Musicking - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV ...

musikpedagogerna att det kunde vara lämpligt att börja filma. Därmed fick jag också en tydlig
roll.
Jag och respektive musikpedagog berättade vid det första filmningstillfället tillsammans
för barnen i de två grupperna att jag skulle filma, och jag förklarade att skälet till att jag var
där var att jag ville lära mig om hur de gjorde musik tillsammans. Då barnen var så pass små
kunde jag, trots att jag berättade det för dem, inte förutsätta att de skulle förstå varför de
filmades och vad det var de gav sitt medgivande till, men jag frågade ändå barnen om det gick
bra att jag filmade. Jag fick inget direkt svar från barnen på denna fråga, men vid senare
tillfällen märkte jag att en del av barnen i alla fall förstått varför jag var där. Till exempel
vände sig Ludvig (2:6) vid ett filmningstillfälle till mig och kameran och förklarade att de
skulle ’prata musik’, vilket han upprepade flera gånger. Jag fick också hjälp att få barnen mer
medvetna om vad filmandet handlade om då musikpedagogerna vid flertalet tillfällen
uppmärksammade min närvaro för att påminna barnen om varför jag var där och filmade.
Vid sidan av dessa verbala försök att ge barnen chans att reagera på mitt filmande och visa
om de inte ville vara med, använde jag mig av ytterligare andra tillvägagångssätt för att
säkerställa att de etiska aspekterna av filmningen uppmärksammades. För utförligare
beskrivningar av dessa se rubriken ’Forskningsetiska överväganden’.
Filmandets omfattning
Mitt första filmningstillfälle ägde rum den 14 februari 2011 och det sista den 22 november
2011. Eftersom jag hade avgränsat min videofilmning till musikaktiviteterna anpassade jag
mina tider på förskolan så att jag kunde filma dessa stunder. Jag var närvarande också en
stund före filmningen för att hinna prata lite med pedagogerna och höra om dagens
musikaktivitetsplaner och också efter filmningen för att småprata om förmiddagens aktiviteter
samt planera in nästa besök. I snitt var jag på förskolan 2 timmar per filmningstillfälle och jag
filmade bara musikaktiviteter.
Jag alternerade mellan de två avdelningarna och valet av vilken avdelning som skulle
filmas för dagen skedde i samråd med musikpedagogerna och styrdes till största delen av min
önskan att filma så många olika typer av musikaktiviteter som möjligt, dvs. jag filmade oftast
den typ av musikaktivitet jag filmat minst. Jag försökte delta ca två gånger per vecka, men
ibland blev det längre mellan filmningstillfällena. Detta var emellertid ingen nackdel eftersom
jag då fick möjlighet att filma nya aktiviteter då dessa förändrades över tid.
Vägledande principer vid filmandet
Enligt Heikkilä & Sahlström (2003) försummar ofta forskare att beskriva de återkommande
val och överväganden som gjorts vid videofilmning, t ex inspelningsmetoder och kameravinklar.
Därför beskriver jag nedan mina beslut samt de bakomliggande skälen till dessa.
Att använda sig av videoinspelningar i fältarbete har som tidigare nämnts blivit en
väletablerad form att samla in data (Mondada, 2006). Ur ett konstruktionistiskt perspektiv ses
handlingar som ett konstituerande av praktiker och detta medför att videofilmningen i sig är
en handling som formar forskningspraktiken (Heikkilä & Sahlström, 2003). Forskaren
konstituerar delvis sina data genom själva filmningen och data ger därför ingen entydig
32