Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...
Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...
Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor - Kulturarv ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
lev kring år 1690 stora Landsvägen. Den äldsta <strong>Norrstigen</strong> gick troligen på<br />
norra sidan av Långsjön med en nästan milslång vinterväg över Långsjön.<br />
Ångermanland var på 1300-talet ett betydligt rikare landskap än Medelpad. 6 Av<br />
Hälsingelagen att döma var Medelpad fast knutet till Hälsingland medan<br />
Ångermanland tycks ha varit ett självständigt landskap 7 . Landskapen hade ett<br />
övergripande ansvar för vägar <strong>och</strong> skjutshåll. I princip hade alla socknar <strong>och</strong><br />
bönderna i byarna ansvar för vägen i anslutning till den egna fastigheten. Blev<br />
uppgiften för betungande som till exempel i Medelpad skedde en omfördelning<br />
av skyldigheterna. Vägen genom Medelpad var besvärlig. Den passerade<br />
Ljungan, Indalsälven, Selångersån <strong>och</strong> Ljustorpsån. Vidare var avsnittet från<br />
Norrkrånge upp mot landskapsgränsen besvärligt genom att det gick upp mot<br />
Krångebergen. I mitten av 1650-talet hade flera socknar i norra Medelpad ansvar<br />
för vägsträckan upp mot landskapsgränsen.<br />
Lars Högberg har framställt en utomordentligt intressant karta. Den visar<br />
sannolik bebyggelse <strong>och</strong> vägar år 1374. Den finns på nästa sida. På den har jag<br />
infogat vintervägar över Öjesjön <strong>och</strong> Långsjön samt tjugo markeringar som jag<br />
numrerat <strong>och</strong> kallar för dokumentering. De visar jag mer eller mindre<br />
bearbetade.<br />
Lars Högberg har framställt kartan, med underlag från äldre kartor <strong>och</strong> de tidiga<br />
skattelängder <strong>och</strong> knyter kartan till år 1374. De inritade byarna finns<br />
återkommande i de äldsta skattelängderna 8 . Den nästan sammanhängande<br />
bebyggelsen norr om Långsjön ger stöd för att den äldsta <strong>Norrstigen</strong> gått där.<br />
Den inritade vägen på södra sidan av Långsjön kan dokumenteras under<br />
historisk tid <strong>och</strong> blev ett första steg i förflyttningen av Stora landsvägen så att<br />
den gick över Mark. Vintervägen gick över Öjesjön <strong>och</strong> Långsjön, enligt ett<br />
protokoll i <strong>Säbrå</strong> dombok skulle den upprätthållas eftersom den var uråldrig.<br />
Vintern var förr den bästa tiden för resor genom att man kunde åka över frusna<br />
myrar, vattendrag, sjöar <strong>och</strong> havsvikar. Det gav genare <strong>och</strong> snabbare<br />
vägsträckor. Vintervägen över Öjesjön <strong>och</strong> Långsjön var snabb <strong>och</strong> den måste<br />
ha en anslutning till sommarvägnätet. <strong>Norrstigen</strong> gick på norra sidan Långsjön<br />
<strong>och</strong> stora vägen gick på 1500-talet på södra sidan om Långsjön som kartan visar.<br />
Under 1600-talet började vägen över Mark att användas <strong>och</strong> blev kring 1690 den<br />
allmänna vägen. Ett bevis på hur bra vintervägen över Långsjön <strong>och</strong> Öjesjön var<br />
är att den användes till exempel av borgmästaren i Härnösand nästan 30 år efter<br />
att landsvägen över Mark blev ”Stora landsvägen”.<br />
2