Filosofins historia (pdf) - Öhrngren

Filosofins historia del 2 Magnus Anderson
Sammanfattning Per Öhrngren
Ht 2003
För att vår förmåga att förstå skall fungera behövs förmågan till sinnesuppfattning.
Förmågan till sinnesuppfattning behövs för att frambringa upplevelser.
Förmågan till förståelse används då vi fäller omdömen om omvärlden, genom att inordna
upplevelser under begrepp.
När vi fäller omdömen om världen är förståndet beroende av vissa formella begrepp,
kategorier, som är a priori. Dessa begrepp utgör källan till de principer som måste följas
när man inordnar erfarenheter under begrepp för att omdömen skall bli objektiva.
Kant vänder sig emot
1) att alla begrepp och all kunskap kommer enbart från erfarenheten
2) att vissa begrepp och viss kunskap kan vara oberoende av erfarenheten
Kant accepterar att vi får information genom intryck, vilket är ett empiristiskt synsätt.
Dessa intryck kallar Kant för föreställningar eller sinnliga åskådningar. Innehållet utgör
dess ”materia” och de har också en tidslig och rumslig form. ”Rumsligheten” och
”tidsligheten” i föreställningen är inte uppbyggda av andra intryck utan är a priori. Rum
och tid förutsätts när du har en föreställning. För att en föreställning skall vara kunskap
måste de ha ett innehåll och i ett omdöme har inordnats under begrepp. Rum och tid
kommer genom detta att betraktas som föremål!
”Tankar utan innehåll är tomma, åskådningar utan begrepp är blinda” /Kant
Kant accepterar stora delar av empirismens kunskapsteori. Om sinnena bara ger oss
föreställningar så har vi bara indirekt tillgång till yttervärlden. Kant hävdar att vi måste
anta att föreställningarna beror på ting i sig, om vilka vi inte kan ha någon kunskap.
”Ting i sig” utgör ett gränsbegrepp som vi måsta anta för fullständighetens skull, men
vars innehåll är negativt. Kant kallar detta transcendental idealism.
Skilj transcendental från transcendent:
Transcendent kunskap skulle vara att anse att kunskapen går utanför erfarenhetens
gränser = OMÖJLIGT enligt Kant.
Transcendental kunskap ”inte så mycket avser föremål, utan den typ av kunskap vi kan ha om
föremål, såvitt denna skall vara möjlig a priori”
Denna inställning är svår att skilja från berkeleyansk empirisk idealism. Kant åtskiljer
dem, men säger att de är förenliga.
11.1.1 KANTS ”KOPERNIKANSKA REVOLUTION”
Innebär att man skall uppfatta föremålen som om de anpassade sig till vår
åskådningsförmåga snarare än att uppfatta åskådningen som om den anpassade sig till
föremålen. Detta ger att föremålen inte är något annat än vad våra sinnesåskådningar
föreställer för oss; de är föreställningar, på de villkor som rummets och tidens former
bestämmer. [innebär detta att det egentligen inte finns någonting som vi inte kan uppfatta???]
Transcendental idealism förutsätter skillnad mellan
fenomen det som ter sig
noumenon det som uppfattas av förnuftet (pl. av noumena)
- 37 -