Hela boken Mönsteravtalet - Sveriges Författarförbund

[Kommentar – Bok]
Det skall poängteras att en förutsättning för att författarens hembudsskyldighet inte
skall resultera i att förlagen regelmässigt »lägger sig på rättigheter« är att det avtal
som eventuellt träffas som ett resultat av hembudsförfarandet innehåller ett garantihonorar
(se t.ex. Mönsteravtal, Kommentar och Formulär – Hörbok s. 60). Resultatet
kan annars bli att spridning av författarens verk genom andra aktörer förhindras – till
men för såväl författaren som för konkurrensen på marknaden. Om förlaget inte
behöver ta på sig kostnaden för ett garantihonorar riskerar författaren att hamna i en
situation där förlaget kommer att sakna ekonomiskt incitament att fullfölja den avtalade
utgivningen/tillgängliggörandet.
Förläggareföreningens utgångspunkt i 1990-talets resultatlösa förhandlingar med
Författarförbundet var att avtalet om första utgivning i bokform även skulle innefatta
en långtgående rätt för förlaget att förfoga över texten i elektronisk form. Författarförbundet
ansåg då – och anser fortfarande – att redan den inskränkning i författarens
rätt att själv förfoga över verket som en hembudsskyldighet innebär måste
medföra dels någon form av kompensation till författaren, dels vara motiverad av
att förlaget faktiskt har en aktuell och realistisk avsikt att utnyttja rättigheten. Det är
med andra ord – som nyss nämnts – inte rimligt att ett förlag »lägger sig på rättigheter«
som förlaget inte har för avsikt att utnyttja. Resultatet blir bl.a. att
etableringen av fristående e-boks- och hörboksförlag försvåras.
Förbundets ställningstagande går också tillbaka på erfarenheterna av hembudsregleringen
i ram-avtalet avseende det som då kallades ljudband. Vissa förlag utnyttjade
inte möjligheten att själva förvärva rätten att utge ljudband/hörbok som hembudet
gav. Istället använde dessa förlag sin privilegierade ställning till att ta betalt för att
inte använda sig av sina avtalsenliga möjligheter och det då av förlag som verkligen
ville genomföra hörboksutgivning. Detta skapade en fördyrande tröskel för etablering
av hörboksutgivning.
Under senare år har det blivit vanligt att vissa förlags första avtalsförslag innehåller
en hembudsparagraf beträffande elektroniska rättigheter. Detta har också manifesterats
i Norstedtgruppens respektive Natur & Kulturs ensidigt upprättade
»Grundvillkor för förlagsavtal«. Författarförbundet har riktat skarp kritik mot dessa
villkorspaket, bland annat av det skälet att det hembud som föreslås, innebär mycket
långtgående inskränkningar i författarens förfoganderätt, både tidsmässigt (hembudsskyldigheten
saknar bortre gräns) och vad avser författarens möjlighet att påverka
framtida avtalsvillkor – dessutom utan att författaren erhåller särskild ersättning.
Förlagsavtalets omfattning i tiden [§ 6]
Förlagsavtalet är ett långvarigt avtal där författaren typiskt sett presterar sitt åtagande
i samband med tecknandet av avtalet, för att härefter förlita sig på att förlaget uppfyller
sina åtaganden under avtalets resterande löptid. Det är svårt för författaren att
vid första kontraktstillfället fullt ut överblicka och bedöma konsekvenserna av avtalet.
Det är förlaget som disponerar över förlagsavtalets instrument för marknadspåver-
[14]