Skopet - Sundsvall

Skopet 

En tidning för anställda inom Sundsvalls kommun, nr 3 /2007 

Konsumenten 

i centrum 

sid 6 

Inspektör tar sig 

vatten över huvudet? 

sid 14–16 

180 FIXAR 

KOMMUNENS OGRÄS! 

29 jobb bort på 

Vägavdelningen? 

– FACKET LETAR EFTER ANDRA BESPARINGAR

|Skopet, nr 3/2007| 

sid 10-11 

Vägavdelningen överkörd 

av ledningen 4–5 

– facket letar alternativa besparingar 

Konsumenten i centrum 6 

Konsument Sundsvall guidar dig rätt 

bland reklamationer och energikostnader 

180 unga tar hand om ogräs 8–9 

–Hanna Björnberg gillar sitt 

sommarjobb, för hon får vara ute 

Hej, vad gör ni? 10–11 

Skopet kommer på besök och tar 

pulsen på era arbetsplatser 

Debattinlägg 12 

Christin Ekman vet inte om hon 

ska skratta eller gråta 

Lärare i Kurdistan 13 

– Tre lärare och två skolledare 

besöker turkiska skolor 

Miljöinspektör i vattendrag 14–16 

Erik Isacson tar vattenprover där 

vattnet rinner till som mest 

Skopetkrysset 17 

– ta chansen att vinna presentkort 

Vrid ur effekten ur ungarna 18 

– rapport från kommunfullmäktige 

Direktören har ordet 19 

– Den femte personalenkäten 

Porträttet: 

Elisabet Tallving 20 

– projektledare på Bygg & Förvaltning 

med tennis och båtar i blodet 


2 SKOPET 

Nationaldagen 

och torkade tårar 

Nu är blomstertiden kommen! Vi har redan avverkat nationaldagens alla 

festligheter. Skolavslutningarnas tårar har torkat och student mössorna 

har blivit solkiga. Snart är det midsommar och strax därpå har kristdemokraterna 

sitt riksting i Sundsvall, just före Gatufesten. Vi visar stolta upp vår 

vackra sommarstad för alla som besöker oss. Visste du att Kulturmagasinet brukar 

få de flesta besöken av långväga turister under sommaren? Från Australien och 

USA kommer de, på jakt efter sina norrländska rötter. I Kulturmagasinet finns 

experterna som kan visa dem rätt i alla databaser och arkiv. 

Kommunens verksamheter pågår hela sommaren, på sina ställen med lite 

lägre intensitet än vanligt. På andra ställen krävs det intensivare insatser än annars. 

Som när det gäller att hålla efter ogräset i parker och rabatter, exempelvis. 

Läs om Hanna och Tommie och deras sommarjobb. De är två av de 180 ungdomar 

som i år sommarjobbar på fastighetskontoret. 

V I HAR BADEN OCH FISKVATTEN 

Semester ska de flesta av oss ändå ha i sommar. Man behöver inte åka långt 

bort. Här finns både baden och fiskevattnen! I Skopet kan du läsa hur miljökontoret 

kollar resultaten av vinterns kalkning av fiskesjöarna, en av förutsättningarna 

för sommarens fångster. Kanske finns det de som oroar sig för 

framtiden, trots semester och fint fiske. På fastighetskontorets vägavdelning 

riskerar tjugonio personer att sägas upp, om verksamheten 

läggs ut på entreprenad. 

I NVÄNDNINGAR MOT ARTIKEL 

I det här numret får du veta vad som hänt 

på Kulturskolan, sedan den anmäldes till 

Arbetsmiljöverket i vintras. Personal vid 

Socialtjänstens bemanningsenhet invänder 

mot artikeln i förra Skopet, och berättar att de 

är nöjda med såväl förändringsarbete som chef. 

Och Lärarförbundet har reagerat på intervjun 

med Anita Bdioui i förra numret. Debattinlägg 

från dem och svar från Anita finns i det här numret. 

Det är jätteroligt när tidningen 

skapar debatt! Vi ser fram emot en 

höst när det kommer att hända väldigt 

mycket som är värt att debattera 

i vår kommunala värld. Till dess 

önskar vi alla en härlig blomstertid 

och sköna sommardagar! 

Christina Lindqvist 

Ansvarig utgivare 

Sundsvalls kommuns personaltidning, nr 3/2007, årgång 17 

Ansvarig utgivare: Christina Lindqvist tel: 060-19 22 44 , e-post: christina.lindqvist@sundsvall.se Redaktör: Ingela Hofsten & Olof Axelsson, tel: 060-17 74 30, 16 21 45, 

e-post: skopet@journalisthuset.se 

Produktion: Journalisthuset i Sundsvall, www.journalisthuset.se Form: Andreas Stickler & Jennie Harström Korrektur: Anders Hammarberg Adress: Skopet, Journalisthuset i 

Sundsvall, Sjögatan 23, 852 34 Sundsvall, e-post: skopet@journalisthuset.se Upplaga: 9000 Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall Omslagsbild: Bo Fernström. 

Idé- och referensgrupp: Marie Israelsson, stadsbyggnadskontoret, Inger Axbrink, Sundsvall Energi, Ylva Jacobsson, miljökontoret, Peter Lindberg, Lärarförbundet, Christina Lindqvist, 

Kultur & Fritid, Ann-Britt Nilsson, socialtjänsten, Arvid Höglund, arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, Lena Lundqvist, SKTF, Ulf Wallin, fastighetskontoret, Magnus Wiklund, 

Sundsvall Vatten, Pia Åkerström, barn- och utbildningskontoret, Åsa Alidasdotter, informationsenheten, Lars Åström, Kommunal, Ulrika Nilsson, KS utvecklingsavdelning. 

www.sundsvall.se

|Enkät| 

Vilket var ditt första 

sommarjobb? 

Sara Björkbacka, 30, gymnasielärare: 

– När jag var 16 jobbade jag åt Östersunds 

kommun på Jamtli och deras historieland. 

Jag fick bära sekelskifteskläder och sälja 

sockervadd och köra karusell. Var där 2 år i 

rad och jobbade ungefär halva sommaren. 

Tjänade cirka 35:-/timme. 

Krister Sandås, 57, Fritidsgruppen: 

– I början av 60 sommarjobbade jag på stuveriet 

i hamnen. Jag fick klistra adresslappar på 

massabalar. Jag hade en kompis vars pappa var 

förman där så det var bara att anmäla sig och 

börja jobba direkt. Hade ungefär 100:-/vecka. 

Elisabeth Kibe, 48, förskollärare: 

– Jag var 13 år, bodde i Uppsala. Jag och min 

kompis fick jobb på hennes pappas arbete 

som fönsterputsare. Jag kommer ihåg att 

jag hade en fin röd sommarklänning och 

att vi tjuvkikade på några snygga killar 

som klippte gräset nedanför. Vi slängde 

sockerbitar på dem! 

Joao Pinheiro, 55, ordf. nämnden för arbetsmarknad, 

vuxenutbildning och integration: 

– Det här var i slutet av 70-talet. Ett par 

tre somrar blev det jobb bland annat på 

Gränges Aluminium som det hette då. Drog 

väl in ca 5 000–6 000/månad. 

Black Jack, karaoke, trummor 

och sång i Bosvedjan 

Vart tredje år gör Bosvedjeskolan en stor satsning på musik. 

Under en vecka händer en rad spännande saker. I år har 

dansbandet Black Jack upprätt och personal och elever har 

dansat till orkestern. 

Skolan har också haft besök av en celloorkester, ett 

hårdrockband från Domsaga och en afrikansk trumgrupp. 

Varje dag mellan 07.30–16.00 har skolans elever haft möjlighet 

att sjunga karaoke. 

Om vi förstår personalen rätt så har ”Boten Anna” varit 

minst sagt flitigt använd i sammanhanget. 

– Musikveckan betyder mycket för alla elever och oss 

som jobbar i skolan. Det händer saker och det blir liv över- 

FAMILJEDAG PÅ 

GUDMUNDSTJÄRN 

Familjedag på Gudmundstjärn som 

var planerad att gå av stapeln nu i vår 

är uppskjuten till någon gång i höst. 

Mer info kommer efter sommaren. 

CIRKUS BRAZIL JACK 

Det var många som ville gå på cirkus 

i år för 80:- per person. Biljetterna 

tog slut på bara några dagar och kön 

på återbudslistan var lång. I fjol sålde 

vi 244 biljetter mot 300 i år. 

Vad beror det på? Var det fler som 

nåddes av informationen, var det 

bättre datum än i fjol eller var det 

något annat som gjorde att det blev 

så populärt? 

|Citatet| 

SENASTE NYTT FRÅN SK 65 

Hör gärna av er till SK 65 så vi får 

veta till nästa år. Maila era synpunkter 

till sk65@sundsvall.se 

PROGRAM FÖR 

AVSLUTNING PÅ 

SUNDSVALLSKLASSIKERN 

Samling på Ängen (Södra Berget) 

lördag 16 juni kl. 12.00. 

När du lämnar ditt ifyllda startkort 

med namn får du en T-shirt och 

utelunch. (Medföljande kan köpa lunch 

för 50:- .) 

Därefter följer en trekamp 

innan prisutdelningen av 

SundsvallsKlassikern ca kl. 14.00 

Vinnarna dras från de inlämnade 

startkorten. Vinnarna ska hämta 

Hanna Björnberg om sitt sommarjobb på kommunen, sid 8: 

allt, säger läraren Anders Ullberg som har ett finger med i 

många av aktiviteterna. 

Den största händelsen under veckan är dock av tradition 

melodifestivalen. I år kom 15 bidrag till start. 45 elever stod 

på scenen. 

– Eleverna hittar själva på texterna, går med dem till musikfröken 

som hjälper till med refränger. Sedan sitter jag med 

eleverna i musikstudion och gör låtar. När de uppträder sjunger 

de på riktigt till inspelad originalmusik, berättar Anders. 

Bilden är tagen i samband med melodifestivalen när 

några av artisterna och Anders Ullberg väntar på resultatet 

från omröstningen. 

vinsten på plats. Många fina vinster, 

bland annat högsta vinsten som är 

ett presentkort på 5 000:- 

Välkomna! 

P.S. Nästa års SundsvallsKlassiker 

startar 1/7 2007 och avslutas i mitten 

av juni 2008. Du kan anmäla dig 

och köpa startkort redan här på 

avslutningen av 2007 års Klassiker. 

MÅ-BRA-MÄSSAN 

28–30 september är det MåBra 

mässa i Sundsvall. SK 65 kommer 

att delta med en liten monter. 

Kom gärna och hälsa på oss. 

”Jag hade chans att få andra jobb också 

men valde det här för att man får vara ute.” 

SKOPET 3 

F OTO: SVANTHE HARSTRÖM

Ikea-Carina mot 

nya arenor! 

Den 15 septem 

ber i 

år tillträder 

Carina Nordström-Sköldh 

posten som vd 

för Sundsvall 

Arena AB. 

I nuläget 

Carina Nordströmarbetar 

hon 

Sköldh. 

som varuhuschef 

på Ikea. Hennes huvud sakliga 

uppgifter kommer att vara att 

utveckla och marknadsföra varumärket 

Sundsvall samt bolagets 

anläggningar. 

Hon efterträder nuvarande vd Åke 

Norberg som går i pension. 

Pistvakt på 

Sticksjö skola 

En annorlunda undervisningsform 

har pågått i Sticksjö skola 

under vårterminen. 

Tre autistiska pojkar har tillsammans 

med två lärare och en 

fritidspedagog satt upp föreställningen 

Pistvakt. Idén till showen 

har eleverna kommit på själva. 

Förberedelserna startade 

redan i julas men blev intensivare 

närmare premiären. Förutom att 

eleverna fick lära sig danser och 

replikerna till föreställningen 

lärde sig eleverna betydligt mer 

som till exempel historia, dialekter, 

matematik och svenska. 

– De har brunnit för projektet 

och funnit motivation till att 

uttrycka sig och att utveckla 

språket, säger Laila Söderlund, 

lärare på Sticksjö skola. 

Ny fjärrvärmeanläggning 

Sundsvall Energi vill bygga 

en mindre pelletsanläggning 

för produktion av fjärrvärme 

i Indal. De första kunderna 

blir Stige skola, hyreshusen på 

Björkallén samt villor längs 

fjärrvärmeledningen. 

Anläggningen liknar den som 

byggdes i Lucksta 2006 och den 

kommer att producera 2 000 

MWh per år – motsvarande 

uppvärmningen av 100 villor. 

– Vi börjar gräva för fjärrvärmeledningarna 

i höst. 

Målsättningen är att starta 

anläggningen i december, säger 

Nils Lönnberg, projektledare 

Sundsvall Energi. 

4 SKOPET 

Vägavdelningen 

ÖVERKÖRD 

av ledningen 

Fastighetskontoret vill säga upp 29 arbetare på Vägavdelningen och 

lägga ut verksamheten på privata företag. Men facket letar alternativa 

besparingar för att rädda personalen. 

Fastighetsnämnden har tröttnat på att Vägavdelningen 

överskrider sin budget år efter år. Ekonomin måste vara 

i balans 2009, men hur det ska gå till finns det delade 

meningar om. 

Förvaltningsledningen har med stöd av en färsk konsultrapport 

föreslagit att samtliga 29 arbetare som sysslar med 

vägunderhåll och verkstad ska sägas upp. Genom att i stället 

köpa in tjänsterna från privata entreprenörer ska kostnaderna 

bli 6 miljoner kronor lägre per år. 

Enligt rapporten är det dyrare att ha egen personal som sköter 

snöröjningen. Kommunens egen personal har inte tillräckligt 

med jobb när det inte snöar, vilket drar upp snittkostnaden.

MBL-förhandlingar har inletts med facket, men 

dessa har lagts på is eftersom Kommunal arbetar med 

att hitta andra besparingar som gör att personalen 

kan vara kvar. 

– Det är mycket i konsultens beräkningar och 

resonemang som inte stämmer. Vi gör många 

andra arbetsuppgifter förutom snöröjningen som 

man också måste ta hänsyn till vid en jämförelse, 

säger Leif Eriksson, ordförande för Kommunal på 

fastighetskontoret. 

Ä PPLEN OCH PÄRON 

Bert Persson, en av dem som hotas av uppsägning, 

håller med: 

– Det är som att jämföra äpplen med päron. Det 

är också risk att de privata företagen höjer priserna 

när det inte finns en verksamhet i egen regi som 

motpol, säger han. 

Fackets rapport ska vara klar i juni. 

– Vi har också inlett en tio dagar lång utbildning 

där vi med hjälp av en konsult går igenom hur 

vi kan bli effektivare och ta över mer ansvar från 

arbetsledarna, säger Leif Eriksson. 

Utbildningen kostar 240 000 kronor som 

arbetsgivaren står för. 

Om alla arbetare trots allt sägs upp, tror du att 

folk är villiga att starta eget i stället? 

– Många är äldre så det är nog inte så sannolikt. 

Däremot skulle personalen kunna följa med till en 

ny arbetsgivare om det görs en större upphandling, 

säger Leif Eriksson. 

Men avdelningschef Jan Eriksson tror inte att 

det är möjligt med en sådan totalentreprenad. 

Nya toner på 

Kulturskolan 

Ett öppet samtalsklimat. Det är ledordet på 

Kulturskolan i fortsättningen. Efter vinterns 

anmälan till Arbetsmiljöverket har man gjort 

en kartläggning av arbetsmiljön. Dessutom 

har ena rektorn slutat. 

Arbetsmiljökartläggningen visade att 

kommunikationen på Kulturskolan, 

både mellan ledning och anställda men 

också inom arbetsgrupperna behöver förbättras, 

berättar Christin Strömberg, skoldirektör, som, 

tillsammans med biträdande skoldirektör Ing- 

Mari Åslund, tog sig an problemen efter den 

allvarliga anonyma anmälan till Arbetsmiljöverket 

i vintras (se Skopet 1/07). 

–Det man kunde se var att det skapats ett 

mönster som behövde brytas, säger Christin 

Strömberg. I fortsättningen måste ledningen 

hela tiden ha ett öppet samtalsklimat i fokus, 

– Det skulle ta flera år att förbereda, säger han. 

Beslut om neddragningarna fattas av fastighetsnämnden 

i augusti. 

Parallellt med detta görs en översyn av tjänstemannaorganisationen 

på Vägavdelningen, som 

omfattar 14 personer. 

– Nämnden har begärt en genomlysning. Men 

även om all väghållning läggs ut på entreprenad 

tror jag att alla tjänstemän blir kvar. De behövs 

i en beställarorganisation, säger Ewa Östman, 

personalchef på fastighetskontoret. 

FAKTA 

TIDSPLAN 

T EXT: OLOF AXELSSON 

F OTO: SVANTHE HARSTRÖM 

April 2007: Fastighetskontoret föreslår att all 

väghållning läggs ut på entreprenad och att 

verkstaden läggs ned. 28 visstidsanställda och 

en långtidsvikarie ska sägas upp. 6 miljoner 

kronor sparas. 

Maj 2007: Med stöd av MBL initierar facket en 

egen utredning för att visa att det går att spara 

lika mycket utan uppsägningar. Utredningen ska 

vara klar i juni. 

Augusti 2007: Fastighetsnämnden avgör frågan. 

men inte åtskiljt från verksamheten, förstås. 

Vi ska inte ägna oss åt någon slags samtalsterapi. 

Den av Kulturskolans rektorer som berördes 

mest av den interna kritiken bad vid ett tidigt 

skede att få lämna Kulturskolan och arbetar för 

närvarande på barn- och utbildningskontoret. 

Hennes rektorstjänst kommer att utannonseras, 

men för närvarande är Ulf Östholm ensam på 

rektorsposten. 

N ÖJD MED UTVECKLINGEN 

Lärarförbundets ordförande i Sundsvall, Christin 

Ekman, är nöjd med utvecklingen på Kulturskolan. 

Janne Olsson och Bert Persson är två som hotas av 

uppsägning. – De beräkningar som ligger till grund för 

förslaget att lägga ned avdelningen stämmer inte. Vi 

hoppas att politikerna tar sitt förnuft till fånga, säger de. 

”Det hade skapats ett mönster som måste brytas.” Det säger Christin Strömberg om 

situationen på Kulturskolan. 

–Såvitt jag kan bedöma har Christin 

Ström berg och Ing-Marie Åslund gjort ett gott jobb 

i den här frågan, säger hon. Men det är ju så mycket 

som rivs upp när sånt här händer, så jag hoppas de 

tar hand om det bra i fortsättningen också. 

Vilket Christin Strömberg försäkrar att de ska. 

–Ing-Mari Åslund och Ulf Östholm har fått 

till uppgift att jobba med det här, tillsammans 

med en extern konsult. Jag kommer också att 

följa upp arbete åtminstone två-tre gånger 

under hösten. 

I NGELA HOFSTEN 

SKOPET 5 

F OTO: BO FERNSTRÖM

En har problem med en reklamation, en annan vill sänka sina energikostnader, en tredje behöver 

hjälp med skuldsanering. Alla kan vända sig till Konsument Sundsvall, som nyligen fått en synligare 

plats i Kulturmagasinet. 

Till höger, just när man kommer in i 

Kulturmagasinets biblioteksdel, finns 

numera Konsument Sundsvall. Några stora 

vepor med information om ett aktuellt ämne och 

en utställning om energi drar blickarna till sig. Här 

finns också en dator med internetuppkoppling låst 

till olika konsumentsajter och några hyllor med 

informationsmaterial. 

– Vi har fått en helt annan tillströmning av folk 

nu, säger Hans Broqvist, chef för Konsument 

Sundsvall och själv konsumentrådgivare. Han är 

också, tillsammans med Mats Broström, budget- och 

skuldrådgivare. 

6 SKOPET 

Ö KADE BESÖKSSIFFROR 

De ökade besökssiffrorna beror förstås till stor del på 

det nya läget, men också på att konsumentrådgivningen 

sedan i november är oftare bemannad. Även om de fyra 

rådgivarna arbetar heltid finns de mesta tiden ”bakom 

kulisserna” och har bara vissa besöks- och telefontider 

(se nedan). Men med plusjobbaren Abu Bakr Fathi 

kan människor nu få hjälp att finna broschyrer, söka på 

Internet eller få kontakt med någon av rådgivarna. 

De flesta som kommer till Konsument Sundsvall 

har reklamationsärenden och vill ha hjälp gentemot 

ett företag. Men det är inte alltid kunden som har 

rätt, konstaterar Malin Nordlander och berättar om 

ett typiskt fall: 

– En dam hade köpt en väska som handtaget hade 

gått sönder på och ville lämna igen den, vilket inte 

butiken gick med på. Men konsumentlagen säger att 

affären i första hand ska erbjuda lagning eller likadan 

vara. Och om det inte finns har de rätt att erbjuda en 

likvärdig produkt. Först om de inte kan det har kunden 

rätt att få pengarna tillbaka. 

– Vi ger gärna råd inför köp också, säger 

Hans Broqvist. 

Han och hans kolleger går också ibland ut till 

skolklasser och berättar om vilka rättigheter och 

skyldigheter vi har som konsumenter. De informerar 

också säljare på företag i stan om konsumentlagstiftningen. 

Konsument Sundsvall är, som alla konsumentrådgivningar, 

knutet till Konsumentverket, vilket 

bland annat innebär tillgång till fortbildning av personalen, 

lån av utställningar och tillgång till mängder av 

broschyrer. 

S ÄNKA ENERGIKOSTNADEN 

I konsumenthörnan finns också en energirådgivare, 

som servar invånarna i Sundsvall och Timrå. 

Hon heter Mona Tjernström, är energiingenjör och 

kan svara på det mesta som gäller uppvärmning, 

isolering och annat som kan sänka energikostnaderna 

och göra energivalen bättre för miljön. 

Många vänder sig hit när de funderar på att byta 

elleverantör. Då börjar Mona Tjernström med 

att visa Konsumentverkets hemsida, där man kan 

jämföra priserna hos olika leverantörer. 

– Sen måste kunden förstås själv ta ställning till om 

Man har rätt att anmärka på en vara i tre år efter 

inköp. Första halvåret sedan man köpt en vara ligger 

bevisbördan hos säljaren. Det är alltså butiken som 

måste bevisa att du inte handskats oaktsamt med 

varan. Säljaren har också bevisbördan om det finns 

garanti. Malin Nordlander och Hans Broqvist är 

konsumentrådgivare på Konsument Sundsvall. 

Rådgivning i centrum 

de vill ha fast eller rörligt pris och så vidare. 

Andra funderar på att byta uppvärmningssystem 

och vill ha rådgivning. Pellets, berg-, sol- eller fjärrvärme? 

Mona Tjernström har informationsmaterial 

men kan också hjälpa till att titta på om det går att 

sänka energiförbrukningen genom att isolera och 

byta fönster, innan man byter uppvärmningssystem. 

Till energirådgivarens uppgifter hör också att 

anordna informationskvällar och mässor. I maj 

arrangerade de till exempel en kväll om solvärme och 

andra uppvärmningssystem, och i början av september 

är det dags för en energimässa i Nordichallen. 

Energirådgivningen betalas till största delen av 

Energimyndigheten, men Sundsvalls kommun 

har också skjutit till en slant. Men det hela är ett 

projekt. Pengar från myndigheten finns året ut, 

berättar Mona Tjernström. 

– Sen får vi se vad regeringen säger. 

T EXT: INGELA HOFSTEN 

F OTO: BO FERNSTRÖM 

KONSUMENT SUNDSVALL & 

ENERGIRÅDGIVNINGEN 

✓ Konsument Sundsvall nås på 060 19 12 08, 

mån – tis kl 9-11, tis-, ons- och torsdag kl 14 -16. 

✓ konsumentradgivning@sundsvall.se 

✓ Energirådgivningen nås alla dagar på 

060 19 12 77 eller energiradgivning@sundsvall.se 

✓ Infohörnan är bemannad torsdagar kl 10-20

Informationsvakuum 

under omorganisationer 

kan skapa stark oro 

hos personalen. Men 

kommunen har bättrat sig. 

– Det verkar som om 

de har tänkt till den här 

gången, säger Maria 

Ölvebo på Socialtjänstens 

bemanningsenhet. 

I 

förra Skopet belystes problematiken 

kring omorg anisationer 

och arbetsgivarens ansvar att informera 

personalen för att få en så 

smidig övergång som möjligt. Bland 

annat fick vi ta del av Sonjas berättelse. 

Hon drabbades av en arbetsskada när 

hon arbetade i vården och har sedan 

dess lång erfarenhet av omorganisationer 

inom kommunen. 

Sonja jobbar numera på Social tjänstens 

bemanningsenhet. Efter artikeln 

hörde flera av hennes kollegor av sig 

och ville ge sin egen syn på den pågående 

omorganisationen. Christina 

Holmgren, administrativ assis tent, 

tycker att det gavs en alltför negativ 

bild av bemannings enheten och av 

deras chef. 

– Jag reagerade också starkt på beskrivningen 

att de flesta av oss skulle 

I 

juni avslutas det så kallade 

portalprojektet. Uppdraget har 

varit att ta fram en ny webbportal 

med möjlighet till säker 

inloggning. Redan i höst kommer 

kommunanställda att ha nytta av 

portalen, som har arbetsnamnet 

mitt.sundsvall.se, genom att de kan 

komma åt e-post och kalender från 

vilken Internetansluten dator som 

helst. 

A LLA FÅR TILLGÅNG 

Det är en fördel för personal som inte 

har en egen dator (exempelvis på en 

förskola), den som arbetar ute hos en 

klient eller alla som distansarbetar 

hemifrån eller från annan ort. 

– Alla medarbetare får tillgång 

Åsa Dahlstedt, Monica Byström och Maria Ölvebo 

Kritiken gäller inte för alla 

ha arbetsskador eller vara mindre 

attraktiva på arbetsmarknaden. Det 

håller jag inte alls med om, säger 

Christina Holmgren. 

Kollegan Maria Ölvebo anser att 

kommunen har blivit betydligt bättre 

på att informera än tidigare, och hon 

upplever att den här omorganisationen 

har skötts ovanligt bra. 

– Jag har upplevt det här positivt. 

Jag har fått en ny chef som är bra och 

fler arbetskamrater, säger hon. 

K ONTINUERLIG INFORMATION 

Personalen som Skopet har pratat 

med vill lämna tidigare negativa erfarenheter 

av omorganisationer bakom 

sig och i stället blicka framåt. 

– Den här gången har det inte varit 

någon lång väntan utan jag har fått 

information kontinuerligt och per- 

till portalen oavsett var i kommunen 

de arbetar. Behörigheten och in formationen 

styrs av vem du är, inte var 

du är, säger IT-strateg Thomas Nor - 

lin. 

K LART I HÖST 

Arbetet med att fylla portalen 

med information och e-tjänster 

kom mer att genomföras i höst. 

De olika förvaltningarnas medarbe 

tare får successivt tillgång till 

mitt.sundsvall.se i takt med att 

da tor er och datakonton flyttas över. 

Vid Skopets pressläggning var tidsplanen 

inte klar. 

Den nya portalen öppnar också nya 

möjligheter för att komma åt olika 

e-tjänster, för kommunställda och 

sonliga samtal med en chef som varit 

lyhörd och tagit till sig det jag har 

sagt, säger Åsa Dahlstedt. 

L ÄRT SIG AV MISSTAGEN 

– Det verkar som om kommunen äntligen 

lärt sig av sina misstag, att de har 

börjat se oss mer som människor och 

inte bara som löner som ska betalas ut, 

berättar Monica Byström och instämmer 

med de andra om att mycket är 

den nya chefens förtjänst. 

Maria Ölvebo tycker att det äntligen 

har börjat landa efter tidigare 

turbulenser. 

– Visst är det jobbigt med förändringar 

innan allt fallit på plats, det ska 

man inte sticka under stol med, men 

jag gillar mitt jobb och då går det att 

lösa, säger hon. 

Ny webbportal gör det 

lättare att jobba på distans 

Nu finns tekniken som gör det möjligt för alla medarbetare att 

komma åt webbmail och e-tjänster från vilken dator som helst. 

P ETRA BERG 


även för andra Sundsvallsbor. 

– Det kan handla om att ansöka 

om bygglov eller socialbidrag. Man 

kommer att använda en e-legitimation 

på samma sätt som när man deklarerar 

hos skattemyndigheten, säger Thomas 

Norlin. 

O LOF AXELSSON 

FAKTA WEBBMAIL 

& E-TJÄNSTER 

E-tjänst = ett samlingsbegrepp för 

tjänster som erbjuds via elektronisk 

kommunikation (exempelvis webb, 

SMS, eller telefon). 

Kommunen har i dag ett antal 

e-tjänster både för medarbetare 

och medborgare. 

Flytt gav 

fler besök 

I Kulturmagasinet får Sundsvalls 

lär- och vägledningscentrum fler 

besökare. 

Genom att flytta från IP Arena till 

Kulturmagasinet har Sundsvalls 

lär- och vägledningscentrum (före 

detta Portalen) ökat antalet besökare. 

Flytten skedde vid årsskiftet. 

– Det är stor skillnad, säger 

Annette Gradin, som är en av tre 

som arbetar på centret. Nu finns 

vi i en miljö där folk kan förvänta 

sig att hitta oss och där det redan 

sitter människor som pluggar. I 

och med att vi finns i anslutning 

till biblioteket är det också mycket 

enklare att ge bra service. 

På centret finns datorer och 

studieplatser som vem som helst 

som är över 20 och studerar kan 

få låna. Det finns också möjlighet 

att få hjälp med tekniken och 

rådgivning, om man funderar på 

att börja studera, och pentry och 

ett litet rum där man kan äta 

medhavd mat. 

Under våren har man också 

bjudit in till informationsstunder, 

då personer från utbildningar 

i stan berättat om vilka utbildningsmöjligheter 

som finns. Vid 

varje tillfälle har 15–25 personer 

kommit och lyssnat. 

Synpunkter på 

vardagen i skolan 

Tvåtusen Sundsvallsungdomar 

mellan årskurs 8 och årskurs 2 på 

gymnasiet har deltagit i en stor 

enkät som Ungdomsstyrelsen 

gjort. I enkäten har ungdomarna 

fått ge synpunkter på sin vardag i 

skolan och på fritiden, och på hur 

de kan påverka den. 

– Jag hoppas resultatet kan 

användas på olika sätt i skolorna, 

i samarbete med eleverna, säger 

Christin Strömberg, skoldirektör. 

Sen har vi på förvaltningen förstås 

också nytta av den när det 

handlar om att stämma av olika 

frågeställningar. 

Ungdomsenkäten ska i fortsättningen 

göras var tredje år. Det 

betyder att samma elev grupper 

som svarat i år svarar igen. 

– Det blir spännande att jämföra 

resultaten då, och se om 

det finns några mönster, säger 

Christin Strömberg. 

SKOPET 7

skolungdomar 

tar hand om kommunens ogräs 

Hanna Björnberg och Tommie Höglund är två av 180 ungdomar som fått sommarjobb på 

fastighetskontoret. Men många sållas bort. Bara var sjätte sökande får chansen att jobba. 

– Jag hade chans att få andra jobb också men valde det här för att man får vara ute, säger 

Hanna Björnberg. 

Ogräsväxterna finns i flera olika arter och är 

i regel väl utrustade för att överleva olika 

försök att utplåna eller begränsa deras 

utbredning.” 

Så står det i det internetbaserade uppslagsverket 

Wikipedia, under ordet ”ogräs”. Med den beskrivningen 

går också att förstå anledningen till att 

fastighetskontoret varje sommar behöver en hel armé 

av ungdomar som med böjda ryggar går och rycker 

upp arter som kvickrot, maskros och svinmålla. 

– Våra sommarjobbare gör ett otroligt viktigt 

jobb. Det finns inte en chans i världen att vi 

själva ska hinna hålla efter allt ogräs i rabatter och 

kring kantstenar, säger Janne Eriksson som är 

arbetsledare på det norra distriktet som omfattar 

centrum, Skön, Alnö, Indal och Liden. 

I fjol gjordes en viktig förändring i schemaläggningen 

av sommarjobbarna. I stället för att som 

tidigare låta 120 ungdomar dela på nio veckor 

(en period på fyra veckor och en på fem veckor) 

så är det numera 180 ungdomar som erbjuds treveckorsperioder. 

Janne Eriksson berättar att det 

8 SKOPET 

finns flera orsaker till förändringen. Den viktigaste 

är att de flesta sommarjobbare brukar tappa 

gnistan efter cirka tre veckor. Arbetet är slitsamt 

och kan också vara monotont. Med det nya 

upplägget så är fördelen också att fler ungdomar än 

tidigare får chans att tjäna lite pengar. 

M IX AV TJEJER OCH KILLAR 

Det här är sjätte året som det går att söka 

sommarjobb via kommunens hemsida. Antalet 

ansökningar har hela tiden ökat under den tiden 

och i år var det cirka 1 200 som skickade in. 

Man måste minst fylla 16 år under pågående år 

och man får inte vara äldre än 18 år. Det är de 

enda regler som finns. Janne Eriksson går själv 

igenom alla ansökningar till sitt distrikt och 

försöker pussla ihop en lista med namn. 

– Vi vill blanda de som har jobbat något år tidigare 

med de helt nya. Vi blandar killar och tjejer och vi 

försöker göra så att de har ganska nära hem, så de 

kan gå hem på lunchen och äta, berättar Janne. 

En av dem som har till uppgift att vara ute i områforts… 

Hanna Björnberg och Tommie Höglund 

tillhör de lyckligt lottade ungdomar 

som fått sommarjobb hos kommunen. 

Arbetsledaren Ante Backlund ser till så ungdomarna 

trivs och sköter sina arbetsuppgifter. 

FAKTA 

EN 15-ÅRIG sommarjobbare tjänar 65 kr/timme på 

fastighetskontoret, utemiljö. Ersättningen stiger 

för varje år upp till 87 kr/timme för en 18-åring. 

Arbetstiden är 8 timmar om dagen i tre veckor. 

Ungefär en tredjedel av sommarjobbarna har jobbat 

tidigare somrar också. Kommunen håller med 

verktyg och skyddshandskar, men inga särskilda 

arbetskläder om det inte rör sig om målning. 

Kommunen erbjuder också sommarjobb inom 

kultur- och fritidsförvaltningen samt förvaltningen 

för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration.

forts… 

dena som närmaste arbetsledare för ungdomarna är 

Ante Backlund, som i sin tur är säsongsanställd (resten 

av året försörjer han sig som smed). Han ser till 

att ungdomarna, som arbetar i par, har tillräckligt 

med jobb och att de har bra verktyg. 

– Jag har runt tio par att hålla reda på och 

”Som tur är så är det 

en ovanligt gynnsam 

arbetsmarknad just nu.” 

brukar försöka flytta runt dem så att de inte 

behöver vara på samma ställe hela tiden. De får 

vara ute och jobba i alla väder och jag tycker att de 

allra flesta är väldigt duktiga, det brukar aldrig vara 

några problem, säger han. 

B ÄTTRE ANSÖKNINGAR SÖKES 

Elaka tungor säger att kommunen har en gräddfil 

för de anställdas barn till sommarjobben på 

utemiljö. Någon sådan förtur finns inte, enligt Janne 

Tomas Engström växte upp i Nacksta. 

Mellan åttan och nian fick han sommar 

jobb på kommunen och rensade 

ogräs på Storkens förskola i Skönsberg. Där är 

han ibland fortfarande och snyggar till i 

rabat ter och i utemiljön. Men nu är han 37 år och 

fast anställd. 

Vägen dit har gått via en rad olika jobb. Tomas 

började jobba direkt efter nian och hamnade så 

småningom hos Riksbyggen där han arbetade med 

skötsel av utemiljö. När lågkonjunkturen kom på 

90-talet blev han uppsagd. 

– Då lyckades jag få jobb med gräsklippning 

på kommunen, först som sä songs arbetare och 

sedan som vikarie. Sedan två år har jag fast jobb och 

trivs hur bra som helst. Jag tycker det är ett fritt och 

omväxlande jobb med fantastiska arbets kamrater. 

Det låter väl konstigt, men jag längtar fak tiskt till 

jobbet ibland, skrattar Tomas. 

Han tror att allt färre kommer att kom ma in 

i yrket på det sätt som han gjort. I dag krävs i 

praktiken att man ska ha gått natur bruksgymnasium 

(Nordvikskolan i Kramfors) för att bli anställd. 

Känner du igen dig när du träffar dagens 

sommarjobbare? 

– Jo, de är nog som en annan var. En del är 

kanske lite slöa, men de allra flesta ser till att 

sköta sitt jobb bra. Och sommarjobbarna behövs 

verkligen, vi hinner inte med allt själva, säger 

Tomas Engström. 

Eriksson. Men han tycker att många är dåliga på att 

skriva ansökan. När det bara står ”Hej, jag vill ha 

sommarjobb” och inget mer så sållas de bort. 

–De måste kunna berätta något om sig själva. De 

får trots allt avtalsenlig lön och då kan man begära 

lite av en ansökan, säger han. 

Två som haft tur och fått jobb är 

Tommie Höglund från Bosvedjan 

och Hanna Björnberg från Granlo. 

Tommie jobbade även i fjol, men för 

Hanna som är 16 år och just gått ut 

nian är det premiär. 

– Jag hörde från kompisar att det 

var ett bra jobb. Jag hade chans att få andra jobb 

också men valde det här för att man får vara ute, 

säger Hanna som ska använda lönen till nöjen och 

kläder när hon åker till Stockholm. 

17-årige Tommie som annars går fordonsprogrammet 

på Västermalm säger att hans pengar 

förmodligen ska användas på samma sätt. 

Från sommarjobb 

till fast anställning 

T EXT: ANDERS LÖVGREN 


Tomas Engström sommarjobbade som parkarbetare när han gick 

på högstadiet. Drygt 20 år senare har han fast anställning på 

fastighetskontoret, utemiljö. 

– Men jag blir nog en av de sista som får jobb utan utbildning, 

säger han. 

Tomas Engström är ett levande bevis på att ett 

sommarjobb kan resultera i fast anställning. I 

Tomas fall tog det dock 20 år innan så blev fallet. 

Om Sundsvall ska utvecklas på det sätt som före - 

slås i Stadsvision Sundsvall ska det bli fler gröna om 

rå den. Det betyder också att parkarbetarna får 

nya ytor att sköta. Bara i det distrikt som Tomas 

Engström arbetar har Universitetsallén och inre 

hamnen tillkommit i år. 



Inger Nyträsk och Gun-Britt Lindberg arbetar med att 

stötta personer som arbetstränar inom Erikshjälpen 

i Bosvedjan. Projektledaren Yvonne Sikström är 

också kommunanställd men var inte på plats vid 

fototillfället. 

Tre kommunanställda 

på Erikshjälpen 

Sundsvalls kommun har tre an stäl - 

lda som arbetar inom Eriks hjälpen. 

Deras upp gift är att handleda 

per soner som arbets tränar i 

bistånds orga nisationens butiker. 

Kommunen har ett ansvar för att arbetsträna 

personer som av olika anledningar har 

svårt att komma in på arbetsmarknaden. I 

ett unikt projekt som pågått sedan 2004 har både 

Sundsvall och Timrå kommun samarbetat med 

Erikshjälpen och kan erbjuda sysselsättning som 

kan leda till något mer. 

– För personer som är på väg tillbaka efter 

sjukskrivning eller har varit långtidsarbetslösa 

kan steget till en anställning på ett företag vara 

oöverstigligt. De kan behöva bygga upp självkänsla 

och få en bas att stå på innan de går vidare, och där 

kommer den här arenan in i bilden, säger Inger 

Nyträsk. 

Inger Nyträsk och Gun-Britt Lindberg ar - 

be tar som handledare i Erikshjälpens lo ka ler i 

Bosvedjan där cirka 80 personer var je år passerar 

för arbetsträning. Här tar man emot skänkt gods, 

sorterar, prismärker och säl jer i butik. 

Verksamheten har bedömts så intres sant att 

man i maj hade besök från arbets mark nads depar - 

te men tet. 

Enligt Inger Ny träsk är det bara ett fåtal pro cent 

av del tag ar na som efter arbetsträningen inte går 

vidare till någon annan form av åtgärd eller 

syssel sättning. 

Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenut bildning 

och integration samverkar med ar bets förmedlingen, 

försäkringskassan, social förvaltningen samt 

arbetsmarknad unga och inte gration när det gäller att 

hitta deltagare. 


F OTO: SVANTHE HARSTRÖM 

SKOPET 9

HEJ, vad 

gör ni? 

10 SKOPET 

Skopet kollar läget på olika arbetsplatser 

Samma damma 

visa varje år 

Skopets reportrar och fotografer är ständigt 

nyfikna på vad som pågår ute bland 

kommunens 8 100 anställda. Ett sätt att 

ta reda på det är att göra besök – utan att 

ringa och tala om att vi kommer ... 

T EXT: ANDERS LÖVGREN FOTO: SVANTHE HARSTRÖM 

INacksta står dammet som en vägg kring Jim Byström 

(ursprungligen från Mellansel i Ångermanland) 

när han styr sin sopmaskin över gräsmattor och 

gångvägar. Jim är en av fastighetskontorets säsongsanställda 

och har till uppgift att göra snyggt och 

prydligt ute i bostadsområdena. Efter en stund kommer 

en annan maskin och tar upp de högar som Jim 

sopat ihop och far iväg med gruset för tömning. Jim 

medger att det inte är alldeles enkelt att bli en mästare 

med maskinen. ”Det tog lite tid att hitta den rätta känslan. 

Man kan lätt riva upp gräsmattan med borstarna”, 

berättar han. 

Det ryktas att en av gräsmattorna på Skönsmon som 

Byström passerat med maskinen efteråt såg ut som en 

åker. Vi har dock inte lyckats få detta verifierat. 

Aula vill jobba inom 

ÄLDREOMSORGEN 

”Marie har lärt mig så mycket om jobbet att det skulle 

ta en vecka att berätta allt”, säger Aula Saad och klappar 

om sin mentor Marie Andersson. Aula kommer från 

Irak och har varit i Sverige i ett år och tre månader. 

Hon har läst svenska för invandrare och gått en kurs i 

yrkessvenska. 

Nu gör hon sin praktik och hoppas på att få ett jobb. ”I 

Irak utbildade jag mig till laboratorieassistent men det 

är inte lätt att börja jobba som det, det är inte samma 

system i Sverige”, förklarar hon. I Sundsvall har hon 

också gjort praktik på en förskola men gillar äldrevården 

bättre. Hon tycks ha roligt på avdelningen och hennes 

mentor berömmer henne för att hon arbetar hårt.

Magnus sätter in en stöt 

M 

agnus Stolt har en bakgrund som skogsarbetare och 

lerduveskytt på elitnivå. Nu har han till uppgift att som 

idrottslärare på Skönsbergs skola få högstadieelever att 

prova på motion och sport. När Skopet gör ett stopp vid grusplanen 

mitt på skolområdet har han precis samlat en grupp åttor och fått 

igång uppvärmning. På schemat står längdhopp och kulstötning. 

Hans assistent Mattias Söderberg tar med sig halva gruppen till 

hoppgropen och Magnus börjar visa vilken teknik som gäller vid 

kulstötning. ”Det här är viktigt. Armbågen i 90 grader och tänk på 

rotationen på överkroppen”, stånkar idrottsläraren innan han stöter 

iväg kulan – imponerande långt! 

Alla har dock inte klätt sig för idrott. En ljus flicka som heter 

Nathalie har ett par glittriga lila tofflor på sig. En del har inte bytt 

om alls. Men Magnus Stolt får ändå igång eleverna. Alla står och 

väntar på sin tur att stöta iväg kulan. 

Här kommer en 

buss med böcker 

Bokbussens chaufför Sören Olsson och bibliotekarien Jennie 

Olofsson har stannat till på Gnejsvägen i ett villaområde vid 

Sidsjön. De får genast påhälsning. Pensionärerna Anita och H-G 

Nilsson har sin ingång till huset exakt där bussen stannar en gång 

i månaden och är trogna besökare. De har förstås svårt att tänka 

sig mer exklusiv service, stora bokslukare som de är. H-G berättar 

engagerat om boken ”Sågverksfolket” där han på en sida hittat ett 

namn som gett ny näring åt hans släktforskning. 

Två mammor med barn kommer och vill låna böcker och får 

hjälp av Jennie. Bussen är redan några minuter försenad och med 

Skopets utsända ombord märker Jennie att ytterligare förseningar 

hotar. Det gäller att hålla tidtabellen. Denna dag ska 18 stopp hinnas 

med. ”På vissa ställen är det ett otroligt tryck, särskilt i Granlo 

och i Liden. Och totalt i år har utlåningen ökat med 25 procent”, 

säger hon. Jennies bästa boktips: ”Skumtimmen” av Johan Theorin 

eller ”Brott” av Karin Fossum. Sörens bästa boktips: ”Flickan från 

Moldavien” eller ”Järnskuggan” av Erik Eriksson. 

Hallå, händer det något 

kulturellt här eller? 

På Kulturmagsinet passerar varje dag cirka 1 350 besökare. Många av dem stannar till i 

receptionen för att få hjälp. ”De roligaste dagarna är när det är arrangemang mitt på torget 

här inne, till exempel när orkestrar spelar. Då är det kul att se hur glada många besökare 

blir. Folk kommer in spontant och får vara med om en konsert”, säger Anna-Carin Nylén 

och Inger Dahlström. Den här dagen har varit en ganska ordinär sådan, vilket betyder 

vanliga frågor om utställningar och aktiviteter från besökare och vanliga telefonsamtal från 

allmänhet. Många som ringer har frågor om sådant som händer ute på stan. ”Det gäller 

att vara lite påläst och veta vad som är på gång. Vi blir en slags informationscentral, finns 

det ingen annan att fråga så ringer man hit”, säger Inger. 

SKOPET 11

Solen har öppet 

hus i september 

Solens förskola i Bosvedjan 

fyller 30 år och förberedelserna 

inför firandet är i full gång. 

Förskolan blev känd för sitt 

moderna uppvärmningssystem 

med solfångare på taket 

och som Sundsvalls första 

Montessoriförskola. 

– Lördagen den 15 september 

blir det öppet hus mellan 11.00 och 

15.00. Senare på kvällen kommer vi 

ha festligheter där vi bland annat 

bjuder in personal som arbetat 

på förskolan under åren. Den 19 

september firar vi med barnen, 

berättar Karin Backlund på Solens 

förskola. 

Sopor på tåg ska 

skona miljön 

Sopor – reser numera med tåg. 

Försök med att transportera 

avfallsbränsle med tåg istället 

för med lastbil har pågått under 

våren. Det är ett samarbete mellan 

Sundsvall Energi, avfallsbolagen 

SITA och Gästrike Återvinnare. 

Provsträckan har skett mellan 

Gävle och Sundsvall. Genom att 

transportera avfallsbränsle med 

tåg minskas utsläppen av koldioxid. 

Försöket kommer att utvärderas 

för att ta reda på om det är ett 

ekonomiskt hållbart alternativ. 

Studio S fixar 

svenska uttalet 

Till vuxenutbildningens avdelning 

Studio S (special pedagogiskt centrum) 

kommer elever som behöver 

extra stöd i matematik och hjälp 

med lära sig att läsa och skriva. 

Dessutom finns det två talpedagoger 

som hjälper invandrare med 

uttal i svenska språket. 

– Här får eleverna arbeta i egen 

takt, säger Ulla Forsberg, lärare. 

Undervisningen sker bland 

annat med dataprogram, stenciler 

och pärmsystem innehållande 

olika uppgifter. Stödinsatserna har 

gett goda resultat. 

– Det händer mycket under den 

här tiden. När eleverna får arbeta 

på sin egen nivå får de bättre möjligheter 

att lyckas, vilket stärker 

självkänslan och bara det är halva 

vinsten, säger Ulla Forsberg. 

12 SKOPET 

DEBATT Din röst är viktig – säg vad du tycker! skopetdebatt@journalisthuset.se 

Christin Ekman, ordf. Lärarförbundet i Sundsvall: 

Jag vet inte om jag ska 

skratta eller gråta 

I förra numret av Skopet (nr 2/07) 

” 

svarar kommunalrådet Anita Bdioui 

på frågor från de större fackförbundens 

ordförande. Jag vet inte om jag ska 

skratta eller gråta när jag läser hennes svar. Det är så 

oinsatt, så ointresserat så jag blir alldeles matt! 

På Jan Erikssons fråga om lärares löner kontra 

Kommunals så svarar hon visserligen att lärarlönerna 

borde höjas för de ligger lågt i jämförelse med andra 

kommuner. 

Men sen kommer ”hotet”: hög lärartäthet eller 

höjda löner. Det ena borde inte utesluta det andra. 

Framför allt inte när man vart fjärde år framhåller 

vikten av en bra skola. 

Dessutom är det så att ett antal skolor ligger under 

riksgenomsnittet när det gäller lärartäthet, andra ligger 

precis på snittet och ett fåtal över. Detta skrivet 

innan nedskärningarna är till fullo genomförda. När 

det gäller andra personalgrupper så ställs aldrig hög 

personaltäthet mot högre löner. 

Svaret på min egen fråga fick mig formligen att gå 

i taket! Anita Bdiouis svar är otroligt arrogant och 

nonchalant. Lärare (och då menar jag samtliga 

lärarkategorier, det vill säga lärare i grundskolan, i 

gymnasiet, förskollärare och fritidspedagoger) har 

inte fått relevant kompetensutveckling/fortbildning 

på åratal! 

Kommunalråd Anita Bdioui (s) svarar: 

Jag tycker att det är tråkigt att 

Christin Ekman väljer att ställa olika 

arbetsgrupper mot varandra: lärare 

mot barnskötare, akademiker mot 

kommunalare. Jag tycker att vi bör acceptera att 

kommunen har behov av olika kompetenser och att 

alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. 

Jag tycker också att vi som politiker har ett ansvar 

att ge all personal i kommunen bättre förutsättningar 

att göra ett bra jobb. 

Där för vill jag: 

- att all personal ska omfattas av en övergripande 

Vi har ”kompetensutvecklat” varandra, precis 

som hon säger. Jag och mina kollegor kallar det 

erfarenhetsutbyte och det kan vara givande. Lärare i 

alla skolformer behöver ha kompetensutveckling för 

att kunna göra ett ännu bättre jobb, för att kunna ta 

del av ny forskning, kunna fördjupa sig i sitt ämne. 

Detta är självklart för andra yrkesgrupper men 

inte när man pratar lärare. Men ställa krav på högre 

måluppfyllelse hos eleverna, det kan man som 

politiker göra utan att skämmas för att man inte ger 

lärarna goda förutsättningar för det arbetet. 

Sedan vill jag påminna Anita Bdioui om att APT 

är ett forum för anställda och närmaste chef att 

diskutera verksamheten, arbetsmiljö och annat som 

har direkt anknytning till det dagliga arbetet. Jag har 

i en tidigare insändare i Sundsvalls Tidning anklagat 

politikerna i Sundsvall för att hysa ett förakt för 

skola/utbildning och lärare och det tycker jag bara 

bekräftas utav kommunalrådets svar på frågorna. 

Vill politikerna ha en bra skola, egentligen? 

Personalpolitiken ska vara densamma oavsett var 

man jobbar, svarar Anita Bdioui på en fråga från 

Pentti Frölander, SKTF. Det verkar väl snarast vara 

så att det råder en politik för Kommunals medlemmar 

och en annan för andra grupper. 

C HRISTIN EKMAN 

”Kommunen har olika behov av kompetenser 

personalpolitik, 

- att vi ska satsa mer på kompetensutveckling, 

- att vi ska jobba mer målmedvetet och långsiktigt 

med kompetensutveckling. 

Vi delar troligtvis uppfattningen om att elevernas 

kunskaper och betyg måste förbättras. Jag är övertygad 

om att vi måste arbeta tillsammans för att kunna 

stärka måluppfyllelsen i skolan. Förhoppningsvis kan 

vi lämna polemiken bakom oss för att kunna arbeta 

gemensamt för en bättre skola. 

A NITA BDIOUI 

Skopet önskar alla 

läsare en riktigt 

skön sommar!

Skopets 

guide till 

kommunens 

styrning 

I förra numret skrev vi om processer, 

som är det nya sättet att 

se på kommunens verksamheter. 

Den här gången tittar vi närmare 

på processmål och indikatorer. 

Det finns en rad nya begrepp som används när 

kommunens styrning görs om. Fördelen med 

”processer” är att det stämmer bra med hur 

medborgaren ser på kommunen, och att det blir 

tydligt internt varför en viss verksamhet finns. 

Huvudprocesserna är de tjänster kommunen 

erbjuder och levererar till medborgarna, till 

exempel utbildning. En process kan omfatta 

verksamheter från flera olika förvaltningar och 

bolag. Dessutom finns lednings- och stödprocesser, 

som hantering av löner. 

Lärare 

besökte 

Kurdistan 

Tre lärare och två skolledare från 

Sundsvall besökte i våras turkiska 

Kurdistan. Under tre veckors tid 

bodde de i familjer, besökte skolor, 

intervjuade lärare, ungdomar och 

myndighetspersoner. 

Resan ingick i projektet Den globala skolan 

som drivs av Sida och Myndigheten för 

skolutveckling. Den finansierades till 

största delen av detta projekt. Förutom de fem från 

Sundsvall deltog lärare och skolledare från Tibro, 

Karlskrona och Västerås i studieresan. 

– Att vi valde Kurdistan beror på att vi har många 

elever därifrån, säger Christer Möl l en berg som 

arbe t ar på Ivik, Individuella pro gram met för elever 

Del 2: Processmål 

& indikatorer 

Processmål. Varje process har ett antal 

processmål. Målen fokuserar på vad vi ska uppnå 

för resultat utifrån medborgarnas/brukarnas 

perspektiv. Processmålen är gemensamma för 

alla verksamheter som ingår i processen, oavsett 

vilken förvaltning eller bolag verksamheten 

tillhör. Tanken är att processmålen ska gälla 

under en hel mandatperiod och utgöra grunden 

för mål- och resursplanen (MRP) där även 

de ekonomiska ramarna fastställs. I MRP för 

2008-2010, som just nu arbetas fram, används 

processmål för första gången. 

Indikatorer. För att kunna mäta hur väl målen 

uppfylls tar man fram olika indikatorer till 

varje processmål. Indikatorerna är konkreta 

och mätbara och ska visa om vi är på rätt väg 

eller hur långt vi kommit för att uppnå målet. 

F O TO: BENGT NORDIN 

En av de skolklasser som gruppen besökte var 

årskurs 7 i Nusaybin Primary School . 

med annat modersmål än svenska på Västermalms 

gymnasium. 

Hans arbets kamrat Bengt Nordin var också med 

på resan. De övriga tre var Gunilla Österlund, 

för skole chef på Vretens förskola, Ewa Romby, chef 

för moders måls centrum och Petra Carlsvärd, rektor 

på S:t OlofSkolan. 

G IVANDE BO I FAMILJER 

Väl på plats delade de upp sig på olika intresseområden 

och planerade sin vistelse utifrån dessa. 

– Vi hade stor hjälp av våra tolkar, som inte 

bara tolkade utan också fixade kontakter, säger 

Christer Möllenberg. Han och tre av de andra 

Sundsvallarna bodde i staden Nusaybin, medan 

Gunilla Österlund tillbringade en del av tiden 

I MRP anges den önskade utvecklingen på 

indikatorn, som ska vara realistisk men samtidigt 

utmanande. För att ge en heltäckande bild av 

måluppfyllelsen, kompletteras indikatorerna med 

andra beskrivningar i uppföljningar och analyser. 

Exempel: processen utbildning. För utbildning 

är ett av de nuvarande processmålen: ”varje 

elev vid Sundsvalls skolor når framgång utifrån 

sina behov och utvecklingsmöjligheter”. Några 

tänkbara indikatorer är andel elever som 

efter genomgången grundskola är behöriga 

till gymnasiet, andelen nöjda elever med de 

kunskaper som eleven fått i skolan, andel nöjda 

föräldrar med elevens kunskaper som eleven 

fått i skolan och andel elever med individuellt 

upprättad utvecklingsplan. 

F OTO: MAGNUS THOMSON 

De fem deltagarna från Sundsvall + en tolk. Från vänster: Ewa Romby, Ipeq 

Altun, Bengt Nordin, Gunilla Österlund, Christer Möllenberg, Petra Carsvärd. 

i en liten bergsby. Christer Möllerberg tycker 

resan var mycket lärorik. 

– Det mest givande var att få bo i familjer. Vi 

fick ju se med egna ögon hur kurderna har det. 

De turkiska myndigheterna hade koll på oss hela 

tiden. Militären filmade oss på gatan och när vi 

besökte en förskola, ringde en polischef och skällde 

ut personalen för att de inte hade meddelat de 

styrande att de skulle ta emot oss. 

– Det är värdefullt för oss att ha fått göra den 

här resan. Vi har fått en helt annan bild av vilka 

förhållanden våra elever kommer ifrån. Och de är 

fantastiskt intresserade av att höra oss berätta om 

våra upplevelser. 


SKOPET 13

|Reportage| 

Erik Isacson är miljökontorets vattenprovare. Varje vår åker han runt och tar prover i vattendrag runtom i kommunen. Varje vattendrag kontrolleras 

mellan två och sex gånger under en period på några veckor. Vattenproverna skickas till ett företag i Umeå för analys. Därefter gör miljökontoret en 

utvärdering tillsammans med länsstyrelsen. 

14 SKOPET 

STÖVLAR PÅ FÖR 

Vårmorgon på miljökontoret. Erik Isacson kastar en 

blick på pappershögarna på sitt bord och konstaterar 

att han har en del att ta itu med. Men just nu finns 

det annat som måste prioriteras. Värmen har kommit och 

snösmältningen är i full gång – då är det bråttom ut på 

fältet för att ta vattenprover. Varje vår åker Erik Isacson, 

miljöinspektör, runt till kommunens vattendrag för att ta 

vattenprover. 

N ÄR VATTNET RINNER TILL SOM MEST 

Ett åttiotal sjöar i kommunen kalkas varje år, för att motverka 

försurning. En stor del av kalkningen sker vintertid från 

helikopter och vattenproverna är till för att kontrollera 

effekten av vinterns kalkningar. 

– Det är bäst att ta prov när vattnet rinner till som mest, 

säger Erik Isacson. 

Han packar en bag full med provflaskor och drar på sig 

stövlar och tjocktröja. Våren har nämligen kommit av sig 

lite och det blåser en snål vind. Han hämtar en av bilpoolens 

bilar i garaget och kör mot nordväst. I dag är det de sjöar som 

förser Selångersån och dess förgreningar med vatten som det 

ska tas prover på. 

En bit efter Kovland bär det av ut på gropiga grusvägar, 

i år ändå i ovanligt gott skick, konstaterar Erik, som annars 

mer än en gång varit tacksam över att ha en fyrhjulsdriven 

bil att köra.

VATTENPROVAREN 

Efter en dryg halvtimmes körning stannar han vid en 

åmynning till Västerlövsjön. Han märker en flaska med 

vattendragets nummer och balanserar ut på en vägtrumma 

med flaskan i en plåtburk fäst vid ett långt skaft. Bruset från 

det strömmande vattnet blandas med fågelsång medan han 

fyller flaskan och skruvar på korken. 

N ITTON MIL PÅ FEM TIMMAR 

Så bär det av till nästa provpunkt, där proceduren upprepas. 

Och till nästa, nästa … På ett par timmar avverkar Erik 

Isacson sju provställen och ungefär lika många mil. 

Den karta som han tog med sig är helt överflödig, efter - 

som han kan de här vägarna utan och innan efter tjugo år 

på miljö kontoret. 

Medan han kör berättar han om hur arbets villkoren 

förändrats. 

– Förr kunde jag sätta mig ner nån stund och lyssna 

på fågellivet. Nu måste jag kolla klockan hela tiden. 

Häromdagen körde jag nitton mil och gjorde sjutton prov 

på fem timmar. 

Men Erik Isacson trivs med att göra de här utfärderna varje 

vår. Han möter mycket folk och njuter av att få åka omkring 

i den vildmark som finns i vår kommun. 



SKOPET 15

16 SKOPET 

FAKTA MILJÖKONTORET 

Miljökontoret får pengar från staten för att ansvara för kalkning 

och tillsyn av ett åttiotal sjöar i kommunen. Det handlar om 

att höja pH-värdet för att få tillbaka den naturliga vattenkemin 

i sjöar och tillhörande åar, där djur som flodpärlmusslor, vissa 

kräftdjur och vissa fiskarter påverkas negativt av försurning. 

Vattenproverna görs för att kontrollera hur kalkningen har fungerat. 

Utifrån resultaten får miljökontoret en fingervisning om hur 

nästkommande års kalkning ska göras. 

Våren är en körig tid för Erik Isacson. När han inte är ute 

och samlar in vattenprover är det många hembesök hos 

folk som behöver vägledning när de ska anlägga eller 

förbättra avloppsanläggningar.

Skopetkrysset 

Sagofigur 

YGG- 

DRASIL 

BRODD 

REGEN- 

TEN 

Biljardpinne 

Kan vara 

sprängd 

Innehåller 

vår 

arvsmassa 

BÄR 

BÄR 

POLERA 

Kan 

byxorna 

vara i 

färgen 

AGA 

BABYN 

MED FEL 

SIDA 

FRAM 

RYSK 

FLOD 

NYFÖDD 

TIDNING 

BRED 

Lös Skopet-krysset och var med i 

utlottningen av tre presentkort på 

profilprodukter för vardera 250 kr. Skicka 

in din lösning senast den 3 september till 

Kontorsservice, Sundsvalls kommun, 

851 85 Sunds vall. 

Betald semester innebär att man får ut 

den vanliga lönen plus ett särskilt semesterdagstillägg 

på 0,605 procent av bruttolönen 

(121 kronor per semesterdag om 

man tjänar 20 000 i månaden). 

Tidigare har tillägget betalats ut samma månad som 

sommarsemestern. Den som haft ledigt i augusti har 

alltså fått extrapengarna först i slutet av augusti. Från 

om med i år gäller andra regler. Alla månadsanställda 

får semesterdagstillägg för 20 dagar med junilönen 

– även de som tar ut semester i juli och augusti. 

– På så vis slipper de vänta på pengarna till efter 

semestern, säger Helen Fagerström, gruppchef på 

Lön och Pension. 

DIREKT PÅ NÄTET 

Förutsättningen är att den anställde har rätt till minst 

20 semesterdagar. Nytt för i år är också att de som 

använder Självservice kan göra sina semesteransökningar 

direkt på nätet, de slipper pappersansökan. 

– Alla andra skriver en ansökan på papper som 

Juristlön 

Hade 

många 

idéer 

HÄST- 

FILT 

NN 

BÅT- 

BOTTEN 

Batalj 

av det mera 

harmlösa slaget 

SÄL- 

UNGE 

LÄKARE 

KORT 

Cirkulationsplats 

Namn: 

Adress: 

Arbetsplats: 

TYP AV 

LÖN 

FULL- 

BLOD 

En av tu 

som blir 

kvar 

Står 

cineast i 

Psyke 

För ca 

200- 

146 milj 

år 

sedan 

Kroppsdel 

DATOR- 

MÄRKE 

BÖR 

MAN 

TÄNKA 

RYSSJA 

Öster 

om Eden 

vanligt. Den ska vara attesterad och lönehandläggaren 

tillhanda senast enligt den tidsplan som 

finns på KomIn, säger Helen Fagerström. 

Tidplanen varierar något mellan olika månader. 

I sommar gäller att ansökan måste vara inlämnad 

senast den 8 juni, 10 juli, respektive 9 augusti. I vissa 

fall uppstår en semesterskuld, där man blir återbetalningsskyldig. 

Orsaken kan vara en längre tids sjukdom, tjänstledighet 

eller föräldraledighet, eller att man slutar 

innan året är slut och därför inte tjänat in fullt antal 

semesterdagar. En sådan skuld regleras efter årsskiftet 

2007/2008, eller när anställningen avslutas. 

Tycker du att det är svårt att förstå 

lönespecifikationen? Nu kan du få hjälp att 

tyda den. Gå till Lön och Pensions hemsida, 

den finns på KomIn i vänsterspalten en bit 

ner. Gå in under rubriken ”Lönespecifikation” 

och sök det du funderar över. 

Hittar du inte det du söker, vänd dig till din 

lönehandläggare. 

VINNARE 

förra SKOPET-KRYSSET 

Mats Mehlin, Stige skola 

Birgitta Hultin, Fastighetskontoret 

Inger Sundberg, Komvux 

Grattis! 

SEMESTERPENGARNA REDAN I JUNI 

HÖG- 

FJÄLL 

Stjärna 

GLORIA 

Riktning 

På bil i 

Tripoli 

Ekgöra 

Garderob 

Han blev 

gammal 

han 

Färgläggningshäfte 

BREV 

FRÅN 

PÅVEN 

Kort 

nummer 

LÖN 

SLÅ 

Grundämne 

som kan 

ge allergi 

Kan 

intern 

sitt brott 

? 1 

GOTT 

TILL 

FIKAT 

För 

hängande 

växt 

Promemoria 

NAMN 

FISK 

MILJON 

MM 

SPEL 

VART 

4:DE ÅR 

BILD- 

TID- 

NING 

TYNGD 

FÄRG 

Garnisonsstad 

i norr 

Kanske 

i cup 

OMRÅ- 

DEN 

HAND- 

FALLEN 

FIA 

MED 

KNUFF 

KÖR 

Nordeaarbetare 

SKOPET 17 

F OTO JENNIE HARSTRÖM

|Fullmäktige| 

Vid sammanträdet 23 april 2007 

märktes att fullmäktige återigen 

ökat takten efter ”sackningen i 

slakmotan” (skidterm) efter valstrulet. 

Och detta särskilt sedan Anita Bdioui 

(s) väl utsetts att svinga klubban i 

kommunstyrelsen. 

Positivt var att några tärande politiska 

debatter ej behövt föras mellan 

de sju rättänkande partierna och Sd 

(Sverigedemokraterna). Kommunens 

åttonde parti har liksom förtärt sej själv. 

Mötet öppnades med den årliga hearingen av 

koncernbolaget Stadsbacken AB. Fullmäktiges 

ordförande Fredd Sandberg (s) välkomnade 

riktkarlen, vd:n Anders Lidén i moderbolaget, 

direktörerna och ordförandena i kommunens 

femton (15) bolag för el, energi, vatten, vissa 

bostäder och ännu obrända sopor. Den ännu 

fortlevande mansdominansen hade bara gett plats 

för två kvinnor, vd:n Lena Österlund i Sundsvall 

Vatten AB och ordföranden Inger Svensson i Skifu. 

Carina Nordström-Sköldh förväntades dock den 

15 september, efter att ha handlat i tio år på IKEA, 

efterträda vd Åke Norberg i Sundsvalls Arena AB. 

... Sundvalls nya vice kommunalråd 

som sedan första maj är på 

plats. Peder Björk är 32 år och 

kom till stan som student för 

tretton år sen. 

De senaste fyra åren har han jobbat som 

ana ly tiker på CSN. Han började arbeta poli tiskt 

när han gick på Mitthögskolan och har varit 

leda mot i barn- och utbild ningsnämnden, fastig - 

hets nämn den, social nämnden och kommunfullmäk 

tige. Han bor i Bosvedjan, är gift och har 

en treårig son. 

Vad blir din roll som vice kommunalråd? 

– Jag tar över de frågor som Anita Bdioui hade när 

hon satt på viceposten. Jag ska leda samordningsutskot 

tet (före detta utveck lings utskottet). Det 

inne bär att jag har det övergripande ansvaret för 

frågor som rör bland annat personal, samhällspla 

nering, kollektivtrafik, landsbygdsutveckling. 

Sen är jag förstås också ersättare för Anita Bdioui, i 

första hand i kommunstyrelsen. 

18 SKOPET 

Det gäller att vrida ur största möjliga 

effekt ur varje unge! 

Hallå där 

Peder Björk... 

Vid den avslutande frågestunden besvarade vd 

Hans Selling i Mitthem AB en fråga av Anita Bdioui 

om planer på fortsatt byggande av höga trähus 

efter de fem i ”Sundsvalls sjöstad” (Inre hamnen). 

Svaret var, att sådana hus kunde bli byggda på 

Räbbmon (Alnön), i Skönsberg och Nacksta. Dock 

hade slopandet av investeringsstöd och räntebidrag 

medfört behov av 18 % högre hyror. 

BUTELJERAT VATTEN OCH HOPSLAGNA PÅSAR 

Den gamla idén - från Timrås mesta kommunalråd 

Kenneth Westberg - om försäljning till Orienten av 

kommunernas förträffl iga dricksvatten, buteljerat 

som ”Absolut vatten”(?), vädrades vid hearingen. 

Idén hade nog gått igenom, om Sundsvall och Timrå 

slagit ihop sina påsar år 1969. 

Men Timrå hade varit så envetet emot överlantmätaren 

Nils Kvarbys och länsstyrelsens då utred da 

förslag om ett kommunblock för hela östra Medel - 

pad, att den föreslagna blockbildningen ej blev av. 

Det var en utredning och ett förslag som medverkade 

till tillkomsten av nya Sundsvall – utan Timrå 

– den 1 januari 1974. Och som skulle, om Timrå gått 

med, ha skapat en lång, oslagbar ledning före Umeå 

som ”Norrlands huvudstad”. 

Peder Björk är nytt vice kommunalråd i Sundsvall. 

Tidigare har han bland annat arbetat för CSN. 

Men att du är ”vice”, det kan ju uppfattas som om du 

står i skuggan av Anita Bdioui? 

– Ja, det är väl delvis sant. Anita Bdioui ska 

ju vara den främsta företrädaren för kommunen 

utåt. Men i praktiken fördelar man uppgifterna 

och leder varsitt utskott. Så hon leder finansutskottet, 

och har därigenom ett stort ansvar för de 

ekonomiska frågorna och näringslivet. 

Tidigare har du varit ledamot i flera olika nämnder 

– vilka frågor känner du starkast för i dag? 

– Jag brinner för utvecklingen av Sundsvall. 

Det känns jättekul att få vara med och försöka 

utveckla kommunen, till exempel när det gäller 

personalfrågor. Där ser jag fram emot att 

I ”en-timmes-skoldebatten” överträffades på 

sitt sätt temat om Sundsvall som ”Norrlands 

huvudstad”. Relativt nya skolnämnds ordföranden 

Martin Johansson (s) gick nämligen ut med 

fältropet: ”Vi ska ha Sveriges bästa skolor!” 

ÖPPEN FÖR SAMARBETE 

Han förklarade sig vara öppen för samarbete 

över partigränserna, under förutsättning att 

den kommunala skolan fick fortsätta att vara 

ett av de bästa alternativen och att man undvek 

segregerande och liknande typer av friskolor. 

Allianspartierna var med på noterna, Reinhold 

Hellgren (c ) med uttalandet: ”Det gäller att vrida 

ur största möjliga effekt ur varje unge!” 

I ett beslut som senare togs av fullmäktige om 

”en ny central informations avdelning” med en 

chef och tretton medarbetare, återkom Sundsvall 

som blivande svenska mästare i det mycket 

lovande uttalandet: 

“Genom den nya informationsavdelningen 

ska Sundsvall placera sig i toppen bland Sveriges 

kommuner när det gäller intern och extern 

kommunikation.” 

S TEN ZACKARI 

jobba strategiskt och långsiktigt inom hela den 

kommunala verksamheten och att få samarbeta 

med de fackliga organisationerna. 

Finns det några kunskaper från ditt förra jobb på CSN 

som du kan ta med dig till kommunstyrelsen? 

– Jag tror och hoppas att min erfarenhet av 

utvärderingar och uppföljningar kan vara till nytta. 

Jag tror jag har en bra känsla för att hålla samman olika 

verksamheter där många människor är delaktiga, 

utan att för den skull lägga mig i detaljarbetet. 


F OTO: SVANTHE HARSTRÖM

Nästa 

nummer av 


kommer den 

25 september 

Skopet är din tidning! Vad 

saknar du? Vad kan vi göra 

bättre? Vi vill ha dina åsikter. 

Mejla dina idéer, tips, åsikter 

och liknande till ... 

skopet@journalisthuset.se 

Har du synpunkter på kommunens 

verksamhet? Våra 

debattsidor är till för dig. 

skopetdebatt@journalisthuset.se 

... eller skicka till Journalisthuset, 

Sjögatan 23, 852 34, 

Sundsvall 

... eller ring 060-17 74 30, 

16 21 45 

Manusstopp: 3 september 

Utebliven tidning? 

Om Skopet inte kommer 

som den ska i brevlådan, 

eller om du har andra 

påpekanden kring din adress 

eller dylikt, vänd dig till 

informatör Åsa Alidas dotter. 

Tel: 060-19 22 07 

E-post: asa.alidas dotter@ 

sundsvall.se 

Prenumeration 

Helår kostar 120 kronor. 

Tidningen skickas 

kostnadsfritt till alla 

fast anställda inom 

Sundsvalls kommun samt 

förtroendevalda. 

PETER GAVELIN är kommundirektör sedan -98. Innan dess var han miljöchef på Sundsvalls kommun. 

Han kommer ursprungligen från Stockholm (till Sundsvall -79), bor på Hemmanet och tycker att det 

roligaste med jobbet är att stå mitt i samhällsutvecklingen och få vara med och påverka den. 

Den femte 

personalenkäten 

För femte gången sedan 1999 gjordes i våras en personalenkät i kommunens förvaltningar. 

Resultatet är på många sätt en trevlig läsning. Det första som slår en är att 

svarsfrekvensen ökat. 2007 års enkät besvarades av drygt 5 600 anställda, vilket är 

mer än 70 % i svarsfrekvens. Det andra är att resultaten blir bättre för varje enkät som 

genomförts. 2007 års värden är de bästa vi nått. 

Förändringarna är ganska små, men för alla de sammanfattande frågorna så är resultaten 

bättre 2007 jämfört med 2005. Vi trivs bättre med våra arbeten, utvecklingsmöjligheterna 

har ökat (men här tycker jag svaren ändå pekar mot att mycket återstår att göra) och arbetsklimatet 

har blivit bättre. Den samlade bedömningen av hur nöjda vi är med våra anställningar 

i Sundsvalls kommun, som avslutar enkäten, tar ytterligare ett kliv uppåt. 

S TRESS ETT STORT PROBLEM 

Upplevelsen av stress har minskat något, men även om detta är positivt så visar enkäten 

här på ett stort problem. Detta område får lägst poäng av alla. 

Naturligtvis finns det skillnader mellan olika förvaltningar och inom dem mellan avdelningar 

och enheter. Resultaten ska nu diskuteras på arbetsplatsträffar i organisationen. Om 

du inte fått någon information om personalenkäten så fråga efter den! 

Men en diskussion gemensamt på arbetsplatsträffar räcker inte. 

Jag tror att ett av de viktigaste verktygen för att gå vidare och 

förbättra ledarskap, påverkansmöjligheter och trivsel är att 

regelbundet och noggrant genomföra bra utvecklingssamtal. 

Var och en av er som är anställd i kommunen har rätt till 

minst ett sådant samtal varje år. Det är enkelt att följa upp, 

antingen har man haft ett eller också inte. 

S AMTAL EN SJÄLVKLARHET 

Det borde vara självklart att vi får 100 procent ja som svar 

på frågan om utvecklingssamtal genomförts det senaste året. 

Sedan är jag väl medveten om att alla utvecklingssamtal inte är 

bra, men med stöd och utbildning till cheferna kan vi träna 

upp förmågan så att vi når även detta. Första kravet är 

dock att samtalet över huvud taget planeras, tänks igenom 

och genomförs. 

Alltså, två enkla uppmaningar till er alla: 

✓ Be om redovisning av personalenkäten 

2007 

✓ Begär tid för ditt årliga 

utvecklingssamtal. 

Peter Gavelin 

Kommundirektör 

SKOPET 19

POSTTIDNING B 

Returer: Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvalll 

Porträttet: 

Elisabet Tallving 

På gymnasiet läste hon fyraårig 

teknisk linje, tre år på engelska 

och ett år på franska. Tanken var 

att arbeta utomlands men hon 

hamnade i Norrland och där höll 

kärleken henne kvar. 

I dag arbetar Elisabet 

Tallving som projektledare på 

fastighetskontoret och stortrivs. 

Vad gör du på jobbet? 

– Jag är på Bygg och Förvaltning byggsektion. 

Som projektledare arbetar jag på uppdrag av våra 

verksamheter när kommunens fastigheter och 

lokaler ska byggas om eller byggas till. 

Det blir många samtal och mail, både internt och 

externt för att projekten ska snurra på. Exempelvis 

ansöker jag om byggnadslov, tar fram kostandsberäkningar 

på olika projekt och driver projekterings- 

och byggmöten. Kort sagt, jag är med i 

byggprocessen från start till mål. 

Vilka projekt håller du på med just nu? 

– Just nu är det stort fokus på förskolor. Vi har 

flera olika förskolebyggen på gång. I Skönsmon 

har vi precis blivit klara med en modulförskola 

som ska heta Enhörningen. 

Vilken utbildning har du? 

– På gymnasiet gick jag teknisklinje. Eftersom 

jag alltid varit språkintresserad valde jag byggteknisk 

internationell. Alla lektioner hölls på engelska 

och ett läsår läste jag i Frankrike i St-Nazaire vid 

Atlantkusten. Efter gymnasiet studerade jag till 

byggingenjör på Mittuniversitetet i Östersund. 

Var det så du hamnade i Norrland? 

– Ja, jag kommer från Åby, utanför Norrköping. 

Skolan tog mig hit och kärleken har hållit mig kvar. 

Vad är det bästa med ditt jobb? 

– Det är kreativt. Jag får ett uppdrag, en 

budget och en tidsplan att jobba utifrån. Det är 

en utmaning att få ihop det både ekonomiskt och 

tidsmässigt. Det är ett arbete som både har lagom 

mycket ansvar och befogenheter. 

Och det sämsta? 

– Stressmomenten. Att inte hinna med. Där jag 

befinner mig just nu i livet (med småbarn) gör att 

jag har svårt att jobba över. Det kan vara något som 

jag hade tänkt att få gjort och så blir barnen sjuka. 

Hur har arbetsklimatet förändrats när det blir fler och 

fler tjejer som jobbar inom branschen? 

– Jag är van att vara nästan ensam tjej men tycker 

att det är jätteroligt att det blir fler och fler tjejer 

inom tekniska yrken generellt. På min arbetsplats 

har vi blivit några som är i ungefär samma ålder 

och fas i livet. Jag tror att vi kommer att ha stor 

nytta av varandra här. 

Förmodligen blir det alltid bäst dynamik i 

grupper där det är blandat. 

Vad gör du på fritiden? 

– Jag tycker om att vara på sjön, det är avkopplande. 

I somras var vi ute tre veckor i sträck. Vi 

seglade till Örnsköldsvik och gick på Paradisbadet. 

Vi färdades bara korta sträckor och stannade till på 

olika platser längs Höga Kusten. Båten heter Par 

mer som betyder Till sjöss på franska. Det är inte 

vi som har döpt den men vi vågar inte byta namn 

eftersom det betyder otur att byta namn på en båt. 

Är du vidskeplig? 

– Inte mycket, när jag tävlade i tennis var jag 

mer skrockfull. Före en tävling kunde det vara 

viktigt att knyta ena skon före den andra. 

Spelar du fortfarande? 

– Inte numera. Nu blir det mest löpning. Jag 

spelade tennis i tio år men har även sysslat med andra 

sporter, tävlat i badminton och spelat innebandy. 

Jag har hållit på med dykning också. Bland annat 

har jag dykt i Indiska oceanen bland hajar, rockor 

och mantror. Det var både häftigt och magiskt. 

T EXT: PETRA BERG 


FAKTA ELISABET TALLVING ålder: 34 yrke: Projektledare Bygg och Förvaltning byggsektionen familj: Maken Roger 

och sönerna Didrik (4) och Assar (2) bor: I villa på Alnö, ett stenkast från båten kuriosa: Är utbildad tennistränare 

och har arbetat som tennislärare på Kramfors idrottsgymnasium.

Skopet - Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?