Journalist - och sen då? - Södertörns högskola

Även i de uppföljningar som görs vid Göteborgs universitet av journalist studenter
som lämnar utbildningen framgår att många inte är med i Journalistförbundet.
Två år efter examen arbetar 77 procent som journalist, men bara 42 procent
är med i Journalistförbundet. Fem år efter examen ökar andelen som är med i
Journalistförbundet till 62 procent, men fortfarande är det betydligt fler än så
som arbetar som journalist (Ghersetti 2008).
De unga journalisterna möter en tuff arbetsmarknad. De får gå mellan olika
typer av tillfälliga jobb, och de flesta finns på mindre arbetsplatser. Det är inte
längre självklart att vara med i facket, och på de mindre arbetsplatserna saknas
ofta lokala fackliga organisationer.
Ett bredare fackförbund?
Fallande medlemssiffror och svårigheterna att rekrytera nya medlemmar i
de växande delarna av medielandskapet, bland ungdomar och bland vikarier,
har fått Journalistförbundet att ompröva sina medlemskrav. Inför kongressen
2008 fördes en diskussion om att bredda medlemsunderlaget. Det behövs fler
medlemmar för att behålla den fackliga styrkan.
Resultatet blev att stadgarna förtydligades genom att betona att medieformer
inte har någon betydelse när det gäller det journalistiska arbetet, webb eller
traditionella kanaler som papperstidning, radio och TV spelar ingen roll – det
viktiga är om innehållet är journalistik. Frågan om informatörerna kom också
upp på bordet, men fortfarande är det bara de som arbetar med ett självständigt
journalistiskt arbete för ett massmedium som kan bli medlemmar, enligt
stadgarna.
Men det gavs ändå en öppning. Som ett svar på två motioner om att arbeta
för ett bredare medieförbund, skrev förbundsstyrelsen att denna diskussion ska
fortsätta fram till nästa kongress – ”inte bara om ett medieförbund, utan om
förbundets och medlemskapets gränser i ett vidare perspektiv” (Motioner och
yttranden, Journalistkongressen 2008).
21