När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan - Trialog

Recommendations

Info

Tjosvold & Santamaria, 1978). Det är tänkbart att gruppen som fått ökat inflytande bestått av mer kognitivt utvecklade barn än gruppen utan inflytande. De skillnader som tillskrivs variation i inflytandet skulle då kunna förklaras av skillnader mellan barnen vid studiens start. Hälften av studierna har dock varit utformade så att försöks- och kontrollgrupperna har varit likvärdiga vid studiens början. Detta talar för att huvudfynden i denna översikt inte kan förklaras av brister i jämförbarhet mellan eleverna i experiment- och kontrollgrupper. Olika exponerings- och uppföljningstider En femte begränsning i de identifierade studierna är de olika exponerings- och uppföljningstiderna. Vissa studier har mätt effekterna av inflytande efter en knapp timmes exponering, medan andra mätt effekterna av inflytande efter månader eller år (för mer information se kolumn 6, bilaga 1). En fördel med kort exponeringstid är att det sannolikt ökar möjligheten att påvisa effekter. De långsiktiga effekterna av barns inflytande är dock intressantare (se t.ex. Solomon, et al., 1996). Det är möjligt att barn som fått större inflytande i skolan klarar sig bättre som vuxna eftersom de tränats i samarbete, i att ta ansvar för det egna lärandet och har fått ta del av demokratiska och prosociala värderingar (se Solomon, et al., 1996). Än så länge verkar det dock saknas studier som följt upp individer i vuxen ålder som exponerades för ökat inflytande i skolan som barn. Detta återstår dock för framtida forskning att utreda. Olika utgångsläge när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 23 I studierna analyseras barns hälsa i skolsituationer där barnens inflytande varierar. Studierna visar att hälsan i allmänhet blir bättre om inflytandet ökar. En tänkbar förklaring till detta fynd kan vara att barnen i utgångsläget hade påtagligt lite inflytande. De flesta studier är genomförda i USA. En internationell jämförelse tyder på att barn i USA upplever mindre inflytande i skolan än barn i Sverige (World Health Organisation, 2000). Vidare är flera studier genomförda på 1970- och 1980-talen. Det är troligt att barn har mer inflytande i skolan i dag än de hade då och därför är det möjligt att de gynnsamma effekterna av ökat inflytande inte skulle vara giltiga i dag, eftersom barn i Sverige sannolikt har mer inflytande än de hade vid utgångsläget i de redovisade studierna. Skolverkets attitydundersökningar talar dock emot denna tolkning. Den senaste redovisningen visar att elever önskar kunna påverka sin situation i skolan avsevärt mer än de har möjligheter till (Skolverket, 2004). Exempelvis anger 76 procent att de vill kunna påverka reglerna i skolan, medan endast 24 procent upplever sig ha denna möjlighet. Resultatet i denna översikt förefaller därför vara tillämpbart även i Sverige år 2004. En styrka i studierna är att barnen har stor socioekonomisk och etnisk spridning, vilket innebär att förutsättningarna att generalisera resultaten till svenska förhållanden är goda. Däremot kan vi bara generalisera dem till barn mellan 4 och 12 år, eftersom vi inte kunde
24 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan identifiera några studier på äldre barn (ungdomar). En annan styrka i redovisade studier är att huvuddelen utförts som kontrollerade experiment vilket medger god säkerhet för slutsatserna. Generella slutsatser: vad översikten säger och inte säger Resultaten i denna översikt kan bara generaliseras till skolsammanhang eftersom de identifierade studierna enbart studerat barns inflytande i skolan. Vi kan således inte säga att inflytande är bra för barns hälsa i andra sammanhang, såsom i familjen, i socialtjänsten, i en domstol eller inom andra arenor där barn verkar. Dessutom kan vi bara generalisera resultaten av översikten till barn i åldersgruppen 4–12 år, eftersom vi inte kunde identifiera några studier som undersökt hälsoeffekterna av inflytande hos äldre barn (ungdomar). Ett skäl till båda dessa två fynd kan vara den sökstrategi som användes i föreliggande rapport, exempelvis att fokus lades på faktiskt inflytande till skillnad från upplevt inflytande. Det finns en omfattande forskningstradition inom det psykologiska området som studerat begrepp såsom upplevd kontroll (eng. perceived control) och självbestämmande (eng. self-determination) och dessa begrepps betydelse för barns hälsa. I denna översikt exkluderades dock dessa studier eftersom vi ville undersöka det faktiska inflytandets betydelse för barns hälsa (trots att upplevd och faktisk kontroll sannolikt är starkt korrelerade med varandra). Ett skäl till vår avgränsning är att resultat i form av ökad upplevd kontroll kan vara svåra att tolka. Om ett samband påvisas mellan upplevd kontroll och god hälsa kan det tolkas på flera sätt. En möjlig tolkning är att upplevd kontroll avspeglar faktisk kontroll och att denna faktiska kontroll leder till bättre hälsa. En annan möjlig tolkning är dock att upplevelse av kontroll och självrapporterad god hälsa avspeglar ett allmänt välbefinnande. Detta välbefinnande kan vara bestämt av förhållanden som ligger utanför den situation som analyseras. Exempelvis kan förhållandet i hemmet påverka välbefinnandet och därigenom en upplevelse av kontroll i skolan, utan att upplevelsen av kontroll i skolan har sin grund i faktiskt inflytande. Av dessa skäl har vi avstått från att analysera den litteratur som behandlar upplevd kontroll. Vi inkluderade inte heller sökorden engagement eller power trots att dessa ord sannolikt också är kopplade till faktiskt inflytande. Det är anmärkningsvärt att endast tio välkontrollerade studier av inflytandets effekter på barns hälsa kunde påvisas. Det är också förvånande att endast ett fåtal studier påträffades från 1990-talet och att ingen studie påträffades från 2000-talet, inte minst med tanke på att Barnkonventionen tillkom 1989. Återigen kan en orsak till detta resultat vara den sökstrategi som användes, men det kan knappast vara hela förklaringen. Vi ägnade stor tid åt att förstå hur begreppet inflytande används på barn- och ungdomsområdet för att därigenom kunna använda lämpliga sökord. Det är därför sannolikt att vi lyckats identifiera de flesta kvantitativa studierna inom området. Man hade också kunnat förvänta sig att studierna skulle komma från andra länder än USA. Av de identifierade studierna var 9/10
Page 1 and 2: När barn och ungdomar får bestäm
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Sammanfattning Frågan Delaktighet
Page 9 and 10: 8 när barn och ungdomar får best
Page 11 and 12: 10 barns och ungdomars inflytande D
Page 18 and 19: Resultat när barn och ungdomar få
Page 20: när barn och ungdomar får bestäm
Page 23: 22 när barn och ungdomar får best
Page 32 and 33: Bilagor Bilaga 1. Sammanfattade bes
Page 34 and 35: Övriga kommentarer Resultat Infl y
Page 40 and 41: Resultat Infl ytandets betydelse Ö
Page 42 and 43: Samlad kodningen för hälsodimensi
Page 48 and 49: Författare, år Hälsodimension P
Page 50 and 51: Författare, år Hälsodimension P
Page 52: Delaktighet och inflytande i samhä

När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan - Trialog

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?