2008 vår TjuvkilHålta - Kungälv

Sammanträdesprotokoll
Medborgarsstämma Tjuvkil Hålta 2008-02-25
Sammanträdeslokal: Hålta skola
Tid 19.00-21.30
Deltagare:
presidiet Elisabeth Mattsson (fp) ordförande
Ingela Rossi (s) 1:e vice ordförande
övriga Morgan Persson (m) framtid och utvecklingsberedningen
Mats Frisell (s) kommunstyrelsen
Brita Ullman (kd) kommunstyrelsen
stämmodeltagare 20 st
MEDBORGARSERVICE
SAMHÄLLSARENAN
Annika Rosenlund sekreterare
Lena Claesson sekreterare
Sekreterare ………………………………………………….
Lena Claesson / Annika Rosenlund
Ordförande ……………………………………………………………
Elisabeth Mattsson
Justerare ……………………………………………………………
1. Stämman öppnas
Ordföranden hälsade alla välkomna och förklarade stämman öppnad.
2. Val av justerare
3. Godkännande av dagordning
Stämman godkände den utlagda dagordningen
ADRESS Nämndhuset · 442 81 Kungälv
TELEFON 0303-23 80 10
FAX 0303-132 17
E-POST komdels@kungalv.se
HEMSIDA www.kungalv.se
1(8)

Sammanträdesprotokoll
4. Föregående stämmas protokoll
Protokollet från föregående stämma lades till handlingarna.
5. Cykelbanor
Stämman vill skicka med till ekonomiberedningen att ta cykelbanorna i beaktande
6. Nya förskolan i Tjuvkil
Kommunstyrelsen har klubbat en detaljplan som innebär att Tjuvkil får en förskola med fyra
avdelningar. Eventuellt blir det en ändring i planen som innebär att förskolan samlokaliseras
med ett äldreboende. Detta nya förslag behandlas den 27 februari. Byggstart blir under 2009
med reservation för eventuella överklaganden.
7. Kommunens ekonomi
Elisabeth Mattsson redovisar en del om kommunens ekonomi.
2007 års resultat blev ett underskott på 104 Mkr. 80 Mkr beror på att kommunen numera
redovisar sina framtida pensionsskulder, vilket det inte är många kommuner som gör.
Skulden är mycket svår att redovisa då den ser olika ut från år till år.
Resultatet innefattar också ett driftsunderskott på 24 Mkr. Detta underskott beror främst på
oförutsedda utgifter för akuta insatser för barnfamiljer.
8. Inkomna frågor
8:1. Cykelbana längs väg 168, Marstrandsvägen
a) Gång- och cykelbana på Marstrandsvägen.
b) Varför inte bygga ut väg 168 med cykel- och gångbana?
c) Vi vill ha en cykelväg nu!
Svar:
I början av 2004 fastställde regeringen de ekonomiska ramarna för de regionala planerna. I
detta beslut ingår också att Partihallsförbindelsen i Göteborg ska inrymmas i den regionala
ramen för Västra Götaland med byggstart 2006. Detta har bl.a. gjort att ramarna är lägre än de
ramar som vi tidigare har planerat för, samt att trafiksäkerhetsramen minskas mycket kraftigt
under åren 2007-2009.
Vägåtgärder finansieras helt via statliga medel och nuvarande tilldelning motsvarar långt
ifrån alla önskade åtgärder.
Trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet planeras i en 4-årig åtgärdsplan.
Konkurrensen om platser i denna åtgärdsplan är stor och endast ett fåtal objekt kan åtgärdas
varje år. En prioritering av förslag till åtgärder är därför nödvändig.
MEDBORGARSERVICE
SAMHÄLLSARENAN
Justeras sign
2(8)

Sammanträdesprotokoll
Politikerna i Kungälvs kommun har dock fattat ett beslut om att avsätta kommunala medel för
utbyggnad av gång- och cykelvägar utmed det statliga vägnätet inom kommunen. Just nu
bygger man gc-vägen mellan Kungälv och Diseröd utmed väg 625. Efter denna sträcka har jag
förstått det som att det är sträckan Ulstorp-Kareby (väg 574) som står på tur för att sedan
följas utav en sträcka av väg 168. För denna prioritering och arbetet med utbyggnaden av
gång- och cykelvägar i kommunen hänvisar jag till Johan Pihlgren, projektledare på Kungälvs
kommun.
Vägverkets svar genom Kristin Blomqvist
Cykelbanan utmed väg 168 diskuterades även på denna stämma. Politikerna bekräftar den
prioritering som anges i ovanstående svar från Vägverket. Cykelbanan utmed väg 168 kan
komma igång först 2009-2010.
Politiken letar projektmedel för att kunna snabba på utbyggnaden och man är positiv till att
låna pengar för att investera i gång- och cykelvägar.
En stämmodeltagare påpekar att man borde kunna utnyttja jubileumsbegreppet ”Fästning till
Fästning”, ett viktigt turistmål som skulle kunna befrämja utbyggnaden av cykelbana mellan
Kungälvs tätort och Marstrand.
Elisabeth Mattsson säger att Kungälv sökt pengar för ”Fästning till Fästning” men att det är så
otroligt lite pengar som man kan få i förhållande till de kostnader man har för utbyggnaden.
En stämmodeltagare undrar om man kan bygga lite enklare i avvaktan på den stora
utbyggnaden. Till exempel med grus osv som man gjort i Kärna på ”Niclas Bladhs väg”.
Elisabeth Mattsson hävdar att ja det kan man. Brita Ullman (kd) säger att enligt Vägverket kan
man tulla på standarden.
En stämmodeltagare tycker att man har gjort en konstig prioritering. Elisabeth Mattsson svarar
att prioriteringen är en komplicerad procedur där man bland mycket annat tar hänsyn till
tätort-landsort, trafikintensitet, förskolor-skolor.
Frågan återkommer på höstens stämma.
Stämman skickar frågan om det går att bygga en enklare variant av gång och cykelväg
utmed väg 168 till Ekonomiberedningen.
Vägverket hade lovat att ha med en representant till medborgarstämman i Hålta
Tjuvkil för att svara på vissa trafikfrågor. Representanten avbokade sin närvaro samma
dag som stämman skulle vara och hade inte möjlighet att skicka någon ersättare.
Medborgarstämman uttalar att det är dåligt av Vägverket att inte komma. Detta
uttalande skickas till Vägverket.
8:2 Belysning
Det är rent ut sagt beklämmande så dålig belysning det är i vägkorsningen vid Tjuvkilsboden
och in på Lyckevägen. Det är många trasiga lampor - kanske 3 av 10 lampor fungerar.
Där är svart, och där går skolbarnen till bussen på morgonen, många gånger utan reflexer
dessutom!!
Förmodar att detta är kommunens ansvar eller i alla fall tillser att det blir åtgärdat snarast.
Jag kör själv där varje skoldags morgon och upplever det som ett stort problem ur
trafiksäkerhetssynpunkt.
Vägverket har vidtalat driftentreprenören för området som har varit ute på plats och sett
över de 8 belysningspunkter som är Vägverkets. I fredags, 22 februari, hade de personal ute
MEDBORGARSERVICE
SAMHÄLLSARENAN
Justeras sign
3(8)

Sammanträdesprotokoll
som utförde service på dessa belysningspunkter, och när de lämnade platsen fungerade allihop.
Om det har uppstått problem i helgen efter stormen är vi tacksamma för tips på detta.
Att skolbarnen är ute på vägen i mörkret utan reflexer är långt ifrån
trafiksäkert. Detta ses dock som en del i det ansvar man har som förälder.
Vägverkets svar genom Kristin Blomqvist
Denna fråga togs upp på stämman. Stämmodeltagarna informerades om att trasiga lampor kan
rapporteras till kommunens Risklinje, tel 23 98 00. Medborgarservice ansvarar för Risklinjen
och ser till att rätt instans får informationen.
8:3 Hastighetsbegränsning
a) Hastighetsbegränsning på 50 km/h utanför Hålta skola
b) Följer vägfrågan 168 ganska mycket o den ev cykelbanan som kommer byggas i olika
etapper.
Vad vi tyckts glömt bort är att det ligger en skola längs med vägen där ca 190 elever går från 1-
12 år. Jag själv har haft barn där sedan 1999 o har fortfarande 2 barn kvar på skolan. Varje dag
åker de buss till o från skolan. Busshållsplatsen ligger ju så bra till att man kör av
Marstrandsvägen en avstickare för att tryggt släppa av barnen som sedan går in på skolans
område.
Jag har förr tagit upp denna fråga, men då aldrig fått något bra svar. Nu tycks ju i allefall alla
vara överens om att man färdas ganska otryggt såväl gång- som biltrafikanterna Man har ju
gjort vissa åtgärder som liten del cykelbana, blinkande 50 skyltar o nu senast fartkameror. Till
råga på allt så lyckas man inte placera någon kamera vid skolan. (det har inte hänt någon
olycka där, sägs det)Poliskontroller utförs precis vid skolans busshållsplats o enligt de
rapporterna är det inte många bilar som håller hastighetsbegränsningarna, TROTS att det är en
skola med än så länge LEKANDE BARN. Måste det hända en olycka innan vi tar till
åtgärder!?
Skolan har för några år sedan varit i kontakt med vägverket (tror jag) o önskat nedsatt
hastighetsbegränsning vi skolans område, men detta var då inte möjligt.
Nu undrar jag igen VARFÖR kan inte vår skola få det när andra skolor som Kärna friskola o
även vad jag vet vid Björlanda kile, där det nedsatt hastighet till 50 om inte 30???
Svar:
Vägen är Vägverkets väg och Vägverkets ansvar. Kommunen är inte inblandad mer än att
kommunen, genom sitt ansvar för kommunen som helhet, kan påtala problemet osv. Om jag
förstått arbetsgången rätt så tar Vägverket fram förslag för vägar, t ex hastigheter, och lämnar
förslagen till Länsstyrelsen som tar beslut.
Trafik och Gata, Johan Pihlgren
Svar Vägverket:
Länstyrelsen är den instans som fattar beslut om hastigheterna på vägarna utanför
detaljplanelagt område. Att man har fått avslag på ansökan om sänkt hastighet förbi Hålta
skola beror mest troligt på skolans läge. Som den boende (Ulrika Hermansson) själv skriver
ligger skolan relativt avskilt från vägen och man kan svänga av väg 168 och släppa av barnen
som sedan går in på skolområdet. Det finns ingen anledning för skolbarnen att vistas ute på
MEDBORGARSERVICE
SAMHÄLLSARENAN
Justeras sign
4(8)

Sammanträdesprotokoll
vägen här. Att den nu gällande hastigheten inte efterlevs visar dessutom att man inte skulle få
någon vidare efterlevnad på en sänkt hastighetsgräns, t.ex. 50 km/h, om man inte samtidigt
gör någon fysisk åtgärd och förändrar miljön på vägen. Någon sådan åtgärd finns inte med i
våran åtgärdsplan idag och måste i så fall prövas mot ett flertal andra liknande objekt.
Hastighetsöverträdelser är en polisiär sak, varför vi rekommenderar att man tar kontakt med
Polisen och ber dem komma ut och övervaka och göra fartkontroller.
Vidare nämns fartkamerorna och de hastighetspåminnande skyltarna som finns utmed väg
168. Dessa är placerade efter ett system där flera olika parametrar ingår och påverkar
placeringen där hastighet, olycksrisk samt fordonsflöde är några av parametrarna.
Vägverkets svar genom Kristin Blomqvist
Kristin Blomkqvist hälsar att alla kommuninvånare är välkomna att ringa, 0771-119 119,
eller maila, kristin.blomqvist@vv.se, till henne om de har frågor eller vill diskutera
kring våra vägar i kommunen.
Stämmodeltagarna uttryckte sin oro över de höga hastigheterna på väg 168 både genom
Tjuvkil och förbi Hålta skola.
Några stämmodeltagare vill ha hinder eller rondeller men tror ej detta är möjlig på grund av att
det är en länsväg.
En stämmodeltagare påpekar att man bör ta med åtgärder och kostnader (för hinder, rondell
mm) när man planerar byggnation av förskola/äldreboende. Deltagaren tycker också att det är
för dålig lobbyverksamhet från kommunen gentemot Vägverket.
Peter Schmidinger, rektor på Hålta skola, meddelar att skolans föräldraråd anser att det behövs
åtgärder för att sänka hastigheten utanför skolan.
En stämmodeltagare påpekar att det har blivit sämre med de vägkameror som satts upp.
Fråga: Varför står det flera varningsskyltar utmed hela den bevakade sträckan och inte
endast en varningsskylt i början av den övervakade sträckan som annars är brukligt?
Frågan skickas till Vägverket.
Krav från kommundelsstämman i Hålta:
Stämman vill ha en hastighetsbegränsning utanför Hålta skola. Detta krav skickas till
Vägverket.
Stämman vill ha trafikhinder i Tjuvkil. Detta krav skickas till Vägverket.
En stämmodeltagare påpekar att det är viktigt att tänka på trafiken när förskolan planeras!
Morgan Persson (m) säger att politiker och förvaltning måste bli bättre på att ställa krav.
8:4 Ändra postadress för 442 75 Lycke
Bör inta namnet för postnummerområde 442 75 Lycke ändras till Tjuvkil? Motiv: 1) Det bor
fler personer i Tjuvkil än i Lycke. 2) När privatpersoner och leverantörer skall köra till en
adress i Tjuvkil med 442 75 Lycke kör man oftast Kungälv-Tjuvkil-Lycke via kartan. Sedan
ringer man mobilen för att få närmare anvisningar. En karta som är vanlig är motormännens
europavägatlas. Där finns Tjuvkil markerat men inte Lycke. Jag vet att det är posten som
bestämmer men kommunens ord väger nog tungt.
MEDBORGARSERVICE
SAMHÄLLSARENAN
Justeras sign
5(8)

Sammanträdesprotokoll
Svar:
För att frågan skall få effekt får man enas på stämman. Är det stämmans uppfattning att det
skall bytas postadress får man göra ett uttalande. Detta uttalande skickar vi till
namnberedningen som gör ett förslag och skickar vidare till Miljö- och byggnadsnämnden.
Namnet på postadressen diskuterades på stämman. Det framfördes röster både för och emot
ett namnbyte.
Elisabeth Mattsson ställde en direkt fråga till stämman och majoriteten var emot ett
namnbyte.
8:5 Solceller på tak!
I samband med förtätning av vårt område exempelvis Matskären och nybyggnation bör alla
fastigheter placeras på sin mark med en taklutning av ca 37grader och södersida (eller så nära
som möjligt). För framtiden måste det vara bra att få varmvatten nästan gratis. Utvecklingen
fortgår. Viktigt är att vid avstyckningen av tomt att hänsyn tages för ovanstående så möjlighet
finns.
Svar:
Att använda solvärme är en utmärkt idé men hur byggnaderna placeras på tomten i förhållande
till väderstreck kan vara svårt att styra i detaljplanen i omvandlingsområden utan det är upp till
varje fastighetsägare. På vissa tomter kan det vara svårt att få in husen överhuvudtaget med
hänsyn till topografi m.m. Dessutom är många av husen befintliga i dessa äldre
fritidsområden.När det gäller taklutningen på husen så föreslås den till 35grader istället för
30grader som i de äldre detaljplanerna. Bifogar material från Sveriges provnings- och
forskningsinstitut, avseende önskad lutning på solfångare.
MEDBORGARSERVICE
SAMHÄLLSARENAN
Justeras sign
6(8)
En solfångare på ca 2,5 m 2 ,
väger runt 40-50 kg och
kan monteras
utanpåliggande eller infälld
i yttertak. En lämplig
taklutning är mellan 27°
och 60°.
SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, har etablerat ett
P-märkningssystem där de opartiskt testar b la solfångares egenskaper.
P-märket medför att du kan vara säker på att solfångaren uppfyller
angivna krav vad gäller funktion och hållbarhet mm.
Stämman skickar en uppmaning till Samhällsdelegationen att titta på frågan om man
kan bygga miljömässigt med särskilda direktiv.
Morgan Persson (m) säger att naturligtvis vill man att husen skall vara energisnåla och
miljömässiga men att det är svårt att detaljstyra.
En stämmodeltagare påpekar att Bygg & Miljö är inne och detaljstyr på många andra
områden.

Sammanträdesprotokoll
Morgan Persson säger att han arbetar stenhårt på att minska detaljstyrandet. Detaljplanen
skall omarbetas och Morgan efterlyser medverkan från stämmodeltagarna, och han
u ppmanar alla att engagera sig politiskt, sak samma vilket parti.
8:6 Vindkraft
Ber att få en lägesrapport beträffande placering av dessa här ute vid kustområdet och övriga
lämpliga installationer i vår kommun. Alla kommuner måste väl ta sitt ansvar och bidraga med
en del i det arbete som pågår. Ett stort motstånd uppfattas vara här i bygden, men måste inte
blicken höjas lite. För mindre vindkraftverk är det väl fritt fram och även få servitut av
markägare.
Svar:
Kungälvs kommun har fått statligt bidrag för att arbeta fram en plan över var det är lämpligt
att bygga vindkraft i Kungälvs kommun. Vi hoppas att arbetet kommit så långt till hösten att
detta kan redovisas och diskuteras på höstens medborgarstämmor.
Det frågas även om små vindkraftverk. För att bygga utan bygglov krävs att rotordiametern är
mindre än 2 meter, att det är placerat inom tomten samt att höjden inte är högre än avståndet
till tomtgräns, så om det ramlar att det ramlar på tomten.
TorBjörn Nilsson och Lars Heineson, projektledare Vindstudien
Morgan Persson (m):
I Kommunplan 2000 finns ett underlag från en vindkraftsutredning som är gjord 1996 där
man föreslagit vindkraft i 8 områden. Denna utredning anser man vara något föråldrad
eftersom det händer mycket på området.
Kungälv har nu sökt 700 000 sek och satsar själva lika mycket på en ny utredning. Denna skall
vara klar i slutet på innevarande mandatperiod. Man vill undvika konfliketr mellan olika
målgrupper samt hitta alternativa platser.
De politiska blocken har olika uppfattning om var vindkraften skall ligga. Alliansen utreder en
utbyggnad längs E6:an samt inom industriområden i stället för i kustzonen som man anser
skall vara till för boende/turism/rekreation.
Brita Ullman (kd) informerar om att man tittar på alternativ till vindkraft. Vindkraft har en
nyttjandegrad av 25% medan vågkraft har en nyttjandegrad av 40% och strömkraft (som är ett
forskningsprojekt) har en oändlig nyttjandegrad. Strömkraften har en enkel och driftsäker
mekanik.
8:7 Vattenledning Tjuvkil
Hur står det till med kommunalt vatten till Tjuvkil? När och med vem kan vi börja förhandla
om anslutning? Våra servicenät är klara, nu fattas bara huvudledningen till Tjuvkil
En stämmodeltagare undrar om vatten och avlopp räcker till även för nybyggnad av
förskola/äldreboende.
Avloppssystemet är avsett för 600 personekvivalenter från början.
Stämman vill ha garantier att vattnet räcker när man bygger förskola/äldreboende så att det
inte blir problem för de boende.
Morgan Persson (m) säger att det pågår en prospektering av vattenledning och ett tryckavlopp.
Justeras sign
MEDBORGARSERVICE
SAMHÄLLSARENAN
7(8)

Sammanträdesprotokoll
En stämmodeltagare uttrycker tveksamhet till att vattnet kommer att räcka. Nuvarande
vattenledning som går via Tjuvkil till Marstrand räcker knappt under sommaren.
Kungälvs vatten uppges för närvarande kunna räcka till 46 000 invånare, 50 000 med det
vatten man säljer till Ale.
En stämmodeltagare föreslår att man kopplar på även bostäder på den ledning som skall till
förskola/äldreboende. Det finns 74 hushåll i Tjuvkil som vill ha en vattenledning in i husen.
Dessa 74 får inte borra på grund av risk för saltvatten.
Vägverket skall schakta för en högspänningsledning, varför inte dela på kostnaderna och
planera in vattenledning samtidigt.
Morgan Persson tar med sig frågan om vattenförsörjning att diskutera med Jane
Johansson Bredin på KEAB.
En stämmodeltagare frågar om kostnaderna för att koppla in sig på det nya avloppssystemet
och om man tvingas koppla in sig.
När det gäller avlopp så kommer ingen att tvingas in i det nya avloppssystemet men lagar och
avtal skall följas när det gäller rening osv. Bristfälliga avlopp skall åtgärdas. Detta är en viktig
miljöfråga.
Brita Ullman (kd) påpekar att installationen inte behöver bli så dyr för befintliga hus som för
de nyproducerade.
9. Övriga frågor
Inga övriga frågor
10. Stämman avslutas
MEDBORGARSERVICE
SAMHÄLLSARENAN
Justeras sign
8(8)