Journalist - och sen då? - Södertörns högskola

Två olika grupper
Svaren faller ut i två skilda grupper – de som byter yrke och lämnar journalistiken
(38 procent) och de som fortsätter att arbeta med journalistik utan att vara
medlemmar i Journalistförbundet (60 procent). Båda grupperna består av olika
typer av medlemmar, såväl unga som äldre och journalister i alla typer av medier.
Men det är också vissa som är överrepresenterade i de båda grupperna, och
utifrån de resultat som redovisas i kapitel 4-7 kan följande grova generaliseringar
göras:
• De som lämnar journalistiken finns oftast utanför storstäderna. Många
arbetade på landsortstidningar. Yngre medlemmar med färre år i yrket är
överrepresenterade, men de flesta har ändå fast anställning när de byter
jobb. De byter jobb för att de är missnöjda med otrygga arbetsvillkor
och dåliga möjligheter att utvecklas i arbetet. De har fortfarande en
stark journalistisk identitet, men är kritiska till arbetsförhållanden och
kommersiella trender inom journalistiken. De är oftare kvinnor, och de
kan tänka sig att gå tillbaka till journalistiken – fast till andra typer av
journalistik än den de arbetade med senast.
De som byter yrke går oftast till helt andra områden – de blir lärare,
tjänstemän i offentlig sektor eller börjar plugga till något annat. Det enskilt
största området för nya jobb är PR/marknadsföring och information, 28 procent
av dem som byter jobb går dit. Ungefär hälften av alla som byter jobb får nytt
arbete där det ingår en del PR eller information och där de har nytta av sina
kunskaper och erfarenheter de skaffat som journalister.
52
• De som bara lämnar Journalistförbundet,
men fortsätter arbeta som
journalister finns oftare i storstäderna. Många är frilansare för fack- och
populärpress eller arbetar i produktionsbolag. Andra arbetar som chefer
inom medieföretagen och de flesta är etablerade journalister med mer
är tio år i yrket. De är oftare män mellan 40 och 50 år, och huvudskälet
att gå ur facket är missnöje med för hög avgift.