05.09.2013 Views

Jordisering (pdf) - Fobo

Jordisering (pdf) - Fobo

Jordisering (pdf) - Fobo

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Intill äppelträden har Börje grävt ned breda dräneringsrör<br />

där han stoppar ned orga niskt material,<br />

t ex trädets egen fallfrukt, för att ge näring<br />

till träden och för att djupvattna i. Även efter regn<br />

kan det vara torrt djupare ned i jorden där rötterna<br />

hämtar vatten och näring. Årets enorma<br />

äppelskörd vittnar om att metoden fungerar väldigt<br />

bra.<br />

Det går även att rädda gamla fruktträd<br />

genom att tillföra mycket näring på det här<br />

sättet. Istället för att hugga ned dem så fortsätter<br />

de att ge frukt ännu några år.<br />

Detta är också ett resonemang som<br />

Börje använder omkring gödslingen. Han<br />

menar att ytgödsling som marktäckning<br />

eller att bruka ned gödsel ytligt leder till att<br />

rötterna inte går ned på djupet. Växten blir<br />

därmed mer känslig för väder och vind.<br />

Rekordskördar<br />

Att det går bra att odla pumpor med Börjes<br />

jordiseringsmetod – eller maximalmetoden<br />

som han också kallar den – kan man<br />

knappast diskutera. Men det fungerar även<br />

bra med andra grönsaker. På Börjes hemsida<br />

kan man se bilder på en sockerbeta som<br />

väger 7,5 kilo, en foderbeta på 12 kilo, en<br />

morot som väger 1,8 kilo, en rödbeta på 1,8<br />

kilo, en tomat på 0,8 kilo och dill som blev<br />

nästan 3 meter hög. Imponerande!<br />

– Jag har också fått 3,5 kilo potatis på<br />

ett enda stånd. Men det mest intressanta tyckte jag var att<br />

sättpotatisen inte hade blivit dålig utan kunde skördas och<br />

kokas med de andra potatisarna.<br />

Börje tror att sättpotatisen kunde överleva ytterligare en<br />

säsong genom att det fanns så mycket näring tillgängligt. Och<br />

det är just näringen som ger smak till grönsakerna, menar<br />

han. Även rekordpumporna som han odlar är fullt ätbara och<br />

har ett gott, orange kött fyllt med betakaroten.<br />

Börjes odlingsmetod liknar delvis andra metoder för<br />

djupbäddar och odling på komposthögar. Men han anser att<br />

det är viktigt att näringen läggs ned i pelare och att det finns<br />

vanlig jord runtomkring. Det gör det möjligt för växterna<br />

att välja att ta näring från pelaren eller att växa vidare i den<br />

vanliga joden.<br />

Dessutom tycker han inte att rotsaker ska växa direkt i det<br />

organiska avfallet. När det gäller rotsaker kan man antingen<br />

odla dem ett år efter att näring lagts ned eller ha näringspelare<br />

nära odlingsraden men inte mitt i den. Man kan då tänka sig<br />

en odlingsföljd där man första året odlar t ex pumpa, nästa år<br />

rotsaker och kanske tredje året bönor eller någon annan växt<br />

som inte behöver så mycket näring. Ett annat alternativ är att<br />

borra men fylla hållet med jord 10­20 centimeter överst så att<br />

näringen hamnar under rotsakerna.<br />

Fruktträd<br />

Det är inte bara i grönsakslandet som Börje använder<br />

jordiseringsmetoden. Han har också grävt ned breda<br />

dräneringsrör vid sina äppelträd. I dessa rör stoppar han ned<br />

organiskt material och han vattnar också i rören för att få ner<br />

vatten på en djup nivå.<br />

– Jag märker ofta när jag borrar att det kan vara torrt djupt<br />

ned trots att det har regnat.<br />

Äppelträden har reagerat väldigt positivt på gödslingen<br />

och vattningen och årets äppelskörd är gigantisk (se bild). Även<br />

träden runt hans pumpaväxthus har vuxit till sig enormt. Ett<br />

körsbärsträd som står nära växthuset har skickat ut en tjock<br />

rot till mot växthuset och stammen har en tydlig buckla som<br />

visar tillväxt just i den riktningen.<br />

– Man kan också rädda gamla fruktträd och få dem att ge<br />

frukt igen med denna metod. Många tror att det bara är att<br />

hugga ned gamla fruktträd men ger man dem näring kommer<br />

det fram nya grenar och man kan få skörd många år till.<br />

Odlaren nr 4-2011 7<br />

2

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!