Gruppsykoterapi för tonåringar med fokus på ... - BUP
Gruppsykoterapi för tonåringar med fokus på ... - BUP
Gruppsykoterapi för tonåringar med fokus på ... - BUP
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Rädsla skiljer sig åt beroende <strong>på</strong> om den är akut eller i annalkande. Olika<br />
sorters rädsla leder till olika beteenden. Ett o<strong>med</strong>elbart hot leder till handling,<br />
s.k. freezing (passivt undvikande) eller flykt <strong>med</strong>an oro in<strong>för</strong> kommande hot<br />
ökar vår vaksamhet och våra musklers känslighet.<br />
På senare tid har man sett indikationer <strong>på</strong> att dessa olika sorters rädsla aktiverar<br />
olika delar av hjärnan. Men om vi talar om de båda typerna av rädsla kan<br />
vi dela upp dem utifrån tre faktorer; intensitet (hur intensivt, starkt är hotet),<br />
timing (är hotet o<strong>med</strong>elbart eller i annalkande) samt coping (det är de handlingar<br />
vi kan ut<strong>för</strong>a <strong>för</strong> att minska eller eliminera faran). Rädsla är en emotion<br />
som lätt kan ockupera vårt <strong>med</strong>vetande, det är svårt att tänka <strong>på</strong> något annat<br />
när vi är rädda, vi blir oftast helt <strong>fokus</strong>erade <strong>på</strong> det upplevda hotet. Den kan<br />
vara under längre tid eller komma i perioder. Rädsla figurerar i många psykiska<br />
diagnoser såsom fobier, PTSD och panikattacker. (Ekman, 2003).<br />
Ledsnad/<strong>för</strong>tvivlan. Ledsnad/<strong>för</strong>tvivlan (Tomkins använder ordet distress)<br />
är kopplad till <strong>för</strong>lust, separation och besvikelse. Många typer av <strong>för</strong>luster<br />
väcker ledsenhet, nedstämdhet, tyngd. Det kan vara faktiska <strong>för</strong>luster som när<br />
någon dör. Ekman skriver att ett barns död är ett universellt exempel <strong>på</strong> vad<br />
som väcker ledsenhet och vånda. Men det kan också handla om rent psykologiska<br />
former av separation, t.ex. när vi <strong>för</strong>lorar vår självuppskattning efter ett<br />
misslyckande av något slag, känner oss utan<strong>för</strong> eller inte fått uttrycka oss när<br />
vi känt behov av det.<br />
Depression är ett komplext syndrom, vilket innehåller många känslor, tankar<br />
och beteenden, ledsenhet finns <strong>med</strong> som ett inslag. Att känna sig sårad är<br />
starkt <strong>för</strong>knippat <strong>med</strong> ledsenhet men är också en mer komplex känsla som är<br />
kopplad till när vi känner oss ignorerade, avvisade, skuldbelagda etc. Ledsenhet<br />
<strong>med</strong><strong>för</strong> passivitet, resignation, hopplöshet och låg kroppslig vitalitet.<br />
Den kan dock avlösas av stunder av vånda, vilka många menar har inslag av<br />
protest. Vi kan antingen <strong>på</strong> grund av ledsenhet och <strong>för</strong>tvivlan reagera <strong>med</strong> att<br />
vi söker andras hjälp <strong>för</strong> att minska vår upplevelse av affekten eller vi kan dra<br />
oss undan, inåt i oss själva <strong>för</strong> att återhämta oss. Den primära affekten signalerar<br />
troligen att vi behöver uppmärksamma stimuli, de externa eller interna,<br />
som väckt den.<br />
Intensiva känslor av sorg och ledsenhet kommer ofta i vågor <strong>med</strong> kraftiga<br />
smärtsamma toppar. En sörjande person har ofta inslag av andra starka känslor<br />
emellan dessa tillfällen. Då kan ilska, rädsla men också ibland positiva<br />
känslor komma som glädjefyllda minnen av den vi <strong>för</strong>lorat.<br />
Ledsenhet i form av den mer komplexa sorgen signalerar åt oss att det behövs<br />
energi och uppmärksamhet att arbeta oss igenom en <strong>för</strong>lust <strong>för</strong> att den inte<br />
skall bli permanent eller allt<strong>för</strong> djup. Greenberg (2003) menar att det är vik-<br />
13
Change language