LUM nr 3 | 2013 - Humanekologi Lunds universitet
LUM nr 3 | 2013 - Humanekologi Lunds universitet
LUM nr 3 | 2013 - Humanekologi Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
forskning.<br />
Greker, här dansandes folkdans, förmodas ha bättre social förmåga än tyskar, vilka å andra<br />
sidan förmodas vara mer kompetenta än grekerna, visar Rickard Carlssons undersökning.<br />
foto: john blanton/shutterstock<br />
Förutfattade meningar<br />
avgör vem som får jobbet<br />
”Jobbsökande bör ha koll på hur de uppfattas”<br />
Psykologi. en jobbsökande grek gör<br />
klokt i att lägga fokus på kompetensen<br />
i sin ansökan. tysken bör<br />
låta den genomsyras av värme och<br />
sociala förmågor. har du däremot<br />
ett arabiskt klingande namn måste<br />
du se till att framhäva att du både<br />
är en varm och mycket kompetent<br />
person om du ska ha en chans att<br />
komma på intervju.<br />
det menar rickard Carlsson som<br />
forskar om stereotyper och diskriminering.<br />
Det är ingen nyhet att vi bedömer människor<br />
utifrån våra förutfattade meningar. Särskilt<br />
ofta tar vi hjälp av stereotyperna när det<br />
gäller människor från andra länder.<br />
– Visst kan det ibland ligga ett korn av<br />
sanning bakom stereotyperna men de ger<br />
förstås ingen bra precision i det enskilda fal-<br />
Jobbsökande bör<br />
ha koll på hur de<br />
uppfattas så att de<br />
kan kompensera<br />
mot fördomar,<br />
menar Rickard<br />
Carlsson.<br />
let, säger rickard Carlsson som nyligen lagt<br />
fram sin avhandling i psykologi.<br />
där visar han att våra bedömningar av<br />
andra faktiskt är något mer komplexa än<br />
vad man tidigare utgått från. I en studie lät<br />
han en försöksgrupp på 80 personer bedöma<br />
grekers och tyskars fiktiva CV:n. Försökspersonerna<br />
antog att grekerna skulle<br />
klara uppgifter som rörde empatiska förmågor<br />
bäst, medan tyskarna antogs vara<br />
bättre på att klara uppgifter som ställer krav<br />
på den kognitiva förmågan. I förlängningen<br />
skulle det kunna innebära att en grek och<br />
en tysk kan ha samma chans att få ett jobb<br />
– men på olika grunder. Grekens förmodade<br />
sociala förmåga uppväger att han antas<br />
vara mindre kompetent än tysken. På samma<br />
sätt uppväger tyskens förmodade effektivitet<br />
och intelligens arbetsgivarens farhåga<br />
att han eller hon ska vara mindre kul att<br />
ha på personalfesten och i fikarummet. Det<br />
finns alltså väl definierade fördomar i vår<br />
uppfattning om greker och tyskar. Mest fördomar<br />
finns dock mot människor med arabiska<br />
namn. Dessa måste slåss mot att såväl<br />
deras sociala förmåga som deras kompetens<br />
nedvärderas i en svensk omgivning.<br />
– Som jobbsökande är det bra att ha koll<br />
på hur man uppfattas för att kunna kompensera<br />
mot fördomar, säger rickard Carlsson.<br />
Men lika viktigt är det för arbetsgivare<br />
och personalare att ha koll på sina fördomar,<br />
menar han. Det är dyrt att gå miste om bra<br />
arbetskraft och långt ifrån alla utlysta jobb<br />
får hundratals ansökningar som arbetsgivaren<br />
kan välja mellan.<br />
för att testa sina resuLtat svarade<br />
rickard Carlsson och hans forskargrupp på<br />
över 5.500 platsannonser. Det visade sig<br />
bland annat att de fiktiva personerna med<br />
svenskklingande namn hade 50 procents<br />
större chans att komma på intervju än de<br />
med utländskt namn.<br />
– En kall, kylig ”Erik” som dessutom<br />
framstår som lite lat, hade samma chans<br />
att gå förbi den första gallringen som en<br />
varm och ytterst ambitiös ”Hassan”, berättar<br />
rickard Carlsson.<br />
Men finns det då något sätt att undgå<br />
diskriminering på arbetsmarknaden?<br />
Standardiserade test för att bedöma<br />
personlighet och kompetens är att föredra<br />
framför personliga brev, menar Carlsson.<br />
– En bra början är att arbetsgivare slutar<br />
att använda sig av ”magkänslan” när de gör<br />
sina bedömningar. Den ger sällan bra vägledning<br />
och alla har ju rätt att bli behandlade<br />
som individer.<br />
uLrika oredsson<br />
30 <strong>LUM</strong> <strong>nr</strong> 3 | <strong>2013</strong>
Change language