Views
5 years ago

Jordisering (pdf) - Fobo

Jordisering (pdf) - Fobo

Intill äppelträden har

Intill äppelträden har Börje grävt ned breda dräneringsrör där han stoppar ned orga niskt material, t ex trädets egen fallfrukt, för att ge näring till träden och för att djupvattna i. Även efter regn kan det vara torrt djupare ned i jorden där rötterna hämtar vatten och näring. Årets enorma äppelskörd vittnar om att metoden fungerar väldigt bra. Det går även att rädda gamla fruktträd genom att tillföra mycket näring på det här sättet. Istället för att hugga ned dem så fortsätter de att ge frukt ännu några år. Detta är också ett resonemang som Börje använder omkring gödslingen. Han menar att ytgödsling som marktäckning eller att bruka ned gödsel ytligt leder till att rötterna inte går ned på djupet. Växten blir därmed mer känslig för väder och vind. Rekordskördar Att det går bra att odla pumpor med Börjes jordiseringsmetod – eller maximalmetoden som han också kallar den – kan man knappast diskutera. Men det fungerar även bra med andra grönsaker. På Börjes hemsida kan man se bilder på en sockerbeta som väger 7,5 kilo, en foderbeta på 12 kilo, en morot som väger 1,8 kilo, en rödbeta på 1,8 kilo, en tomat på 0,8 kilo och dill som blev nästan 3 meter hög. Imponerande! – Jag har också fått 3,5 kilo potatis på ett enda stånd. Men det mest intressanta tyckte jag var att sättpotatisen inte hade blivit dålig utan kunde skördas och kokas med de andra potatisarna. Börje tror att sättpotatisen kunde överleva ytterligare en säsong genom att det fanns så mycket näring tillgängligt. Och det är just näringen som ger smak till grönsakerna, menar han. Även rekordpumporna som han odlar är fullt ätbara och har ett gott, orange kött fyllt med betakaroten. Börjes odlingsmetod liknar delvis andra metoder för djupbäddar och odling på komposthögar. Men han anser att det är viktigt att näringen läggs ned i pelare och att det finns vanlig jord runtomkring. Det gör det möjligt för växterna att välja att ta näring från pelaren eller att växa vidare i den vanliga joden. Dessutom tycker han inte att rotsaker ska växa direkt i det organiska avfallet. När det gäller rotsaker kan man antingen odla dem ett år efter att näring lagts ned eller ha näringspelare nära odlingsraden men inte mitt i den. Man kan då tänka sig en odlingsföljd där man första året odlar t ex pumpa, nästa år rotsaker och kanske tredje året bönor eller någon annan växt som inte behöver så mycket näring. Ett annat alternativ är att borra men fylla hållet med jord 10­20 centimeter överst så att näringen hamnar under rotsakerna. Fruktträd Det är inte bara i grönsakslandet som Börje använder jordiseringsmetoden. Han har också grävt ned breda dräneringsrör vid sina äppelträd. I dessa rör stoppar han ned organiskt material och han vattnar också i rören för att få ner vatten på en djup nivå. – Jag märker ofta när jag borrar att det kan vara torrt djupt ned trots att det har regnat. Äppelträden har reagerat väldigt positivt på gödslingen och vattningen och årets äppelskörd är gigantisk (se bild). Även träden runt hans pumpaväxthus har vuxit till sig enormt. Ett körsbärsträd som står nära växthuset har skickat ut en tjock rot till mot växthuset och stammen har en tydlig buckla som visar tillväxt just i den riktningen. – Man kan också rädda gamla fruktträd och få dem att ge frukt igen med denna metod. Många tror att det bara är att hugga ned gamla fruktträd men ger man dem näring kommer det fram nya grenar och man kan få skörd många år till. Odlaren nr 4-2011 7 2

Hela Börjes växthus på ca 100 kvadratmeter, fylls av en enda pumpaplanta. Det är också bara en enda pumpa som får växa till sig, de övriga som plantan sätter skördar Börje när de är stora som tennisbollar, allt för att näringen ska koncentreras och förhopp ningsvis ge en världsrekordstor pumpa. I år satte det kalla och regniga skånska vädret stopp för den förhopp ningen men nästa år hoppas han på en rekordpumpa. Bra tillförsel av näring och vatten anser Börje också är lösningen på sjukdomar och ohyra i trädgården. – Rosor till exempel drabbas ju av många sjukdomar och angrepp. Men ger man dem näring och vatten på djupet så håller de sig fina. När nya buskar och träd ska planteras borrar Börje först ett hål som han fyller med organiskt material och gödning på djupet. Eftersom det är bra med stora planteringgropar förstorar han hålet med hjälp av en spade. Börje vattenfyller sedan hålet och låter vattnet rinna undan. Sedan planteras växten i hålet med jord. Ett nyplanterat nektarinträd har med denna metod gett Börje frukt redan första året. Bara organiskt material Generellt är Börje negativ till det han kallar ytgödsling, dvs. täckodling eller ytlig nedbrukning av gödsel. Dels försvinner en hel del av näringen upp i luften, även det mullbildande kolet i form av koldioxid, dels får växterna ytliga rötter. – Med jordisering skulle vi ta tillvara all näring från det organiska materialet och tillföra det direkt till växterna. Om allt organiskt avfall på jordklotet jordiserades genom grävning, borrning och/eller plöjning skulle ingen behöva svälta. Han tycker alltså att det är bäst att tillföra växtmaterial direkt. Därför komposterar han inte utan trycker t ex ogräs och små kvistar rakt ned i hålen. Större grenar kan han flisa men han låter då fliset ligga och dra med urin och vatten innan det hamnar i jorden. – Gräsklipp är bättre näring än stallgödsel – djuren har ju tagit upp en del av näringen. Jag tycker också det är märkligt att göra terra preta (träkol) av organiskt material. Man får helt enkelt ut mer näring om man tillför det organiska materialet direkt. Börje är skeptisk till att indianerna i Amazonas skulle ha bränt ned sina träd för att skapa terra preta. Hans matjordslager är numera lika djupt som terra preta­jordarna längs Amazonasfloden (1 meter) och när han borrar på djupet så märker han att materialet i gamla borrhål omvandlats till något som liknar torv. 8 Med hjälp av en indikatorklocka kan Börje följa sin stora pumpas tillväxt under dygnets alla timmar. Han har upptäckt att den växer mer på natten än på dagen. Anledningen är att plantan samlar in näring på dagen, via fotosyntesen, för att sedan omsätta den i tillväxt under natten. Odlaren nr 4-2011

Grodda som proffsen (pdf) - Fobo
Bärbuskar (pdf) - Fobo
Svart jord - terra preta (pdf) - Fobo
Hämta tidningen som PDF - Geotec
Download 10.5, PDF-Datei - AL-KO Garten + Hobby
Fältbiologen 1/2013.pdf - Fältbiologerna
Proteinhandboken utdrag, Faktaavsnitt får, 2012.pdf
Proteinhandboken utdrag, Faktaavsnitt gris, 2012.pdf
Rapport 1092.pdf - energiaskor.se
Läs hela artikeln (PDF) - Porsche
Affisch i A4. Gratis som PDF. Hämta här - Vita nykter
Föreläsningen som PDF - Stockholm Resilience Centre
Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB
Ladda ner PDF-fil (Makten över maten) - Globalarkivet
Rapport 1081.pdf - Svenska EnergiAskor AB
"Ät något gott - Rädda världen" i pdf-format - Globala gymnasiet
Informationsblad om Akkats (PDF 603 kB) - Vattenfall