Filosofins historia (pdf) - Öhrngren
Filosofins historia (pdf) - Öhrngren
Filosofins historia (pdf) - Öhrngren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Filosofins</strong> <strong>historia</strong> del 2 Magnus Anderson<br />
Sammanfattning Per <strong>Öhrngren</strong><br />
Ht 2003<br />
För att vår förmåga att förstå skall fungera behövs förmågan till sinnesuppfattning.<br />
Förmågan till sinnesuppfattning behövs för att frambringa upplevelser.<br />
Förmågan till förståelse används då vi fäller omdömen om omvärlden, genom att inordna<br />
upplevelser under begrepp.<br />
När vi fäller omdömen om världen är förståndet beroende av vissa formella begrepp,<br />
kategorier, som är a priori. Dessa begrepp utgör källan till de principer som måste följas<br />
när man inordnar erfarenheter under begrepp för att omdömen skall bli objektiva.<br />
Kant vänder sig emot<br />
1) att alla begrepp och all kunskap kommer enbart från erfarenheten<br />
2) att vissa begrepp och viss kunskap kan vara oberoende av erfarenheten<br />
Kant accepterar att vi får information genom intryck, vilket är ett empiristiskt synsätt.<br />
Dessa intryck kallar Kant för föreställningar eller sinnliga åskådningar. Innehållet utgör<br />
dess ”materia” och de har också en tidslig och rumslig form. ”Rumsligheten” och<br />
”tidsligheten” i föreställningen är inte uppbyggda av andra intryck utan är a priori. Rum<br />
och tid förutsätts när du har en föreställning. För att en föreställning skall vara kunskap<br />
måste de ha ett innehåll och i ett omdöme har inordnats under begrepp. Rum och tid<br />
kommer genom detta att betraktas som föremål!<br />
”Tankar utan innehåll är tomma, åskådningar utan begrepp är blinda” /Kant<br />
Kant accepterar stora delar av empirismens kunskapsteori. Om sinnena bara ger oss<br />
föreställningar så har vi bara indirekt tillgång till yttervärlden. Kant hävdar att vi måste<br />
anta att föreställningarna beror på ting i sig, om vilka vi inte kan ha någon kunskap.<br />
”Ting i sig” utgör ett gränsbegrepp som vi måsta anta för fullständighetens skull, men<br />
vars innehåll är negativt. Kant kallar detta transcendental idealism.<br />
Skilj transcendental från transcendent:<br />
Transcendent kunskap skulle vara att anse att kunskapen går utanför erfarenhetens<br />
gränser = OMÖJLIGT enligt Kant.<br />
Transcendental kunskap ”inte så mycket avser föremål, utan den typ av kunskap vi kan ha om<br />
föremål, såvitt denna skall vara möjlig a priori”<br />
Denna inställning är svår att skilja från berkeleyansk empirisk idealism. Kant åtskiljer<br />
dem, men säger att de är förenliga.<br />
11.1.1 KANTS ”KOPERNIKANSKA REVOLUTION”<br />
Innebär att man skall uppfatta föremålen som om de anpassade sig till vår<br />
åskådningsförmåga snarare än att uppfatta åskådningen som om den anpassade sig till<br />
föremålen. Detta ger att föremålen inte är något annat än vad våra sinnesåskådningar<br />
föreställer för oss; de är föreställningar, på de villkor som rummets och tidens former<br />
bestämmer. [innebär detta att det egentligen inte finns någonting som vi inte kan uppfatta???]<br />
Transcendental idealism förutsätter skillnad mellan<br />
fenomen det som ter sig<br />
noumenon det som uppfattas av förnuftet (pl. av noumena)<br />
- 37 -