När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan - Trialog

22 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan
Olika utformning av inflytandet
En annan av översiktens begränsningar är att inflytandet utformats på olika sätt i de identifierade
studierna. I sex fall av tio är det faktiska inflytandet ”direkt” (Mancini, et al., 1976;
Martinek, 1978; Martinek, et al., 1977; Richter & Tjosvold, 1980; Schempp, et al., 1983;
Tjosvold & Santamaria, 1978), med vilket avses att det tydligt framgick hur barnen fick
utöva sitt inflytande. I exempelvis Richter och Tjosvolds studie fick barnen bestämma
vilket ämne och vilka aktiviteter de skulle ägna sig åt under de följande fem veckorna i
samhällsvetenskap. I fyra fall av tio är inflytandet däremot ”indirekt” (Fry & Addington,
1984; Marcon, 1992; Scott, 1994; Solomon, et al., 1996), med vilket avses att det inte
exakt framgår hur barnen fick inflytande, utan snarare att skol- eller klassrumsklimatet
gynnade sådana möjligheter. I exempelvis Solomon och medarbetares studie fick lärarna i
experimentskolorna genomföra ett undervisningsprogram som skulle öka klassrummets
”sense of community”, och idén med detta var bland annat att det skulle gynna barnens
möjligheter till inflytande, eftersom det skulle underlätta samverkan mellan eleverna och
mellan eleverna och lärarna samt utveckling av elevernas demokratiska och prosociala
värderingar. Det är svårt att veta om de indirekta utformningarna av inflytande gynnar
barns hälsa på samma sätt som de direkta utformningarna av inflytande, men de är sannolikt
mindre kraftfulla. Detta är en fråga för framtida forskning att avgöra. I denna rapport
gick det dock inte att ta ställning i frågan, eftersom författarna rapporterade effekter på
olika sätt som gör att de är svåra att jämföra.
Olika lärare
En tredje begränsning är att lärarna i vissa studier varit desamma under perioder med och
utan ökat inflytande (t.ex. Mancini, et al., 1976; Martinek, 1978; Schempp, et al., 1983),
medan andra studier haft olika lärare för barn med ökat inflytande och barn utan sådant
inflytande (t.ex. Fry & Addington, 1984; Marcon, 1992; Martinek, et al., 1977). I förra
fallet är det svårt att veta om lärarna betett sig på samma sätt oberoende av vilka barn de
undervisat och i det senare fallet är det svårt att veta om lärarna i ena gruppen varit
likvärdiga lärarna i den andra. Om en lärare exempelvis betett sig ”varmt” i inflytandegruppen,
men ”kallt” i gruppen utan inflytande är det möjligt att detta påverkat barnen och
bidragit till hälsoutfallen, trots att det var inflytandet/bristen på inflytandet man ville mäta
effekterna av. I några studier har man funderat över detta problem och försökt föregripa det
(Richter & Tjosvold, 1980; Solomon, et al., 1996), medan man i de flesta fall inte gjort det
(se bilaga 1, kolumn 7, för mer information).
Olika förutsättningar hos barnen
En fjärde begränsning i de identifierade studierna är att ungefär hälften av dem inte har
kontrollerat för barnens olika intellektuella förutsättningar att uttrycka sitt inflytande
innan exponeringen påbörjades (t.ex. Martinek, et al., 1977; Schempp, et al., 1983;