Stärkelseskola - Lyckeby Industrial AB

tärk
När pappret börjar likna papper, ska ytan behand-
las. Då används en ytlimningsstärkelse.
Ytlimningsstärkelsen läggs som en tunn film på
pappret, och förbättrar papprets tryckegenskaper
genom att göra ytan stark. Pappret måste ha en viss
tålighet för att klara tryckprocessen. Utan
ytlimningsstärkelsen skulle pappret släppa fibrer
och damma.
Dispersioner
Vid papperstillverkning kan en dispersion som kallas AKD
blandas i mälden, som så småningom blir papper. En dispersion
får man när flera ämnen blandas utan att helt lösa
sig i varandra. Den består alltså av massor av små, fina
droppar. En stärkelse i dispersionen stabiliserar den genom
att omsluta dropparna.
AKD-dispersionen gör att det färdiga papprets förmåga
att ta upp vatten minskar, så att man exempelvis kan rita
på pappret med en tuschpenna utan att tuschet flyter ut.
...och mycket mer
Stärkelse används i många produkter utöver papper, även
om pappersindustrin är den som Lyckeby Stärkelsen främst
levererar till. I glasfiberväv, som sätts på väggar före målningen,
används stärkelse för att göra väven styvare och lättare
att hantera. Olika tillsatser i stärkelse kan ge väven
olika egenskaper, exempelvis brandhärdighet. Stärkelsen
fyller hålen i väven så att det inte behövs så mycket färg när
du målar. Stärkelse används också i gipsputsmassa, som
stryks på underlaget när man exempelvis ska sätta kakel på
en vägg. Stärkelsens funktion i gipsmassan är att göra den
jämn och lagom klistrig, och att ge den rätt hårdhet när den
torkar på väggen. Man tillsätter också stärkelse i gipsskivor, i
form av granuler. Granulerna kryper upp till gipsskivans yta
vid torkningen, där den sväller och bildar ett klister. På så
sätt fäster pappret utanpå gipsskivan ordentligt. Stärkelse
används också i wellpapp, för att klistra samman vågskiktet
med ytterskikten, och i vissa kartongtyper som består av
många pappersskikt. I gruvindustrin använder man stärkelse
när man borrar. Stärkelsen smörjer borrkronan och binder
smuts, så att den kan tas bort lättare.
10 Det här är stärkelse
Ytlimning av papper
Ingen idé
Hela tiden testas nya idéer om hur
stärkelse kan göra nytta. Det tycks inte
finnas någon gräns för vad man kan
göra med stärkelse, om man bara är lite
uppfinningsrik. Här kan du läsa om några
exempel på nya, fantasifulla sätt att
använda stärkelse.
Nils Wixell, direktör för Lyckeby Stärkelsen mellan
åren 1950 och 1977, sade en gång att ”med en duktig
kemist kan man göra vad som helst av stärkelse”. Frågan är
om ens han anade vad som komma skulle ur den lilla
polymeren.
Oräkneliga experiment genom åren har tagit kål på en
mängd idéer. Men då och då har en tanke överlevt idéstadiet,
och utvecklats till fullfjädrad produkt. Så föds en ny
tillämpning för stärkelse. Till glädje för elitidrottare,
vattenreningsanläggningar, kycklingälskare och barfotabarn.
Vitargo – guldmakaren
Många idrottare och motionärer har någon
gång upplevt känslan av att ”gå in i
väggen”. Då behöver kroppen energi i
form av kolhydrater. Det finns många sätt
att få i sig kolhydrater, till exempel kan
man äta pasta. Men elitidrottare behöver
snabba påfyllningar för att kunna göra sitt
yttersta på tävling och träning. Då är Vitargo
ett alternativ.
Vitargo är ett kolhydrattillskott som
tillverkas av stärkelse. Stärkelsemolekylen
är uppbyggd av samma enheter som
socker och cellulosa. I Vitargo är molekylen
nedbruten på ett sätt som gör att kolhydraten
passerar magen till tarmen, där
kolhydraten tas upp av kroppen, på en
femtedel av tiden jämfört med andra tillskott.
Själva upptaget sker dessutom på
kring en tredjedel av tiden. Därför lämpar
sig Vitargo särskilt väl för snabb påfyllning
före hårda uthållighetsprövningar,
till exempel maratonlopp, och
inte minst för snabb återhämtning.