LUM nr 3 | 2013 - Humanekologi Lunds universitet

t
överst vänster: Skrivsalarna är nu lättillgängliga och man ser genast om de är upptagna. Är de inte det får de användas, bara man ställer i ordning
efter sig. nederst vänster: Kristina Hedin och Joel Gustafsson tentapluggar. De läser första året på E-programmet vid LTH. nederst mitten:
Annexet lyses upp av klara färger. höger: Läsplatser med ljus och rymd.
stänger under tentaveckan, säger de besviket.
Kristina Hedin säger att man lär genom
att lära andra. Erik Vass tycker att det
är jätte tråkigt att läsa ensam. Kristina tror
att SI-mentorerna (”Supplemental Instruction”)
som de möter nu under första året
får studenterna att upptäcka möjligheten
att plugga tillsammans med kamrater.
Andra pratar om att de vill vara lediga
när de väl kommer hem och reservera plugget
till universitetet. Mängder av forskning
bekräftar att det fungerar bäst så, säger Kilian
Gülish.
Ett gäng vi träffar hör till socionomprogrammet
och är här mest av en slump, då
de ledsagat några nollor till en fika. Men
även de pluggar för det mesta i grupp. Ett
annat gäng läser till en ekonomitenta. De
sampluggar mest när det handlar om räkning,
säger Kasper Wahlström. På Ekonomicentrum
räcker platserna inte till och studiemiljön
är inte lika trevlig, menar han.
I en av skrivningssalarna sitter Markus
Pettersson, LTH, med flickvännen Johanna
Bergman och äter medhavd lunch.
På universitetets byggnadsavdelning är
lokalplanerarna väl medvetna om studenternas
ändrade studievanor.
– Det gäller att skapa en miljö som fångar
studenterna när de bryter upp från föreläsningen
eller gruppövningen och fortsätter
studierna med sina kamrater. Trivsamma
studiemiljöer är en mycket viktig konkurrensfaktor
idag, säger lokalplanerare Per
Helander.
Det tycks arkitekten bakom LTH-byggnaderna
på 60-talet inte ha haft en tanke på.
It-tekniken bidrar också till att detta är möjligt
– ”böckerna finns i datorn”.
– Skrivsalarna ska kunna utnyttjas för
studier, men ett problem har uppstått när
studenterna möblerar om till gruppstudier
annexet
utan att återställa salen efter sig. Om de
inte lär sig att göra det kan vi tyvärr tvingas
stänga salarna igen, säger den ansvariga lokalplaneraren
Karin Landström.
Hon är annars jätteglad över hur ett
”stendött hus blivit levande” och glad att
så många sitter där. Ett fik är inte planerat,
det finns flera i närheten, men ett pentry ska
kunna användas vid t.ex. arbetsmarknadsdagar.
Att studenterna blandas i husen ser
hon bara som en fördel för arbetsmiljön. Det
ska vara allas hus.
text: mats nYgren
foto: CharLotte CarLberg bärg
Matteannexet har nu blivit Annexet och hör till ”Gemensamma lärosalar”.
Byggnadsytan ökats med 650 kvadratmeter och är omritad av Jais Arkitekter.
Ett stort fläktrum och underjordiska luftkanaler garanterar bättre luft för 1.500
personer, ny belysning och välisolerade fönster ger bra ljus och värme. Huset
har miljöcertifiering Silver, berättar lokalplanerare Karin Landström. Till det kan
läggas många nya toaletter, ny glasvägg och entré mot Sölvegatan och ett nytt
glaskonstverk vid södra ingången. Akustiken har för bättrats på flera sätt och
glasdörrar gör många störande dörröppningar till skrivningssalarna onödiga.
Sju hörsalar och tre skrivsalar är nyrenoverade med modern teknik. Uteplatsen i
norr ska göras i ordning så fort tjälen gått ur jorden. Bara en rad parkeringsplatser
blir kvar.
4 LUM nr 3 | | 2013