Hela boken Mönsteravtalet - Sveriges Författarförbund

[Kommentar – Bok]
för manuskriptets utformning och därtill knutna frågor rörande exempelvis illustrationsanvisningar.
§ 11 tydliggör de tillfällen då förlaget inte ensamt kan besluta om bokens utformning
beträffande exempelvis typografi, layout, illustrering och omslag. Sådana situationer
föreligger dels när författaren och förlaget i ett tidigare skede träffat överenskommelser
rörande verkets utformning, dels när utformningen kan komma att stå i strid med
författarens ideella rätt, dvs. när utformningen är kränkande för författaren.
En viktig nyhet i Mönsteravtalet är att förlagets beslut om utformningen skall föregås
av samråd med författaren. Författaren skall ges tillfälle att granska och ge synpunkter
på förlagets förslag till illustrationer, bildtexter, layout etc. Syftet är främst
att tillse att den författare som så önskar skall ha möjlighet att redan på ett tidigt
stadium föra fram sina åsikter beträffande verkets utformning, samtidigt som
författaren ges möjlighet att kontrollera att förlaget håller träffade överenskommelser.
Överenskommelser av nämnt slag är antagligen mest omfattande vid utgivning av
illustrerade barn- och ungdomsböcker och facklitteratur. En situation där författaren
blir varse avvikelser från överenskommelser eller kränkning av den ideella rätten när
verket redan tryckts, riskerar att bli mycket svårhanterlig för både förlag och författare.
Om författaren har försett manuskriptet med tydliga anvisningar och förlaget gjort
väsentliga avvikelser från dessa, kan författaren begära rättelse och om sådan ej sker
får författaren häva avtalet.
Verkets originalitet [§ 12]
Författaren garanterar att verket är skapat av honom/henne och därmed inte innebär
intrång i någon annans upphovsrätt. Om det i verket ingår bidrag från annan än författaren,
skall denne lämna en förteckning till förlaget över aktuella källor och upphovsmän,
samt lämna information om huruvida författaren gjort några ändringar i
ursprungstexterna. Härefter ansvarar förlaget för nödvändiga avtal med berörda upphovsmän.
Det är således av stor vikt för författaren – och förlaget – att utgivningen av manuskriptet
inte medför att upphovsrättsintrång uppstår. Om författaren avser att använda
bidrag från utomstående upphovsmän är det därför viktigt att tillstånd inhämtas och
noggrann namnangivelse görs. Sveriges författarfond har landets bästa register över
litterära upphovsmän och – i förekommande fall – deras dödsbon. Författaren bör ha
i åtanke, att den svenska översättaren till ett översatt verk normalt måste ge tillstånd
och namnges. Kortare utdrag kan vara tillåtna utan särskild tillståndsgivning (enligt
citatreglerna i 22 § upphovsrättslagen). Författarförbundet rekommenderar att
kontakt tas med rättighetshavaren så snart som osäkerhet föreligger.
[20]