Filosofins historia (pdf) - Öhrngren
Filosofins historia (pdf) - Öhrngren
Filosofins historia (pdf) - Öhrngren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Filosofins</strong> <strong>historia</strong> del 2 Magnus Anderson<br />
Sammanfattning Per <strong>Öhrngren</strong><br />
Ht 2003<br />
3.1 DESCARTES GUDSBEVIS<br />
Descartes lägger fram två gudsbevis:<br />
1) Från tredje meditationen: Descartes delar in idéerna i medfödda, inträffade och<br />
av oss själva fabricerade. Om vi skall använda de idéer vi har för att bevisa Guds<br />
existens är det nödvändigt att vår idé om Gud är en idé om en verklig Gud.<br />
Det är nödvändigt att visa att Gud är orsak till den idé vi har om honom. Om X<br />
orsakar Y måste det finnas lika mycket verklighet i X som i Y. Idén om ett<br />
fullkomligt väsen måste ha minst lika mycket verklighet genom sig själv som idén<br />
har genom sitt objekt. Därför kan inte orsaken vara Descartes själv då denne inte<br />
är fullkomlig utan det måste finnas ett fullkomligt väsen som är orsak till idén.<br />
2) Från femte meditationen: Existens måste vara en av egenskaperna hos en varelse<br />
som uppfattas som försedd med alla attribut i fullkomlig grad. Man kan inte tänka<br />
sig en icke-existerande Gud lika lite som man kan tänka sig ett berg utan en dal.<br />
Cartesianska cirkeln – vi behöver Gud som garant för beviskraften hos klara och tydliga<br />
idéer, men bevisen för Guds existens beror på att vi känner igen vissa klara och tydliga<br />
idéer.<br />
Descartes försöker att svara på detta genom att säga att vi inte behöver Gud som garant<br />
för det klara och tydliga idéernas beviskraft, utan bara för det slutsatser vi drar när vi<br />
förlitar oss på vårt minne utan att vi uppfattar något klart och tydligt i nuet…<br />
Descartes menar även att själ och kropp är skilda från varandra med argumentet att jag<br />
har en klar och tydlig idé om mig själv som ett tänkande ting och en annan lika tydlig idé<br />
om kroppen som ett utsträckt ting. Allt det jag klart och tydligt kan uppfatta kan Gud<br />
skapa exakt som jag uppfattar det. Det är därför tillräckligt att jag klart och tydligt<br />
uppfattar medvetandet och kroppen som olika för att de skall ha olika essenser, och<br />
därmed vara olika, utan något egentligt samband. Om du tror på det eller ej beror på om<br />
du accepterar tesen att det som klart och tydligt uppfattas som åtskilt i verkligheten har<br />
olika naturer.<br />
Det krävs dock samband mellan medvetande och kropp, ty annars skulle vi inte ha<br />
förmågor som både handlar om idéer men beror av kroppen – såsom perception och<br />
föreställningsförmåga. Upplevelser som smärta och törst ger oss en vink om att Själen<br />
inte är lots på skeppet Kroppen utan att sambandet är starkare än så.<br />
Descartes bevisar att Gud inte är någon bedragare och utnyttjar sedan detta när han<br />
hävdar att idéerna orsakas av de materiella tingen själva, precis som det är vår naturliga<br />
tendens att tro. Idéer måste orsakas av sina objekt själva eller av Gud. Idéerna måste<br />
orsakas av något som har minst lika mycket verklighet i formell mening som idéerna har i<br />
objektiv. Detta då de idéer vi finner klara och tydliga med hjälp av våra sinnen inte kan<br />
vara sanna om Gud är en bedragare. (Hamlyn s 150)<br />
Det är endast de idéer som är klara och tydliga vi kan förutsätta vara sanningsenliga – det<br />
naturliga ljuset. Därför är exakt kunskap om materiella ting begränsad till vad som kan<br />
uppnås genom geometrin.<br />
- 25 -