Journalist - och sen då? - Södertörns högskola

Till detta kommer en altruism, en strävan att arbeta för det allmänna bästa
som håller samman en profession. Att tillhöra en profession innebär att man
arbetar för ett högre mål som ligger utanför det enskilda företaget. I detta arbete
ska den professionelle stå för en neutralitet i arbetet. Alla ska till exempel få
samma behandling hos läkaren oavsett ställning i samhället (Selander 1989,
Shoemaker/Reese 1996, Freidson 2001).
För att bevara sitt kunskapsmonopol och sin autonomi har professioner
utvecklat olika utestängningsmekanismer. Sociologerna kallar detta ”closure”,
och exempel på sådana mekanismer är medlemskap i yrkesorganisationer eller
olika former av statlig legitimering. En stor del av den amerikanska forskningen
handlar om hur de professionella definierar sitt yrke genom utestängning av
dem som inte hör dit. Yrkesgrupper som visar upp en del av dragen hos de
professionella definieras som ”semiprofessionella” (Torstendahl 1989).
Professionsforskningen utvecklades i USA med klassiska grupper som
läkare och advokater som förebild, med en professionalisering som utgick
från fristående yrkesorganisationer. I Europa växte professionaliseringen fram
delvis på ett annat sätt, med en mer aktiv roll för kungamakt och stat (Brante
1989). Professionerna ser också olika ut i skilda delar av samhället. Det är stora
skillnader på tekniska professioner och de samhällsinriktade professioner som
växt fram med välfärdsstaten (t ex psykologer och socionomer).
Journalister – en semiprofession
Är då journalistyrket en profession, och är det ens eftersträvansvärt att den
ska bli en profession? Svaren har varit kluvna när dessa frågor har diskuterats
under hela 1900-talet. Det givna argumentet mot professionalisering är att den
strider mot yttrande- och tryckfriheten. Staten eller yrkesorganisationer kan
inte reglera vilka som ska få komma till tals i medierna, att sätta upp krav någon
typ av legitimering för journalister eller andra formella utestängningar står i
strid med yttrande- och tryckfriheten.
När Svenska journalistförbundet bildades 1901 hörde flera av de centrala
diskussionsfrågorna ihop med det som vi idag beskriver som professionalisering:
9