Stadsvision Sundsvall

Stadsvision Sundsvall2007–2037

Verktyg, ledstjärna och inspiratör 3Stadsvision Sundsvall 4Grunden för Stadsvision Sundsvall 6Vi tar vara på våra unika förutsättningar 9Vi ska växa hållbart 10Stadens stråk blir dess profil 12Områden med stor betydelse 14Stenstaden – juvelen i kronan 15Området runt ån – med stadsliv att längta till 16Norra Kajen – Norrlands bästa sjönära boende 18Södra Kajen – här föds en ny stadsdel 20E4 får ta seden dit den kommer 22Ett nät av grönska över staden 24Kommunikation ger staden liv 26Vatten och energi i framtidens Sundsvall 28Hållbarhetsbedömning av Stadsvision Sundsvall 30Tio frågor och svar 32Stadsvisionens sammanhang och fortlevnad 33Håll samtalet om staden levande 34Projektfakta 35Grafisk form: Per Thornéus, PictoformBilder/illustrationer: Peter Norberg 1, 11, 31, 32 T www.ffagency.com 4:1-2, 13, 15:1, 16, 17:4-5, 19:5, 27, 29 T Ove Jansson 4:3 T Nicklas Andersson 5, 8, 10:3, 17:3, 20 T Per Thornéus 6:1-3, 7:1-2, 9, 10:1-2, 12,14, 24, 26, 30, 33, 34 T Bo Fernström 15:2 T Arken Arkitekter 17:1 T Sweco FFNS 17:2, 19:3-4, 21:4, 22 T A1 Arkitekter 18, 19:1, 21:1,3,5 T Ahlqvist & Almqvist Arkitekter 19:2, 21:2 T WSP 23:1-3 T Anna-KarinÅström 25, 36

Verktyg, ledstjärna och inspiratörStadsvision Sundsvall ska vara verktyg, ledstjärna och inspiratörför exploatörer, politiker, tjänstemän och allmänhet.Stadsvision Sundsvall ger beredskap att möta de möjligheteroch utmaningar som kommer slag i slag i Norrlands största arbetskraftsregion.Det handlar om att våga agera och att stärkaSundsvalls identitet.Visionen grundar sig på kommunens utvecklingsplan ochdjupgående analyser över hur näringsliv och medborgare vill attSundsvall ska utvecklas. Utgående från dessa analyser har sedanstudier utförts i syfte att finna grundläggande stadsbyggnadsmässigaprinciper för stadens utveckling. Perspektivet är 30 år. MedStadsvision Sundsvall utvecklas kommunens sätt att arbeta, till entydlig strategi för hur staden ska byggas och utvecklas. Samtidigtär den ett levande dokument vilket innebär att den kommer attföljas upp, och revideras i detaljer.Stadsvision Sundsvall sammanfattas i tre ställningstagandenoch tio uppdrag. Kring dessa kommer kommunen att kraftsamla.Stadsvision Sundsvall

Stadsvision Sundsvall1. Människan 2. Staden 3. RegionenStaden ska utvecklas och förtätas för attskapa liv och rörelse och främja mötenmellan människor. Planeringen ska tidigtomfatta livskvalitet- och folkhälsofrågor.Sundsvallsborna ska fortsätta vara med i detlevande samtalet om stadens utveckling.Stenstaden har en unik särprägel som ger enlivfull atmosfär med stil och tyngd.Selångersån och Sundsvallsfjärden ger åtråvärdvattenkontakt. Stadsbergen erbjudermöjlighet till naturnära rekreation. Sundsvallska vårda och utveckla dessa tillgångar.Sundsvall är navet i Norrlands störstaarbetsmarknadsregion. Ett starkt nav medmöjligheter till möten och upplevelser krävsför att en region ska utvecklas långsiktigt.Med strategiska vägval bygger vi därförvidare på denna position!Stadsvision Sundsvall

Tio uppdrag som gör visionen till verklighetBygg en starkare stadskärnaVi bygger stadskärnan både större och tätare för att ge platsför en blandning av boende, näringsverksamhet och rekreation.Nya områden ska få god kontakt med befintlig bebyggelsenär stadskärnan växer.Utveckla människornas rörelsestråkVi stärker stråken ytterligare med liv och rörelse genomstrategiskt placerade målpunkter. Stadens centrala stråkområdeär Storgatan och Selångersåns stränder från InreHamnen till Mittuniversitetet. När detta stråk utvecklas kanuniversitetet, Stenstaden och övriga målpunkter bidra ännutydligare till stadens liv.Låt Stenstaden möta det nyaVi värnar Stenstaden som en kulturhistoriskt värdefullstadskärna. Förändringar och nybyggnationer ska ha högarkitektonisk kvalitet. Mötet mellan äldre och ny bebyggelseblir därigenom spännande och berikande.Utvidga den klassiska kvartersstadenVi bygger vidare på den klassiska kvartersstad som Stenstadenär på Södra Kajen och mot Selångersån. I kvarterenblandar vi verksamheter som ger liv hela dygnet och somäven gör staden trygg och tillgänglig. Ett finmaskigt kvartersnätger fler mötespunkter för människor.Låt vattnet möta stadenVi för stadslivet närmare ån och fjärden när vattennära ytorgörs tillgängliga för bostäder, aktiviteter och näringsverksamhet.Bred ett nät av grönska över stadenVi kopplar samman våra gröna stråk och parker och länkarbergen till staden vilket ger gröna korridorer till nytta förmotion och rekreation. Den sammanlagda grönskan i centrumökar.Tillåt trafik på människans villkorVi gör en grön boulevard av nuvarande E4 och placerarjärnvägen under marknivå, vilket minskar barriärerna istadskärnan. Blandtrafik bibehålles i staden, men fordon skaröra sig på gåendes villkor.Samla kommunikationerVi bygger resecentrum i stadskärnan och vid Mittuniversitetet.Vi bygger dem för både järnvägs- och busstrafik, gående,cyklister och bilar. Bra knutpunkter underlättar resandet förmänniskor både inom och utom regionen.Utveckla staden hållbartVi utvecklar sammanhängande gång- och cykelleder ochfrämjar hållbar kollektivtrafik. Stadsvisionsmodellen förhållbar utveckling används för all framtida stadsplanering.Ny bebyggelse planeras med högsta ambition att minskamiljöpåverkan och anpassas till kommande klimatförändringar.Håll Stadsvisionen levandeLevande samtal om Stadsvisionen förs mellan kommun,medborgare, organisationer och exploatörer. Kommunenfortsätter vara initiativtagare till seminarier, större träffaroch personliga möten i den anda och tradition som etableratsinom ramen för Stadsvision Sundsvall. Aktörer somverkar för god folkhälsa deltar i processen.Stadsvision Sundsvall

Grunden för Stadsvision SundsvallStadsvision Sundsvall tar sin utgångspunkti det samtal som förts med Sundsvallsbornaunder projektåret, i kommunala styrdokumentsom funnits med som bakgrund i allastudier, och i en omvärldsanalys som utfördesunder våren 2006.Inspelen från Sundsvallsborna, från styrdokumenten ochfrån influenser och teorier i omvärlden pekar tydligt i enviss riktning.Det handlar om att erbjuda människor en upplevelserikoch mänsklig ram att leva våra liv i. En ram som är tolerantmot olikheter, som är ger förutsättningar för möten mellanmänniskor och som inte hotar vår planet.En tät, grön stad med blandat innehåll som därigenom gergoda förutsättningar för möten mellan olika människor. Enstad med god tillgänglighet och trygghet som bidrar till allamänniskor känner sig välkomna. En stad med god trafikstruktursom gynnar kollektivtrafik och gång och cykelför ökad hälsa och säkerhet men som inte bortser från vårtbehov av biltrafik. En stad som vänder ansiktet mot vattnet,mot Selångersån och Sundsvallfjärden. En stad som gynnarhela regionens framtid.Samtalet med SundsvallsbornaVid planeringen av stadsvisionsarbetet var en viktig utgångspunktatt ta reda på vad Sundsvallsborna själva serför framtidbilder för centrala staden. I möten med enskildamedborgare, företag, organisationer och föreningar harkommunen fått en god bild av hur människor ser på stadenoch framtiden. Det materialet har sammanställts ämnesvisoch sedan legat till grund för de studier och ställningstagandensom gjorts inom ramen för arbetet med StadsvisionSundsvall. Tydligt framträder kvaliteter som sundsvallbornaser som viktiga att värna och utveckla, brister som kan åtgärdassamt nya inslag som skulleberika staden.Alla som deltagit förmedlaren glädje över ambitionenmed StadsvisionSundsvall – nämligenatt kommunen haren tydlig vilja medstadens utveckling.SelångersånAtt bättre kan ta tillvara ånoch dess omgivningar återkommerhos nästan samtliga som bidragit. Fokus ligger på hur ånkan bidra som både stadsmiljö - och livsmiljöresurs. Mångahar svårt att exakt peka på vad man är ute efter, men somexempel nämns utveckling av det gröna kring ån, aktiviteterknutna till rekreation och en utveckling av båtlivet. Att ånnämns så mycket tyder på att Sundsvallsborna har en starkunderliggande längtan till vattnet.HamnområdenaMånga Sundsvallsbor är missnöjda med vad man fått seväxa fram i Inre hamnen. Många synpunkter handlar omatt man i hamnområdet villha något som liknardet som nämns förSelångersån, nämligengröna ytor,rekreation ochbåtliv. Mångasaknar de storabåtar som mananser en hamnska innehålla.Vidare hakar manpå diskussionen som pågick våren 2006 om multiarena ochäventyrsbad någonstans i det gamla hamnområdet, där enövervägande del förordar en sådan lösning för få fler människoratt röra sig i området.Stenstan/citySundsvallborna är stolta över sin Stenstad. Här finns klassiskstadskänsla och ett rikt innehåll. Sundsvallsborna uppskattarden klassiska och tydliga rutnätsstrukturen i form avgator och kvarter, där mångfalden av gamla rikt utsmyckadestenhus ger fröjd för ögat och förmedlar känsla av historia.Här finns den funktionsblandning som vi förväntar oss aven komplett stadskärna – handel, kultur, nöjen, arbetsplatseroch bostäder. Som kontrast till detta står landskapet och natureni form av våra närliggande skogsklädda stadsberg samtån och havsfjärden. Många unga saknar ett kultur/allaktivitetshus(icke kommersiellt) i stadskärnan. Barnfamiljernaönskar större fokus på lek ochaktiviteter. För alla åldrarfinns behov av lätttillgängligaochfräscha toaletter.Torgettillsammans medVängåvan ses somett viktigt stadsrumatt utveckla. Mötesplatseri det offentligarummet (gator-torgparker)efterfrågas.Kommunikationer och trafikSundsvallborna saknar ett modernt resecentrum med smidigövergång mellan så många trafikslag som möjligt. Dennuvarande busstationen pekas ut som en otrygg och tristmiljö. Utveckling av kollektivtrafiken lokalt och regionaltefterfrågas med ringlinjer och fria resor, samt prioriteringförutsättningar

av gång- och cykelnätet. Lägg E4 utanför stadskärnan föratt minska miljöbelastning och barriäreffekter och gräv nerjärnvägen genom staden så att centrala staden kan utvecklastill den fantastiska livsmiljö och målpunkt i regionen somden har potential till. Bygg fler parkeringshus så att bilarnainte tar värdefull mark i anspråk.LivsmiljöHär är budskapet att planera staden för liv och rörelse överdygnets alla timmar. Bra belysning i utemiljöer – inga mörkaprång – ger god trygghet som därigenom också bidrar tillgod tillgänglighet. Vi ska planera för god hälsa eftersomhälsofrågan är en framtidsfråga. Staden ska vara tillgängligför alla. Att planera för mötesplatser mellan människoroch ge möjlighet till lek ochspontan idrott är någotsom särskilt de ungalyfter fram. Sundsvallsbornavill att stadenska ge oss det godalivet som är rikt påmöten och upplevelsersamt är hälsosamt,tryggt och säkert.Kommunala styrdokumentStadsvisionen kan ses som en fördjupning och förlängningav utvecklingsplanen för att tydliggöra den politiska viljanför utveckling av Sundsvalls stadskärna som en motor iSundsvallsregionen. Tanken är också att Stadsvisionengenom att vara ”vassare” och mer lättillgänglig än översiktsplanenpå ett tydligt sätt ska visa planeringsstrategin förcentrala Sundsvall. Agenda 21 finns med som bakgrund ialla kommunala styrdokument.UtvecklingsplanenSundsvall Utvecklingsplan har funnits sedan 1999 ochrevideras regelbundet. Den har fokus på Sundsvalls spjutspetsområden,investeringar, utveckling av företagsklimatetsamt kompetensförsörjning. Utvecklingsplanens mål är attöka sysselsättningen samt höja utbildningsnivån i Sundsvallfram till år 2010. Utvecklingsplanens vision ger oss ledtrådartill hur stadens planering och utbyggnad kan bidra till kommunensutveckling.ÖversiktsplanenSundsvalls översiktsplan från 2005 för resonemang om hurvi bäst bör hushålla med våra mark- och vattenresurser. Planenomfattar hela kommunen men har också en särskild delsom avhandlar centrala staden. Här behandlas riksintressenoch allmänna intressen, områden att förädla och utvecklaredovisas, likväl som områden att bevara och skydda.Stadsvisionen fokuserar på exploateringsområden som finnskartlagda i översiktplanen, med förslag till åtgärder somligger i linje med översiktsplanens ställningstaganden. Iöversiktsplanen ges exempel på frågor om kan kräva vidarestudier och ställningstagande såsom luftkvalitet, buller ochskyddsavstånd från allmänna vägar. Detta görs lämpligeninom ramen för fördjupad översiktplan.Livsmiljö Sundsvall/Agenda 21Sundsvalls kommun bedriver ett målmedvetet arbete för enhållbar utveckling. 2005 blev Sundsvall en av landets cirka70 ekokommuner. Det gemensamma syftet för landets ekokommunerär att främja hållbar utveckling. På en rad områdenfår arbetet för en hållbar utveckling direkt påverkan påstadens planering. Koppling mot Stadsvision Sundsvall finnsinom målområdena Natur, Kunskap och Boende.förutsättningar

OmvärldsanalysInom nutida ekonomisk vetenskap så konstaterar man attstarka moderna ekonomier är tydligt sammankopplade medstäder och stadsliv. Det beror bland annat på att tjänstesektornär en bas i ekonomin. En stor befolkning och täthet ikärnan ger större bredd i utbudet, vilket ökar attraktivitetenoch kan locka människor, kapital och kompetens att söka sighit. Dessa möjligheter till utbyten är inte bara stimulerandeför medborgarna. Det ger också en dynamik som i sig är engrogrund för utveckling och tillväxt.En annan teori är att stadens täthet har en direkt kopplingtill dess mångfald. Sundvalls näringsliv har ca 500 branscher,det ger mångfald men ytterligare 100 branscher kantillkomma inom Sundsvallsregionen, förutsatt att man lyckasintegrera de omkringliggande lokala arbetsmarknaderna.SundsvallsregionenSundsvallsregionen är samlingsnamnet för det regionalasamarbete som Hudiksvall, Nordanstig, Ånge, Sundsvall,Timrå och Härnösand bedriver. Syftet med Sundsvallsregionenär att genom den ökade storleken förbättra livskvalitetenför invånarna när det gäller boende, arbete, utbildning,kommunikationer, fritidsaktiviteter och upplevelse.Sundsvall är inpendlingskommun för arbete och studier.Kommunens näringsliv har behov av arbetskraft och kompetenserutöver vad kommunens eget befolkningsunderlagkan erbjuda. Det är även så att kommunens idrotts- ochkulturutbud, nöjesliv och handel vänder sig till en störremålgrupp än invånarna. En fortsatt utveckling av Sundsvallscentrumfunktioner, likväl som fortsatt möjlighet tillboende i grannkommuner, kräver god tillgänglighet ochkortare restider. Det kan uppnås genom gemensamt arbetebland Sundsvallsregionens kommuner inom infrastrukturoch kollektivtrafik. För att få ut nytta av de snabbareförbindelserna krävs att det i Sundsvalls centrum skapas ettcentralt trafikslagsövergripande resecentrum med mångaarbetsplatser och bostäder inom gångavstånd. Arbetet medSundsvallsregionen grundar sig på utvecklingsplanen medutgångspunkt i att näringslivet behöver en geografiskt störrearbetsmarknadsregion för att i framtiden klara matchningmellan kompetensefterfrågan och kompetenstillgång. Snabbareförbindelser innebär även att det blir smidigare attpendla för studier vid Mittuniversitet vilket kan bidra tillatt öka andelen unga med högre utbildning i regionen. Högkvalitet i utbildningen från förskola till universitet ger växtkraftför i första hand individen, men även för näringslivetatt utvecklas.Ett nav i regionenArbetet med Sundsvallsregionen baseras på att vi inte skakonkurrera med varandra utan istället samarbeta. Målet äratt vi tillsammans skall få fler invånare och vi måste gemensamtarbeta för att stärka vårt näringsliv, ge det förutsättningaratt rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare.Människor flyttar idag till orter och regioner som de uppfattarsom attraktiva och det är på dessa orter de söker arbete.Därför är det väsentligt att Sundsvallsregionens kommunertillsammans kan erbjuda såväl attraktiva boendemiljöer somarbetstillfällen. En specialistrekrytering kan stå och fallamed möjligheten att finna en hästgård till rätt pris, idrottsaktiviteterför barnen, båtplats eller tillgång till kultur ochnöjesliv. Vi behöver skapa bostadskvaliteter i stadskärnan,men ännu viktigare är att skapa en stadsmiljö som ger förutsättningarför interaktion och utbyte. En dynamisk staddär nya idéer och ny kunskap, nya varor och tjänster kanutvecklas och stimulera en växande och mångsidig region.Där i ligger betydelsen av att Sundsvall i en stadsvisionkan visa hur kommunen vill utveckla staden!förutsättningar

Vi tar vara på våra unika förutsättningarSundsvall har unika förutsättningar för attkunna utveckla sin dragningsförmåga ochlockelse vad gäller inflyttning, investeringaroch vilja till engagemang i samhällsfrågor.Detta påstående är väl underbyggt i analyser gjorda av defyra oberoende arkitektfirmorna A1 Arkitekter, Ahlqvist& Almqvist arkitekter, Arken Arkitekter och Sweco FFNSsom anlitades för att var för sig titta på staden utifrån. Derasuppdrag var att lyfta fram förutsättningar och peka påmöjligheter för stadens utveckling utifrån den grund somStadsvision Sundsvall bygger på. Ett antal strategiska ställningstagandenhar gjorts och det är i dessa som Sundsvalltar avstamp mot framtiden. Uppgiften för stadsbyggandeti Sundsvall ska vara att till fullo ta till vara stadens unikaförutsättningar.StenstadenSundsvalls största tillgång är dess stadskärna. Naturligtvisär den omgivande naturen viktig för stadens attraktivitet,men det som gör Sundsvall unikt är Stenstadens starkastadsmässiga karaktär – dess täthet och intensitet. Det ärkärnan som är stadens varumärke och som förmår att skapaidentiteten av en betydande stad. Den ger unika förutsättningarför utveckling av hela Sundsvallsregionen.Läget mellan stadsbergenSundsvall har ett osedvanligt vackert läge där det ligger idet vidsträckta norrländska kustlandskapet. Staden liggermellan de två stadsbergen och klättrar upp på dess sluttningar.Denna dramatiska topografi ger staden mycket av sinkaraktär och ger möjlighet till storslagna vyer och attraktivautblickar från en stor del av bostäderna i staden.Vattnet nära centrumSundsvalls stadskärna är delikat placerad kring Selångersånoch dess mynning ut i Sundsvallsfjärden. Selångersån ochde norra och södra kajområdena närmast staden är några avSundsvalls viktigaste potentialer för stadens utveckling.Strategisk kommunikationsknutpunktI Sundsvall möts kustvägen E4 och vägen E14 till Trondheimmed Atlantkusten. Här möter kustjärnvägen ocksåjärnvägen in till Östersund och vidare mot Norge. Än merstrategiskt blir läget när Botniabanan och Ådalsbanan ärklara. Den största delen av den landburna trafiken genomNorrland passerar genom Sundsvall och detta är en viktiggaranti för stadens framtid.Unika planeringsförutsättningarSundsvall är en kommun i tillväxt. Bostäder byggs och storainfrastrukturella investeringar planeras. Befolkningen ökaroch eftersom det finns en efterfrågan på bostäder inne icentrum fylls luckorna i staden med nya hus. I Inre hamnenstår de första husen klara och de södra och norra kajernaplaneras för ny bebyggelse. I samband med ombyggnadernaför den nya Ådalsbanan kommer en ny tågstation att byggasoch tågtrafiken genom staden ökar. Flyttning av kombiterminalenfrån centrala Sundsvall planeras vilket på siktkan frigöra bangårdsområdet. E4 flyttas till ny högbro överSundsvallsfjärden, samtidigt som det planeras för en nytvärförbindelse på stadens västra sida – så att genomfartstrafikenskall kunna ledas förbi stadskärnan.Att handeln i Sundsvalls innerstad och i närliggande handelsområden,främst Birsta, under 2000-talet ökat understrykeratt vi upplever en period av stark tillväxt.Det är i detta läge särskilt tydligt att det behövs en strategiför hur de lokala investeringarna ska kunna tas till vara optimaltoch förstärka stadens unika potential.förutsättningar

Vi ska växa hållbartSundsvall har goda möjligheter att utvecklashållbart. Inom arbetet med StadsvisionSundsvall har en modell för hållbar stadsutvecklingtagits fram. Att beakta hållbarhetsaspekterär förutsättningen för en stadsutvecklingsom svarar mot såväl dagens somkommande generationers möjligheter till engod livsmiljö.BarnvänlighetMångsidighetAttraktivitetTrafik &kommunikationerMöjlighet till framtidautvecklingNärhet &tillgänglighetHälsaBygg- &samhällsekonomiTrygghetIbland brukar man kunna se att en indelning av begreppet”hållbar utveckling” i olika perspektiv görs, främst som ettstöd för att lättare kunna sätta fingret på den komplexa innebörden.En vanlig indelning ärekologisk, ekonomisk och socialhållbarhet.I arbetet med att definieravad hållbarhet är i StadsvisionSundsvall har vi även lagt tillperspektivet kulturell hållbarhetdå Sundsvall är en stad med ettkulturarv av oerhört stort värde.EkologiskKulturellSocialEkonomiskDe fyra perspektiven har utgjort en bra grund för definitionav faktorer som påverkar en hållbar stadsutveckling ochövrig samhällsplanering.Inflytande &delaktighetFörtätningLokala kretsloppslösningarGrönskaRisk & säkerhetHur kan vi mäta hållbarhet?I arbetet med att ta fram Översiktsplan för Sundsvallskommun 2005 utarbetades en modell för konsekvens- ochhållbarhetsbedömning kallad ”Barometern”. Barometern visarpå en sammanvägd bedömning av ett antal faktorer sompåverkar om ett utbyggnadsförslag kan anses ekologiskt,ekonomiskt och socialt hållbart eller inte.I Stadsvision Sundsvall har vi utgått från dessa faktoreroch formulerat dem som indikatorer. Vi har också konstateratatt många indikatorer rör fler än ett av perspektiven ochatt det viktiga egentligen är vad den sammantagna bilden avhållbarheten kan visa, snarare än att indikatorerna kategoriserasefter de fyra perspektiven. Vi har kommit framtill 50-tal indikatorer som grupperas i 14 grupper där varjegrupp får utgöra en axel på en värderos. Gränsen mellanvissa grupper kan ibland vara flytande och en del indikatoreringår därför i fler än en grupp.Hållbar Stadsutveckling i SundsvallTanken med indikatorerna och värderosen är att de skautgöra en modell för att fånga upp hållbarhetsaspekternai samhällsplaneringen och i de projekt som blir frukten avStadsvision Sundsvall.Modellen kommer att kunna användas i flera stadier avsamhällsplaneringen:1. I ett tidigt skede av planeringen som stöd för en dialogmellan kommunen, intressenter och exploatörer kringgemensamma ambitioner för hur vi kan utveckla staden såhållbart som möjligt.2. Som ett mätinstrument för att mäta planeringens ochprojektens målsättning3. Som ett instrument för uppföljning av resultatet, det villsäga ett svar på ”hur blev det?”.Redan nu har vi emellertid på ett övergripande plan stämt avhållbarhetsindikatorerna mot de grundläggande principernai Stadsvision Sundsvall – läs mer på sidan 30.10förutsättningar

De 14 grupperna av indikatorerT Möjligheter till framtida utveckling T.ex. försvåraseller underlättas alternativa former av utveckling.T Närhet och tillgänglighet T.ex. avstånd till natur ochparkmark, service, skola mm.T Hälsa T.ex. mötesplatser och kreativa miljöer, rekreation,buller, luftföroreningar mm.T Bygg- och samhällsekonomi T.ex. behov av ny infrastruktur,marksaneringar, kommunal driftsekonomi mm.T Trygghet T.ex. barriärer, belysning, anpassning för äldreoch funktionshindrade mm.T Risk och säkerhet T.ex. kraftledningar, industrier, trafiksäkerhet,farligt gods, översvämningsrisker mm.T Grönska T.ex. natur- och parkmark, hårdgjorda ytor,riksintressen mm.T Lokala kretsloppslösningar T.ex. hantering av dagvatten,snöupplag, avfall, energiförsörjning mm.T Förtätning T.ex. nyttjande av befintlig infrastruktur,återanvändning av mark mm.T Inflytande och delaktighet T.ex. deltagande i planeringsprocessen,tillvaratagande av åsikter mm.T Attraktivitet T.ex. attraktiva platser för boende resp.verksamheter, regional attraktivitet, kulturmiljö mm.T Mångsidighet T.ex. funktionsblandad bebyggelse, olikaupplåtelseformer för boende mm.T Barnvänlighet T.ex. tillgång till lekplatser.T Trafik och kommunikationer T.ex. avstånd till kollektivtrafik,trygga, säkra och sammanhängande gång- ochcykelvägar, regionala kommunikationer, närhet till störrearbetsplatser mm.förutsättningar11

Stadens stråk blir dess profilSundsvalls läge mellan bergen gör stadentydlig och lättläst. Det stora svepande landskapet,den smala bebyggelsen längs kustoch dalgång, Selångersån och människorsrörelsestråk bygger tillsammans upp enstadsbild som ger Sundsvall en stark identitet.Stråken är det som ger staden innehålloch liv. De centrala stråken är de kanskestarkaste enskilda drivkrafterna för regionensekonomiska utveckling. Med stråken somutgångspunkt i planeringen av staden liggervi steget före i utvecklingen.ÅKROKEN0 300 mVÄSTERMALMTonhallenFolkets parkÄventyrsbadSporthallenStråk i en stad är sammanhängande gator och torg där människorrör sig både med och utan gemensamma SALLYHILL syften. Ettstråk kan ha ett tema, som till exempel shopping, men det ärofta mångfalden och det oförutsedda, som skapar attraktionskraften.Ett bra stråk är ett stråk som lockar människor till sig ochdär man gärna vistas utan särskild anledning. Det är fullt avliv, där händer det alltid mycket, och många människor rörsig där. Stråken blir därmed också en grund för utveckling.Vitala stråk drar till sig både människor och verksamheter,och ”stadslivsstråket” eller ”evenemangsstråket” blir därigenomockså en del av motorn inom shopping, kultur, näringslivosv. Allt detta gör att stråken ofta uttrycker det centralai en stad, och den centrala staden i en region uttrycker i sintur regionen.Sundsvalls viktigaste stråk idag är Storgatan mellanSkolhusallén och Vängåvans östra del. Vi ska stärka dettastråk och förlänga det så att det sträcker sig hela vägen frånÅkroken till Inre Hamnen. De parallella gatorna Storgatan,Ågatan och Universitetsallén kopplas samman medSÖDERMALMtvärförbindelser och bildar tillsammans med Selångersånett stråkområde där det finns flera olika sätt att ta sig fram.Detta område ska göras mer attraktivt och på så sätt förkortasdet upplevda avståndet mellan Åkroken och Stenstaden.Många viktiga målpunkter och mötesplatser finns inom ochi anslutning till detta stråkområde, och nya kommer att skapas.Selångersån utvecklas till ett förenande grönt stråk somtillsammans med omgivande gator binder samman universitetsområdetmed Stenstaden.Utveckla västra delen av StorgatanUniversitetet är i sig en utvecklingsmotor och det stadsnäraNorra bergetSÖDRA KAJENNy evenemangsarena?FotbollsstadionSkolhusallénBergsgatanNORRMALMSTADSLIV potential STADSLIVSTRÅKGRÖNT STRÅKSTADSLIV potentialSTENSTANEVENEMANGSSTRÅKCasinoNORRA KAJENKulturmagasinetNy teater?läget skapar en förväntan och en möjlighet för universitetetatt ”växa inåt” och närma sig Stenstaden. Ett sätt föratt uppnå detta är att längs Storgatans västra del utvecklaverksamheter som har koppling till universitetet. Ett annatÖSTERMALMsätt är att göra miljön längs västra Storgatan så spännandeoch vacker att avståndet mellan universitetet och Stenstadenupplevs som kortare än idag.Därför ska gatumiljön längs Storgatans västra del rustasupp. Gatan kan få smalare körbana och en zon för busshållplatseroch korttidsparkering. Trottoaren kan breddas så attden ger plats för både gående och cyklister, en rad alléträdplanteras. På några ställen kan trädplanteringen förtätas så attgatan delas in i sekvenser, som skapar rytm och omväxling.HAGASundsvallsf12ställningstagande

Olof Palmes torg kan utvecklas för att bättre fungera i ettstråk. Det är viktigt att torget fungerar både som en platsoch som en del i en promenad.Utveckla UniversitetsallénUniversitetet har tillsammans med Västermalms skola ochMetropol skapat ett sammanhängande campusområde sombreder ut sig även norr om Selångersån.Genom att medvetet utveckla området längs Universitetsalléntill ett stråk för stadsliv med såväl bostäder ochnäringsverksamhet som universitetsanknutna verksamheter,knyts universitet närmare stadskärnan på ett naturligtsätt. Dominansen av de stora anläggningarna med sinaparkeringsytor tonas ner. Förslag har upprättats för enstadsutveckling längs Universitetsallén med både bostäderoch universitetsanknutna verksamheter. De kan komma attaktualiseras i nästa tillväxtfas.Skapa ett evenemangsstråk längs vattnetInre hamnen och miljön längs Selångersån kan utvecklas tillett evenemangsstråk. Närheten till vatten blir det gemensammatemat för ett antal befintliga och nya mötesplatseroch evenemangsbyggnader. I området hålls redan nu ettantal årliga evenemang bland vilka kan nämnas Gatufesten,Drakbåtsfestivalen och Selångersmetet.Här ligger också ett antal anläggningar som tillsammansoch var för sig kommer att skapa nya rörelsestråk längsSelångersån och i Inre hamnen. Människor kommer i högregrad att vistas och röra sig i de vattennära miljöerna, vilket isin tur bidrar till att det kan uppstå nya verksamheter.ställningstagande13

Områden med stor betydelseVad som händer i stadskärnan och dess närmasteomgivning har avgörande betydelseför Sundsvalls fortsatta utveckling. Någrasärskilt viktiga områden har valts ut för närmarestudier inom Stadsvisionens ramar.Norra bergetNORRMALMHAGANedanstående områden valdes ut av den politiska ledningsgruppenså som lämpliga att studera närmare under projektåret.På följande uppslag redovisas stadsvisionens ställningstagandenpå vänstersidan medan högersidan visar exempelVÄSTERMALMtagna från höstens fördjupade studier 2006. Dessa studierkommer att utvärderas och finnas med som underlag i arbetetatt ta fram fördjupade översiktsplaner respektive detaljplanerför områdena.StenstadenStenstaden och dess kulturvärden är en av Sundsvallsfrämsta tillgångar. Det är en riksintressant kulturmiljö sombesöks för dess egen skull och det är samtidigt ett dynamisktoch levande centrum i både staden och regionen.SALLYHILLÅKROKENSelångersån, Storbron till åmynningenSelångersåns nedre lopp är en slumrande resurs för stadslivet.Vi passerar tvärs över den, men dess närmiljö ärförsummad. Parkmiljön förädlas, och ny bebyggelse kan tillförasvarsamt vilket närmar stadslivet till ån. ÅmynningenSÖDERMALMär traktens brännpunkt och borde manifesteras.Norra och Södra kajernaBåde Norra kajen och Södra kajen är områden i förändring.Tidigare verksamheter avvecklas och områden blir tillgängligaför ny bebyggelse. Här finns den unika möjlighetenatt ge staden kontakt med vattnet och samtidigt förstärkastadskärnan i alla avseenden.SkolhusallénBergsgatan0 300 mSTORBRON OCHÅ-MYNNINGENSTENSTANÖSTERMALME4E4-passagen genom centrumI alla arkitektförslagen förutsätts att E4 genom centrumciviliseras och utformas som en grön boulevard som talar”gatuspråk” i stället för ”vägspråk”. Denna förändring bådekan och bör ske innan E4 eventuellt lyfts ut till en bro överfjärden.SÖDRA KAJENNORRA KAJENSundsvallsfjärdenAndra områdenÄven andra områden än de ovanstående har stor betydelseför stadens utveckling. Ett exempel är ”Järnvägsesplanaden”som skulle kunna bli följden av att järnvägen läggs undermarknivån. Detta bör studeras närmare när järnvägslösningenär beslutad.14ställningstagande

Stenstaden – juvelen i kronanSom tät stadsmiljö är Sundsvalls stenstadunik i Norrland, och till sin homogena 1890-talskaraktär unik i Sverige. Stenstadenskvaliteter ska tas tillvara och utvecklas. LåtStenstaden möta det nya på ett spännandesätt!1888-års stadsbrand kommer att vara för evigt ihågkommenhos Sundsvallsborna. Tack vare denna katastrof kan vi idagvandra omkring i en ståtlig sekelskiftesstad med beundransvärdprakt. Stenstaden med sina byggnadskvarter, gator, torgoch parker är en hållbar struktur, som visat sig tåla förändringar.Den påminner om att det vi tillför idag kommer ståkvar under lång tid.Utveckla stadslivetStadens gator, torg och parker ska utvecklas till spännandemötesplatser eller lummiga oaser med utrymme för konst,lek, uppträdanden och samvaro. De stora öppna parkeringsytornai stenstaden bör på sikt ersättas av inslag som tillförstaden mer liv.Alla medborgare ska kunna delta i stadslivet och stadenska vara tillgänglig för alla. Stenstadens kvartersuppbyggnadhar en stor potential där de outnyttjade gårdsrummen kanöppnas för nya funktioner och möjligheter.Värna riksintressetStenstaden är riksintresse för kulturmiljövården. Stadsmiljöprogrammetfrån 2002 har som syfte att bevara kvaliteternaoch vara till hjälp i arbetet med att värna riksintresset. Kulturvärdenaär en tillgång för utvecklingen, men de behöveridentifieras och närmare beskrivas för att kunna förstås avalla stadens aktörer. Regelbundna träffar mellan Stenstadensfastighetsägare och kommunen vore ett utmärkt instrument!En fortsatt satsning på belysning ska göras, både allmänbelysningsamt fasad- och effektbelysning som lyfter framStenstadens detaljer och ökar tryggheten.Utformningen av markbeläggningen ska ge Stenstadensgolv ett sammanhållet intryck och utformas med tanke pågod tillgänglighet.Vad är nästa steg?Planering för ny gatubelysning väster om Esplanadenfortsätter.Den viktiga gestaltningen av Torget-Vängåvan-Esplanadenutreds.ställningstagande15

Området runt ån – med stadsliv att längta tillSundsvallsborna vill till vattnet och Selångersån.Området på södra sidan ån är alltförvärdefullt för att bara rymma bussar ochbilar. Här kan vi skapa en del av den förtätningsom är en förutsättning för det stadslivsom Sundsvallsborna och regionen längtarefter.Området är ett av stadens slumrande vardagsrum. Ett områdemed möjligheter att inrymma åtskilliga mötesplatserför gammal och ung. Här finns vattnet, här kan unga träffasöver en aktivitet, här kan vi pusta ut efter en arbetsdag elleren shoppingrunda.Skapa en park för mötenDet parkstråk som finns på norra sidan Selångersån skautvecklas till en plats för aktiviteter och möten för alla generationer,typ lek/äventyr, boule, skatepark. Båda sidor om ånska vara promenadstråk och även ha möjlighet till förtöjningav båtar. För vidare beskrivning se avsnittet Ett nät av grönskaöver staden.Bebygg parkeringsytorna på södra sidanPå södra sidan om ån bör ny bebyggelse tillkomma som förstaden närmare vattnet. Bebyggelsen kan infogas i stadenskvartersmönster genom att bygga i magasinens förlängningvästerut, dels med ett sjätte magasin, dels med nya byggnaderut över Fisktorgsparkeringen. Den nya bebyggelsenbidrar till rörelsestråket längs åns södra kajsida, där nyatriangulära torg bildas när husraderna närmar sig vattnet.Sjögatan har potential att bli en av de viktigare inkörsportarnatill Stenstaden. Sjögatan bör utformas som en trädplanteradgatumiljö, en esplanad under gröna lövverk, medmöjlighet att spränga in markparkering mellan träden.Manifestera platsen där ån möter havetÅmynningen har potential att bli en alldeles speciell plats.Här är brännpunkten för tre viktiga stråk; i öster passerarbåde lokal och långväga trafik på E4:an, i väster finns närhetentill Stenstaden och Esplanadens stadsliv, i norr finnsden idag undanskymda Selångersån. Här ska plats reserverasför en offentlig byggnad som kan vara både skyltfönstermot omvärlden och ett tillskott för stadslivet. De nuvarandetrafikytorna norr om femte magasinet kan bli en trivsam ochvacker förplats till denna byggnad, där den varma kvällssolentillsammans med närheten till ån är en stor kvalitet.Bygg färdigt på NorrmalmFör att få in fler människor och verksamheter och samtidigtge stadga åt parkstråket kan de obebyggda kvarteren påNorrmalm bebyggas. Kvarterens storlek är given av omkringliggandegator och höjden på de nya kvarteren bör varasom City-P och Telia. Men befintliga kvarter är byggda enligtprincipen ett kvarter - en byggnad vilket ger ett storskaligtoch ofta fantasilöst uttryck. Det som byggs i framtidenska bryta med den ordningen och hämta inspiration frånStenstaden där varje kvarter är uppbyggt av flera byggnader.Bottenvåningarna mot Skeppargatan och Norrmalmsgatanska innehålla lokaler med entréer mot gatan för verksamheter.I stadsdelen kommer människor vistas över hela dygneteftersom kvarteren innehåller en betydande andel bostäder.Parkeringar inryms inom kvarteren.Vad är nästa steg?Kajrenovering med början 2007. Ställningstagande under2007 om teaterinvestering. Studier av hur ovanståendetankar påverkar Navets nuvarande funktion.16 ställningstagande

Exempel från Stadsvisionens fördjupade studierÅrummet mellan Storbron och åmynningen studerades av Arken Arkitekter och Sweco FFNS i form av ett parallellt uppdrag med någotolika förutsättningar. Arkens uppdrag var att se hur staden skulle kunna utvidgas och föras över ån. Bilden visar hur magasinskvarterenNYTT KVARTERkan förlängas västerut och Sjögatan utvecklas till en esplanad.-ESPLANADENSNYTT KVARTERMED BLANDADANVÄNDNINGHUVUDSAKLIGENKOMMERSIELLANVÄNDNINGFÖ RLÄNG NINGKOPPLINGTIVOLIPARKENNYTT KVARTERMED BLANDADANVÄNDNINGLEKSKOGSKATEPARKENTRÉPLATSNYTT KVARTERMED BLANDADANVÄNDNINGCYKELBANA CYKELBANAÅ-SCENENÅ-PROMENADENSCENVIDSTÖRREEVENEMANGORANGERIETTERRASSENTEHUSRHODODENDRON GRUSLANDSKAPSKOGÖSTERGÅRDENSELÅNGERSÅNLEKSÖDERGÅRDENKAJZONBLOMSTERHAVNORRGÅRDENKAJTERRASSENNYTT KVARTERMED BLANDADANVÄNDNINGNYTT KVARTERMED BLANDADANVÄNDNINGVÄSTERGÅRDENKAJZONSJÖGATANFISKTORGETSweco FFNS uppdrag var att på norra sidan ån visa hur befintlig parkkaraktär kan utvecklas.Förslagen bildar tillsammans utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Se studierna i sin helhet på www.sundsvall.se/stadsvisionenNYTT KVARTERMED BLANDADANVÄNDNINGexempel17

Norra Kajen – Norrlands bästa sjönära boendeSundsvall politiker har bestämt sig. Vi skabygga Norrlands bästa sjönära boende. Här,i härligt sydläge, bygger vi en ny stadsdel därvarje lägenhet har sjöutsikt, där man kankliva rätt ut i ett parkstråk som sträcker sigända upp till Selångers kyrka, där man kanha sin båt förtöjd några meter hemifrån ochdär stadskärnan finns ett stenkast bort.Norra Kajen har alla möjligheter att bli en attraktiv boendemiljö.Området ligger vid havsstranden, i sydsluttning,nära till stadskärnan och med möjlighet till goda kommunikationer.Kommunen äger huvuddelen av marken. Exploateringenkan ske etappvis och ska utgå från stadsvisionensmålsättning för området.Ge stadsdelen en ryggradEn trädplanterad huvudgata i öst-västlig riktning ska etablerasgenom området. Gatan ska vara avsedd för bil-, buss-,cykel- och gångtrafik. Under en övergångsperiod behöverden fungera som genomfart för den trafik som idag går påHeffnersvägen.Samhällsfunktioner som skola och barnomsorg samlaslämpligen i anslutning till en stadsdelspark centralt i stadsdelen.Andra nyttigheter som handel och service koncentrerasmed fördel kring huvudgatan.Tillgänglig och trygg strandpromenadDet gröna promenadstråket längs med Selångersåns norrasida ska fortsätta ut längs med Sundsvallsfjärdens norrastrand. Längs den inre delen närmast åmynningen har mötetmed vattnet karaktären av kaj där det erbjuds möjlighet attförtöja båtar och mindre fartyg. En lokalgata skiljer bebyggelsenfrån det gröna promenadstråket. Detta gör områdettillgängligt för alla samt bidrar till en större trygghet ochsäkerhet för dem som rör sig i promenadstråket.Länk från Haga till vattnetDet bör finnas minst två möjligheter att lätt och trivsamtta sig från Haga ned till vattnet i den nya stadsdelen. Detkan med fördel åstadkommas genom att Tivoliparken samtytterligare ett grönt stråk får en koppling till vattnet ochstrandpromenaden.Bostadskvarter öppna mot vattnetMellan den nya huvudgatan och vattnet kan skapas kvartersom ska öppna sig mot söder och vattnet. Då får alla lägenhetersjöutsikt och den värmande södersolen når in på gårdarna.Bottenvåningarna mot strandpromenaden och mothuvudgatan ska innehålla lokaler för exempelvis butiker,hantverk, företag, restauranger och caféer. Lokalerna bidrartill blandade verksamheter och till att gatorna känns trygga.Som ett led i att bygga en långsiktigt hållbar stad börbyggnaderna vara utformade i enlighet med bästa teknik förmiljöhänsyn.Bilparkering sker på gator, i området mellan den nya huvudgatanoch E4 eller under byggnader och gårdar.Vissa befintliga byggnader bör på ett medvetet sätt inordnasi stadsdelen och möjliggöra en blandning av verksamhetersom gynnar upplevelsen och livet i stadsdelen.Vad är nästa steg?Fördjupad översiktplan påbörjas under 2007.18ställningstagande

Exempel från Stadsvisionens fördjupade studierFördjupad studie av Norra Kajen utförd av A1 Arkitekter.Norra och Södra Kajerna studerades av A1 Arkitekter och Ahlqvist & Almqvist Arkitekter i form av ett parallellt uppdrag. Arkitekternasstudier uppvisar stora likheter, vilket ger gott stöd för kommunens fortsatta planering.Fördjupad studie av Norra Kajen utförd av Ahlqvist & Almqvist Arkitekter.Se studierna i sin helhet på www.sundsvall.se/stadsvisionenexempel19

Södra Kajen – här föds en ny stadsdelSödra kajen är en naturlig förlängning avstadskärnan österut. Här kan få plats alltfrån arena för idrott och evenemang till kvarter,där även mindre exploatörer får chansatt förvärva tomter och bygga stad.Södra kajen eller Rosenborg, som varvet och herrgården somlåg här under 1800-talets första hälft hette, utgörs dels av etti stora stycken obebyggt hamnområde, dels blandad bebyggelsemed butiker och verksamheter.Bygg kvartersstad och ny huvudgataDen nya stadsdelen kan bli en enkel och tydlig förlängningösterut av den täta innerstaden, med kvartersstorlekar i liknandeskala som Stenstadens. Den funktionsintegreradeblandstaden är en bra förebild för områdets framväxt.En ny trädplanterad huvudgata genom området kan ersättaStuvargatan/Kolvägen och fortsätta i Trädgårdsgatansförlängning österut. På motsvarande sätt kan Kyrkogatanssiktlinje österut fångas upp och bli en mindre stadsgata mellande nya kvarteren och Hamnträdgården. Den kan fortsättavidare längs Södra kajens hamnpromenad, där småbåtshamnenär en kvalitet att bygga vidare på och där ett levande ochaktivt stråk med restauranger och kaféer kan etableras.Den befintliga bebyggelsen söder om Stuvar- och Kolvägarnaär en kvalitet som trots sitt oordnande yttre tillför den nyastadsdelen en blandning av verksamheter som är värdefull.Arena för idrott och evenemangInom stadsdelen kan ett kvarter reserveras för en offentligbyggnad, exempelvis en arena för idrott och evenemang.Genom att förlägga en målpunkt för Sundsvallsborna här såskapas flöden av människor till och från hamnområdet ochgenom Stenstadens östra delar. Avgörande för hur mycketverksamhet som kan koncentreras hit är att anläggningeninte får kräva mer än ett kvarter. Grundfilosofin för helastadsdelen är den funktionsintegrerade blandstaden, i sådanskala att den stödjer förutsättningarna för ett gott stadsliv.Arenan kan med fördel läggas i områdets västra del. Då kanverksamheten och dess besökare ge liv åt den intilliggandeHamnparken, och det är bekvämt promenadavstånd både tillstadskärnan och till ett framtida resecentrum. Nödvändigbilparkering kan ordnas i planerade p-hus och genom samnyttjandeav markparkeringar i områdets södra delar.När vi bygger arenor i staden, så ställer staden själv ett tydligtkrav på oss, nämligen att vi uppför en byggnad som intebara fokuserar på sitt innehåll utan också ger en estetisk upplevelsetillbaka till dess omgivning.Grevebäckens renässansGrevebäckens utlopp bör lyftas upp ur sin kulvertering ochmöta fjärden i ytläge, kanske i anslutning till en större park.Bäcken utformas för att kunna hantera stora flöden och dagvatten.På lite sikt så kan nya kopplingar mot Östermalm/Skönsmon ge dessa stadsdelar efterlängtad vattenkontakt.Ge plats även för mindre exploatörerExploateringsgraden i stadsdelen kan variera beroende påmarknadens önskemål, men bör styras så att den blir högrenärmare Stenstaden. Kvarteren kan delas upp i mindre fastigheter,som möjliggör en mångfald av olika typer av bebyggelse; stadskvartershus, mindre punkthus, lameller, radhus ochstadsvillor. På så sätt ges även mindre exploatörer möjlighetatt vara med och bygga staden.Söder om Landsvägsallén placeras byggnader för kontoroch handel på ett sådant sätt att gaturummet förtydligas somprydlig allé och entré till staden.Vad är nästa steg?Fördjupad översiktsplan påbörjas 2007 och därefterdetaljplaner för att åstadkomma en planberedskap ochplanrepertoar som ger olika exploatörer möjlighet hittasina intressanta projekt.20ställningstagande

Exempel från Stadsvisionens fördjupade studierFördjupad studie av Södra Kajenutförd av A1 Arkitekter.En arenabyggnad, stor som ettav områdets kvarter, placeras ikontakt med hamnträdgårdenoch vattnet som får skära in ibebyggelsen. I mitten av området,mot kajen och båtarnakan kvarteren variera mellan tvåoch fyra våningar. Här kan detligga både stadskvartershus ochstadsradhus. I den östra delen gårtankarna till gamla Norrmalm,då denna del får sin karaktärav tvåvånings stadsradhus ochstadsvillor. Grevebäcken tas framoch får utgöra stommen i enstadsdelspark.Fördjupad studie av Södra Kajenutförd av Ahlqvist & AlmqvistArkitekter.Även här visas på möjligheten attlokalisera en offentlig byggnadi området. Här har man valt attlägga den närmare Landsvägsallén.Funktionsintegrerad kvartersstadmed skala hämtad från denintilliggande Stenstaden. Områdetstora begivenhet är en nystadspark på en ö i Sundsvallsfjärden.Den konstgjorda kanalen germöjlighet till skyddade båtplatser.Schaktmassorna från kanalenanvänds för att skapa en variationsrikterräng på den nya ön.Se studierna i sin helhet på www.sundsvall.se/stadsvisionenexempel21

E4 får ta seden dit den kommerDagens E4-genomfart ”talar vägspråk”genom sin linjeföring, beläggning, belysningoch skyltning. Alla stadsvisionens arkitektförslagföreslår istället att E4 utmed Stenstadenutformas som en grön boulevard, dvs somtvå parallella stadsgator, åtskilda av en bred,trädplanterad mittremsa. Denna förändringkan göras redan före en utflyttning av E4 tillen bro över fjärden.Stadsinfarterna både norr- och söderifrån bör gradvis ändrakaraktär så att de blir mer stadsmässiga ju närmare centrumman kommer. Det sker genom att vägprofilen, vägbeläggningen,trädplanteringar och belysningsarmaturer gradvisändras.För även om hastighetsbegränsning skyltas i vanligordning så är det vägens utformning som mest påverkarhastighet och körbeteende.Uppgradera stadsrummetDen gröna boulevarden utmed stenstaden ska bära stadensalla kännetecken. Körbanorna skiljs åt, fotgängare ochcyklister får plats och barriäreffekten minskar. En omsorgsfullutformning bidrar till att gatumiljön upplevs tryggare.Behåll kapacitetenCirkulationsplatser utformas med två körfält. Inkommandeoch utgående körfält för de större vägarna utformas ocksåtvå-fältiga. Träd planteras i cirkulationerna för att förstärkaboulevardtanken.Minska barriäreffektenGång och cykelpassagerna till Inre hamnen utformas ihuvudsak planskilda, men plankorsningar kan vara ettalternativ, i synnerhet sedan E4 flyttats ut. Trafikmängdensutveckling får avgöra vilka insatser som behövs för att motverkavägens barriäreffekt.Vad är nästa steg?Vidare studier av alternativa trafiklösningar.22ställningstagande

Exempel från Stadsvisionens fördjupade studierE4:an längs med Stenstaden studerades av WSP. Skisserna visaratt det är möjligt att skapa Hamnboulevarden i två steg.Enligt detta förslag förlängs Storgatan mot Inre hamnen genomatt den passerar planskilt i hela sin bredd under boulevarden.Passagerna får generös höjd och bredd med goda siktförhållandenför att öka tryggheten. Anslutande slänter utformas med såflacka lutningar som möjligt för att öka överblickbarheten. Ljusamaterial och god belysning ger rymd och ljus och om utformningav murar, beläggning och planteringar ger en trivsam miljö såminskar risken för skadegörelse.Den stora bredden mellan Stenstadskvarteren och hamnbebyggelsen,till exempel kasinot, gör att Strandgatan kan få en egenkaraktär, avskilt från boulevarden. Lägre friliggande paviljongbyggnaderpå västra sidan om gatan ger möjlighet att skapa ettrestaurang- och nöjesstråk i park- och torgmiljö. Cirkulationenvid Sjögatan ger möjlighet till en ny huvudinfart till Inre hamnen.Sjögatan förlängs och inför-livas i Stenstadens rutnät.Se studierna i sin helhet på www.sundsvall.se/stadsvisionenSteg 1, upprätning av E4:an längs med Stenstaden.Steg 2, boulevarden byggs på en utfylld kajkant.exempel23

Ett nät av grönska över stadenSundsvalls långsmala sträckning ger envariationsrik natur nära inpå staden, menbegränsade ytor för en omfångsrik stadspark.Denna förutsättning ger två tydliga mål förarbetet med stadens grönstruktur:Vi ska länka ihop våra gröna stråk och vi skalägga stor vikt vid innehåll och utformning,även av små ytor.Stadsvision Sundsvall pekar på ett nät av grönska som germöjlighet att röra sig genom staden i gröna stråk. Stadensparker länkas samman i nätet och stadsbergens natur knytsned och görs tillgängligt via nordsydliga länkar. Det här kantill viss del kompensera en förtätad bebyggelse. För kontrastenmellan den täta stenstaden, de gröna parkerna och dethalvgröna bostadsområdet är också värdefull. Hellre så änen gröngrå massa!Stadens gröna inslag är viktiga för vårt välbefinnande. Debidrar till biologisk mångfald, till luftrening, och träd längsgator ger en hastighetsdämpande effekt. Dessutom finns detsociala, hälsofrämjande och kulturella motiv för grönskagenom parkernas funktion som plats för möten, aktiviteter,motion och konst. Vi ska ha ännu större variation av parkkaraktäreri staden och vi ska försöka fylla våra parker medinnehåll.Skapa ett promenadstråk runt stadenEtt sammanhängande grönt promenadstråk runt centralastaden utgörs av Selångersån, den nya Hamnboulevarden,Järnvägsesplanaden och Sidsjöbäcken.En promenadväg gör det möjligt att vandra längs SidsjöbäckenS2* i hela sin sträckning från Selångersån till Sidsjön.Vid kommande ombyggnader av järnvägen och E14 börvägtrummor bytas mot broar som man kan passera under.SALLYHILLNya trädplanteringarBefintlig grönstrukturS StråkG GrönområdeP Passage0 300 mP10P10ÅKROKENP12G4VÄSTERMALMStorgatanJärnvägsesplanadenSÖDERMALMSidsjöbäckens mynning genom en trumma ska ersättas av enbro, så att bäcken får ett naturligt utlopp.Förädla de gröna tvärförbindelsernaDe nordsydliga, gröna tvärstråken som knyter sammancentrala staden med naturen norr och söder om staden haralla potential att förädlas.Västra allén leder i norr mot Norra bergets sluttning, ochi söder leder ett parkstråk i Örnsköldsalléns förlängning uppmot Sidsjöområdet. I samband med nedgrävning av järnvägenknyts stråket ihop. P13 Institutionsområdets G7 parkmiljöär inte lika tydlig idag som den var då stadens viktigabyggnader såsom folkskola, läroverk och kyrka byggdes,S2P5Västra allénÖrnsköldsallénP13BadhusparkenG7Norra bergetSkolhusallénBergsgatanBaldersvägenNORRMALMNorrmalmsparkenP11STENSTANÖSTERMALMNORRA KAJENmen är en viktig länk i det gröna nätet. Förbindelserna norrutoch söderut utvecklas och Skolhusallén återfår alléträdpå östra sidan. Esplanaden utvecklar sin gröna karaktär ochlängst österut byggs E4:an om till en grön hamnboulevard.Knyt bergen närmare stadenNorra stadsbergets naturvärden och kvaliteter för rekreationutvecklas ytterligare, och förbindelselänkar mellan stadenoch berget görs tydliga vid Åkroken, Baldersvägen och vidTivoliparken. På södra sidan tränger naturen in i stadengenom parkerna längs Sidsjöbäcken och Grevebäcken, dessastråk vårdas och utvecklas. S2, S4S4HAGASundsvallsfjärdenSÖDRAKAJEN24ställningstagande* De upphöjda indexen är samma beteckningar som finns i Sundsvalls Översiktsplan, kapitel 3.3.

Vår riksintressanta åSelångersån med omgivande grönska utgör det starkastekaraktärsdraget i stadens grönstruktur och stadsbild och härfinns stora utvecklingsmöjligheter både för rekreation ochstadsliv. Vår vision är att staden möter ån i ett grönt stadsrumvars sidor utgörs av kvarter och byggnader, och däråkanternas grönska eller bebyggelse samspelar med varandraoch med vattnet. Mellan Åkroken och havet utvecklasSelångersån till ett förenande grönstråk, utformat som ettpärlband av gröna rum med olika användning och utformning.Skapa en promenad från fjärd till fjärdVäster om Åkroken behåller Selångersån sin karaktär av naturpark.Gång- och cykelvägar kompletteras med stigar, somger möjlighet att ta sig längs båda stränderna hela vägen tillSelångersfjärden. Under Videsbrons östra landfäste byggs engångförbindelse som skapar en sammanhängande gångväglängs åstranden. P12Utveckla pärlbandet av gröna rumMellan Åkroken och Sporthallsbron har norra åstrandennaturkaraktär med brant strandbrink och tät vegetation.Denna karaktär behålls men vegetationen gallras och luckortas upp för sikt över ån. På södra sidan kompletteras å-promenadenmed en gångväg, och den lilla Åkroken-parkenintill universitetet utvecklas till ”mini-park”. G4Badhusparken har bra egenskaper, som kan utvecklasytterligare. Emhart´s 350 meter långa, södervända tegelfasadär den unika resurs som sätter kvaliteten. Den gör parkentill en tyst och avskild oas som är centralt belägen och somlämpar sig väl för nya aktiviteter och speciella evenemang.Kanske skulle en skulpturpark gradvis kunna etablerasenligt ett förslag från Sundsvalls museum, kanske är dethär som en blommande perennpark ska anläggas mellanträdkronorna. ”Trygg belysning” tillförs, dvs. miljöbelysningpå gräsytor och trädkronor som ger bättre effekt än enupplyst gångväg i mörk omgivning. Olika former av ljus kanockså läggas på den långa tegelfasaden. En ny gångbro (ellertvå) över ån föreslås. Den har flera uppgifter. Den inkluderarvattnet och motsatta stranden i parkmiljön, den gör parkenlätt tillgänglig från Storgatan, och den skapar alternativavägval, som är en trygghetsfaktor. Bron kompletteras medsittplatser, endera direkt på bron eller som en brygga ellerpaviljong vid landfästet. Längs Badhusparken är södrastrandens parkremsa smal och ganska brant, och Ågatanstrottoar hör till gatumiljön. Här behövs en ny gångväg i vattenbrynet.Den byggs delvis som en längsgående träbrygga,som också kan vara tilläggsplats för småbåtar.I Norrmalmsparken fortsätter parkstråket. Denna delav ån präglas av rörelse och lekfull aktivitet och här finnsutrymme för skatepark/lekpark/boulebana. Ytorna närmastvattnet kompletteras med några små byggnader, i storlekjämförbara med det befintliga River café. De har dubblasyften, dels att tillföra verksamheter som gör dem till målpunktertill exempel servering, växthus/orangeri, försäljning/kiosk,dels att sätta en mindre skala än den som angesav City-P och Telias byggnader. Broarna görs vackrare medräcken, belysning och färgsättning.Promenadvägen på båda sidor ån förlängs – planskilt frånE4-genomfarten P11 – ut mot kajstråken längs Norra ochSödra kajerna.Vad är nästa steg?Kajrenovering med början 2007.ställningstagande25

Kommunikation ger staden livSundsvall är en knutpunkt i Norrland. Detständiga flödet av varor och människor ären viktig garanti för stadens framtid, ochdet gäller att vi i Sundsvall ser detta flödesom en tillgång och drar nytta av det utbytedet kan ge. För kommunikation är mer änfordon och transporter, i staden kan det kanockså representera möjligheten till ett utbyteav tankar, åsikter och tjänster. Helt enkeltdet som händer på platser med stor genomströmningav människor.Resonemanget på detta uppslag förs mot bakgrund av enlångsiktig utveckling med två märkbara tendenser förtrafiken: Dels att privat biltrafik i högre grad ersätts avkollektivtrafik, särskilt vardagens rutinresor till och frånarbetet. Dels att utvecklingen av nya bränslen och säkrarefordon fortsätter. Kommunen verkar genom Agenda 21 föratt mängden transporter ska minska och att så många sommöjligt ska gå, cykla eller använda kollektivtrafik.En ökande befolkning leder till ett ökat resande. Bara omvi lyckas med målsättningen att kanalisera en högre andel avresandet till kollektivtrafik, gång eller cykel kommer stadenkunna tillfredsställa ytkrav för parkeringar eller standardför framkomlighet.Förenkla för gångtrafikanternaVår täta Stenstad är en bra utgångspunkt för god fotgängarmiljö,här ligger det mesta inom promenadavstånd. Det skavara trevligt och bekvämt att röra sig till fots, men Stenstadenkan aldrig bli helt bilfri. En välfungerande fotgängarmiljöför alla balanseras av viss tillgänglighet för biltrafik.Närvaro av liv och rörelse ger trygghet och därför strävarSALLYHILLCykelstråkHuvudgator0 300 mVästra LänkenÅKROKENVÄSTERMALMSÖDERMALM0 300 mvi efter en levande stadsmiljö befolkad vid olika tider pådygnet. Utformningen av gatumiljön är en annan trygghetsaspektdär barriärer, skymda hörn och trånga passager sålångt det är möjligt ska byggas bort.Västra allénUniversitetsallénStorgatanJärnvägseplanadenNorra bergetSkolhus- allénBergsgatanNorrmalmsgatanÅgatanSTENSTANNORRMALMSjögatanRådhusgatanHamnboulevardenÖSTERMALMNORRA KAJENHAGASundsvallsfjärdenSÖDRA KAJENSkapa effektiva cykelstråkNorrmalmsgatan-Universitetsallén, Sjögatan-Ågatan-västraStorgatan, Rådhusgatan, Järnvägsesplanaden samt Bergsgatanutgör stomlinjer för cykel i öst/västlig riktning. Västralänken, Västra Allén, Skolhusallén och hamnboulevardenutgör de nord/sydliga tvärförbindelserna. Dessa huvudstråkför cyklister görs tillgängliga även vintertid och skyltas tydligt.Cykelparkeringar av hög kvalitet, kanske med pumpstationer,anläggs vid viktiga målpunkter.Stärk och utveckla kollektivtrafikenAtt förtäta staden i anslutning till stadstrafikens stomnät,och att planera så att frekventa besöksmål alltid kan nåspå annat sätt än med bil, är viktiga principer för att stärkakollektivtrafiken. Ett nytt resecentrum med effektiva kopplingarmellan buss, tåg och bil kommer främja det hållbaratrafiksystemet, där omlandets bebyggelse försörjs effektivtmed buss, och resor mellan grannkommuner och störrestäder görs med tåg.26ställningstagandeFör finmaskigare cykelstråkskarta se Sundsvalls Översiktsplan och hänvisningar i kapitel 3.8.

Bilar på gott och ontSundsvall är i vår vision en stad där gång-, cykel- och busstrafikprioriteras. I detta ligger att acceptera viss biltrafiki centrum, eftersom bilen i många hushåll representerarden enda rimliga möjligheten att ta sig in till centrum föratt göra ärenden till fots, till exempel för barnfamiljer ellerfunktionshindrade. Nyckeln för att klara den konflikt somkan finnas inbyggd mellan trafikslagen ligger i gatumiljönsutformning.I Sundsvall finns ett begränsat antal vägval över ån, vilketgör att E4 och Skolhusallén får höga trafikflöden. Det hängerockså ihop med att centrum är en stor målpunkt i kommunenmed ca 20 % av Sundsvalls arbetsplatser. Parkeringarnaslokalisering skulle kunna hjälpa till att styra flödet av bilarpå stadens gator.Tillåt blandtrafik för ökat stadslivHuvudprincipen i kvartersstaden ska vara blandtrafik tillförmån för ett intensivare stadsliv, men där fordon får rörasig på gåendes och cyklisters villkor. Blandtrafik förutsätteroch främjar en lugn trafikrytm Gatumiljön utformasså att den ger tydliga sociala signaler, t ex med beläggning,belysning och planteringar, vilket gör att hastigheten hållsnere. För att möta kraven på trafiksäkerhet krävs dock skildakörbanor och gångytor där trafiken är betydande.Minska parkeringsytornas dominansDelar av staden domineras idag av stora markparkeringar.De kan ersättas av mindre parkeringar, som kopplas ihop iett sammanhängande söksystem. Attraktiviteten reglerasmed tidsbegränsning och avgifter. Utöver det sker bilparkeringi huvudsak på tomtmark och i p-hus.Genomfartstrafik på stadens villkorEtt system av huvudgator med högre kapacitet ska utgöras avVästra Länken, Universitetsallén/Norrmalmsgatan, hamnboulevarden,Storgatan och Bergsgatan. E4-genomfarten ochSkolhusallén återskapas som de representativa, alléplanteradegator de en gång varit. När gatorna signalerar ”stadsmiljö”i stället för ”trafikled” ger det automatiskt en lugnaretrafikrytm. De får då minskad barriärverkan och blir lättareatt korsa för gående, så att de blir länkar i östvästlig leddistället för hinder. Både E4-genomfarten och Skolhusallénär också viktiga stråk för gång- och cykeltrafik norr- ochsöderut med förbindelser upp mot stadsbergen.Vad är nästa steg?En trafikstrategi för Sundsvall tas fram under 2007.ställningstagande27

Vatten och energi i framtidens SundsvallStadsvisionsarbetet avser att ha en långsiktigmålbild om hur centrala staden ska utvecklas/byggas.MittSverige Vatten och SundsvallEnergi har ombetts att ange troliga framtidscenariosför sin verksamhet kopplat tillStadsvision Sundsvall.MittSverige VattenEtt visionsarbete sträcker sig per definition en bit in iframtiden varför förändringar i klimatzoner, nederbörd,temperatur, variabilitet och olika extremer är helt nödvändigaatt värdera. Nedan bistår vi med kunskap om pågåendeklimatförändring, ur ett lokalt perspektiv. Kunskapen harvi fått i det samarbete vi har med SMHI:s klimatforskare iregeringens Klimat- och sårbarhetsutredning. I vårt visionsarbetefinns också frågor som brukarnas beteende samt kravoch förväntningar från samhället och myndigheter.Pågående klimatförändringPågående klimatförändring kommer att påverka samhälleti Sverige och i vår region. Teknisk infrastruktur, jordbruk,skogsbruk, vatten och avloppssystem, hälsofrågor och miljöfrågorär exempel på områden som påverkas av klimatet.Klimat- och sårbarhetsutredningen, tillsatt av regeringen,arbetar med att kartlägga sårbarheter, konsekvenser ochkostnader för samhället på grund av successiva klimatförändringaroch extremväder. Utredningen tittar i tre tidsperspektiv,kort sikt (2011–2040), medellång sikt (2040–2070)samt på lång sikt (2070–2100). SMHI arbetar på uppdrag avutredningen med att ta fram regionala klimatmodeller.Klimatförändringarna är successiva och stegrande medtiden. Men redan för perioden 2011–2040 visar SMHI:sklimatmodeller tydliga skillnader i Sveriges klimat motreferensperioden 1961–1990. Det är förändringar som liggeri linje med de klimatförändringar som vi nu kan konstaterahar skett under perioden 1990 till 2005.En stor del av de klimatförändringar vi kommer att fåuppleva är redan intecknade av historiska utsläpp av växthusgaser,klimatförändringar är alltså redan ett faktum.Scenarier för vinter och sommarUtifrån de regionala klimatscenarier som SMHI arbetatfram under 2006 kan några förändringar för vårt klimatvara av vikt att värdera i Stadsvision Sundsvall.Snöläggningsperioden kommer successivt att minska. Framförallt blir hösten varmare och längre. Perioder med starkkyla under vintermånaderna avtar. Vintern beräknas successivtbli 3 till 6 grader varmare i medeltal. Antalet pendlingarkring nollpunkten ökar.Den totala nederbördsmängden under vinterperiodenökar successivt med upp till 30–60 %. Risken för kraftigaredygnsnederbörd i form av snöfall, blötsnö, underkylt regneller bara regn ökar successivt.Våren kommer också tidigare men inte lika mycket somhösten förlängs. Våren är normalt en nederbördsfattig årstidoch problem kan uppstå om snösmältning och kraftigarevårregn uppträder samtidigt.Tidiga värmeböljor och fler och längre värmeperioderökar successivt. Behovet av komfortkyla, kyla för lagring avmatvaror samt avfuktning ökar. Sannolikt kommer minskningeni energibehov för uppvärmning vintertid att uppvägasav detta behov. Behovet att stänga ute värme och starktsolsken för att minska inomhustemperaturen sommartidkan påverka utformningen av byggnader.Den totala nederbördsmängden beräknas inte öka undersommarperioden, men risken för större variationer ökar påtagligt.Det blir vanligare med både torra eller extremt torraperioder samtidigt som frekvensen kraftig nederbörd ellerextrema skyfall ökar, med risker för teknisk infrastrukturoch miljö. Avledning av nederbörd kan bli ett problem i tillexempel stadsmiljö.Havsnivån stiger på grund av den globala uppvärmningen,men i mellersta Norrland uppvägs den beräknadehavsnivåökningen av landhöjningen i dagens beräkningar.En viss osäkerhet finns dock för negativa överraskningarom de stora land- och havsisarna smälter mer än i dagensberäkningar.DagvattenAvledning av vatten vid kraftig nederbörd eller skyfall frånbebyggda områden och kanske speciellt innerstaden kommeratt bli en nöt att knäcka. Sannolikt kommer vi attsuccessivt behöva separera dag- och avloppsvatten därsystemen idag är kombinerade. I dagvattenfrågan är flerverksamhetsutövare inblandade med olika ansvar, varför ensamordnad strategi behöver utvecklas.SelångersånAvrinningen från Sidsjön, Sättnaån, mm sker via Selångersånsom passerar genom centrala staden. Denna avrinningbör säkerställas för att även kunna avleda framtidensextremer i flöden. Viktigt är också att säkra olika kritiskapunkter uppströms i systemet, dammar eller områden därrisker för genombrytningar av flöden från andra avrinningsområdenfinns.Avloppsvatten och avloppsledningsnätetOmhändertagande av avloppsvatten är en grundläggandeoch viktig samhällsfunktion i ett modernt samhälle. Avloppsledningsnäteti Sundsvall är ur flera aspekter känsligtför extrema vädersituationer.Idag finns en möjlighet att ta emot och rena en ytterligaremängd avloppsvatten från bostäder eller vissa typer av industrier,motsvarande 15–20000 pe. För ytterligare mängderavloppsvatten krävs en utbyggnad av Tivoliverket.I framtiden kommer sannolikt också betydligt störrekrav att ställas på behandling av dagvatten, de reningsanläggningarsom krävs bör kunna utformas så att de utgör en28

esurs i stadens parkytor i form av spegeldammar.Även biogas produceras i rötkammarna i Tivoliverket, idaganvänds denna energi till fjärrvärme.Avfallskvarnar för köksavfall (matrester, mm) skulle iframtiden kunna minska sophanteringen på ett miljövänligtsätt. Köksavfallet skulle då transporteras med vatten iavloppsnätet istället för att bortföras på konventionellt sättmed sopbilar. I Tivoliverket skulle detta köksavfall också ökaproduktionen av biogas i rötkammarna. Detta förutsätterdock att avloppsnätet anpassas.Sundsvall EnergiKlimatpåverkan är en av de viktigaste samhällsfrågorna vihar att hantera just nu. Växthuseffekten berör oss alla ochvi kommer att behöva förändra vår livsstil i förhållande tillden. All produktion av värme och elkraft har direkt ellerindirekt en koppling till utsläppen av fossil koldioxid.Produktion och användning av värme och elkraft kommeri framtiden alltmer att präglas av hushållning ocheffektivisering. Produktionen av värme och elkraft måsteeffektiviseras för att minska förluster och ta tillvara på såstor del av bränslets energi som möjligt. Användningen avel måste minska och framförallt effektiviseras. El är denädlaste formen av energi. Sverige är en del av det nordeuropeiskaelnätet. Det innebär att om vi minskar användningenav el och ökar vår elproduktion från förnybara energikällorkommer utsläppen av fossil koldioxid från produktionsanläggningarpå kontinenten att minska.Sundsvalls Energis anspråk på staden är, att finnas kvarvid befintliga anläggningar samt beredas möjlighet attutveckla dessa, att ges tillgång till mark för nya investeringarför komfortkyla.Scenarier för fjärrvärme och fjärrkylaProduktionen av fjärrvärme i huvudnätet i Sundsvall skergenom kraftvärmedrift (el- och värmeproduktion) medförnybara bränslen. Reservanläggningar finns kvar för attsäkerställa en hög leveranssäkerhet. Högvärdig spillvärmemed hög temperatur från närliggande industrier tas tillvara ifjärrvärmenätet. Energispill med lägre temperatur begränsasgenom effektiviseringsåtgärder inom industrin.Sundsvall Energi har successivt utvecklat fjärrkyla iSundsvall. På sikt har samtliga stora lokaler fjärrkyla. Teknikenför framställning av fjärrkyla baseras på vattenkyla fråndet befintliga vattenledningsnätet samt absorptionskyla frånfjärrvärmenätet. Både teknikerna är miljöanpassade ochinnebär en väsentligt minskad elförbrukning jämfört meddagens kompressorteknik. Fjärrkyla innebär att det byggs ettnytt separat ledningsnät för kylvatten samt att det reserverasyta/ytor för fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner.StällningstagandenVärmepumpslösningar bör ur Sundsvall Energis synvinkelinte väljas där det finns tillgång till värme från kraftvärmeanläggningar.Avfallsfrågan är viktig att ta ställning till. I ny bebyggelsebör principen att avfall ska sorteras så nära källan som möjligtgälla eftersom maskinsortering av avfall aldrig kommeratt bli ekonomiskt lönsamt. Detta innebär att utformning avbostäder och kvarter ska ta hänsyn till ytor för källsortering.Antalet fraktioner är en nöt att fundera över.Snökyla är ej aktuellt inom Stadsvisionsområdet eftersomdet är alltför utrymmeskrävande.Solvärme bedöms inte ha utvecklingspotential inom tätorterdär fjärrvärme finns tillgänglig, eftersom det idag finnsett värmeöverskott under sommarhalvåret som istället bordekunna utnyttjas.29

Hållbarhetsbedömning av Stadsvision SundsvallStadsvision Sundsvall kan genom sin bredaansats utgöra en bra grund för att Sundsvallsstad ska utvecklas i hållbar riktning. Menden breda ansatsen gör också att det finnsen risk att viktiga hållbarhetsaspekter tappasbort i mängden av faktorer att ta hänsyn tillnär visionen ska omsättas i praktisk handling.Stadsvision Sundsvall är en vision om ett hållbart Sundsvall.En grundläggande utgångspunkt har varit just hållbarutveckling ur olika perspektiv. Samtidigt är hållbar stadsutvecklingockså en utvecklingsprocess i sig. Vi kan aldrig varanog säkra på att det vi planerar för och bygger är långsiktigthållbart – kompetens, verktyg, metodik och processer måsteständigt förbättras. Därför måste hållbar stadsutveckling blien självklar del av den fortsatta processen med StadsvisionSundsvall så att såväl analysverktyg som visionen i sig utvecklasför att bättre beakta hållbarhetsaspekterna.Även om det verktyg för hållbarhetsbedömning somredogörs för på sidan 10 främst är tänkt att stödja den meroperativa planeringen, har ändå en övergripande bedömninggjorts för hur hållbarhetsaspekterna har tillvaratagits i visionsdokumentet.Denna redovisas sammanfattat nedan ochredogör för de främsta styrkorna och förbättringsområdena.Det första steget för den fortsatta Stadsvisionsprocessen närdet gäller hållbar utveckling blir att utifrån denna bedömningse över hur visionen kan bli än mer hållbar.Möjligheter till framtida utvecklingMöjligheterna till framtida utveckling är väl omhändertagna.Optimering av markanvändning, den funktionsintegreradekvartersstaden och förslaget till planrepertoar utgörnågra bra exempel. Det är viktigt att avgränsade utbyggnaderalltid ställs mot utvecklingen som helhet.BarnvänlighetMångsidighetAttraktivitetTrafik &kommunikationerInflytande &delaktighetFörtätningMöjlighet till framtidautvecklingLokala kretsloppslösningarNärhet &tillgänglighetGrönskaHälsaBygg- &samhällsekonomiTrygghetRisk & säkerhetNärhet och tillgänglighetVisionen har lyft fram mycket goda förutsättningar när detgäller närhet och tillgänglighet. Återigen spelar den funktionsintegreradekvartersstaden en stor roll. När det gällertillgänglighet för funktionshindrade är det viktigt att dettaframhålls tydligt i förutsättningarna för framtida planering(se även trygghet).HälsaFörutsättningar för rekreationsområden, mötesplatser ochkreativa miljöer är mycket bra, men det är viktigt att noggrantbeakta aspekter som buller, vibrationer och luftföroreningari det fortsatta arbetet. Om hälsokvalitéerna ska ökamåste det finnas en tydlig ambition om att minska biltrafikeni de centrala delarna av staden. Särskild hänsyn måstetas i samband med planering av bostadsbebyggelse i närhetenav tungt trafikerade vägar, t ex Norra kajens föreslagnabebyggelse som ligger nära E4 samt när det gäller bostädernapå Norrmalm.Bygg- och samhällsekonomiEn uttalad samhällsekonomisk värdering saknas. Däremotframhålls tydligt huvudprincipen om Sundsvall som regionalekonomisktnav vilket stödjer en god samhällsekonomiskutveckling, bland annat genom förbättrade regionala kommunikationer.Dessutom bygger visionen på förtätningstankensom ger positiva effekter då befintliga strukturer kannyttjas och nya investeringar kan undvikas. Det är viktigtatt en utbyggnadsstrategi, med en prioritering utifrån samhällsekonomiskabedömningar, stödjer kommande arbeten.TrygghetDen väl framhållna funktionsintegreringen, främjande avblandtrafik och stadsliv samt åtgärder mot otrygga miljöeroch barriärer har förutsättningar att bidra till ökad trygghet.Däremot saknas tydliga resonemang kring trygghet ochtillgänglighet för funktionshindrade och äldre och det ärdärför viktigt att detta tas med i kommande arbeten.Risk och säkerhetEn tydlig hantering av vissa riskbilder saknas, t ex när detgäller transporter av farligt gods. Vidare hanteras översvämningsriskertill viss del och kanske också så långt det är möjligtpå visionsnivå. Det är därför viktigt att göra fördjupadestudier kring just risk- och säkerhetsaspekter. Samtidigt kanframhållas att riskbilden i visionen i vissa delar ändå är bättreän i dagsläget, framförallt när det gäller förslag till ny sträckningav E4 och nedgrävningen av järnvägen genom staden.GrönskaUtveckling av stadsnära grönska med alla dess positiva effekterär väl tillvarataget i visionen. Det enda som saknas ären tydligare beskrivning av hur Selångerån som riksintressepåverkas.30

Lokala kretsloppslösningarDet exempel på lokala kretsloppslösningar som tas upp ärbyggande med bästa teknik för miljöhänsyn på Norra ochSödra kajerna. Det saknas beskrivningar av dagvattenlösningaroch avfallshantering.FörtätningFörtätning är en grundprincip i visionen och den kanskebäst tillvaratagna och beskrivna hållbarhetsfaktorn.Inflytande och delaktighetI visionsarbetet har inflytandet och delaktigheten varit omfattande,även om t ex trafikverkens och räddningstjänstensdelaktighet har kunnat vara bättre. För den fortsatta processenfinns dock tydliga ambitioner om ett brett deltagandefrån samhällets aktörer och från medborgarna.AttraktivitetLiksom förtätningsfaktorerna har attraktiviteten en centralroll i visionen. Visionens bild av Sundsvalls stads utvecklingoch vilken betydelse den har för hela Sundsvallsregionensutveckling är väl beskriven. Visionsarbetet har lyckats medatt visa på stadens potential att, med bibehållna kulturmiljövärden,utveckla nya attraktiva värden.MångsidighetÄven mångsidigheten är central i visionen. Den funktionsintegreradekvartersstadens stora möjligheter och bidrag tillen positiv utveckling ur samtliga hållbarhetsperspektiv kaninte bli tydligare.BarnvänlighetBarnperspektivet lyfts fram i enstaka exempel, som t exspontan lek och idrott, säkra cykelvägar och lekplatser påtomtmark. Däremot saknar visionen en bild av vad stadenkan erbjuda barnfamiljer, t ex i form av boende, samt etthelhetsgrepp om barns vardag i staden vilket är viktigt atthantera i de fortsatta planeringsprocesserna.Trafik och kommunikationerVisionens styrkor när det gäller att utveckla och främja hållbaratransporter ligger i att skapa bättre förutsättningar förgång-, cykel- och kollektivtrafik. För att förverkliga en sådanutveckling krävs dock en trafikstrategi där alternativen tillbiltrafik ges en ökad tyngd. Om närhet och tillgänglighetmed bil blir för stor finns risk för en obalans mot gång-,cykel- och kollektivtrafik.31

Tio frågor och svar1. Finns det risker med att fokusera på tillväxt, på att växaoch bli större. Kan något gå förlorat?Svar: Att enbart fokusera på tillväxt kan stå i motsats tillmålet om hållbar utveckling. I en period av stark konjunkturfinns risk att hållbarhetsperspektiven inte omhändertas.Därför måste kommunen bevaka att tillväxten är hållbar.2. Hur kan man vara säker på att en stark utveckling förSundsvall gynnar hela regionen. Innebär inte en sådanutveckling att orter som Ånge och Härnösand dräneras närSundsvall ska locka till sig fler invånare?Svar: Som regionmotor skapar Sundsvall förutsättningar förhela regionens tillväxt. Med tillräcklig attraktivitet skapasen nettotillväxt i hela regionen som ger tillväxt även i övrigakommuner.3. Hur kan ett företag som planerar att starta tillverkning iSundsvall ha nytta av stadsvisionen?Svar: Stadsvision Sundsvall ger en bild av kommande målsättningmed kommunens utveckling. Etableraren kan därföri steg 1 själv bedöma om Sundsvall ger de rätta förutsättningarnaför företagets satsningar. I steg 2 kan kommunen lämnatydliga råd och besked i frågor som rör företagets idéer.4. Vad händer om ett stort företag vill göra en jättesatsningi centrala Sundsvall, anställa hundratals medarbetare,köpa mark och bygga något som går helt stick i stäv medstadsvisionen?Svar: Stadsvision Sundsvall är ett styrdokument men inte enabsolut sanning. Den ger ledtrådar till var etableringar passarbäst, men politikerna, och ytterst medborgarna, måste ändågöra avvägningen i det enskilda fallet.5. Finns det inte en risk för att nivåerna av buller och luftföroreningarblir för höga när staden förtätas och trafikenökar?Svar: Det finns en sådan risk särskilt i utbyggnadsområdenai hamnen där bostäder byggs nära trafikerade vägavsnitt. Detär viktigt att kommunen i den fortsatta planeringen kartläggernivåerna av luftföroreningar och buller och vidtar åtgärderså att normer och riktvärden klaras även i framtiden.6. En rad av Sundsvalls viktiga trafik- och kommunikationsfrågorfår sin lösning av regering eller av statliga verk.När vi inte själva kan påverka dessa beslut – hur ska vi dåkunna planera?Svar: Det är viktigt att kommunen driver dessa frågor tillsammansmed de statliga verken och tydliggör sambandet mellaninfrastruktur, kommunikation och stadens utveckling i övrigt.Vi måste tydligt visa vad vi vill.7. Det finns många byggnader runt hamnen som allmäntanses vara ”stora och fula”. Ett sådant var Fryshuset somrevs och sedan ersattes med ett nästan likadant hus. Vad ärdet som säger att vi får vackrare och småskaligare hus närdet ska byggas nytt?Svar: Med Stadsvisionen som stöd kan kommunen i samverkanmed berörda styra utvecklingen i önskad riktning.8. Var finns egentligen barnen och ungdomarna i de härplanerna, det är ju de som ska bo och leva i visionen somhar ett 30-årigt perspektiv?Svar: En hållbar utveckling utifrån hållbarhetsperspektiven ären förutsättning för kommande generationers möjligheter tillen god livsmiljö.9. Får Sundsvallsborna vara med och bestämma något?Svar: Alla har möjlighet att påverka Sundsvalls utvecklinggenom val av politiker, genom det fortsatta arbetet med Stadsvisionenoch genom kommande planprocesser.10. Hur ska allt finansieras? Är det realistiskt att tro attdet finns pengar till alla idéer?Svar: På kort sikt finns inte medel för helheten, visionenhar ett tidsperspektiv på 30 år, men med en fortsatt tillväxti Sundsvall skapas ekonomiska förutsättningar att uppfyllavisionen. Stadsvisionens huvudsyfte är dock att säkerställaatt det byggande som sker följer en genomstänkt strategi, somi sig ger förutsättningar för en hållbar tillväxt.32frågor och svar

Stadsvisionens sammanhang och fortlevnadStadsvision Sundsvall ska klarlägga hur denfysiska planeringen ska bidra till att uppfyllakommunens övergripande mål, och på såsätt utgöra ett instrument för hållbar tillväxtoch ökad attraktivitet för Sundsvall ochSundsvallsregionen.Stadsbyggnad är idag en integrerad del av marknadsekonomin– det blir allt svårare att förutsäga eller styra utvecklingenpå längre sikt. Däremot måste placeringen av nyabyggnader styras och det offentliga rummet – vägar, parker,platser – definieras tydligt för att en hållbar utveckling ochen god miljö ska kunna uppnås. Det är viktigt att bebyggelsensskala och de offentliga rummen definieras. Detta förutsätteratt kommunen är aktiv i sin planeringsroll, och somlänk mellan byggherrar, entreprenörer och andra intressenterkan skapa goda förutsättningar för tillväxt genom attstödja initiativ som tillför aktiviteter och händelser i staden.En del i samhällsbyggnadsprocessenSundsvalls kommun har under 2006 infört ett processorienteratarbetssätt. Genom att indela kommunens verksamhet iprocesser skapas en tydligare bild av hur olika verksamheterhänger samman samtidigt som målstyrning och verksamhetsutvecklingstärks. Samhällsbyggnadsprocessen är denmest omfattande processen eftersom flera nämnder, förvaltningaroch kommunala bolag har sina verksamheter inomden.Stadsvision Sundsvall ägs av Kommunstyrelsen ochkommer att bli en del av samhällbyggnadsprocessen underledning av Kommunstyrelsens samordningsutskott. Detoperativa ansvaret för processen, dess fortlevnad och utvecklingläggs på Stadsbyggnadsnämnden.VISIONKÄNNETECKENPROCESSMÅLUtbildningVård och omsorgSamhällsbyggnadFritid och kulturArbete och tillväxtAll kommunal verksamhet är indelad i processer med egna mål.Sundsvalls övergripande vision och kännetecken ska genomsyraalla processer.Ett vägledande dokumentStadsvision Sundsvall antas i kommunfullmäktige och ärdärmed ett styrande dokument med samma status som övrigastyrdokument. Stadsvisionen är inte juridiskt bindandemen fungerar som en vägledning och styrning för de politiskanämnderna och de kommunala verksamheterna.Det är viktigt att Stadsvision Sundsvall beaktas inom heladen kommunala organisationen. Därför skall samtliganämnder och bolag årligen beskriva på vilket sätt som Stadsvisionenberör nämndens/bolagets verksamhet och också geförslag på hur den kan utvecklas.Detta görs i samband med att nämnderna upprättar sinamål- och resursplaner. Mål- och resursplanen är Sundsvallskommuns budget. Den visar inte bara fördelning av pengarutan också vilka mål varje verksamhet har. Målen ska ocksåföljas upp.I den juridiska hierarkinDet som står i Stadsvision Sundsvall kan kompletteras meddelar av andra styrande dokument och tvärtom. När det gällerden fysiska planeringen av centrala Sundsvall är Stadsvisionenutgångspunkten. Sedan kan Stadsvisionen ta och ge näringåt kommunövergripande dokument, exempelvis Agenda21, kommunens översiktsplan och utvecklingsplanen.Översiktsplanen är grundläggande för kommunens handläggningav detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov.Stadsvision Sundsvall och översiktplanen kompletterarvarandra men Stadsvisionen har en högre detaljeringsnivåän översiktsplanen.Detaljplaner och bygglov är juridiskt bindande och gällerföre både översiktsplanen och Stadsvisionen. En detaljplangäller tills en ändring av den vunnit laga kraft.Med hjälp av Stadsvisionen kan vi i framtiden styra denfysiska planeringen efter en genomtänkt och hållbar strategi.Stadsplaneringen får en röd tråd som framtida detaljplaneroch övriga juridiskt bindande dokument kan följa.Planberedskap och demokratiDen typ av stadsbyggnadsprocess som Stadsvision Sundsvallinitierar och stöder fordrar planberedskap och en planrepertoar,det vill säga en provkarta med olika exploateringsmöjligheterinom ett område eller stadsdel. Då finns ramar nären aktör kommer med önskemål. Ramar kan tyckas begränsande,men erfarenheten visar på motsatsen. När manser hur stadsdelen är tänkt att fungera och känner tryggheti den långsiktiga strategin inspirerar det till satsningar.Planrepertoaren kan visas i skisser och modeller. Det ärpedagogiskt och ger delaktighet från både exploatörer ochallmänhet. Den demokratiska diskussionen vidgas.frågor och svar33

Håll samtalet om staden levandeStadsvision Sundsvall har fört samtal medolika medborgargrupper om hur vi ska byggavår stad i framtiden.Kommunmedborgare, näringsidkare, tjänstemän på förvaltningarnaoch politiker har medverkat i arbetet på olika sättunder året. En serie om sju seminarier har genomförs meddet dubbla syftet att samla in kunskap som grund för Stadsvisionensställningstaganden, och att möta medborgarna iett samtal. Vid tre tillfällen fick sundsvallsbor möjlighet attpå stora klotterplank delge sin vision om centrala Sundsvall.Platserna för detta var Åhléns, Mittuniversitetet och Sundsvallssjukhus.Bosse Bergman, författareoch docent på KTH, StockholmStaden som marknadsplatsTid: Torsdag den 16 februari 2006Föreläsning om Stadskärnan – fullvärdigt regioncentrumeller kultur- och nöjeskärna?Föredraget följs av diskussion om Sundsvalls stadskärnamed fokus på dess roll som marknadsplats. Ska stadskärnanförstärkas i konkurrens med externcentra, eller satsapå sin roll som nöjes-, kultur- och förvaltningscentrum?Sara Danielsson,inredningsarkitekt, Göteborgoch Lars Lindahl, arkitekt, SundsvallStaden som livsmiljöTid: Torsdag den 2 mars 2006Ett fördrag om Stenstaden – finrum eller verkstad? Saraoch Lars ger spännande vinklingar på hur vi kan användavåra gator, torg och parker. Efterföljande diskussion medfokus på Sundsvalls stadskärna.Ola Andersson arkitekt,delägare i A1 Arkitekter ABStadens arkitekturTid: Torsdag den 16 mars 2006Vilken stad vill vi ha? Om relationer mellan stadsliv ochstadsbyggande i vår tid. Diskussion om hur vi ska bygganytt i centrala Sundsvall.Den hälsofrämjande stadenTid: Tisdag den 26 september 2006Charli Eriksson föreläser om vad som kännetecknar denhälsofrämjande staden och hur framgångsrika strategierser ut för en god och jämlik hälsa. Efterföljande diskussionom hur man kan skapa hälsofrämjande städer.Trygg i sta'n - bara på da'n?Tid: Onsdag den 25 oktober 2006Seminarium om systematiskt trygghetsarbete i staden.Föreläsare är Ulf Malm, specialist på brottsofferfrågor ochMorgan Norman från Sundsvallspolisen. Efterföljandediskussion med fokus på Sundsvalls stadskärna.Klimatförändringar, gröna oaseroch hållbar trafikTid: Måndag den 30 oktober 2006Mats Bergmark, MittSverige Vatten, berättar om klimatförändringarur Sundsvallsperspektiv. Stefan Mattson,stadsträdgårdsmästare Enköpings kommun, visar på huroutnyttjade områden omvandlas till gröna oaser. HjalmarSöderberg, Vägverket, visar på hållbar och jämställd trafik.Stadskärnan som regionmotor -storleken spelar roll!Tid: Tisdag den 21 november 2006Ulf Strömqvist, seniorkonsult på Temaplan, föreläser kringavgörande tillväxtsfaktorer för regionen. Helén Lundahl,bitr. utvecklingschef på Sundsvalls kommun, berättar omarbetet med att utveckla Sundsvallsregionen. Efterföljandepaneldiskussion.34projektfakta

ProjektfaktaPolitisk ledningsgruppDen politiska ledningsgruppen representerarbeställaren av Stadsvision Sundsvall. De angavinriktningen på arbetet och godkände löpandearbetets upplägg. Gruppen utgjordes av 2006års ledamöter i Utvecklingsutskottet och i Stadsbyggnadsnämndensarbetsutskott. De partiersom inte fanns med i dessa nämnder/utskotthölls informerade via utsedda kontaktpersoner.Ledningsgruppen bestod av:K Lennart Andersson, Ordförande, s,Stadsbyggnadsnämndens ordförandeBodil Hansson s Stadsbyggnadsnämnd.Erland Solander m Stadsbyggnadsnämnd.Anita Bdioui s UtvecklingsutskottetChrister Berglund s Utvecklingsutsk. ordf.Reinhold Hellgren c UtvecklingsutskottetAnnelie Luthman fp UtvecklingsutskottetKim Ottosson v UtvecklingsutskottetPer Wahlberg m UtvecklingsutskottetLena Österlund/Leif Nilsson s UtvecklingsutskottetLars Hillerström mp Adj. from dec 2006Rune Hellgren kd Adj. from dec 2006StyrgruppStyrgruppen fastställde projektomfattningen ochtilldelade medel i form av personal och pengar.De bidrog aktivt i planeringen av arbetet.Styrgruppen bestod av:Stefan Söderlund, Ordf, StadsbyggnadsdirektörHelén Lundahl Bitr. utvecklingschefCarina Sandgren/Stig Johansson Bitr. miljöchef/MiljöchefChrister Ersson/ Fastighetsdirektör/Åke Henriksson FastighetsstrategProjektledningAnders BolinViveca NorbergEva OlssonSBK, projektledareSWECO Projektledning,biträdande projektledareSBK, informatörArbetsgrupper, analysfasen, våren 2006Planeringsförutsättningar inom olika ämnesområdenlyftes fram under ledning av en delprojektledaresom mötte medborgare, organisationeroch näringsliv. Delprojektledaren hade tilluppgift att plocka fram de för stadens framtidautveckling styrande förutsättningarna. Slutsatsernasammanställdes i åtta stycken delrapportersom fick ligga till grund för arkitekternasstudier och i förlängningen till Stadsvisionensställningstaganden. Delrapporterna återfinns påwww.sundsvall.se/stadsvisionen1. Arkitektur, gröna frågor och funktionAnita Edlund/Lars Lindahl SBK2. Kommunikationer och transporterEva ForslundSBK3. Utvecklingssomr. + Universitetet + NäringslivKatarina Tjernblom KSK4. Sociala frågor, trygghet och folkhälsaPer SkjutarKSK5. Kultur, fritid, idrottChristina Lindqvist, Kultur & Fritid6. Barn o Utbildning 0 - 20 årMargareta Sundberg/Hans-Olof Sandström Barn & Utbildning7. OmvärldspåverkanHanna Eliassen SBK8. MiljöLars LindahlSBKArbetsgrupper, förankringsfasen, hösten2006Stadsvision Sundsvall ska vara ett referensdokumenti det dagliga arbetet på förvaltningarna. Denska utgöra ett av kommunens styrdokument ochfungera som länk mellan Översiktsplanen och detaljplanearbetet.Stadsvision Sundsvall ska fungerasom kvalitetsverktyg för kommande utveckling,planering och byggande av Sundsvalls fysiska miljö.(Text ur Projektplanering)Den utsedda arbetsgruppen (Förvaltningsgruppen)ska representera kommunens tjänstemänoch bestod av:Claes Rogander SBK planTorbjörn Lindgren SBK planHåkan Magnusson SBK planAnita EdlundSBK byggMaria Jonasson SBK trafikEva ForslundSBK trafikLennart LedinSBK markBertil Lindström SBK markÅke Henriksson FK bygg- o förvaltn.Björn NilssonFK utemiljöFrida LarssonFK utemiljöJan ErikssonFK vägMaria ÅhmanFK vägYlva Jakobsson MiljökontoretPer HanssonMiljökontoretÅsa StaafKSK utvecklingsavd.Per SkjutarKSK utvecklingsavd.Christer Tarberg KSK ekonomiHållbarhetsgruppen bestod av:Johan ÖhrnellSBKSusanne Klockar SBKHanna Eliassen SBKPer HanssonMiljökontoretMarie-Louise Henriksson KSKStadsvision Sundsvall ska ha som mål att vara ensjälvklar utgångspunkt för dialogen kring utvecklingi staden, i visionen ska finnas stöd för ställningstagandenoch motiveringar som ger alla likvärdigaoch goda förutsättningar att medverka i Sundsvallsutveckling.(Text ur Projektplanering)Presentationsgruppen bestod av:Eva Olsson, Informatör SBKLena Hugosson, GIS SBKMarie Israelsson SBKUlf WallinFKÅsa Alidasdotter KSK information…seminarierna skall vara ”folkbildande” samt varaen del i marknadsföringen av Stadsvision Sundsvall.Föredragshållarna bidrar med spetskunskap ochdeltagarna med kunskap om våra egna förhållanden.(Text ur Projektplanering)Seminariegruppen bestod av:Per SkjutarKSK utvecklingsavdHanna Eliassen SBKHelene Dahlqvist LandstingetHjördis Rooth Möller LandstingetYlva Jakobsson MiljökontoretMarie-Louise Henriksson KSK utvecklingsavd.Arbetsgruppen för barn- och ungdomsperspektivbestod av:Hans-Olof Sandström, B&UMargareta Sundberg, B&ULars-Ove Johansson, Kultur och FritidSBK: StadsbyggnadskontoretFK: FastighetskontoretKSK: KommunstyrelsekontoretB&U: Barn- & Utbildningskontoretprojektfakta35

Stadsbyggnadskontoret, 851 85 Sundsvall, 060-19 10 00