, en långpromenad 

till i veckan och genom 

att undvika salt. « 

lingsmålen ska vara diskuterade, överenskomna och »accepterade«. 

»Om två månader ska jag väga fem kilo mindre än idag« – ett specifikt, 

mätbart, realistiskt och tidsbestämt mål. Olika tekniker 

kan leda till målet, men grunden är mindre energi in 

och mer ut. Utvecklingen mot målet kontrolleras på vågen 

– ofta – för ökad förståelse av hur kroppen fungerar och för 

snabb återkoppling. Byter man ut två stora starköl på puben 

mot vatten och en lång promenad vill man direkt se 

vad som händer på vågen morgonen efter. 

»Vid nästa kontroll ska mitt blodtryck vara 

nere under 130 med hjälp av ändrad medicin, 

en långpromenad till i veckan och genom 

att undvika salt«. Att mäta blodtrycket 

bara i samband med läkarbesöken är 

helt otillräckligt. För att lära sig och 

förstå hur blodtrycket fungerar måste 

man mäta ofta, i vart fall i början, och 

i olika situationer – sittande, liggande, stående, på morgonen, 

på kvällen, efter fysisk aktivitet och helt avslappad. 

Det är först då, som man fattar dynamiken, hur mycket 

blodtrycket varierar beroende på vad man gör, och det 

är så man själv kan följa utvecklingen mot målet. Därför 

bör alla med för högt blodtryck antingen ha en egen blodtrycksmätare 

eller få låna en av sjukvården, precis som 

man får låna andra hjälpmedel. 

»Vid nästa provtagning ska jag ha fått ner mitt kaliumvärde till 

under 5,0 genom att utesluta eller minska intaget av kaliumrika 

födoämnen«. En förutsättning för att man ska förstå och 

själv kunna bedöma om man når ett sådant här mål är att 

varje gång få en kopia av rapporten från labbet. Nästa steg 

är att få tillgång till sina egna rapporter via en för ändamålet 

designad hemsida på nätet, precis som man redan 

kan på vissa håll. 

Med SMARTA mål vet vi vart och hur och när vi går och 

när vi går i mål. Med SMARTA mål så mår vi bättre – på kliniken 

och i egenvården. 

Per Åke Zillén, pazillen@telia.com 


anna SvanfeldT 

Gemensamma kvalitetsmarkörer 

ger bättre överblick 

Anhöriga, patienter och sjukvårdspersonal 

har många gånger ställt frågor angående 

kvalitet i vården: Varför får patienter med 

samma symptom olika utredning och varför 

får patienter med samma sjukdom olika 

behandling? 

Landstingsplanen för Norrlands läns landsting 2008–2010 

fastslår att Hälso- och sjukvården ska vara patientfokuserad, 

tillgänglig, säker, evidensbaserad, kvalitativt likvärdig och 

effektiv. Men vi vet inte hur vi uppfyller målen eller om vi 

kan mäta dem. Kvaliteten i vården kan enligt Donabedians 

modell ses ur dimensionerna: Struktur (vad man har), Process 

(vad man gör) och Resultat (vad man får) se faktaruta. 

Struktur 

Vi har i Norrbotten fem sjukhus, 33 vårdcentraler, god utrustning, 

divisionstänkande över länet, i huvudsak välutbildad och 

erfaren personal men en del vakanser. Personalstaben innehåller 

cirka 600 läkare, 1900 sjuksköterskor, 260 sjukgymnaster, 

170 arbetsterapeuter, 12 dietister, 36 fotterapeuter samt 

75 kuratorer, totalt cirka 6700 personer plus vikarier. 

Process 

Processerna inom länets hälso- och sjukvård är till stora delar 

okända, och har till stor del inga gemensamma accepterade 

kvalitetsmått och kan därför svårligen mätas och värderas. 

Resultat 

Länets internmedicinska enheter deltar i några nationella 

kvalitetsregister såsom Riks-Stroke, Riks-HIA, Nationella diabetesregistret 

(NDR), Pacemakerregistret och några register 

för mer specifika uppföljningar. Andra divisioner deltar i en 

del nationella kvalitetsregister. Men – trots att vi i Sverige 

har cirka 65 nationella register deltar de flesta patienter inte 

i något av dessa. 

Varför får patienter inte den bästa vård som finns? Enligt 

ett uttalande av professor Kurt Furberg i USA får inte ens hälften 

av patienterna den bästa vård som sjukvården i dag kan 

ge. Ett problem är att man inte känner till sjukvårdens inre 

processer. Så till exempel vet man inte hur många hypertoniker 

som finns inom olika regioner, hur många som får behandling 

eller hur många som går på kontroller. Ansvaret för 

sjukvårdens suboptimala vård ligger hos alla aktörer och alla 

måste samarbeta för att försöka lösa detta problem. 

Kvalitetsutveckling är en systematisk arbetsprocess där representanter 

för olika professioner och olika kunskapsområden 

samverkar i syfte att förbättra vårdens innehåll och 

resultat. Norrbottens läns landsting arbetar enligt denna modell 

för att få till stånd länsövergripande handläggningsöverenskommelser 

(HÖK) för olika sjukdomstillstånd eller sjukdomsområden. 

Handläggningsöverenskommelserna är en

överenskommelse mellan divisioner och enheter om aktuell 

gemensam handläggning, beskriver mindre den medicinska 

handläggningen utan fokuserar mer på logistiken över 

länet. 

Under våren 2008 beslutades att starta ett länsarbete gällande 

njursjukvården. Arbetet delades mellan tre delprojekt: 

Preventiv nefrologi, aktiv uremivård samt distansöverbryggande 

teknik/IT-stöd. Ingen vet hur många njursjuka patienter 

som finns i länet, men en uppskattning påvisar cirka 

30 000 patienter med kärlsjukdom och av dem cirka 10 000 

patienter med diabetes. Hur dagens patienter med nyupptäckt 

njursjukdom handläggs är oklart. 

Delprojektet preventiv nefrologi avser handläggningen 

från första tecknet på njursjukdom till komplett njursvikt 

och dialysbehov. Uppdraget sammanfattas i 

• att fastställa hos professionen över länet förankrad 

handläggningsöverenskommelse för den preventiva nefrologin 

(HÖK preventiv njursjukvård) med adekvat omhändertagande 

och logistik 

• att fastställa länsgemensamma kvalitetsmarkörer som 

är lätt mätbara 

• att stimulera förbättringsarbeten och arrangera behovsstyrda 

utbildningsinsatser 

De divisioner som involveras är primärvård, medicin, opererande, 

diagnostik (laboratorier, klinisk fysiologi, röntgen och 

så vidare), länsteknik (IT) och service (hjälpmedel). Alla yrkesgrupper 

blir i princip berörda alltifrån läkare, sjuksköterskor 

(distrikts-, medicin-, predialys-, dialys), dietister, sjukgymnaster 

till arbetsterapeuter, och kuratorer (beteendevetare). 

Centrala arbetsgrupper är igång, uppdrag har utgått till 

alla referensgrupper, länsrunda hjärta-kärl-njurar genomför- 

des under mars–april. HÖK-arbete pågår, möjliga kvalitetsindikatorer 

undersöks, och då dessa är fastställda planeras i 

vårt datoriserade journalsystem VAS en »njuröversikt« där vi 

lätt och överskådligt kan se patientens aktuella »njurstatus«. 

Vi skulle önska ett nationellt kvalitetsregister för de njursjuka 

patienterna eller ännu hellre ett sådant register för alla 

våra (och landets) kärlsjuka patienter. 

För våra diabetespatienter är ett liknande arbete genomfört 

där vi i vårt VAS-system har en HÖK samt en diabetesöversikt 

kopplad direkt till det nationella diabetesregistret NDR. 

Förhoppningsvis kommer inom några år varje yrkesutövare 

i varje situation på enkelt sätt kunna ta reda på den 

aktuella patientens fortsatta handläggning 

i vårdkedjan. För kvalitetssäkring 

används i förekommande fall nationella 

kvalitetsregister. 

Text Ulf Bolsöy, överläkare Gällivare sjukhus. 

e-post: Ulf.Bolsoy@nll.se 

FAKTA Avedis Donabedian 

Centrala begrepp i kvalitetsarbetet är enligt Donabedians klassiska 

modell, struktur, process och restultat för beskrivning och analys av 

kvalitet i vården. Förenklat kan sägas att strukturen visar på resurser 

som finns att tillgå, processen beskriver vad som görs och resultatet 

är utfallet av strukturen och processen. 

Det finns ett klart samband mellan struktur, process och resultat. Varje 

komponent är bunden till nästa som länkar i en kedja och de är beroende 

av varandra. 

25

SE-ARA-N-004-2008-APR-C 

Aranesp ® – FLEXIBEL dosering vid anemibehandling av predialys 

Ny indikation 

Aranesp ® är godkänt för behandling av anemi hos både 

små och stora barn. 

Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna 

08 - 695 11 00 

www.amgen.se

patienter 

En gång gång i månaden 

Varannan vecka 

En gång i veckan 

Subkutant 

Intravenöst 

dosering 

Aranesp ® nns i ett brett sortiment som möjliggör 

administrering en gång i veckan till en gång i månaden 

vid underhållsbehandling av predialyspatienter. 

Aranesps exibilitet gör att anemi behandlingen lätt kan 

anpassas till patienternas varierande behov. 

Aranesp ® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter 

med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande 

anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda 

injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg. 

Datum för översyn av produktresumén februari 2008 

För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se 


SWE/108/27Apr2009 

Zemplar ® nu 

som 

Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg 

Effektiv Selektiv Preventiv 

Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5. 

Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär 

hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 

3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas 

med hemodialys eller peritoneal dialys. 

Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos 

patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas 

med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se www.fass.se. Senaste översyn av produktresume 

2007-12-14. För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se www.fass.se 

• Abbott Scandinavia AB • Box 509, 169 29 SOLNA • telefon 08-546 567 00

PD-mottagningen i Göteborg 

– en mogen 30-åring 

Alldeles nyligen fyllde PD-mottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset 

i Göteborg 30 år. Jubilaren firades högtidligt med föredrag av personer som bidragit 

till verksamheten genom tiderna och bubblande dricka med tilltugg. Det 

blev många glada skratt och kära återseenden. Dialys har utvecklats från att 

vara en behandling vars främsta syfte var att få patienten att överleva till att 

idag sträva efter liv med bästa möjliga kvalitet. Dialysformen PD (peritonealdialys) 

följer denna utveckling. En utveckling som har gått från fokus på teknik 

och säkerhet till en strävan efter bästa behandlings- och livskvalitet. Dialäsen 

frågade Ingrid Petersson, teamledare och utbildningssjuksköterska på PD-mottagningen, 

om vad som karaktäriserar PD-verksamheten på Sahlgrenska idag. 


30 

Personal från hemsjukvården lär sig assisterad PD i hemmet. 

har just i dagarna 73 patienter 

i behandling, det hösta antalet någonsin. 

PD-mottagningen 

Utöver dessa 73 finns ett flertal som har fått 

en Tenckhoffkateter inopererad i väntan på att starta dialysbehandlingen. 

De ingår i den grupp av patienter som kontrolleras 

på PD-mottagningen inför dialysstart. När valet av dialysform 

är klart finns det fördelar i att ha sin läkarkontakt på 

den valda dialysmottagningen, liksom att få träffa de PD-sköterskor 

som senare kommer att lära ut hur dialysen fungerar. 

Övergången från den tunga väntan på dialysstart till att verkligen 

starta behandlingen blir på det sättet mjukare och min- 

dre dramatisk, menar Ingrid. En annan 

faktor som har inneburit en stor skillnad 

är att det sedan några år finns en njursviktskoordinator. 

Hon lotsar patienten 

mellan de olika behandlingsval som 

finns möjliga för varje individ och försöker 

skapa ett sammanhang i all information 

patienten får. De patienter som haft 

kontakt med henne är mycket mer förberedda 

än de som kommer direkt till PD-mottagningen från 

sin njurläkare. De frågar direkt om nattmaskinen och kommer 

mycket fortare fram till konkreta frågor om livsstil och 

funderingar om vardagen. Tyvärr finns det en patientgrupp 

som inte erbjuds samma möjlighet till förberedelse, det är de 

transplanterade patienter som måste återgå till eller för första 

gången starta dialysbehandling. De kommer oftare utan 

» År 2007 inleddes tungt. Trots 

att de var sex sjuksköterskor 

räckte inte tiden till. Arbetsbelastningen 

ökade, flera i arbetsgruppen 

hade kortare eller 

längre sjukdomsperioder och 

arbetet haltade rejält. « 

Peritonealsjuksköterska Ursula Strand planerar dagens arbete. 

förberedande kontakter till dialysstart, visar oftare tecken till 

krisreaktioner och behöver längre tid att etablera sig i den 

nya behandlingsformen. Två företeelser dominerar PD-mottagningens 

arbete idag. Det ena är det arbetssätt man införde 

i samband med ett förändringsarbete som påbörjades 2007. 

Personalen var då ett trött och slitet gäng med höga ambitioner 

och fick inte riktigt till det. Det andra är den funktion 

som utbildningssjuksköterska som Ingrid har sedan samma 

år. Dessa båda förändringar har tagit verksamheten flera steg 

framåt i utvecklingen och PD-mottagningen vann i år sjukhusets 

pris för bästa arbetsplats inom sitt verksamhetsområde. 

Förändringen 

År 2007 inleddes tungt. Trots att de var 

sex sjuksköterskor räckte inte tiden till. 

Arbetsbelastningen ökade, flera i arbetsgruppen 

hade kortare eller längre 

sjukdomsperioder och arbetet haltade 

rejält. PAS-systemet (patientansvarig 

sjuksköterska) var styrande samtidigt 

som inga vikarier sattes in vid sjukdom eller semester. Arbetsrutinerna 

fungerade inte. Med hjälp först av företagshälsovården 

och senare av en extern konsult gjordes en översyn 

av arbetssätt och organisation. PD-sjuksköterskorna fick 

också hjälp att identifiera sin roll i gruppen och hur den påverkade 

samarbetet. Tillsammans identifierades vad som 

fungerade bra och vad som fungerade mindre bra i arbetsru- 


Jubileumsföredraget intresserade många. 

tinerna. Gruppen fick tid att tillsammans arbeta fram en ny 

arbetsmodell som resulterade i att ett antal roller/uppgifter 

definierades. Dessa uppgifter utförs nu av de sex sjuksköterskorna 

enligt ett rullande tvåveckorsschema: 

Sjusköterskorna ett och två utbildar nya patienter i att sköta 

PD. För en del patienter räcker en vecka, andra behöver längre 

tid. Alla lär sig CAPD (kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys) 

först, de som valt APD (automatiserad peritonealdialys) 

lär sig det andra veckan. Oftast kommer patienten till 

mottagningen för en halv dags utbildning. Det gör att de två 

sjuksköterskorna samtidigt kan utbilda fyra patienter. Be- 

handlingen är i början standardiserad 

och individualiseras först efter att man 

gjort den första PDC-mätningen (Personlig 

DialysKapacitet) en månad efter 

behandlingsstart. PDC är ett datoriserat 

verktyg som mäter peritoneums kapacitet 

som dialysmembran. Med mätningen 

som grund simuleras sedan 

olika behandlingar i PDC-programmet. 

Ibland samverkar ettan och tvåan och 

lär ut PD i grupp, ibland är det bättre att lära patienten i sitt 

eget hem. Nu finns det tillräckligt med resurser för att kunna 

välja det bästa alternativet. 

Sjuksköterska tre assisterar läkaren vid patienternas mottagningsbesök 

och tar hand om halvakuta och oplanerade besök. 

Detta arbetssätt har lett till ett bättre omhändertagande 

Gert Jensen, verksamhetschef, Jarl Ahlmén, startade PD i Göteborg 

och Börje Haraldsson, professor och överläkare för PD-mottagningen. 

» Tillsammans identifierades 

vad som fungerade bra och vad 

som fungerade mindre bra i 

arbetsrutinerna. Gruppen fick 

tid att tillsammans arbeta 

fram en ny arbetsmodell som 

resulterade i att ett antal roller/uppgifter 

definierades « 

av patienter med problem som bör åtgärdas snarast, men 

som inte kräver vård av akutmottagningen på sjukhuset. 

Sjuksköterska fyra är den som svarar i telefonen när någon 

ringer, patienter eller personal. Två timmars telefontid på 

både förmiddag och eftermiddag har införts. Skulle en patient 

verkligen behöva kontakt utanför telefontiden har sjukhusets 

växeltelefonister utbildats i vilka som har behov av att kopplas 

fram direkt till sjuksköterska fyra. Hon svarar dessutom i den 

telefon som är öppen hela dagen för rådgivning till personal 

som sköter assisterad PD i patientens hem. Sjuksköterska fyra 

är också något av en diversearbetare, hoj tar hand om förråd 

och andra praktiska sysslor som ständigt 

måste göras på mottagningen. 

Sjuksköterska fem är konsultsjuksköterska 

för andra avdelningar på sjukhuset. 

Till universitetssjukhuset kommer 

patienter från hela regionen för till exempel 

hjärtoperationer eller andra ingrepp 

som bara utförs där. PD-patienter 

som ska vårdas på en annan avdelning 

än den njurmedicinska får hjälp från 

PD-mottagningens personal. Om patienten inte kan ta hand 

om dialysen själv sköter sjuksköterska fem dialysen de första 

tre dagarna. Om vårdtiden och hjälpbehovet är längre 

än så utbildas personalen på respektive avdelning i hur PD 

sköts. Det arbetet görs av utbildningssjuksköterskan. Sjuksköterska 

fem stödjer även den njurmedicinska vårdavdel- 


Jubilerande gäster minglar i PD-korridoren. 

ningen vid akuta PD-starter och hjälper PD-patienter som får 

tillbringa många timmar på akutmottagningen. 

Sjuksköterska sex är resursen som gör att hela verksamheten 

fungerar som den ska. Sjuksköterska sex förstärker där det 

behövs just för tillfället eller ersätter vid frånvaro. 

I början var det ovant att arbeta så här men nu känner sig 

alla trygga och bekväma. Fördelarna är många. Det är mycket 

tydligt, både inom arbetslaget och för läkarna man samarbe- 

tar med, vem som gör vad. Även kontakten 

med vårdavdelningen har förbättrats. Alla 

PD-sjuksköterskor vet sitt ansvar och behöver 

inte ha ett finger med överallt, man 

kan släppa på sitt kontrollbehov och kan 

lita på varandra. Både personal och patienter 

vet vem man ska vända sig till med sin 

speciella fråga och för PD-sjuksköterskorna 

själva blir arbetet mer omväxlande. PAS-systemet finns kvar, 

om än något försvagat, och en nackdel kan vara att patienten 

upplever en minskad kontinuitet i kontakten. Detta försöker 

man uppväga genom att PAS gör ett hembesök i samband 

med PDC-mätningen som görs var sjätte månad. Då gör 

man också en praktisk och teoretisk kunskapskontroll hos 

patienten. 

Assisterad PD 

Assisterad PD är en behandlingsform som ökat de senare åren. 

Det innebär att en patient som av olika skäl inte självständigt 

32 

Ulrika Johansson, Ingrid Petersson och Susanne Tivander 

diskuterar praktiska PD-frågor 

» Alla PD-sjuksköterskor 

vet sitt ansvar och behöver 

inte ha ett finger med överallt, 

man kan släppa på sitt 

kontrollbehov och kan lita 

på varandra. « 

kan sköta sin PD-behandling får hjälp med det från hemsjukvården, 

i ett boende eller ett vårdhem. För många kan det 

medföra en lugnare livsform än att tre gånger i veckan vara 

tvungen att åka mellan hemmet och hemodialysavdelningen. 

Det kan också vara en välfungerande lösning när krafterna 

tryter hos den som tidigare skött sin behandling själv. I PDmottagningens 

gamla organisation krävdes det att en av de 

sex sjuksköterskorna var tillgänglig för att lära den aktuella 

personalgruppen att sköta PD när en patient 

skulle starta behandlingen. Personalen 

utbildades i grupp vid ett tillfälle 

och fick sedan sprida kunskapen vidare 

inom arbetsgruppen. Med en utbildningssjuksköterska 

har man kunna höja 

kvalitén på utbildningen betydligt. 

Den personal i primärvård, hemsjukvård 

eller på ett boende som ska ta hand om patienten med 

assisterad PD får idag sin utbildning på ett strukturerat och 

standardiserat sätt. Strukturen säkrar kvalitén och förenklar 

om utbildningssjuksköterskan skulle behöva ersättas vid 

något tillfälle. Idag görs utbildningen i tre steg. I det första 

steget får personalen en introduktion till njursvikt och 

PD. Handhygien liksom alla grepp och rutiner vid vätskebyte 

och/eller maskinhantering övas noggrant i praktiken. 

Nattpersonal får utbildning anpassad till sina nattliga behov. 

I steg två lärs komplikationer och larmhantering ut. 

Man fortsätter att öva på hur ett vätskebyte genomförs och 


Hemsjukvården uppvaktar med blommor och tackar för 

gott samarbete. 

nu ska kunskapen sitta lite säkrare. Det tredje steget sker 

hemma hos patienten. Det blir ganska många besökare i patientens 

hem, men att alla träffas i den miljö behandlingen 

ska utföras, och låta den nyutbildade personalen starta behandlingen 

med utbildningssjuksköterskan som stöd, ger 

trygghet och säkerhet till alla. Den muntliga utbildningen 

kompletteras med en informationspärm som finns hos hemsjukvården 

eller på boendet. 

Hemma hos patienten dokumenteras 

behandlingen i en PD-pärm där också 

alla viktiga telefonnummer och åtgärder 

vid komplikationer finns samlade. 

Denna pärm tar patienten med sig vid 

läkarbesök så att behandlingen kan ut- 

värderas. Vid behov fortbildas personalen och idag har PDmottagningen 

ett mycket gott samarbete runt patienter med 

assisterad PD. Att ha en sjuksköterska vars huvudansvar är 

just att utbilda har gett struktur, kontinuitet och en ökad tillgänglighet 

i primärvårdens kontakt med PD-mottagningen. 

Det är nu 16 patienter som har assisterad PD i Göteborgsområdet. 

Ansvaret för assisterad PD i hemmet vilar på hemsjukvården. 

Patienten betalar en inkomstberoende avgift för hemsjukvård. 

Patienten betalar upp till högkostnadsskyddet för läkemedel 

inklusive dialysvätskor. Dialysvätskor och övrigt 

material bekostas liksom för alla andra PD-patienter av PDmottagningen. 

Hemsjukvården i Göteborg vill gärna foku- 

Jubileumsbuffé 

»Att se någon förändras från 

en sjösjuk matros till en skeppare 

som själv styr sin skuta – 

det är stort! « 

sera mer avancerad sjukvård i hemmet och ser därför att PDbehandling 

är en given uppgift för dem. 

Andra uppgifter för utbildningssjuksköterskan 

Ingrid ser också till kunskapsbehovet om PD hos personalen 

på den njurmedicinska vårdavdelningen. All ny personal 

får en teoretisk och praktisk utbildning i PD under sammanlagt 

två heldagar. En uppföljning av denna utbildning görs 

efter ett halvår. Då får man en hemtenta 

med patientfall som redovisas och diskuteras 

muntligt. Dessutom får man praktiskt 

visa sina färdigheter i handdesinfektion, 

vätskebyten och handhavande 

av APD. När man blir godkänd får man 

ett kompetensbevis i PD. Dessutom utbildar Ingrid specialistavdelningar 

på sjukhuset som vårdar en PD-patient under 

en längre tid. 

»Vi försöker erbjuda karta och kompass så att patienten 

själv kan navigera när han/hon hamnat i främmande vatten. 

Jag tror att vårt nya sätt att arbeta bidrar till det. Att se någon 

förändras från en sjösjuk matros till en 

skeppare som själv styr sin skuta – det är 

stort!« säger Ingrid. 

Text Ellinor Broms 

foto Hussain Quaraishi och Ellinor Broms 


Xenium XPM 

Mid-Flux syntetisk dialysator 

Upplev prestandan 

Innehåller den nya generationen syntetiska membran, 

POLYNEPHRON. Xenium XPM Mid-Flux dialysator: 

• 

• 

• 

Utmärkt urea clearance 

Förbättrad clearance av medelstora molekyler 

Avancerat syntetiskt membran 

Nu med 

POLYNEPHRON 

membranteknologi 

För ytterligare information, kontakta din lokala Baxterrepresentant: Baxter Medical AB, T 08-632 64 00 www.baxter.se 

1 Data on file. RR2009_029SE 11.2009 

1 

1

MTF-D 

Nödvändiga förändringar 

vid funktionsupphandling 

J 

ust nu är det mycket att göra på dialysen på Danderyds 

sjukhus. Vi står inför stora förändringar med 

en funktionsupphandling av dialys. Förberedelserna 

mentalt och praktiskt har tagit ungefär ett år. Personligen 

var jag väldigt negativ till funktionsupphandling 

när processen påbörjades. Men nu kan jag se fördelarna för 

dialysavdelningen som bland annat får alla gamla slitna 

maskiner utbytta på en gång och slipper flytta runt maskiner 

och patienter! På MTA har vi förberett oss genom att 

minska personalstyrkan på dialysen. 

MTA kommer att teckna ett samarbetsavtal 

med dialysen och leverantören. 

Funktionsupphandlingens kravspecifikation 

jobbade vi – inköpare, chefsjuksköterskor, 

kvalitetsansvarig, överläkare 

och MTA – med i ungefär två 

månader. Vi hade god hjälp av funktionskrav från andra 

landsting såsom Skåne, Blekinge-Kronoberg och Halmstad. 

Det är viktigt att MTA är med i upphandlingsprocessen. 

Denna vecka postades upphandlingen. Så nu är det 

bara vänta och hoppas på ett bra avtal … 

Jag har fått en del intressant information från Journal 

club i EDTNA-ERCA. En fråga handlar om man kan eller får 

använda en dialysmaskin som en hepatit-B patient använt 

till andra på dialysavdelningen. I USA har man strikta regler 

som säger att dessa maskiner endast får användas av 

andra hepatitpatienter. I Europa har vi inte lika stränga 

regler. Vi anser att dialysvätskesidan inte överför hepatitsmitta. 

Det kan dock ske smittöverföring om maskinerna 

inte är ordentligt rengjorda från blodspill. Alla avdelningar 

måste ha ett kvalitetssystem med anvisningar om hur de 

olika maskinerna skall kontrolleras och rengöras efter dialys. 

Personalen måste följa företagens rekommendationer 

SLS2010 seminarium på Danderyds 

sjukhus AB den 28 januari 2010 

Boka in en givande kursdag i Stockholm. Programmet 

finns på www.mtfd.se. i år är det fokus på hemhemodialys. 

anmäl dig via hemsidan. Årets seminarium riktar sig 

till nyckel personerna som omnämns i Svensk läkemedelsstandard 

det vill säga medicinskt ansvariga läkare, chefsjuksköterskor, 

apotekare, medicintekniska ingenjörer, 

labbpersonal och kvalitetsansvariga. 

PER JONSSON | GUNNAR MALMSTRÖM 

»Den kan byta 4L dialysat 

per timme. Prototypen som 

används idag väger 3 kg, 

men man arbetar på att få 

ner vikten till 1 kg! « 

för desinficering och rengöring. Noggrann kontroll skall 

göras för att säkerhetsställa att ventrycksmätarfiltret inte 

gått söder så att blod kommit in i ventrycksmätaren. En del 

dialysföretag rekommenderar att man byter ventrycksfiltret 

om det blivit blött av koksalt eller blod. I England kan 

man hitta rekommendationer »guidelines« på: 

www.renal.org/pages/pages/guidelines/current.php 

AWAK Technologies I USA startar kliniska försök med 

en bärbar dialysapparat i år. Den förväntas finnas på mark- 

naden 2011. WAK (Wearable Automatic 

Kidney) utför dialys dygnet runt. 

En pump fyller bukhålan med dialysat 

och renar sedan det använda dialysatet 

i ett absorbtionsfilter som ta bort urinämnen. 

Pumpen i systemet drivs med 

batterier. Den kan byta 4L dialysat per 

timme. Prototypen som används idag väger 3 kg, men man 

arbetar på att få ner vikten till 1 kg! Se www.awak.com. 

En kvinna från Chicago avled efter att vennålen 

lossnat när hon försökte byta blus under behandling. 

Jane Hurst, sjuksköterska i USA med uppgift 

att utreda tillbud i vården, kommenterar olyckan; »- I USA 

rapporteras det 400 incidenter per år med ven nålar som 

lossnar och 140 dödsfall. Tyvärr rapporteras inte alla tillbud. 

Det verkliga antalet incidenter är 3–4 ggr högre. 

Ventryckövervakning är inte ett tillförlitligt larm och 

enuresmattor är inte godkända för detektion av blod. 

Man skall använda larm som är konstruerade för detektion 

blodförlust.« 

Text Gunnar Malmström, ordförande i MTf-d, 

gunnar.malmstrom@ds.se 

Vill du bli medlem i MTF-D? 

Betala då medlemsavgiften 300 sek/år till vår moderförening 

MTf och anmäl dig därefter via e-post till vår medlemsregistrator. 

Medlemskapet innebär att man får ett brett 

kontaktnät med »dialysingenjörer« i Sverige. 

dessutom får du tidningen dialäsen och dagens Medicin. 

Se mer information om att 

bli medlem: www.mtf.nu 


Preventiv nefrologi tio år i Varberg 

En omöjlig modell? 

Det är numera en allmän uppfattning att 

preventiv nefrologi för mer än fem procent 

av befolkningen kan vara avgörande för hur 

snabbt njurfunktionen försämras vid kronisk 

njursjukdom enligt studier från USA, 

England och Norge. Fortfarande finns andra 

uppfattningar och det saknas sammanfattande 

studier som visar hur progresstakten 

påverkas av bred preventiv vård. 

Å andra sidan är många enskilda progressfaktorer väl beskrivna. 

Dessutom ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar 

parallellt med minskad njurfunktion, även när nedsättningen 

av njurfunktionen är liten. 

Brist på nefrologer var 1999 en viktig bakgrund till Varbergsmodellen 

som lösning på det preventiva problemet. 

Den innebär att specialutbildade sjuksköterskor självständigt 

skall klara också den medicinska vården vid kronisk 

njursvikt och så möjliggöra expansion av preventiv nefrologi. 

Fyra sjuksköterskor genomgick en mycket krävande 

utbildning, men lokala problem försenade 

start i full skala till 2005. Vi har nu 

erfarenhet av arbetssättet och likaså av 

de svårigheter som uppstår vid förverkligandet 

av ett sådant projekt. 

I Varberg utarbetade vi tidigt interna 

regelverk för den utbildade njursviktssköterskans 

(NSK) medicinska åtgärder. 

Flera revisioner har gjorts, och dessa dokument är nu 

gemensam policy också för läkarna. Områdena är anemibehandling, 

hypertonibehandling, kalk-, fosfat- och parathormon 

(PTH) -behandling och handläggning av rutinkontroller 

av transplanterade patienter. Inom uppställda gränser har 

NSK i princip vart annat besök och utför självständigt förändringar, 

inklusive insättande eller ändringar av alla farmaka 

utom immunosuppressiva läkemedel, och behöver redovisa 

först i efterhand via dikterad anteckning. NSK har också ansvar 

för monitorering av livsstilsfaktorer och parallellt med 

läkarna för medicinsk utbildning i patientens sjukdom. Omkring 

vart tredje besök har primärt föranlett diskussion med 

läkare. En svårighet med de självständiga NSK-besöken har 

varit medicinska problem utanför kompetensområdet där 

vi dels har uppmärksammat patienterna om begränsningen 

36 

» Varbergsmodellens NSK fungerar 

efter tio år effektivt och förhöjer 

dessutom arbetsmiljön för nefrologer 

och yngre läkare. Det här är 

ett sätt att bättre medicinskt 

tillvarata den stora potentialen 

hos sjuksköterskor.« 

och dels har vi som läkare tagit hänsyn till exempelvis hjärtsvikt 

innan vi planerar NSK-besök. 

I likhet med andra njurmottagningar följer NSK patienterna 

fram till dialysstart. I Varbergsmodellen tar vi emellertid 

emot patienter med en estimerad glomerulär filtrationshastighet 

(eGFR) < 45 och ålder < 75 samt eGFR < 30 oberoende 

av ålder (gäller kronisk njursjukdom inklusive diabetesnefropati). 

Erfarenheten är att primärvården i stort remitterar 

enligt kriterierna, men med mörkertal troligen främst beroende 

på att kreatinin inte alltid tas exempelvis hos hypertoniker. 

Länssjukvården remitterar också i ökad utsträckning. 

Som litet njurcentrum har vi två NSK i tjänst fyra dagar i 

veckan, större delen av året. De sköter samtidigt bland annat 

cytostatikum-behandlingar, 24-timmars blodtryck och iohexolclearance-bestämningar. 

Bemanningen är cirka en och en 

halv NSK på årsbasis. Antalet patienter ökar och beräknas i 

år motsvara cirka 1200 besök, lika många som antalet läkarbesök. 

Vårdmodellen har tillkommit med svårigheter. Från bör- 

jan godkändes projektet genast 

vid mitt sjukhus men man erbjöd 

inte nödvändiga lokaler. Prioriteringar 

på mindre akutsjukhus har 

inte alltid medicinska grunder. Vidare 

har njursjuksköterskor ifrågasatt 

en medicinskt så framskjuten 

roll för sjuksköterskor därför 

att omvårdnad haft för liten plats. 

Å andra sidan har läkare ofta hävdat att läkarfrågor skall skötas 

av läkare, vilket kan vara naturligt på tillräckligt läkartäta 

sjukhus. Varbergsmodellen är tänkt framför allt för mindre 

sjukhus. 

Men alla dessa svårigheter ter sig överbryggbara. En 

större svårighet är i stället att organisera och värdera den krävande 

utbildningen. Det finns visserligen högklassiga, inspirerande 

och aktuella utbildningar för njursköterskor, exempelvis 

20-poängskurser och expertsköterskekurser, men från 

sådana kurser är det i praktiken långt till nivån att kunna 

ikläda sig en »läkarroll«. Vår utbildning är ytterligare teoretiskt 

fördjupad och utvecklad inom kärnområdet. Vad gäller 

immunologi, farmakologi och diabetesnefropati har vi drivit 

undervisning till molekylär nivå för att öka förståelsen, 


och därmed bland annat tryggheten vid information. Rollen 

kräver fasta aktiva kunskaper. Man skall också behärska farmakas 

verkningsmekanismer, doseringar, kombinationer, 

interaktioner, biverkningar och för övrigt även differentialdiagnostik 

utan att fråga doktorn. Utbildningen i Varberg 

har inbegripit många falldiskussioner, täta kunskapskontroller 

och för varje student sex veckors auskultation på mottagningen. 

Naturligtvis väntar man sig en formell merit av utbildningen. 

Kursen godkändes motsvarande en 30-poängskurs av 

kompetent myndighet på Sahlgrenska Akademien, men beslutet 

kom bort, organisationen ändrades och bedömningen 

ändrades. Motiveringen var att kursen var för praktisk och 

hade för litet innehåll, vilket snabbt avbröt vidare diskussion. 

Under förutsättning av adekvat merit av en liknande kurs 

är nästa svårighet att det saknas erfarna akademiker på mindre 

sjukhus. Man undviker numera en miljö där, måhända elakt 

uttryckt, kompetensen saknar makt och makten saknar 

kompetens. Det gäller dessbättre inte i Varberg i dag, men 

ledningsstrukturen i svensk sjukvård försvårar bland annat 

utflyttning och den här typen av utveckling. 

Lokal närhet underlättar krävande utbildning. Om den 

skulle drivas på en termin är det hårda heltidsstudier även 

vid sidan av auskultationsperiod. 

Kursen som den givits kan knappast upprepas. Däremot 

kunde en 20-poängskurs vara en god grund för fortsatt länkad 

utbildning med definierade krav. Jag menar att det skulle 

förbättra preventiv nefrologi i Sverige. 

Varbergsmodellens NSK fungerar efter tio år effektivt och 

förhöjer dessutom arbetsmiljön för nefrologer och yngre läkare. 

Det här är ett sätt att bättre medicinskt tillvarata den 

stora potentialen hos sjuksköterskor. 

Text Ulf Strömbom, docent överläkare, Sjukhuset i varberg 

njurmedicinsk chef, varberg & Kungsbacka 

e-post ulf.strombom@lthalland.se 

Konferens om 

säkerhet i vården 

Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm arrangerar den 

20 och 21 maj 2010 Nordisk konferens om forskningsläget 

och de utmaningar vi står inför när det gäller säkerheten i 

vården. Dessutom kommer de övergripande strategierna för 

patientsäkerhetsarbetet i de nordiska länderna att belysas. 

Konferensen vänder sig såväl till politiker och beslutsfattare 

inom hälso- och sjukvården som andra med intresse för 

frågorna. Mer information: www.npsc.se 

PÅ GÅNG Nya möten? E-posta: info@dialasen.com 

New Trends in Immunosuppression and Immunotherapy 

4–7 februari 2010 Prag, Tjeckoslovakien. 

www2.kenes.com/immuno/pages/home.asp 

International Conference on Early Disease Detection and 

Prevention 25–28 februari 2010, Munchen, Tyskland. 

www.paragon-conventions.net/eddp2010/ 

Dialysis Conference in Pediatric/PD/HHD 7–9 mars 2010 

Washington, Seattle, USA. som.missouri.edu/dialysis 

Lust och Kunskap i Stockholm, 1–12 mars 2010. 

www.swenurse.se 

Nordiatrans kongress 2010 12–13 mars, Köpenhamn, Danmark. 

www.nordiatrans.org 

Gelinsymposiet 9 april 2010, Göteborg, Sverige. 

www.njurkonferens.se 

Nationella Njurkonferensen 9–10 april 2010, Göteborg, Sverige. 


ELPAT Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Organ Transplantation 

18–21 april 2010, Rotterdam, Holland. www.elpat.org 

American Transplant Congress, 1–5 maj 2010, San Diego, USA. 

www.atcmeeting.org 

Njurmedicinskt Vårmöte 2–4 maj 2010, Kalmar, Sverige. 

www.varmotet2010.se 

ANNA 2–5 maj 2010, San Antonio Texas, USA. 

www.annanurse.org 

ERA-EDTA Congress 25–28 juni 2010, Munchen, Tyskland. 

www.era-edta.org/ 

Dialäsens Chefsdagar 29–30 september 2010, Rånäs Slott, 

Rimbo. www.dialasen.com 

International Transplant Nurses Society 28–30 oktober, 2010 

Minneapolis, Minnesota, USA. www.itns.org 

American Society of Nephrology 16–21 november 2010, 

Denver, Colorado, USA. www.asn-online.org 

International Transplant Nurses Society 15–17 september 

2011 Göteborg, Sverige. www.itns.org 

American Society of Nephrology 18–13 november 2011, 

Philadelphia, Pennsylvania. USA. www.asn-online.org 

American Society of Nephrology 30 oktober–4 november 2012, 

San Diego, CA. www.asn-online.org/ 

NATIONELLA NJURKONFERENSEN 

Boka in 9–10 april 2010 

i Göteborg 

Intressanta föreläsningar 

till låg konferensavgift 



38 

Bengt Elfvin har spelat tennis i nästan hela 

sitt liv. Han började spela som sexåring och 

var i mitten på 40-talet svensk skolmästare 

i dubbel. Bengt gick även till SEMI-final i 

singel och mötte då Sven Davidsson som senare 

vann Franska mästerskapen 1957. När 

han blev tvungen att behandlas med dialys 

kunde inget hindra honom från att fortsätta 

göra det han brinner för. 

Tennis ingen 

match med PD 

Under studietiden i Uppsala spelade Bengt i tennisserien 

och har sedan fortsatt spela i Kungsbacka och GLTK (Göteborgs 

Lawn Tennisklubb) som är Göteborgs största 

tennisklubb. GLTK har ca 1 500 medlemmar 

och grundades år 1900. Han har länge spelat 

tennis en till tre gånger i veckan och 

sedan han blev 70 år gått över från 

singelspel till dubbel. Nu spelar 

Bengt varje tisdag med veteraner i 

åldern 65–89 år och ofta även på 

fredagar. 

Bengt har känt till att han har 

njursvikt sedan 25 år tillbaka. 

Han började gå på kontroller på 

njurmottagningen år 2005. Successivt 

blev hans kondition sämre 

men han fortsatte ändå att spela tennis. 

I början av 2007 sa hans läkare att 

det var dags att starta dialysbehandling. 

Bengt hade inför detta fått känslan av att 

det var lämpligare med hemodialysbehandling 

(HD) än peritonealdialysbehandling (PD) med tanke på fyra 

dialysfria dagar i veckan. Hösten 2006 gick han i njurskola. 

» Min inställning till livet har 

gjort att jag inte oroar mig 

för morgondagen. Det är 

skönt med en behandling som 

går att anpassa individuellt 

till varje person. « 

Där fick han ta del av en härlig Göteborgskilles erfarenheter 

av HD och en äldre dams upplevelser av PD. HD skulle innebära 

att han skulle behöva åka till sjukhuset tre gånger i 

veckan för behandling. Genom seglingen, ett annat 

intresse, träffade han en man som hade 

HD. Denne väns lediga dagar mellan HD-behandlingarna 

visade sig gå åt till att återhämta 

sig. Bengt fick även individuell 

information om PD av en sjuksköterska 

på PD-mottagningen på Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset i Göteborg. 

Då fick han veta att PD är en egenvårdsbehandling 

som individen kan 

anpassa till sitt liv. 

PD-behandling avlägsnar de avfallsprodukter 

och den överskottsvätska som 

normalt lämnar kroppen i form av urin. 

Detta sker genom att bukhinnan utnyttjas 

som dialysfilter. Vid behandlingen tappas dialysvätska 

in i bukhålan via en kateter. Vätskan ligger 

kvar i bukhålan några timmar och då diffunderar avfallsprodukter 

och överskottsvätska från blodet till dialysatet. Väts- 


Kjell Sevréus och Bengt inväntar eventuell retur på nyss 

levererad smash. 

kan behöver bytas ut flera gånger under dygnet. Frekvensen 

är ordinerad utifrån patientens medicinska behov och kan 

individanpassas. Vätskebytena/påsbytena kan ske manuellt, 

vanligtvis fyra gånger per dag och detta kallas Kontinuerlig 

Ambulatorisk PeritonealDialys (CAPD). PD kan också ske med 

hjälp av att patienten nattetid kopplar sig till en PD-nattmaskin 

som automatiskt utför vätskebytena när patienten sover, 

kallat Automatiserad PeritonealDialys (APD). En del patienter 

kombinerar CAPD och APD. 

När Bengt insåg att PD inte var något som skulle förhindra 

tennisspel beslutade han sig för att välja PD. Våren 2007 

startade han behandlingen. Efter dialysstarten blev han piggare 

och återupptog efter en kortare tid sin tennis igen. Tillsammans 

med sin patientansvariga sjuksköterska 

Ulrika, kom han fram till en dialysregim 

som anpassades efter tennisspelet. På förmiddagarna 

när han spelar tennis har 

han ingen dialysvätska i buken. Konditionen 

är nu mycket bättre än strax 

innan han började med PD. 

» När man reser får man 

improvisera ibland. 

För Bengt innebär det inget större Jag hängde vätskepåsen på 

problem att göra tre vätskebyten fönsterhandtaget vid vätske- 

per dag. Han har alltid läst mycket bytet. På så sätt slapp jag 

och vätskebytena är verkligen stun- 

släpa med stativet. « 

der som kan utnyttjas till att läsa tidningar 

och böcker. På frågan om hur 

han upplever PD svarar han: 

»Förvaring av kartonger kan vara ett problem 

om man bor trångt. Men för mig är det inte 

så stort problem då jag har utrymme för detta. Det 

krävs att man kan skapa och anpassa sig till rutiner för att 

kunna fortsätta med sociala aktiviteter. Min inställning till livet har 

gjort att jag inte oroar mig för morgondagen. Det är skönt med en behandling 

som går att anpassa individuellt till varje person.« 

PD är inget hinder för att resa. Med god planering levereras 

dialysmaterialet till resmålet. 

»Jag har två gånger efter dialysstarten hälsat på min son i Frank- 

Bengt med sin patientansvariga sjuksköterska Ulrika Johansson. 

rike och kunnat uppleva Franska Öppna Mästerskapen i 

tennis på plats. Ulrika ordnade då med beställning 

av dialysvätskor och tillbehör så att det levererades 

till min sons bostad. När man reser får 

man improvisera ibland. Jag hängde vätskepåsen 

på fönsterhandtaget vid vätske- 

bytet. På så sätt slapp jag släpa med stativet. 

Vid andra tillfällen har jag gjort 

vätskebyten ombord på en fritidsbåt. 

Det var inte heller några problem.« 

Bengt inte bara spelar tennis – han 

gör det mycket bra! Sommaren 2009 

blev Bengt och yngste sonen Generationsdubbelmästare 

i Kullavik! Detta 

tycker vi är ett bra exempel på att PD 

innebär Personlig Dialys! 

Text Ulrika Johansson, sjuksköterska, 

Pd-mottagningen, Sahlgrenska Univer- 

sitetssjukhuset Göteborg, ulrika.tove.jo- 

hansson@vgregion.se, Ingrid Petersson, 

sjuksköterska, Pd-mottagningen, Sahl- 

grenska Universitetssjukhuset, Göteborg, 

ingrid.c.petersson@vgregion.se 


DIALÄSENS CHEFSDAGAR 2009 

Vad säger du till en medarbetare som är så trött att hon missköter sitt arbete? 

Hur ska du prata med en medarbetare som är otrevlig mot sina kolleger? 

Alla chefer måste genomföra svåra samtal. 

Men det finns verktyg som underlättar de svåra samtalen. Linda inte in budskapet 

för mycket är ett av råden från Åsa-Mia Fellinger, psykolog. 

Så gör du de svåra 

samtalen lättare 

– Det måste finnas ett ärligt uppsåt och en vilja att kommunicera 

när man som chef ska ha svåra samtal, konstaterade 

Åsa-Mia Fellinger, som skrivit boken Svåra medarbetarsamtal: 

en handbok för chefer. 

Hon föreläste på Dialäsens chefsdagar i början av hösten 

och var tydlig med att chefen måste vara beredd att samtala 

med sina medarbetare och vilja bidra till en positiv förändring. 

– Om man bara tycker att personalen är jobbig ska man 

inte vara chef, sa Åsa-Mia Fellinger. 

Det finns två saker som är grundläggande när det gäller 

samtalsteknik, det handlar om att kunna lyssna och om att 

kunna ge feedback. Chefen måste också kunna förmedla att 

han eller hon faktiskt är intresserad, vill lyssna och vill ge 

feedback på ett sätt som blir konstruktivt. 

Kroppsspråket och tonläget är viktigt, konstaterade Åsa- 

Mia Fellinger. Tänk på att sitta på ett bra avstånd från den du 

pratar med, ofta är två armslängder lagom. 

– Det låter kanske larvigt att tänka på avståndet med den 

man pratar med. Men det är oerhört viktigt. 

Röstläget och resten av kroppsspråket är också viktigt. 

– Mycket av vår kommunikation är icke-verbal. En del 

har naturligt lätt för att kommunicera men många behöver 

träna. Reflektera över ditt kroppsspråk i samband med de 

samtal du har, sa Åsa-Mia Fellinger. 

– Frågor som man kan fundera över är vad kroppsspråket 

förmedlar. Sitter du öppet eller förmedlar du ett avvisande 

maktspråk, där du sitter tillbakalutad och armarna i kors? 

Ögonkontakt är förstås bra, men inte hela tiden, då kan det 

bli obehagligt för den som känner sig utstirrad. 

Börja med att fundera över hur känsligt ämnet du ska ta 

upp är för dig själv och hur känsligt ämnet är för den som du 

ska prata med, rådde Åsa-Mia Fellinger. 

– Om två personer sitter och försöker undvika ett ämne kan 

hela samtalet bli övertrevligt och undvikande. 

Åsa-Mia Fellinger är heller ingen anhängare av den så kallade 

sandwich-metoden, alltså att man först börjar med nå- 

40 

got positivt sedan tar upp den negativa feedbacken och till 

slut avslutar med något positivt. 

– Jag tycker att det brukar vara så uppenbart att det egentligen 

handlar om kritik och att den lindas in med hjälp av 

sandwichmetoden. Jag tycker att det är en form av undvikande. 

En annan form av undvikande kan vara att försöka linda in 

synpunkterna för mycket. Det kan vara att säga till exempel 

»ibland är du kanske lite aggressiv i vissa situationer« när alla 

förstår att »lite« i själva verket betyder »mycket«. 

Åsa-Mia Fellinger föreslog att chefen går mer rakt på sak istället. 

Chefen kan börja samtalet med att tacka medarbetaren 

för att han/hon kommit. Kanske säger något i stil »Vad bra 

att du kunde komma«. Sedan är det dags att direkt komma 

till saken och berätta vad skälet är till samtalet. 

När chefen sedan diskuterar det svåra ämnet är det viktigt 

att använda jag-budskap och att vara konkret. Säg hellre till 

exempel »jag har märkt att det har uppstått flera konflikter 

med patienter under de senaste veckorna« istället för att säga 

»du hamnar hela tiden i bråk med patienter«. 

Chefen måste sedan vara en aktiv lyssnare och vara tydligt 

närvarande under samtalet. 

Ett sätt att visa att du lyssnar är att då och då sammanfatta 

vad den andra säger, både i sakfrågan och känslomässigt. 

Ett annat sätt att visa att du lyssnar är att ställa frågor om 

det som medarbetaren berättar. Försök då att ställa öppna 

frågor, som vad, när, hur eller på vilket sätt. Undvik eventuellt 

frågan varför eftersom den frågan kan uppfattas som 

kritik. 

Det finns några vanliga misstag, konstaterade Åsa-Mia Fellinger. 

Ett exempel är att glömma den andra personens känslomässiga 

budskap och bara repetera vad den andra har sagt 

i sakfrågan. Ett annat misstag är att fråga även om man vet 

svaret. Alltså att säga till exempel »är du arg« om någon är uppenbart 

rasande. Ett tredje vanligt misstag är att börja tala 

om sig själv istället för att tala om medarbetaren. 

Chefen ska inte bara lyssna, utan även ge feedback. 


– Sträva efter att ge feedback som en del av det vardagliga 

arbetet. Då blir det inte så dramatiskt, sa Åsa-Mia Fellinger. 

Utgångspunkten är förstås att feedbacken ska leda till något 

positivt. Åsa-Mia Fellinger listade flera syften med att ge 

feedback: 

• Öka medarbetarens medvetenhet om sig själv och sina 

arbetsinsatser 

• Verka bekräftande 

• Ge möjlighet till utveckling 

• Signalera behov till förändring 

Men i verkligheten upplever medarbetaren inte alltid samtal 

på det sättet. I värsta fall kan den som får negativ feedback 

uppleva samtalet som b estraffande och kränkande. Samtalet 

kanske minskar motivationen istället för att öka den. 

– Fundera då över om den som gav feedbacken verkligen 

hade ett ärligt uppsåt och verkligen ville väl, sa Åsa-Mia Fellinger. 

Hon hade också ett praktiskt råd ifall samtalet blir alltför 

upprört. 

– Då är det dags att bryta samtalet och i samband med det 

bestämma tid för ett nytt samtal. 

Det finns många situationer där 

chefen måste agera, till exempel om 

någon luktar alkohol, hamnar i ständiga 

konflikter eller har hög frånvaro. 

Åsa-Mia Fellinger uppmuntrade alla 

chefer att agera snabbt när de har en 

känsla av att något inte stämmer. 

– Generellt är det inte ett problem 

att svenska chefer pratar för mycket 

med sina medarbetare. Snarare pratar 

de för lite med sina medarbetare. 

Samtidigt ville Åsa-Mia Fellinger 

uppmuntra till positiv förstärkning, 

alltså att chefen också är noga med 

att visa intresse och att bekräfta det 

som är bra. 

– En del tycker att det är fånigt och 

tror att det handlar om något amerikanskt snack om att man 

ska säga att allt är så bra hela tiden. Men det kan räcka med 

att man intresserar sig för det som går bra. Den positiva förstärkningen 

måste förstås också vara individuell, olika personer 

vill bli bemötta på olika sätt. 


foto Pia Lundström 

» Sträva efter att ge feedback 

som en del av det 

vardagliga arbetet. Då blir 

det inte så dramatiskt « 

SNABBGUIDE Det svåra samtalet 

• Boka ett enskilt möte. 

• Börja med några inledande kommentarer, till exempel att det var bra 

att personen kunde komma. Gå sedan direkt på problemet. 

• Beskriv beteenden, prata om vad någon har gjort istället för att prata 

om hur någon är. 

• Ge konkreta exempel. 

• Använd jag-budskap. 

• Fokusera på hur agerandet ska förändras. 

• Sammanfatta mötet, eller låt allra helst medarbetaren sammanfatta. 

• Följ upp, boka gärna in nästa möte direkt. 



Krishantering på jobbet 

Det går att känna sorg 

Kriser kan drabba arbetsplatsen. Någon medarbetare 

dör, någon begår ett fatalt misstag 

eller någon begår ett brott. 

Ge stöd, fokusera helt på omhändertagande 

i början men se sedan till att medarbetarna 

går tillbaka till arbetet parallellt med sorgbearbetningen. 

Det var några av råden från 

Maria Steneskog Nyman, leg psykolog, leg 

psykoterapeut och chef för Falck Healthcares 

psykologteam. 

Om det som inte får hända ändå hända, vad gör man då? 

Maria Steneskog Nyman har arbetat med många arbetsplatser 

som drabbats av kriser. Hon talade på Dialäsens chefsdagar 

och stack inte under stol med att chefen har ett stort 

ansvar. Om chefen fungerar bra i sin roll och ger rätt stöd i 

början klarar sig många medarbetare bra, traumat kan självläka 

för många av de inblandade. 

Chefen har olika uppgifter i krisens olika faser. I det akuta 

skedet gäller det för chefen att se till att den eller de medarbetare 

som är drabbade blir omhändertagna. 

– Det handlar om att se till att de drabbade får sina basbehov 

tillgodosedda och att visa medmänsklig omsorg. Det 

finns många exempel på hur drabbade personer i efterhand 

har berättat hur viktigt det var med vanlig medmänsklighet, 

att någon kom med en kopp kaffe till exempel. 

En kris brukar delas in i fyra faser, chock, reaktion, bearbetning 

och nyorientering. I det första skedet kan chefens uppgifter 

sammanfattas i fem punkter: 

• Omsorg 

• Skydd mot ytterligare stress 

• Uppdaterad information 

• Praktisk hantering 

• Struktur 

Maria Steneskog Nyman hade också praktiska tips på hur 

chefen kan genomföra de olika punkterna i inledningen av 

ett krisomhändertagande. 

– Samla arbetsgruppen och försök skapa trygghet för gruppen. 

Informera sedan om vad som har hänt, du behöver inte 

dölja din egen sorg över det som hänt. Boka gärna tid för 

42 

» Tillgängligheten kan vara att chefen är med 

och fikar med arbetsgruppen och på andra 

sätt ser till att de berörda har möjlighet att 

tala med varandra. « 

nästa möte redan när du avslutar den första samlingen, på 

det sättet blir det lättare att avsluta och alla får en struktur 

för hur man går vidare. 

Maria Steneskog Nyman påpekade också att chefen snabbt 

måste fundera över vilket stöd hon själv behöver. 

– Fråga dig själv hur du påverkas och fundera över vilket 

stöd du behöver, från dina chefer eller från andra personer. 


och arbeta samtidigt 

Det finns också praktiska frågor som måste hanteras omedelbart. 

– Se till att de som är drabbade inte kör bil hem. Fundera 

över om det är några i gruppen som behöver särskilt stöd, 

kanske är det någon du behöver ringa till hemma efter arbetsdagen. 

Medarbetarna i en personalgrupp kan drabbas olika av en 

och samma händelse. 

– Människor reagerar väldigt olika. Det är inte ovanligt att 

några inte visar känslor alls, det kan vara en del av chocken 

och behöver inte betyda att allt är lugnt. Det kanske snarare 

är så att man kan vara beredd på att reaktionen kommer sedan, 

sa Maria Steneskog Nyman. 

Försök att vara tillgänglig så mycket som möjligt även 

efter det första mötet när alla fått veta vad som hänt, rådde 

hon. 

– Tillgängligheten kan vara att chefen är med och fikar 

med arbetsgruppen och på andra sätt ser till att de berörda 

har möjlighet att tala med varandra. 

En kris kan drabba arbetsplatsen av olika orsaker. En orsak 

kan vara ett dödsfall i personalgruppen. Maria Steneskog Nyman 

konstaterade att det kan vara bra att i förväg ha funderat 

på olika saker, till exempel över hur olika ha rutiner ska 

fungera. Hur länge ska man ha ett minnesbord med fotografier 

och ljus, till exempel? När ska man samlas för att ha en 

tyst minut? 

– Generellt är det bra att uppmuntra till formella och informella 

rutiner. Det kan vara att ha en tyst minut, kanske ha en 

träff med en minnesstund. 

I samband med dödsfall i personalgruppen är det ofta 

också bra att chefen tar kontakt med de anhöriga, och sedan 

berättar för personalgruppen om den kontakten. 

När den inledande chockfasen är över har chefen ett annat 

ansvar, att hjälpa till så att arbetet kan pågå parallellt med 

sorgeprocessen. 

– I början går man på sparlåga, det är naturligt. Människor 

behöver tid till självläkning. Men sedan måste chefen visa att 

det är möjligt att sörja och arbeta parallellt, sa Maria Steneskog 

Nyman. 

Det gäller alltså att både kunna hantera ett omhändertagande 

och en återgång till arbetet. 

– Det gäller att stödja och vara lyhörd för att en återgång 

till arbetet tar tid och samtidigt ha tydliga planer för hur den 

anställde ska komma tillbaka när det är dags och göra klart 

vad som förväntas. 

Det är bra att vara medveten om att veta att medarbetarna 

ofta är känsliga för hur chefen leder tillbakagången till arbetet. 

– Som chef kan man också visa sin sorg. 

En kris behöver inte uppstå på grund av ett dödsfall. Det 

kan också vara andra situationer där människor upplever någon 

form av förlust. Ett exempel på en sådan kris kan vara när 

någon incident ska utredas. 

– Då är det viktigt att ge stöd före, under tiden och efter utredningen. 

Se till att personen är kvar i gemenskapen, sammanfattade 

Maria Steneskog Nyman. 

Hon betonade också att olika medarbetare reagerar på 

olika sätt när de hamnar i svåra situationer. Reaktionerna påverkas 

bland annat av personlighet och av eventuella tidigare 

obearbetade kriser. Det finns flera riskfaktorer, till exempel 

om händelsen är väldigt svår och om personer har svagt socialt 

stöd utanför arbetsplatsen. 

Men det är otvetydigt så att chefens sätt att agera spelar 

stor roll om något händer. 

– Undersökningar visar att de som har drabbats av kriser 

ofta återkommer till vilken stor roll som chefsstödet hade. 

Det är väldigt viktigt att känna stöd från chefen när något 

händer, sa Maria Steneskog Nyman. 

Nya undersökningar visar däremot att det inte alls är säkert 

att så kallad debriefing har en positiv effekt. 

– Det är för tidigt att börja bearbeta en svår händelse direkt. 

I det akuta skedet behöver man istället 

omhändertagande. Numera tänker 

man i termer av att bedöma, stabilisera, 

behandla och utvärdera istället. 


foto Pia Lundström 



SNSF s arbetsgrupp i utbildningsfrågor representerades av: Ulla Holm, 

Susanne Lidén, Kerstin Lundström Landegren och Pia Johansson. 

Kompetensbeskrivningar orsakade livliga 

diskussioner på Dialäsens chefsdagar. SNSF:s 

arbetsgrupp i utbildningsfrågor redovisade 

sitt arbete med att ta fram en kompetensbeskrivning 

för njurmedicinsk sjuksköterska. 

Kompetensbeskrivningen tas fram i samarbete med Svensk 

Sjuksköterskeförening (SSF). Delphi-metoden användes när 

kliniskt verksamma sjuksköterskor från hela landet deltog i 

gruppdiskussioner. Kompetensbeskrivningen utgår från Socialstyrelsens 

dokument från 2005 och ska visa på det som 

är specifikt och vad den njurmedicinska sjuksköterskan ska 

kunna. När dokumentet är färdigt kommer SSF att trycka upp 

kompetensbeskrivningen och distribuera till Sveriges högskolor/universitet 

samt till alla njurmedicinska kliniker. 

Frågorna som ställdes till chefsjuksköterskorna under 

middagen hade som syfte att uppmärksamma cheferna på 

vad en kompetensbeskrivning är och hur den kan användas 

inom den kliniska verksamheten. 

Kompetensbeskrivningen kommer att bli ett viktigt dokument 

för verksamheten för att kunna säkerställa rätt kompetens 

men den stora frågan är när vi får en specialistutbildning 

med magister i njurmedicin? Snart, hoppas SNSF 

arbetsgrupp. 

Arbetsgruppen består av: Ulla Holm och Pia Johansson från 

Karolinska Universitetssjukhuset, Susanne Lidén från Skaraborgs 

sjukhus Skövde, Magnus Lindberg från Uppsala universitet/landstinget 

Gävleborg och Kerstin Lundström Landegren 

från Danderyds sjukhus AB. 

44 

Gruppdiskussioner, med avstamp i egna erfarenheter, 

bidrog till innehållet i föreläsningarna. 

Njurmedicinsk kompetensbeskrivning 

för sjuksköterskor – ett måste för framtiden 

FAKTA Dialäsens chefsdagar 

Dagar för fortsatt chefskap 

Sedan åtta år ordnas en nätverksträff för sjuksköterskor med 

arbetsledande funktion och chefsansvar inom njurmedicin i 

Sverige. Dagarna sker i samarbete med Svensk Njurmedicinsk 

Sjuksköterskeförening och deltagande företag. 

Att skapa engagemang och lust för sitt fortsatta chefskap är en av 

kärnpunkterna på arrangemanget men framförallt allt komma samman 

med människor i samma yrkesfunktion och ansvar är värdefullt. 

På så vis kan erfarenhetsutbyte mellan deltagarna ske vilket kan möjliggöra 

ökad trygghet för chefen och en öppning för eventuella samarbeten 

mellan avdelningar och sjukhus. Mycket krävs av chefen och 

det behövs stöd och arbetsverktyg för denna. Nästa års chefsdagar 

blir åter på Rånäs Slott i Rimbo 29-30 september 2010. 


Digital Center AB 

En vision som har blivit verklighet 

Din totalleverantör 

Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin 

och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter. 

Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620 

Epost sverige@fmc-ag.com . Hemsida www.fmc-ag.se

46 

NordiatraNskoNgres i købeNhavN 

En tidlig indsats! 

Nordiatrans 2010 arrangeres på Scandic Hotel i 

København, Danmark den 12.–13 Marts 2010. Det 

foreløbige program er færdig, og vi i lokalkommiteen 

glæder os meget til at se så mange som muligt i Danmark 

til en spændende kongres. 

I København kommer vi til at se en kongres, der er lidt 

anderledes end vanligt. I stedet for at starte kongressen 

fredag morgen, så rykker vi åbningen til klokken 13.00. 

Vi gør det for at give deltagerne mulighed for at anvende 

fredag morgen til rejsetid. For ikke at miste tiden i programmet, 

strækker forelæsningerne sig til sen eftermiddag. 

Derefter bliver der reception i udstillingshallen, hvor 

der bydes på mad og underholdning. 

Chris MacDonald 

Fredag den 12 marts åbnes kongressen 

med den kendte dansk-amerikanske 

Chris MacDonald, som vil føre os igennem 

tema om motivation og målsætning. 

Kan vi motivere vores patienter til 

at sætte nogle personlige mål på trods af 

træthed og de restriktioner, der er forbundet 

med at være nyresyg? 

Lørdag den 13 marts starter dagen med to parallelsessioner. 

Vi glæder os over at kunne præsentere en PD-session 

og en transplantationssession. 

PD-session: »Alle patienter er egnet til peritonealdialyse« 

– forestil dig hvis hæmodialyse ikke fandtes? Deltag 

i en interaktiv session, hvor overlæge Thomas Elung, Rigshospitalet, 

vil være moderator. 

Transplantationssession: Non-adherence – hur stort är 

problemet och vad kan vi göre åt det? Vi har to gæste forelæsere, 

som vil belyse temaet. Professor Henrik Ekberg, 

transplantationskirurg vid Universitetssjukhuset i Malmö 

og Annette Lennerling, med.dr och sjuksköterska. 

Som altid indeholder Nordiatrans 

Kongressen en sideløbende teknikersession 

og en stor medicinskteknisk 

udstilling. Senere på dagen vil en anden 

gæsteforelæser Per Åke Zillen, nyrepatient. 

holde en forelæsning om at »fö- 

Per Åke Zillén rebygga och bromsa njursvikt – mycket 

Lokalkommiteens Charlotte Marcuslund Larsen, Mie Bræmer- 

Jensen, Bettina Andersen, Lotte Jensen og Henrik Kastrup 


NORDIATRANS 

CHARLOTTE MARCUSLUND LARSEN 

NORDIATRANS DANSKA KONGRESKOMMITÉ 

mer än nefrologi«. Lørdag slutter med middag med underholdning 

og et brag af en fest! 

Deadline for at sende abstrakt til foredrag er passeret, 

men Du har stadig mulighed for at præsentere en poster. 

Deadline er 15. januar, 2010. 

Overvejer du at gennemføre noget udviklingsarbejde på 

din afdeling eller måske et forskningsstudie, så søg Nordiatrans 

stipendiet. Stipendiet uddeles til en eller flere personer. 

Nordiatrans har også et rejsestipendium, som du kan 

søge til for eksempel et studiebesøg eller til en kongres. 

Deadline for ansøgning er 15 februar 2010. Yderligere information 

findes på vores hjemmeside www.nordiatrans. 

org. 

Du kan melde dig til kongressen på Nordiatrans hjemmeside 

www.nordiatrans.org eller via kongresbureauets 

hjemmeside www.nordiatrans2010.dk. 

Husk deadline for tidlig tilmelding er den 15. januar 

Nyfiken på Nordiatrans? 

nordiatrans är en nordisk förening som strävar efter att öka 

kunskapen om vården av de njursjuka. föreningen vill stimulera 

till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett 

ökat samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och 

transplantation. föreningen är öppen för alla som är intresserade 

av vården inom njurmedicin, dialys och transplantation. 

www.nordiatrans.org 

Vill du bli medlem i Nordiatrans? det blir du genom att 

betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. och har du 

frågor är du välkommen att skicka ett mail till; 

2010. Velkommen til København i Danmark den 12–13 

marts 2010! 

Text Charlotte Marcuslund Larsen, afdelingssygeplejerske, 

dialyseafsnit P, frederiksberg Hospital. 

e-post: charlotte.larsen@frh.regionh.dk 

Information angående val 

av styrelsemedlemmar 

På årsmötet 13. marts 2010 sker val av styrelsemedlemmar. 

nordiatrans söker intresserade av att kandidera till 

uppdrag som styrelsemedlem. det görs alltid en skriftlig 

motivering på förslag av inval av ny styrelsemedlem. Motiveringen 

sänds till nordiatrans ordförande eller så framlägges 

motiveringen på årsmötet. det förväntas att kandidaten 

vid val är nordiatransmedlem. 

Madeleine Nilsson, ordförande nordiatrans 

Sverige: Karin Blomander Källsholm, karin.blomander.kallsholm@lio.se. 

Postgiro: 88 57 68-2. Avgift 1 år: 175 kronor 

(SEK). Avgift 3 år: 400 kronor (SEK) 

Finland: Brita Krogerus, brita.krogerus@hus.fi. Postgiro: 80 

00 14-204 61 72. Avgift 1 år: 20 Euro. Avgift 3 år: 45 Euro 

Norge: Berit Skog, berit.skog@siv.no. Postgiro: 0530-272 

12 72. Avgift 1 år: 175 kronor (NOK). Avgift 3 år: 400 kronor 

(noK) 

Danmark: Charlotte larsen, charlotte.larsen@frh.regionh.dk 

Nordea reg.nr 0381 kontonr 438309. Avgift 1 år: 175 kronor 

(DKK). Avgift 3 år: 400 kronor (DKK) 


International Transplant Nurses Society’s (ITNS) 18:de internationella 

symposium hölls den 24–26 september och »Joie de vivre… Experience 

the Joy of Transplant Nursing« var årets tema. Livsglädje 

och arbetsglädje var något som genomsyrade hela symposiet. 

ITNS internationella symposium 2009 

Livsglädje och arbetsglädje 

iTNS är en ideell förening med omkring 1800 medlemmar 

från 25 länder runt om i världen. Det internationella årliga 

symposiet hålls varvat i USA och Kanada och vart femte år 

hålls det i Europa. Årets möte hade titeln »Joie de vivre… Experience 

the Joy of Transplant Nursing« och samlade drygt 300 

sjuksköterskor, alla verksamma inom transplantations- och 

donationsområdet. Mötet hölls i Montreal som ligger i den 

fransktalande delen av Kanada, vilket förklarar titeln. Hälften 

av deltagarna kom från USA och omkring 50 från Europa, 

varav vi var fyra från Sverige. Det var tre till brädden fyllda 

kongressdagar med olika gästföreläsare, lunchsymposium, 

fria föredrag och en heldag med åtta olika workshops. I en 

separat posterutställning visades ett 30-tal intressanta postrar. 

En av postrarna var en beskrivning av ett fascinerande patientfall 

från London, England. 

Patienten, en nu 36 årig man, hade på grund av blodsjukdomen 

aplasisk anemi gått igenom en benmärgstransplantation 

(BMT) för åtta år sedan. Benmärgsdonator var hans HLAidentiske 

bror. Patienten behandlades både före och efter BMT 

bland annat med läkemedlet ciclosporin (Sandimmun®). En 

känd biverkan hos ciclosporin är att det är nefrotoxiskt och 

efter några år utvecklade patienten njursvikt och fick börja 

hemodialysbehandling 2007. Regelbunden blodprovstagning 

genomfördes efter BMT för att undersöka graden av chimerism, 

det vill säga att mottagaren utvecklar tolerans mot donatorns 

celler. Blodprover visade att BMT hade resulterat i att patienten 

hade ersatt sin egen benmärg med donatorns och patientens 

blodgrupp som från början var A hade också ersatts med 

donatorns blodgrupp som var 0. Detta kallas 100 procentig 

chimerism och innebär att patienten inte behöver någon immundämpandeläkemedelsbehandling.Eftersom 

njurfunktionen var 

dålig var patienten nu i 

behov av en njurtransplantation. 

Brodern, den 

tidigare benmärgsdonatorn, 

erbjöd sig att 

också donera en njure. 

Tre entusiastiska deltagare från Sahlgrenska 

universitetssjukhuset, Cia Skoglund, 

Anne Flodén och Annette Lennerling. 

48 

Njurdonationen och 

njurtransplantationen 

genomfördes. Ett kirur- 

giskt ingrepp är ett trauma och 

inflammatoriska processer startar 

som bland annat frisätter 

cytokiner. Därför behandlades 

patienten med de immundämpande 

läkemedlen azatioprin 

och kortison under de första sex 

veckorna efter njurtransplantationen. 

Därefter kunde den immundämpande 

behandlingen 

avslutas. Två veckor efter njurtransplantationenkontrollerades 

chimerismen om med nya 

blodprover och de visade att den 

fortfarande var 100 procent. Det 

finns fortfarande en risk för att 

Christiane Kugler, transplantationssjuksköterska 

och forskare från Hannover, 

höll en workshop med titeln 

»You can do it!« 

patienten kan utveckla så kallad graft versus host disease som 

kan översättas med att transplantatet reagerar mot patienten, 

men den risken betraktas som extremt liten. Vid uppföljningen 

sex månader efter njurtransplantationen hade 

patienten ett kreatininvärde på 111 µmol/l och en beräknad 

glomerulär filtration på 80 milliliter per minut, alltså i det 

närmaste helt normal njurfunktion. 

En annan väldigt gripande föreläsning var »Den transplanterade 

kirurgen – när doktorn blir patient« som hölls av Achilles 

Demetriou från Cleveland University, Ohio, USA. Han 

var forskare samt tidigare levertransplantationskirurg och 

numera arbetar han som rektor på läkarutbildningen. Under 

en operation hade han fått göra öppen hjärtmassage på en patient 

och i samband med detta skurit sig. På den tiden fanns 

bara möjlighet för Hepatit-B provtagning och provresultaten 

visade att Hepatit-B hade han inte fått, men han hade förhöjda 

levervärden. Livet gick vidare och han fortsatte arbeta 

med den forskning som han just då höll på med. Den handlade 

paradoxalt nog om fulminant leversvikt och de arbetade 

i forskningslaboratoriet med att få fram en konstgjord lever 

med hjälp av grisvävnad. Under lång tid ignorerade han de 

signaler på sjukdom som faktiskt fanns, det av honom själv så 

kallade »en läkares oövervinnelighet«-syndromet. Med tiden, 

blev han tröttare, hade lite förhöjda levervärden och gick ner 

i vikt. Viktnedgången var han bara glad över eftersom han 



tyckte att han behövde gå ner i vikt. 

Men i oktober 2005 fick han akuta 

buksmärtor som visade sig vara en 

blindtarmsinflammation. I samband 

med det gjordes en datortomografiundersökning 

som visade att han hade en 

fyra centimeter stor tumör i levern och 

diagnosen blev hepatocellulärt carcinom 

på grund av hepatit-C. Han kände panik, 

skräck, misstro och ställde sig frågan: Varför jag? Han 

behövde en ny lever och insåg att han måste släppa kontrollen 

och förlita sig på andra. Just det upplevde han som oerhört 

svårt eftersom han hade så mycket kunskap om detta. 

Han hade tagit hand om många patienter i samma situation 

och bilder av dem som det inte gått bra för dök hela tiden 

upp i minnet. Känslan av hjälplöshet var bedövande och rädslan 

för att tumören skulle växa så att inte en transplantation 

skulle vara möjlig fanns med under hela väntetiden. Fortsatt 

hårt arbete var ett sätt att stå ut. Så blev han levertransplanterad 

och allt gick bra. Efter 24 timmar på intensivvårdsavdelning 

var han tillbaka på transplantationsavdelningen, en 

vecka senare var han utskriven och efter sex veckor var han 

tillbaka på arbetet. Han avslutade med att säga, 

– Det finns inte ord för hur tacksam jag är för alla i teamet 

och för att jag lever. Jag känner en stor ödmjukhet och tänker 

på donatorn och dennes familj varje dag. 

Transplantationssjuksköterskan Bernadette Dodd, Edmonton, 

Kanada höll ett föredrag om vad som ger arbetstillfredsställelse 

inom transplantationssjukvård. Några faktorer 

är att arbetet är självständigt men komplext med frihet under 

ansvar, ett dynamiskt 

teamarbete och varje patients 

berättelse efter 

transplantationen är ett 

hoppets historia. För att 

bevara arbetsglädjen är 

det viktigt att ge varandra 

komplimanger för 

goda arbetsinsatser eller 

annat man lyckas bra 

med, att fira olika milstolpar 

tillsammans som till 

exempel den 100:e hjärttransplantationen 

och att 

fortsätta söka ny kunskap 

och skaffa nya erfarenheter. Sist men inte minst är det viktigt 

att hitta en balans mellan glädjen i att arbeta och glädje 

på fritiden. 

Mary Krugman, chef för professionella resurser, University 

of Colorado, Colorado, USA föreläste om Evidensbaserad 

praxis. 

– Varför behövs evidensbaserad praxis implementeras i 

Transplantationssjuksköterskan Mirjam 

Tielen från Rotterdam, föreläste om »Livsstil 

hos äldre efter transplantation och risken 

för non-adherence«. 

50 

Mary Krugman, professor från University of 

Colorado, talade om att arbeta för att evidensbasera 

det dagliga kliniska arbetet. 

vården, var hennes inledande fråga. 

Hon menar att vi går nu från att ge 

vård utifrån uppgifter, uppgiftsbaserat, 

till att ge vård utifrån kunskaper. Idag 

tas många av funktionsuppgifterna över 

av ny teknik. En undersökning hon gjort 

visade att 76 procent av amerikanska 

sjuksköterskor aldrig använde databaser 

för att söka efter kunskap för att kunna 

evidensbasera vården och 46 procent sa sig aldrig ha hört talas 

om evidensbaserad vård. Florence Nightingale var den första 

sjuksköterskan som använde sig av evidensbaserad praxis 

i vården och jag vill sammanfatta kongressens budskap med 

samma citat av Florence Nightingale som Mary Krugman avslutade 

sin föreläsning om 

med. 

»Låt oss aldrig betrakta oss 

som färdiga som sjuksköterskor« 

Kongressen var oerhört inspirerande 

och givande och vi 

som deltog åkte därifrån med 

ny kraft och energi och med 

många nyknutna internationella 

kontakter. 

2011 är det dags att hålla 

ITNS:s 20:e internationella 

kongress i Europa. Tidigare 

har ITNS:s europasymposium 

hållits i Cambridge och i Rotterdam 

och 2011 är det Göteborgs 

tur. Förberedelserna 

inför 2011 års kongress är redan i full gång och den lokala arrangemangskommittén 

har ambitionen att genomföra det 

bästa ITNS sympositet hittills. 

Text och foto Annette Lennerling 

FAKTA ITNS kommande möten 

Under ljus- och ljudspelet 

i kyrkan Notre Dame de 

Montreal fick man på ett 

fantasifullt sätt Montreals 

historia berättad för sig. 

18–19 juni, 2010 Improving Patient Outcomes, en europeisk konferens 

i ITNS:s regi, Berlin Tyskland 

28–30 oktober, 2010 It’s all about the Patients, ITNS 19:e internationella 

symposium, Minneapolis, Minnesota, USA 

15–17 september, 2011 Passion, Pride and Possibilities, ITNS 19:e 

internationella symposium, Göteborg 

Anne Flodén, Transplantationskoordinator, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 

Göteborg, har utsetts till National Representative för ITNS 

i Sverige. anne.floden@vgregion.se. Mer information www.ITNS.org 


CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé 2009-05-29. 

Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation 

i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Varningar och försiktighet: CellCept skall 

inte användas under graviditet och är kontraindicerat vid amning. Förpackningar: CellCept fi nns 

i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat 

till infusionsvätska 500 mg. För aktuella priser och ytterligare information, se www.fass.se. 

SE.CEL.0906.1

Posttidning B 

Avs: Dialäsen AB, Getabocksvägen 4 

S-187 54 Täby, Sweden 

HEMBEHANDLING 

- peritonealdialys såväl som hemhemodialys 

Baxter Renal har engagemanget och resurserna, kompetensen och organisationen. 

Vi hjälper vården att fördela resurserna när efterfrågan ökar och prognoserna blir verklighet. 

Med en gemensam organisation för PD och HD kan vi leverera optimal support och kvalitet. 

Baxter ser fram emot att tillfredställa era önskemål och behov inom både PD, HemHD, assisterad PD och assisterad HemHD. 

För mer information kontakta din Baxterrepresentant: Baxter Medical AB, www.baxter.se 

11.2008

Nummer 6 2009 - Dialäsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?