För ett språkrikt Järfälla. - I Ur och Skur Skogsbacken
För ett språkrikt Järfälla. - I Ur och Skur Skogsbacken
För ett språkrikt Järfälla. - I Ur och Skur Skogsbacken
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FÖR ETT SPRÅKRIKT JÄRFÄLLA<br />
Språkutvecklingsplan för<br />
- kommunala förskolor<br />
- annan pedagogisk verksamhet såsom kommunala<br />
familjedaghem<br />
Följande Enskilda förskolor ansluter sig till språkutvecklingsplanen<br />
Lasse-Maja, I <strong>Ur</strong> <strong>och</strong> <strong>Skur</strong> <strong>Skogsbacken</strong>,<br />
<strong>För</strong>fattare: Lena Ericsson, Malin Hallgren, Pi Högdahl, Ann-Charlott Lindström,<br />
Christina Mustén, Annelie Sandell, Bibbi Tjernlund Ersson<br />
Reviderad 2011. Gäller tom. 2013.
Innehållsförteckning:……………………………………………….. 1<br />
Bakgrund………………………………………………………………….. 2<br />
Styrdokument………………………………………………………………3<br />
Läroplan för förskolan……………………………………… 3<br />
Modersmål………………………………………………………………… 4<br />
Pedagogiska verktyg <strong>och</strong> språkutvecklande modeller……………………. 5<br />
Lövlies praxistriangel……………………………………… 5<br />
J.Bruners begreppstriangel…..………………….................. 6<br />
J.Cummins fyrfältare..……………………………………… 7<br />
V.Tuomelas språkpedagogiska principer……………………8<br />
Referenser………………………………………………………………….9<br />
Bilaga: TRAS………………………………………………………. 10<br />
William<br />
1
1. Bakgrund<br />
I förskolans uppdrag ingår att arbeta språkutvecklande med alla barn.<br />
All forskning ger belägg för att språkutveckling är som mest intensiv i<br />
förskoleåldern.<br />
<strong>För</strong>skolans verksamhet skall vara rolig, trygg <strong>och</strong> lärorik för alla barn som deltar, där<br />
sammanhang ska skapas för meningsfulla möten.<br />
Att arbeta språkutvecklande innebär att ha fokus på språket i hela dagens lärande, i<br />
lek, skapande <strong>och</strong> rutinsituationer. Det ställer höga krav på lyhördhet <strong>och</strong> medveten<br />
het hos förskollärare <strong>och</strong> barnskötare <strong>och</strong> en miljö som väcker nyfikenhet på språket<br />
i både tal <strong>och</strong> skrift. En riklig tillgång på alla typer av böcker, både fakta <strong>och</strong> fantasi<br />
stärker förutsättningarna att lyckas med d<strong>ett</strong>a arbete.<br />
Läroplanens (Lpfö98/2010) barn <strong>och</strong> kunskapssyn (fenomenologisk, konstruktivistisk)<br />
innebär:<br />
- att barn ses som aktiva, nyfikna kunskapsskapare i sina försök att förstå världen.<br />
- att kunskap som är värdefull är den som ger mening <strong>och</strong> sammanhang. Den skapas i<br />
möten när vi kommunicerar, den ses som en process <strong>och</strong> inte en produkt <strong>och</strong> kan<br />
variera från individ till individ (jfr. Brasses ”lattjo lajban låda” från ”Fem myror är<br />
fler än fyra elefanter”, 1973).<br />
D<strong>ett</strong>a får konsekvenser för pedagogrollen som mer är att vara handledare,<br />
medupptäckare, problematiserare, utmanare, spänningsskapare <strong>och</strong> observatör än<br />
förmedlare.<br />
<strong>För</strong> att ta reda på om det vi gör utgår från barnens behov <strong>och</strong> intressen <strong>och</strong> leder till<br />
utveckling av barnens språk, är det nödvändigt att kontinuerligt utvärdera <strong>och</strong><br />
reflektera tillsammans. Observationer <strong>och</strong> pedagogiska dokumentationer av barnens<br />
lärande ger oss underlag till dessa samtal <strong>och</strong> de ledtrådar vi behöver för det fortsatta<br />
arbetet.<br />
<strong>För</strong>skolorna ska utvärdera <strong>och</strong> utveckla sitt språkarbete, göra språkplaner som visar<br />
hur de arbetar språkutvecklande i vardagen.<br />
Carin Rosander (Nationellt centrum för sfi. <strong>och</strong> svenska som andraspråk) har genom<br />
handledning av förskolornas språkombud varit <strong>ett</strong> stöd i arbetet med<br />
språkutvecklingsplanen.<br />
Planen kommer att följas upp <strong>och</strong> revideras 2013.<br />
Elias<br />
2
2. Styrdokument<br />
2.1 FNs konvention om barns rättigheter<br />
Barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får<br />
bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken<br />
färg barnet <strong>och</strong> barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket<br />
språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har <strong>ett</strong> funktionshinder eller<br />
om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara<br />
diskriminering. http://unicef.se/barnkonventionen<br />
2.2 Skollagen (2010:800)<br />
10§ <strong>För</strong>skolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får<br />
möjlighet att utveckla både det svenska språket <strong>och</strong> sitt modersmål.<br />
2.3 <strong>För</strong>skolans Läroplan – Lpfö 98 / 2010<br />
<strong>För</strong>skolan ska sträva efter att varje barn<br />
utvecklar sin identitet <strong>och</strong> känner trygghet i den.<br />
tillägnar sig <strong>och</strong> nyanserar innebörden i begrepp, ser samband <strong>och</strong> upptäcker<br />
nya sätt att förstå sin omvärld.<br />
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera <strong>och</strong> ge uttryck för egna<br />
uppfattningar <strong>och</strong> försöker förstå andras perspektiv.<br />
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd <strong>och</strong> begrepp samt sin förmåga att leka<br />
med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera <strong>och</strong><br />
kommunicera med andra.<br />
utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler <strong>och</strong> deras<br />
kommunikativa funktioner,<br />
utveckla intresse för bilder, texter <strong>och</strong> olika medier samt sin förmåga att<br />
använda sig av, tolka <strong>och</strong> samtala om dessa,<br />
utveckla sin skapande förmåga <strong>och</strong> sin förmåga att förmedla upplevelser,<br />
tankar <strong>och</strong> erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång<br />
<strong>och</strong> musik, dans <strong>och</strong> drama,<br />
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera<br />
över <strong>och</strong> pröva olika lösningar av egna <strong>och</strong> andras problemställningar,<br />
utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka <strong>och</strong> använda<br />
matematiska begrepp <strong>och</strong> samband mellan begrepp,<br />
utveckla sin matematiska förmåga att föra <strong>och</strong> följa resonemang,<br />
utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om <strong>och</strong><br />
samtala om naturvetenskap,<br />
som har <strong>ett</strong> annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet <strong>och</strong><br />
sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.<br />
3
3. Modersmål.<br />
I <strong>Järfälla</strong>s förskolor <strong>och</strong> skolor talas idag (2011) 65 olika språk <strong>och</strong> cirka 33 % av<br />
barnen äger annat modersmål än svenska.<br />
Mångfaldsprojektet i <strong>Järfälla</strong> (2006-2009) innebar en bred satsning för att<br />
kommunens flerspråkiga barn ska lära sig det svenska språket snabbast möjligt, samt<br />
utveckla sitt modersmål för aktiv flerspråkighet, det i sin tur bidrar positivt i deras<br />
fortsatta ”kunskapande”. Dessa barn får tillgång till flera språk <strong>och</strong> flera kulturer,<br />
men de är först <strong>och</strong> främst individer med olika erfarenheter <strong>och</strong> värderingar. Det är<br />
förskolans uppgift att möta varje enskilt barn där det befinner sig <strong>och</strong> ta till vara alla<br />
resurser det har med sig. <strong>För</strong> att barnet ska få en stark självkänsla måste det få känna<br />
att allas erfarenheter <strong>och</strong> kunskaper är betydelsefulla. I förskolan måste vi skapa en<br />
miljö där olikheter ses som en tillgång, där vi visar varandra ömsesidig respekt <strong>och</strong><br />
aktivt försöker förstå <strong>och</strong> lära av varandra, d.v.s. en verksamhet som präglas av <strong>ett</strong><br />
interkulturellt förhållningssätt. .<br />
Modersmålsstöd i förskolan innebär att barn får möjlighet att använda sitt modersmål<br />
med andra barn <strong>och</strong> vuxna. D<strong>ett</strong>a kan ske genom flerspråkig personal eller genom<br />
ambulerande modersmålslärare. Modersmålslärare /flerspråkig personal samarbetar<br />
med personal med svenska som modersmål kring barnets språkutveckling. Barnet får<br />
bästa möjliga utveckling i sitt modersmål genom att modersmålslärare, förskollärare,<br />
barnskötare <strong>och</strong> föräldrar samverkar <strong>och</strong> därigenom kompl<strong>ett</strong>erar varandra. Svensk<br />
<strong>och</strong> internationell forskning visar att de barn som får <strong>och</strong> fått modersmålsstöd<br />
kontinuerligt i förskolan uppvisar bättre resultat i skolan.<br />
Alla i förskolan ska aktivt motivera föräldrar till att söka modersmålsstöd, bland<br />
annat genom samtal om modersmålets betydelse. Stöd för d<strong>ett</strong>a ges i broschyrerna<br />
Växelvis på modersmål <strong>och</strong> svenska <strong>och</strong> Två språk eller flera utgivna av skolverket.<br />
Modersmålsstöd sökes av förälder på särskild blank<strong>ett</strong> som finns på <strong>Järfälla</strong><br />
kommuns hemsida under förskola, modersmål.<br />
Nora<br />
4
4. Pedagogiska verktyg <strong>och</strong> språkutvecklande modeller.<br />
4.1 Praxistriangeln<br />
Praktisk yrkesteori = PYT = Hur tänker jag som pedagog, vad är det som styr<br />
mina handlingar? Det är inte en viss ”teori” utan <strong>ett</strong> ”nystan” av kunskaper,<br />
erfarenheter <strong>och</strong> värderingar som påverkar det jag gör. Lövlies Praxistriangel är <strong>ett</strong><br />
bra hjälpmedel för att synliggöra sin PYT <strong>och</strong> sitt erfarenhetslärande vid den<br />
pedagogiska reflektionen. Den kan även användas vid utvärdering eftersom man<br />
utgår från det man verkligen gör.<br />
(tolkning utifrån G. Handal & P. Lauvås beskrivning)<br />
P3<br />
Styrdokument, Lpfö98/2010 Vad rättfärdigar mina handlingar<br />
Etisk legitimering Legitimera<br />
------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Erfarenheter, Varför handlar jag som jag gör<br />
Pedagogisk P2 Motivera<br />
teori<br />
Handlingarna P1 Konkretisera Vad <strong>och</strong> hur gör jag<br />
Man för en konkret handling genom nivåerna P1, P2 <strong>och</strong> P3 . Se exemplet nedan.<br />
P1. En del av dagen delas barnen i mindre grupper med färre barn i varje grupp. I<br />
den mindre gruppen ger förskollärare <strong>och</strong> barnskötare varje barn uppmärksamhet <strong>och</strong><br />
tid att tala (utflöde) <strong>och</strong> lyssna (inflöde)<br />
P2. Språket utvecklas när barn ges språkutrymme, när de producerar språk (utflöde)<br />
<strong>och</strong> hör språk(inflöde). Se Veli Tuomelas språkpedagogiska principer.<br />
P3. <strong>Ur</strong> Lpfö98/2010 sid.10 <strong>För</strong>skolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin<br />
förmåga att lyssna, reflektera <strong>och</strong> ge uttryck för egna uppfattningar <strong>och</strong> försöker<br />
förstå andras perspektiv.<br />
5
4.2. Bruners teori<br />
Jerome Bruner en amerikansk psykolog menar att lärandet av <strong>ett</strong> språk sker <strong>och</strong><br />
skall bearbetas i fyra steg. Språklig bearbetning bör ske i alla led för att barnet skall<br />
nå full förståelse av ordets betydelse <strong>och</strong> för att barnet sedan skall kunna använda sig<br />
av ordet i olika sammanhang.<br />
1. Basen för att förstå <strong>ett</strong> ord/begrepp skall utgå från barnet <strong>och</strong> dess<br />
realupplevelser. Barnet behöver uppleva orden med kroppen <strong>och</strong> med<br />
sinnesintryck som ger erfarenheter, exempelvis orden ”över <strong>och</strong> under” kan<br />
göras <strong>och</strong> höras om barnet kryper över eller under exempelvis en pinne eller<br />
<strong>ett</strong> hinder samtidigt som en vuxen klär händelsen i ord.<br />
2. Andra steget är att förstå orden i en framställd verklighet av exempelvis<br />
lekmaterial som är tredimensionellt, exempelvis vid bygg <strong>och</strong><br />
konstruktionslek behöver klossar/ byggmaterialet förflyttas över <strong>och</strong>/eller<br />
under varandra för att kunna sammanfogas i byggkonstruktionen. D<strong>ett</strong>a sker<br />
samtidigt som den vuxne benämner lägesbegreppen. ”över <strong>och</strong> under”.<br />
3. Tredje steget handlar om att förstå orden då barnet ser <strong>och</strong> tolkar bilder <strong>och</strong><br />
bildsymboler som är tvådimensionella, exempelvis, rita föremål som är<br />
placerade ”över <strong>och</strong> under”, rita en boll under en säng, en fågel som flyger<br />
över <strong>ett</strong> hustak, eller benämna det man ser på bilderna i en bok där det finns<br />
över <strong>och</strong> under.<br />
4. Fjärde steget. Barnet förstår talat språk <strong>och</strong> kan koppla det till sina tidigare<br />
erfarenheter av ordet, exempelvis lyssna på en berättelse <strong>och</strong> saga utan stöd<br />
av bilder eller tredimensionellt material <strong>och</strong> förstår orden ”över <strong>och</strong> under”.<br />
(Bildmodellen är en tolkning av Bruners teorier) 6
4.3. Cummin’s modell.<br />
Jim Cummins, professor i utvecklingspsykologi, University of Toronto är en av de<br />
ledande inom andraspråksutveckling <strong>och</strong> språkförståelseforskning.<br />
”<strong>För</strong> att barn ska utvecklas både tankemässigt <strong>och</strong> språkligt måste de få kognitiva<br />
(tankemässiga) utmaningar samtidigt som de får stöd av omgivningen” (ur Stärkta<br />
trådar. Axelsson, Rosander, Sellgren. 2005 sid 109). Modellen nedan visar den<br />
progression som anses främja barns språkutveckling allra bäst. Aktiviteterna bör<br />
börja med sådant som inte kräver så stor tankemässig ansträngning av barnet <strong>och</strong> där<br />
förståelsen underlättas av stöd i omgivningen eller i sammanhanget för att sedan bli<br />
sådana att de mer <strong>och</strong> mer utmanar barnets kognitiva förmåga. Se pilen <strong>och</strong><br />
exemplen nedan.<br />
Modellen måste också förstås utifrån barnets ålder <strong>och</strong> utvecklingsnivå.<br />
Exempel att arbeta med ”Sagan om vanten” i Cummins modell<br />
Ruta 1 Berätta sagan med hjälp av tredimensionella figurer.<br />
Ruta 2 Läsa sagan med hjälp av bilder, exempelvis bilderbok eller ”flano”, dvs. tvådimensionellt.<br />
Att låta barnen återberätta <strong>och</strong> beskriva innehållet i sagan, ligger i ruta 1-2.<br />
Ruta 3 Läsa sagan utan stöd av bilder <strong>och</strong> figurer (kontextreducerat). Man kan också<br />
utifrån texten gå vidare till faktaböcker <strong>och</strong> läsa om något som finns i sagan. Att<br />
skapa nya teorier genom att använda de erövrade kunskaperna i <strong>ett</strong> nytt sammanhang<br />
ligger i ruta 3. Exempelvis reflektera kring verklighet <strong>och</strong> fantasi. Kan så många djur<br />
få plats i en vante? Är vanten töjbar (Matematik – rumsuppfattning)?<br />
Barnen behöver få tillgång till <strong>ett</strong> kunskapsrelaterat språk <strong>och</strong> inte bara sätta ord på<br />
sådant som sker här <strong>och</strong> nu. 7
4.4. Veli Tuomela<br />
Veli Tuomela är forskare <strong>och</strong> filosofie doktor i tvåspråkighet, han talar om hur vi som<br />
förskollärare <strong>och</strong> barnskötare förhåller oss till språket. Desto mer vi vuxna fokuserar på vad<br />
vi säger <strong>och</strong> hur vi använder språket desto mer utvecklas barnens språk. Använder vi <strong>ett</strong><br />
nyanserat språk lär sig barnen fler ord. Veli Tuomela rekommenderar lek <strong>och</strong> arbete i små<br />
grupper med färre barn, eftersom det ger möjlighet till mer talutrymme för barnen. Det är<br />
viktigt att barnen får <strong>ett</strong> rikt <strong>och</strong> varierat språk presenterat för sig men det är också viktigt att<br />
de får tid att använda sig av språket, samt att det finns vuxna som visar att det är<br />
betydelsefullt att barnen uttrycker sig.<br />
1.Språkutrymme. Hur mycket talar jag som vuxen med det enskilda barnet jämfört med mina<br />
kollegor? På förskolor talar ofta de vuxna c:a 70% <strong>och</strong> barnen c:a 30% varav de pratglada barnen<br />
tar den mesta tiden.<br />
Exponera barnet för språket genom att tänka på:<br />
- När får barnen tillfällen att prata, <strong>och</strong> berätta till punkt? Skapa fler sådana<br />
tillfällen!<br />
- Vilka forum finns det för barnens berättande? Använd dem ännu mer!<br />
- Får varje barn tid till att prata med andra barn eller med en vuxen? Skapa tid till<br />
att prata.<br />
2.Nya upplevelser, Vilka nya upplevelser erbjuder vi barnen?<br />
Nya upplevelser ger nya samtalsämnen som blir till nya ord <strong>och</strong> barnens ordförråd<br />
ökar. Som förskollärare <strong>och</strong> barnskötare bör du:<br />
- Stanna upp i det vi pratar om <strong>och</strong> förklara ord, fråga om barnen vet vad orden<br />
betyder, visa konkreta saker.<br />
- Fokusera på det lilla <strong>och</strong> utveckla det, det ger nya ord. Ge barnen en förståelse<br />
för orden.<br />
3.Rikt språkbruk. Hur rikt språkbruk har jag som vuxen egentligen?<br />
Nyansera språket genom att ta bort ”tomma” ord så som; den, det, här <strong>och</strong> där. De<br />
orden skall bytas ut mot det ”riktiga” ordet. Exempelvis: Kan du ge mig tröjan som<br />
ligger på stolen, borta vid matbordet. Att tänka på:<br />
- Hjälp kollegorna med att ta bort tomma ord genom att påminna varandra.<br />
- Om vi tar bort de tomma orden blir det <strong>ett</strong> mer nyanserat <strong>och</strong> rikt språkbruk.<br />
4 Språknivå Vilken språknivå har jag?<br />
Ge språkliga utmaningar, nyansera <strong>och</strong> avancera ditt språk, våga använda främmande<br />
ord. Bygg ut meningarna genom att:<br />
- Göra meningarna längre, gärna med som – meningar ex, Där är katten, ”som har<br />
en lång svans”. Eller med – meningar ex; jag vill ha den svarta väskan , med den<br />
lilla röda blomman på”!<br />
- Använda lite svårare ord <strong>och</strong> förklara dem.<br />
- Nyansera språket genom att säga vad det är så som: en penna, blyertspenna,<br />
tuschpenna, bläckpenna, överstrykningspenna mm<br />
5 Begriplighet Hur begriplig är jag som vuxen?<br />
Att tänka på:<br />
- <strong>För</strong>skollärare <strong>och</strong> barnskötare i förskolan överskattar ofta barns språk <strong>och</strong> tror att<br />
de förstår mer än vad de gör då vi använder vårt kroppsspråk som barnen läser av.<br />
- Berätta vad du gör med händerna: ”vill du att jag ska dra upp dragkedjan i din<br />
jacka, nu drar jag upp dragkedjan i din jacka, blev det bra när jag drog upp<br />
dragkedjan i din jacka”. ”jag river av en bit hushållspapper till dig”. ”jag häller<br />
upp lite vatten från plastkannan till dig” etc.<br />
8
Referenser:<br />
Skollagen(2010:800)<br />
Läroplan för förskolan, Lpfö 98,(2010) Skolverket<br />
FNs konvention om barns rättigheter.<br />
Växelvis på modersmål <strong>och</strong> svenska, skrift på 15 språk.(2006) Skolverket<br />
Komma till tals, flerspråkiga barn i förskolan. (2006) Skolverket<br />
Två språk eller flera. (2006) Skolverket<br />
Stärkta trådar- flerspråkiga barn <strong>och</strong> elever utvecklar språk, litteracitet <strong>och</strong><br />
kunskap. M. Axelsson & C. Rosander& M. Sellgren.( 2005). Stockholm:<br />
Språkforskningsinstitutet i Rinkeby.<br />
Flerspråkighet i förskolan. (2008) Skolverket<br />
Stärk språket - stärk lärandet. P. Gibbons. Hallgren <strong>och</strong> Fallgren.<br />
(2006). Stockholm:<br />
Interkulturellt ledarskap. P. Lahdenperä (2004). Stockholm: Studentlitteratur.<br />
Barn utvecklar sitt språk. Bjar & Liberg.(2003). Stockholm: Studentlitteratur.<br />
Handledning <strong>och</strong> praktisk yrkesteori. P. Lauvås & G. Handal. (2001)<br />
Studentlitteratur<br />
Små barns matematik. Doverborg & Emanuelsson.(2006). Göteborg: NCM.<br />
Fem myror är fler än fyra elefanter.(1973). SVT.<br />
Webbsida svt.se / barn.<br />
Webbsida Tema modersmål, Modersmålsstöd för förskolan<br />
Webbsida Nationellt centrum för sfi <strong>och</strong> svenska som andraspråk Stockholms<br />
Universitet<br />
Webbsida <strong>Järfälla</strong> kommuns hemsida, ansökan om modersmålsstöd<br />
Webbsida http://mangfaldssatsningen.jfog.net/<br />
9
Bilaga<br />
TRAS<br />
TRAS står för Tidig Registrering Av Språkutveckling i dagligt samspel <strong>och</strong> är<br />
resultatet av <strong>ett</strong> tvärvetenskapligt samarbete kring små barns språkutveckling.<br />
TRAS används i förskolan som <strong>ett</strong> observations- <strong>och</strong> kompetenshöjande material.<br />
Målsättningen med materialet är att<br />
förmedla betydelsen av tidiga insatser<br />
öka kunskapen om barns språkutveckling<br />
<strong>och</strong> att barn som ligger i riskzonen tidigt blir uppfångade.<br />
Rätt använt är TRAS <strong>ett</strong> redskap för att skärpa hela arbetslagets observationer <strong>och</strong><br />
gemensamma diskussioner kring varje barns utveckling <strong>och</strong> tydliggöra<br />
vad barnet behärskar<br />
vad man bör arbeta vidare med<br />
framsteg - utveckling<br />
De språkliga områden som observeras är samspel, kommunikation, uppmärksamhet,<br />
språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion <strong>och</strong> satsproduktion.<br />
<strong>För</strong> bedömning av den språkliga utvecklingen av andraspråket, gäller generellt att<br />
barnet aktivt <strong>och</strong> kontinuerligt har använt språket i några år. Man bör väga in hur<br />
språkmiljön har s<strong>ett</strong> ut i förskolan. Har barnet hört god svenska varje dag? Har barnet<br />
själv kunnat använda svenska i många sammanhang varje dag? Det är viktigt att<br />
också följa upp utvecklingen i modersmålet med hjälp av föräldrar,<br />
modersmålstalande förskollärare <strong>och</strong> barnskötare <strong>och</strong> modersmålslärare.<br />
<strong>För</strong> att kunna använda TRAS på rätt sätt måste personalen genomgå en särskild<br />
TRAS-kurs som bl.a. ges av kommunens special/tal pedagoger. Under kursen förs<br />
även samtal om hur man kan använda TRAS-materialet för flerspråkiga barn, bland<br />
annat genom att göra avsteg från åldersangivelserna <strong>och</strong> hur man kan se hur barnets<br />
förstaspråk kan påverka svenskan t.ex. grammatiskt eller i uttalet.<br />
10